Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor – Vendelsö Hage
2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete
Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars
behov ska tillgodoses inom ramen för kunskapskrav och krav på systematiskt arbete gällande
diskriminering och kränkning.
Att analysera resultat av nyckeltal och aktiviteter är därför ett ständigt pågående arbete och en
förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad
kvalitet i verksamheten och därmed i barn och elevers lärande.
Utifrån resultat i de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi görs analyser
kontinuerligt.
Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingens digitala styrkort. Uppföljningen sker utifrån nationella
styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig regionchef.
Ur skollag (2010:800)
3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
planera, följa upp och utveckla utbildningen.
4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även
på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig
personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska
ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första
och andra styckena.
5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns
för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.
Pysslingens Grundskolors övergripande utvecklingsområden 2013-2014
Lärande
• Kvalitet i förskola och skola
Medarbetare
• Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete
Ekonomi
Kvalitet i ekonomisk styrning
Klicka och byt ut loggan
Kund
Vårt utvecklingsmål under läsåret 2013 – 2014
Öka kommunikation och information mot vårdnadshavare,
elever och omvärld.
Utvalda aktiviteter/processer
. För att nå ut till föräldrarna har vi använt kanaler som;
veckobrev, föräldramöten, informationstavlor, daglig kontakt med
vårdnadshavaren, utvecklingssamtal, vernissager, samt UNIKUM
där barn och elevers utveckling och lärande dokumenteras.
Kommentar:
Att samverka med hemmet är något vi vill ska fungera till fullo. Att hitta och förstå vad varje familj
önskar för information och kommunikation med förskolan och skolan är något som utmanar oss att
hitta formar för. Enligt vår kundundersökning önskar flertal föräldrar mer direkt återkoppling på
sitts barns utveckling både för barn på förskolan och elever på skolan. Vi har fokuserat på att få ut
information kring vad varje grupp på förskolan och skolan har gjort dels varje dag och varje vecka,
dessutom arbetat för att föräldrar tar del av det pedagogerna har skrivit i UNIKUM om deras barn.
Vi har kommit en bit på väg men vill utveckla detta mer under läsåret 2014-2015.
Vi har valt att använda UNIKUM som den enda kanal för information ut mot föräldrar. Vi vill
tydliggöra Unikums vikt för oss och underlätta för föräldrar att hitta allt vi går ut med; rektorsbrev,
veckobrev, pedagogiska planeringar, bedömningar och fritidsinformation.
På föräldramöten har vi valt att både ge information om respektive mentorsgrupp och årskursen
men också haft föräldramöten där vi ger utrymme för diskussion kring olika teman samt haft
föreläsningar kring vårt vardagsarbete för att förtydliga koppling mellan det vi gör, våra styrmedel
och vad forskning säger om det vi gör.
Lärande
Våra utvecklingsmål under läsåret 2013 - 2014
Förskolan: Varje pedagog tar tillvara på alla situation att utmana
barnens lek.
Skolan: Samtliga lärare arbetar för att medvetengöra varje elevs
lärprocess, samt ge tydlig och systematisk återkoppling till varje elev.
Utvalda aktiviteter/processer
. Förskolan:
. Vi har lyssnat mer på barnen och planerat verksamheten utifrån det, varit mer aktiva och
medforskande pedagoger.
. Blivit granskade genom lärande index (externs kvalitetssäkring av pedagogernas förhållningssätt
till sitt uppdrag, gemensamt för alla förskolor inom Pysslingen).
. Genomfört Funktionell kvalitet, granskning som hjälper oss med att får syn på att vi gör det vi ska
enligt vår läroplan för förskolan (intern granskning gemensamt för alla förskolor i Pysslingen).
. Skapat mer arbetsro genom förändring av miljö, organisation och struktur.
. Vi har även dokumenterat de teman vi arbetat med och på så sätt gjort barnen mer medvetna om
sitt eget lärande.
Skolan:
. Vi har genomfört elevledda utvecklingssamtal i åk 1-5.
. Förskoleklassen har haft startsamtal under hösten och utvecklingssamtal under våren där både
barn och föräldrar har förberett sig i UNIKUM.
. Vi har använt oss av självskattning i svenska och matematik, loggböcker och IUP – mapp.
. Bornholmsmodellen för fonologisk medvetande och utveckling i förskoleklass.
. Diagnoser och tester för att säkerställa att eleverna är på rätt väg, ex på diagnosmaterial är: DLS;
Diamant, Att förstå och använda tal, God läsutveckling mm.
. Nationella prov i åk 3.
. Vi har utvecklat och hittat form för den formativa återkopplingen i klassrummet, både från
lärarens håll men också genom att öka elevernas förmåga att stötta varandra genom
kamratsbedömningar.
. Vi har under året haft en bedömningsgrupp, där fyra lärare i åk F-5 och rektor har arbetat för att
utveckla allas kompetens kring dokumentation och bedömning.
Kommentar:
På förskolan har vi har fått mer vetgiriga och nyfikna barn som ger sig i utryck i leken och i andra
samspelssituationer. Vi har lyssnat mer på barnen, varit mer aktiva och medforskande pedagoger,
samt skapat mer arbetsro genom förändring av miljö, organisation och struktur. Vi har även
dokumenterat de teman vi arbetat med och på så sätt gjort barnen mer medvetna om sitt eget
lärande
På skolan har fokus på ovanstående bidragit till att eleverna har blivit mer medvetna kring sitt eget
lärande men också gett mer utrymme och struktur för lärarna att återkoppla till varje elev
kontinuerligt under arbetets gång.
För att säkerställa elevernas kunskapsutveckling använder vi oss av olika diagnosmaterial
tillsammans med formativ bedömning. De elever som vi ser behöver mer stöd att komma vidare
har fått detta i ökad grad då vi har fler med specialpedagogisk kompetensen på skolan. I äldre
åldrar arbetar vi för att alla ska få utmaningar där de befinner sig och de elever som inte riktigt har
kommit upp på en godkänt nivå får mer riktat stöd av specialpedagog. Också vårt sätt att organisera
för lärande tror vi skapar förutsättningar för högre måluppfyllelse. Vår idé skapar ökad möjlighet
för lärarna att dela upp eleverna utifrån intresse och behov. Vi arbetar med årskursgruppen där vi
växlar mellan att arbeta i helgrupp, halvgrupp och i mindre grupper. Vi blandar med andra ord
mentorsgrupperna för att kunna nå eleverna där de är.
Vi har stor fokus på att våra yngsta elever ska få en god läsförmåga, både vad gäller själva läsandet
men också att läsförståelsen är väl utvecklat. Vi använder oss av materialet till en Läsandeklass
(Läsfixarna) och kommer utveckla detta vidare under läsåret 2014-2015 där vi kommer att arbeta
med denna metod från våra ettåringar på förskolan till våra sexor i skolan.
Värdegrundsarbete på skolan är något vi alltid måste prioritera och ha fokus på. Varje år har vi
kundundersökningar där vårdnadshavare och elever från årskurs fyra får utrycka sina åsikter om
skolan. Det som framkommer som positiva faktorer är att både elever och föräldrar tycker att de får
ett bra bemötande av pedagogerna, att deras lärande blir dokumenterat och att eleverna får stöd av
sina pedagoger i sitt lärande, samt att barnen trivs. Samtidig utkristalliseras det ett tydligt
utvecklingsområde - vi måste öka elevernas respekt mot varandra. I undersökningen framkommer
detta utvecklingsområde i fler årskurser på skolan från förskoleklass till årskurs fem (våra äldsta
elever detta läsår).
Vi är måna om att ha en god dialog med vårdnadshavare och upplever att de oftast kommer till oss
om de har åsikter, oro eller funderingar. Detta är mycket viktigt för oss. För att få till ett gott klimat
på skolan kräver det en god samverkan mellan skola och hem. Vi har under året haft utmaningar
med att få barnen, i de olika årskurserna men också vissa grupper på förskolan att leka bra och
respektera varandra. Fokus på värdegrundsövningar, teambuildning och skapa en lustfylld
stämning har inte nått oss riktigt dit vi vill. Vi hade även fler riktade föräldramöten och enskilda
möten med barn och föräldrar som vi kan se positiv verkan av. Vår samverkans arbete handlar
mycket om att få barnen att både förstå och se att skola och hem står på samma sida, vi är därför
mån om att oenigheter tas utan att barnen är med.
Medarbetare
Vårt utvecklingsmål under läsåret 2013 - 2014
. Tydliga beslutsvägar som är känt för alla och tydliga
kommunikation mellan samtliga medarbetare.
. Öka den pedagogiska medvetenheten på förskolan
Utvalda aktiviteter/processer
. Vi har strävat efter att få till bättre mötesformer där alla
är med, tydligare agendor och ledning av mötena.
. Vi har utvecklat bättre former var beslut tas och vem som
kommunicerar dem till övriga.
. Vi har haft handledning kring elevärenden och lärarna har blivit kallade till EHT (elevhälsoteam)
. Vi har haft reflektionsgrupper för samtliga pedagoger på förskolan, samt fokusgrupp där
förskollärarna på förskolan träffas för att utvecklas pedagogiskt och för gemensam värdegrund.
. Fritids har haft möten varje vecka och lärarna på skolan har träffats i olika konstellationer som
exempelvis ämnesgrupper och projektgrupper.
Kommentar:
Utmaning har varit att få till möten där så många som möjligt är med då vi alltid har personer som
måste vara med barnen. Agendorna under året har också varit något långa och vi behöver se över
vad de olika mötesformerna vi har under kommande läsår syftar till så innehållet säkerställer så att
pedagogisk utveckling främjas på mötena.
Vi har tydliggjort vad som är beslut och vad som är förslag och försökt minska korridorsbesluten.
Skolans läsår har varit varierande, många nya elever och pedagoger, tillsammans med nya rutiner
och struktur gav oss nya utmaningar som tog tid att sätta. Våra utmaningar är att anpassa
undervisning utifrån många olika behov, vi har stor brädd i elevernas kunskaper och förmågor.
Under hösten tog det tid innan ny organisation, nya strukturer och samverkan mellan skola och
fritids fungerade, mycket tid lades ned för att säkerställa detta. Succesivt framgick det tydligare att
vi parallellt med att få till fungerande organisation och strukturer även behövde samtala och enas
om gemensamt förhållningssätt i olika situationer för att komma åt det som inte fungerade. Under
vårterminen har det infunnit sig ett lugn på skolan i personalstyrkan, mer diskussion och forum för
pedagogisk utveckling kom till stånd vilket har gett positiva ringer på vattnet kring undervisning
och fritidsverksamheten.
Varje år genomför vi även en medarbetarundersökning där alla medarbetare får ge sin syn på
verksamheten och förutsättningar för sitt arbete. I undersökningen framkommer engagemang,
ansträngning, professionellt bemötande och pedagogisk samarbete som våra styrkor tillsammans
med att vi tycker att vi har ett viktigt arbete.
De utvecklingsområden som vi behöver utveckla är vår interkommunikation, samt utöka tillgången
till tekniska hjälpmedel mot eleverna och vår egen kunskap om detta.
Ekonomi
Vi ska säkerställa att alla resurser används på bästa sätt.
Det är ett ständigt arbete att pröva och ompröva vår
organisation och våra aktiviteter så att måluppfyllelse och
kvalitet nås.
Kvalitet i perspektiven Kund, Lärande och Medarbetare är
en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Det är
allas ansvar och det är därför viktigt att samtliga
medarbetare är involverade i detta arbete.
Våra utvecklingsområden läsåret 2014-2015
Förskolan:
- Pedagogik dokumentation kopplat till varje enskilt barn.
- Pedagogiska medvetenheten
- Öka kulturella inslaget på förskolan
- Säkerställa att flytt till nya bygget blir bra.
Skolan
- Skapa en trygg och trivsam skola för alla.
- Kontinuerlig bedömning av varje elevs utveckling
- Trygga lärarna att sätta betyg och dokumentera utveckling.
- Förankra elevledda samtal och kamratsbedömning.
- Säkerställa elevernas kunskapar, tidiga riktade insatser för våra elever oberoende av årskurs –
tidig insatts kan också betyda i början på läsåret – detta för att ha 100% på nationella proven och
godkända betyg i samtliga ämnen för alla elever.
- Utveckla undervisningen än mer mot elevernas behov i specifika moment i varje ämne.
För hela Vendelsö Hage
- Språkutveckling 1-12 år – en läsande klass från 1-12 år.
- Skapa kvalitativa möten, där pedagogisk utveckling och professionella samtal om barn/elever är
till övervägande del.
- Öka deltagande bland vårdnadshavare
