BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
2016-06-21
Niclas Larsson, [email protected]
Systematiskt kvalitetsarbete
Stenåsenskolan Kils kommun
KIL1000, v1.0, 2013-06-14
2015-2016
Kils kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon
0554-191 00
Bankgiro
109-6510
Box 88
Kommunhuset
Fax
0554-129 74
Plusgiro
12 21 10-0
665 23 Kil
Östra Torggatan 2D
E-post
[email protected]
Org.nr
212000-1751
Sida 1 av 19
SKOLLAGEN
4 kap. 3 §
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå
systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
utveckla utbildningen.
4 kap. 4 §
Sådan planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan
av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs.
4 kap. 5 §
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet
enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen
i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Sida 2 av 19
MÅLUPPFYLLELSE
Under läsåret har målsättningarna var tydliga. Elever som går ur klass 1 ska kunna
läsa och skriva och resultaten på nationella prov för elever i år 3 och 6 ska årligen
öka. Lärarnas förmåga att anpassa och planera undervisningen samt bedöma
elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven är en viktig komponent för att
lyckas.
Hur ska man undervisa för att nå bästa möjliga resultat? Varför är det viktigt att
tydliggöra undervisningens innehåll?
Enligt Hattie är tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt
nyckelkomponenter för att få engagerade elever. Den påverkansfaktor som har
störst betydelse för eleven är självskattning i relation till kunskapskrav och betyg.
Ett av våra målområden under året har varit att alla elever får möjlighet att
självskatta sina kunskaper i förhållande till undervisningens och ämnets
kunskapskrav.
FÖLJANDE MÅLSÄTTNINGAR RUNT MÅLUPPFYLLELSE HAR GÄLLT
UNDER INNEVARANDE LÄSÅR:
• Alla elever ska kunna läsa och skriva efter sitt första skolår.
• Alla elever får tydlig information om undervisningens innehåll och vilka
kunskapskrav som gäller för olika arbetsområden samt hur deras kunskaper
kommer bedömas.
• Alla elever får möjlighet att självskatta sina kunskaper i förhållande till
undervisningens och ämnets kunskapskrav
RESULTAT LÄSA OCH SKRIVA ÅR 1
Målsättningen som gäller för elever i klass 1 utvärderas genom de olika
bedömningsstegen i Nya språket lyfter. Målet som satts är att alla elever ska nå
minst nivå B2 vad gäller läsning, vilket innebär att eleven ska förstå det den läser
och kunna berätta om innehållet.
15/17 elever i årskurs 1 kan läsa enligt nivå B2. Samtliga 17 har gjort enorma
framsteg. De 2 elever som ej har uppnått B2 har uppnått A4. Resultatet ligger i
nivå med de krav som Skolverket ställer från och med läsåret 16/17 då
bedömningsstödet för lågstadiet blir obligatoriskt.
Sida 3 av 19
Målet för att skriva har varit otydligt definierat, vilket gör att det är svårt att göra
en bedömning. Samtliga elever i klass1 har uppnått A nivå.
RESULTAT NATIONELLA PROV ÅR 3
På Stenåsenskolan har samtliga elever i klass 3 genomfört de nationella proven i
matematik och svenska.
Resultaten inom svenska är i huvudsak goda och eleverna visar att de läser och
skriver utifrån kraven i svenskämnet. Eleverna har god läsförståelse, både vad
gäller skönlitterärt och fakta. Resultaten visar att flera elever har svårigheter i att
stava och sätta ut skiljetecken.
I matematikämnet är kunskaperna goda. Fjolårets utvärdering visade att eleverna
då hade bristfälliga kunskaper inom geometri. Årets resultat visar på en
förbättring.
Resultat svenska:
A
Tala
B
C
Läsförståelse
Förstå
D
E
Läsa
Text-
fakta
14/14
14/14
14/14
F
G
Skriva
samtal
13/14
14/14
H
Stava
Skriva
Interpunkt.
fakta
14/14
11/14
13/14
Kommentar: En elev missat D och G, En elev missat G och H, samt en elev som
bara missat G.
Resultat matematik:
A
Muntlig
B
Geometri
Grupp
C
D
E
F
G
Fyra
Tid,
Taluppf
Skriftl.
Tal i
räknesätt,
volym,
attning,
Räkne-
bråkform,
problem
problem
alebra
metoder
huvudräknin
g.
13/14
14/14
13/14
14/14
Kommentar: Olika elever som inte nått kravnivå.
Sida 4 av 19
14/14
14/14
14/14
BETYG/NATIONELLA PROV ÅR 6
Eleverna får betyg både på hösten och våren. I betygsredovisningen är det
elevernas betyg i slutet av år 6 som redovisas.
Nationella prov genomförs både på hösten och på våren. På hösten är det muntliga
prov och på våren skriftliga. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att
stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag
för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på
huvudmannanivå och på nationell nivå.
BETYGSÖVERSIKT KLASS 6 STENÅSEN
Ämne
F
Bild
Engelska
5
Hemkunskap
E
D
C
B
A
Snitt-
Snittresultat
betyg
NP
10
2
9
3
13,0
4
4
2
2
7
12,3
5
7
7
3
2
13,5
Idrott
1
2
5
5
8
3
14,9
Matematik
2
9
4
2
3
4
12,6
9
3
6
5
1
13,1
Musik
Biologi
1
6
3
10
1
3
13,5
Fysik
1
7
4
4
5
3
13,6
5
4
5
7
3
14,9
Kemi
Geografi
4
4
6
4
3
3
12,0
Historia
6
3
5
6
1
3
10,8
Religionskunskap
5
5
3
4
3
4
11,7
Samhällskunskap
3
5
4
6
3
3
12,6
3
8
10
2
1
14,0
Slöjd
Svenska
4
6
3
4
5
2
11,9
Teknik
1
7
4
4
5
3
13,6
Sida 5 av 19
12,4
11,9
12,8
Kommentarer:
Betygen har en god spridning mellan betygsnivåerna. Antalet A är 45 st. och antalet
F är 33 st.
Att fördelningen mellan de olika betygsnivåerna är god vittnar om att lärarna
bedrivit en undervisning som möjliggör för eleverna att nå varje betygsnivå.
Kvalitén på undervisningen har varit hög. Resultaten visar också att lärarna blivit
säkrare på att bedöma och jobba mot de kunskapskrav och förmågor som mäts i de
olika ämnena och att de nationella proven har varit ett stöd i att säkra kvalitén i
undervisningen. Betygsöversikten visar också att andelen F i praktiskt-estetiska
ämnen är betydligt lägre än i de teoretiska.
Elevernas resultat i de nationella proven skiljer sig en del från betygen. I matematik
ligger elevernas resultat i nationella proven på en lägre nivå än betyget. I engelska
ligger resultat och betyg i paritet med varandra men i svenska har eleverna
presterat bättre på provet. Den största avvikelsen finns i svenska, där snittbetyget
är 11,9 och provbetyget 12,8. Även förra året fanns de största avvikelserna i ämnet
svenska.
5 högsta betygsnitten
5 lägsta betygsnitten
317,5
65,0
302,5
95,0
300,0
110,0
272,5
132,5
270,0
132,5
Det sammanlagda genomsnittet för eleverna på Stenåsenskolan är 211 p
(225,5 läsåret 2014/2015).
Pojkarnas genomsnittliga meritvärde för läsåret är 198 p och flickornas 227,5 p.
Det finns en spännvidd i sammanlagt meritvärde för elev från 65 p till 317,5 p.
Sida 6 av 19
Stenåsenskolan
250
200
150
100
50
0
2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016
Poäng
211,7
198,8
225,5
211,0
Översikten över betygsnitten visar att Stenåsenskolan håller en jämn nivå över tid.
Målsättningen att ständigt öka har inte riktigt uppfyllts fullt ut. Snittet under
redovisad fyraårsperiod är 211,75 p.
KUNSKAPSUPPFÖLJNING
Förutom nationella prov och betyg görs kontinuerliga uppföljningar av elevernas
kunskaper i varje klass och varje ämne fyra gånger per läsår. Kunskapsrapporterna
rapporteras in till rektor som använder underlaget för en flexibel resursfördelning.
Kunskapsrapporterna baseras på elevernas prestationer i ordinarie undervisning
samt på de tester som görs enligt kommunens kartläggningspolicy.
Siffran i kolumnen anger antalet elever som ej når kunskapskraven i
respektive ämne. Avstämningen i juni 2016 visar följande resultat:
Ma
Sv
År 1
2
2
År 2
3
2
År 3
År 4
År 5
Eng
Bi
Ke
Fy
1
1
Tk
Re
2
1
1
2
3
1
Sida 7 av 19
Hi
Sh
Ge
Bd
Id
Sl
Mu
Kunskapsuppföljningen visar vilka ämnen eleverna har svårigheter i. Med hjälp av
kunskapsrapporterna kan delar av undervisningen analyseras och kopplas till både
innehåll och metoder, allt för att se vilka områden och moment inom ämnet som
elever har svårigheter att ta till sig. Årets summering visar att eleverna har svårast
att nå kunskapskraven i matematik och svenska. Skolan behöver utveckla metoder
för att tidigt analysera vad och vilka delar av undervisningen som eleverna har
svårt med för att lättare kunna anpassa och förändra för att fler elever ska kunna nå
kunskapskraven.
TYDLIGHET I UNDERVISNINGEN
Målsättningen under läsåret har varit följande:
• Alla elever får tydlig information om undervisningens innehåll och vilka
kunskapskrav som gäller för olika arbetsområden samt hur deras kunskaper
kommer bedömas.
Kunskapskraven beskrivs genom pedagogiska planeringar eller muntligt inför ett
nytt område. I vissa fall kan man förklara dem för enskild lektion. Eleverna får reda
på var de befinner sig i sin kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal och efter
nationella prov.
Arbetet med självskattning är igång, dialogen och processen har startat men
arbetet behöver utvecklas och omfattningen likaså. Oftast görs det inte i alla ämnen
i alla klasser utan exempelvis inför utvecklingssamtal. Självskattningen görs mer på
mellanstadiet än på lågstadiet. Lärarna reflekterar mer över målen än tidigare och
provar sig fram för att hitta bra vägar till målen. Skolverkets bedömningsmodeller
används för att tydliggöra målen. Lärarna tycker att de är bra på att anpassa sig,
men det är oerhört viktigt att de får möjlighet att diskutera med kollegor för att
hjälpas åt. Det tar tid att hitta en bra metod för exempelvis en effektiv
självskattning.
NORMER OCH VÄRDEN: SKOLANS VÄRDEGRUNDSARBETE
I all verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling och diskriminering. Varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever samt vilka åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.
Sida 8 av 19
Skolan är tydlig med vilka ordningsregler som gäller och tydliggör dessa för både
elever och vårdnadshavare. Innehållet i skolans plan mot kränkande behandling
och diskriminering finns på skolans hemsida och informeras om på höstens
föräldramöten.
STENÅSENSKOLANS LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNING:
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling
STENÅSENSKOLANS MÅL LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot kränkande behandling och diskriminering
Följande målsättning gäller för värdegrundsarbetet
på Stenåsenskolan läsåret 2015-2016:
Ingen elev ska utsättas för trakasserier och kränkande behandling
Alla elever ska veta vilka regler som gäller på skolan och vad som händer
om de bryts
Alla elever ska känna sig trygga under hela skoldagen
Det ovårdade språket i form av svordomar ska minska.
FÖREBYGGANDE ARBETE:
Ett koncept som kallas Fair Generation presenteras varje år i samband med
läsårsstarten. Detta innebär att gemensamma regler som gäller för skolan
presenteras och vilka konsekvenserna blir om de bryts. Regler och konsekvenser
skickas hem till vårdnadshavare för kännedom. Vårdnadshavarna undertecknar
och skickar tillbaks till skolan.
I oktober genomförs en kartläggning av barnens och elevernas trygghet och trivsel
och deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling.
Sida 9 av 19
Utifrån en analys av resultaten formuleras tydliga mål för arbetet och vidare
planeras vilka insatser som ska genomföras under året för att nå de uppsatta
målen. I arbetsbeskrivningen bestäms också vem som ansvarar för genomförandet
och när arbetet ska utvärderas. En ny kartläggning görs i mars månad.
Skolans gemensamma regler utvärderas varje år i samråd med eleverna. Detta sker
både i klasserna och i elevrådet.
Skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering förankras hos alla
elever och vårdnadshavare. I ett utskick får alla vårdnadshavare en beskrivning av
kartläggnings resultat och vilka åtgärder som skolan planerar att genomföra.
Vi har ett heltäckande rastvaktsschema för att trygga elevernas raster.
Rastvakterna bär reflexvästar för att tydligt synas.
Vi för en fortlöpande dialog (klassråd, elevråd och konferenser) både bland barn,
elever och personal om stämningen på skolan och vilka insatser som måste sättas
in. Gemensamma aktiviteter genomförs där alla elever på skolan är delaktiga.
RESULTAT
Eleverna har genomfört skolans trivselenkät under både höst och vår.
Alla elever uppger att de trivs mycket bra eller bra i sin klass. Ingen elev
uppger att den trivs dåligt i sin klass. 131 av skolans elever svarar att de har många
(114st) eller några (17st ) kompisar i klassen. 1 elev svarar att han/hon inte har
någon kompis i klassen. Jämfört med fjolåret har en högre andel elever många
kompisar i klassen. På rasterna har de allra flesta elever många eller några
kompisar att vara med. Två elever uppger att de inte har någon att vara med.
En handfull av eleverna som besvarat enkäten upplever att det finns platser på
skolan som de är rädda att vara på. I samband med frågeställningen anges också
orsaken till varför de är rädda att vara där. Det finns ett ställe på skolan där rädslan
kan relatera till kränkande behandling eller diskriminering och det är i skogen vid
tennishallen. Några elever beskriver att det ibland är bråkigt där. Övriga elever
uppger att det inte finns någon plats de är rädda att vara på.
8 elever på skolan upplever att det finns klasskamrater som ser ut att vara
ensamma. Det är främst eleverna på lågstadiet som upplever detta.
Sida 10 av 19
Resultatet av skolans kartläggning visar att det finns elever på skolan som ibland
blivit retade under läsåret. Eleverna på lågstadiet upplever i större utsträckning än
eleverna på mellanstadiet att de blivit retade. Resultatet ligger i paritet med
fjolårets.
En handfull av eleverna på skolan svarar att de tycker att det finns elever som
utsätter andra för kränkande behandling. Kartläggning visar en jämn fördelning
mellan stadierna. Antalet elever som blivit kränkta under läsåret är lägre än
motsvarande siffra från förra läsåret.
126 av skolans elever uppger att de inte blivit utsatta för kränkande behandling. 6
elever upplever sig kränkta i olika former. Kränkningarna är till stor del av fysisk
och verbal karaktär. De yngre eleverna anger att kränkningar sker i form av slag,
knuffar och sparkar och att några retas. Hos de äldre eleverna är det främst verbala
kränkningar att någon säger dumma saker. Enstaka fysiska kränkningar i form av
slag anges också.
I skolinspektionens skolenkät VT2016 som riktar sig till vårdnadshavare framgår
att Stenåsenskolan har kommit långt i sitt arbete med grundläggande värden.
Vårdnadshavarna upplever att personal och elever bemöter varandra med respekt
och att allas olikheter respekteras i stor utsträckning. Samtliga resultat som rör
trygghet och trivsel samt förebyggande arbete mot kränkningar har högre värden
än övriga skolor i kommunen och riket i snitt.
Under året har det varit ganska många elever som tagits upp i möten kopplade till
värdegrund. Mötena i Fair Generation-gruppen har varit flera än tidigare. Skolan
behöver fundera över formen för möten och hur effektiva de är. Just fair generation
gruppen behöver utvecklas för att hinna med och kunna ta tag i de elever som
behöver det. Det vore bra att kunna jobba mer med gruppinsatser, men då behövs
också mer personal som kan hjälpa till.
Skolan behöver utveckla och se över vad som händer efter fair generation. Ska vi ha
en plan för detta eller tillämpa skrivelserna i skollagen mer tydligt?
Ett förtydligande i trivselreglerna gällande mobiler och språk bör göras samt följa
upp och stämma av regler och regeländringar oftare med all personal närvarande.
Ändra vissa formuleringar i reglerna gällande exempelvis mobiltelefoner
(skoltid/skolområde).
Sida 11 av 19
TRYGGHET OCH STUDIERO
I Skollagen 5 kap 3§ finns följande formulering:
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla
elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och
studiero.
Stenåsenskolan jobbar för att hela tiden skapa bästa förutsättningar för eleverna att
inhämta och tillgodogöra sig undervisningens innehåll. Hur har våra elever och
lärare det ute i klassrummen? Är det lugn och ro eller stökigt?
Det är viktigt att lärarna får möjlighet att undervisa enligt sin planering och att
målsättningar och krav tydliggörs.
Vem anstränger sig mest i klassrummet, är det läraren eller eleven? Hur ska det
vara, vem ska vara tröttast när dagen är slut?
Att skapa goda förutsättningar för lärande är varje lärares uppgift och ibland en
stor utmaning. Att verka i en miljö som präglas av studiero och trygghet är varje
elevs rättighet.
VAD GÖRS FÖR ATT SKAPA ARBETSRO
Det är viktigt med tydlighet och struktur. Gärna rutiner som eleverna känner
igen. Lärarna ska ha höga förväntningar på eleverna både vad gäller
beteende och prestation. Det ska vara lugn och ro vid arbete. Viktigt med
tydlighet vad som gäller vid övergångar mellan olika aktiviteter. Det är ofta
då det kan bli stökigt.
Signalsystem i form av trafikljus fungerar bra. Varje signalfärg innebär en
ljudnivå. Ljudnivån anpassas utifrån undervisningens innehåll. Viktigt att gå
in och markera om det spårar ur. Avbryta och tillrättavisa. Grundtrygghet i
gruppen. Tydlighet med vad lärarna vill med lektionen och vad som förväntas av
eleverna. Gör mycket tillsammans. Eleverna blundar och betygsätter dagen på
slutet av dagen. Vara konsekvent. Ta tag innan det går över styr. Ta bort alla
störmoment (flaskor, tröjor mm)
Eleverna ska alltid sitta ner när instruktioner ges. Bestämda platser. Tydlighet.
Dagens schema på tavlan.
Sida 12 av 19
UNDERSÖKNING RUNT ARBETSRON
Svaren är graderade enligt följande:
Mycket bra (det är tyst och lugnt och eleverna lyssnar på lärarna)
Ganska bra(för det mesta arbetsro och lugnt, men ibland pratigt)
Dåligt(det är ofta pratigt och många stör, svårt att höra vad läraren säger)
Höstterminen 2015
Mycket bra
Ganska bra
Dåligt
Förskoleklass
14
7
0
Klass 1
5
10
2
Klass 2
8
8
0
Klass 3
1
10
3
Klass 4
1
20
1
Klass 5
0
14
9
Klass 6
7
12
1
35
81
16
Mycket bra
Ganska bra
Dåligt
Förskoleklass
17
3
0
Klass 1
2
14
0
Klass 2
5
11
0
Klass 3
2
8
3
19
3
Summa:
Vårterminen 2016
Klass 4
Klass 5
1
13
9
Klass 6
2
22
0
29
90
15
Summa:
Resultatet visar att skolan har en del att jobba med för att lyckas uppnå arbetsro
fullt ut. De flesta elever tycker att arbetsron är mycket bra eller ganska bra.
Skillnaderna mellan höst och vår är små och elevernas uppfattning över tid är
stabil.
I skolinspektionens föräldraenkät upplever vårdnadshavarna att studieron är god
och även här är resultatet betydligt bättre än snittet för kommunen och riket.
Sida 13 av 19
BEMÖTANDE OCH INFORMATION
ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR LÄSÅRET 15/16
• Alla barn, elever och vårdnadshavare ska uppleva ett positivt bemötande i
kontakt med verksamheternas personal.
• Alla vårdnadshavare får tydlig information om skolans och fritidshemmets
verksamhet och innehåll.
Sättet att kommunicera ut information från verksamheten varierar. Vanligast är att
personalen mailar. Många använder sig av veckobrev. Informationen är viktigare
än hur den anländer eller hur ofta. Hemmen verkar nöjda med hur de får
informationen. En del av personalen använder sig också av facebook, olika appar
och fysiska utskick i pappersform. Information rör läxor och olika aktiviteter som
personalen gör med eleverna. Det kan vara information om större arbetsområden,
påminnelser och praktisk information.
Enligt lgr11 ska läraren
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens
skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och
iaktta respekt för elevens integritet.
Utvecklingssamtalet är ett informationstillfälle. Då ligger fokus på kunskap och
socialt, mer kunskapsinriktat ju äldre de blir. En del lärare har förberedande
samtal med eleven inför utvecklingssamtalet. Viktigt att man lyfter fram eventuella
svårigheter tidigt samtidigt som man jobbar på att ha ett trevligt samtal. Viktigt att
man är ärlig. Bra med tydlighet, exempelvis skolverkets bedömningsmaterial,
skriftliga omdömen. Viktigt att ta upp både starka sidor hos eleven men också sidor
som behöver utvecklas.
Vårdnadshavarnas uppfattning är att de är nöjda med informationen och
bemötandet från skolans sida. Tyvärr är svarsfrekvens väldigt låg. Inför kommande
läsår bör skolan ta upp frågor om exempelvis bemötande redan vid
utvecklingssamtal och skicka hem bemötandeenkäten i samband med samtalet.
Sida 14 av 19
Informera om enkäterna och dess betydelse redan under höstens föräldramöte.
Inflyttade elevers vårdnadshavare har varit väldigt positiva.
Lärarna tycker själva att de kan bli bättre på att ge individuell information i de fall
det behövs.
VETA VAD SOM KRÄVS
I skolinspektionens enkät anger vårdnadshavarna i stor utsträckning att de vet vad
deras barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan. Däremot är
osäkerheten större när det gäller hur deras barn ligger till i förhållande till
kunskapskraven. Skolan behöver bli tydligare på att kommunicera elevernas
kunskapsnivå i relation till kunskapskraven.
Sida 15 av 19
Utvärdering fritids Stenåsenskolan
Stenåsenskolan har två fritidshem. Ett fritidshem för F-1 och ett för de äldre
barnen. På Sörgårdens fritidshem går 36 barn i åldern F-1 och på Klubben går 31
barn.
ANSVAR OCH INFLYTANDE
I läroplan och arbetsplaner finns följande målsättning:
• Barnens inflytande över sin egen tillvaro och val av egna aktiviteter
uppmuntras.
• Barnen ska delta i planering av verksamheten.
• Vi ska främja barnens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den
sociala och fysiska skolmiljön.
• Hur ser barnens inflytande ut? Vad kan de vara med och
påverka?
Barnen har ett stort inflytande på fritids. Personalen bygger verksamheten utifrån
barnens intressen och utveckling och gör regelbundna inventeringar om vilka
aktiviteter barnen vill ha på fritids. De förslagen används som idébank vid
terminsplaneringen. Barnen kan vara med och påverka det mesta av innehållet i
verksamheten. Barnen känner att de har ett stort inflytande.
Sida 16 av 19
En del av barnen på fritids upplever inte att de lär sig så mycket nytt vilket kan leda
till att personalen kommer styra aktiviteterna mer och addera nya lekar och
övningar som barnen inte gjort tidigare.
VÄRDEGRUND
Vi för hela tiden en dialog mellan oss pedagoger och barnen. Vi försöker att läsa av
gruppen och ha koll på vad som hänt under skoldagen. Viktigt att stämma av med
lärarna för att kunna följa upp varje barn och ha förståelse om något inträffar. Flera
av pedagogerna på fritids medverkar också under skoldagen och bidrar till en
helhetssyn runt varje barn.
Fritids har haft tydliga regler och tydlig anledningar till varför vi har våra regler,
exempelvis regler för hur vi pratar med varandra, för att gemensamt sträva efter ett
trevligt sätt att tilltala varandra på. Vilken ton vi pratar i, hur vi säger något, vikten
av att säga förlåt även om man bara råkar. Barnen på fritids upplever att de trivs
och känner sig trygga. Resultaten är lika för båda fritidshemmen. Vi har också haft
en god kontinuitet på personalsidan vilket leder till inarbetade och fungerande
rutiner.
Sida 17 av 19
Verksamheten jobbar ständigt med att skapa trygghet och trivsel och förhindra
mobbing och kränkningar. Även här tror vi på en nära dialog mellan pedagoger och
barn. Förutsättningarna för detta är goda, speciellt på Klubben där antalet barn
inte är lika många och tiden och möjligheten att se alla ökar. Vi jobbar hela tiden
med att se och stärka alla barn till att bli en bra kompis. Barnen på båda
fritidshemmen upplever att personalen jobbar på ett bra sätt för att stoppa och
förhindra mobbing.
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN
Samarbetet mellan de olika fritidsavdelningarna kan bli mycket bättre.
Kvalitén på våra planeringar kan utvecklas genom att ha mer fokus på samverkan
och på verksamhetens innehåll. Under det gångna läsåret har vi haft extremt
oregelbundna planeringar och alla har inte varit närvarande alla gånger. De få
gånger vi suttit tillsammans avdelningsvis har barns särskilda behov och olika
situationer som kräver en samsyn bland oss pedagoger diskuterats.
Det sista temaarbetet hade vi planerat sådär, det blev ganska flängigt efter årskurs 1
idrott. Vår planeringstid bör prioriteras bättre.
Sida 18 av 19
Hur stor del av barnets fritidstid styrs av den pedagogiska planeringen
jämfört med barnets egen vilja/önskan? Hur ska det vara tycker ni?
Vi tycker inte att den pedagogiska planeringen och barnens önskemål behöver
skilja sig. Vi har på båda avdelningar styrda aktiviteter som också erbjuder barnen
olika val. Vi kan styra barnens aktivitet och lekar mot de mål vi har.
Sida 19 av 19
