Likabehandlingsplan med årlig plan mot kränkande behandling Kövra Byskola läsåret 2016/2017 Skolans policy Kövra Byskola bygger sin verksamhet på tre hörnstenar – kultur, hälsa och lärande. Detta genomsyrar vår vardag och målsättningen är att alla barn ska känna trygghet, lust att lära och få redskap med sig att leva ett gott liv. Alla barn ska, oavsett bakgrund, ges samma möjligheter till utveckling och ett framgångsrikt lärande. På Kövra skola blir alla barn sedda och ingen ska behöva utsättas för någon form av kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. Lagrum Likabehandlingsplanen har sin grund i Diskrimineringslagen, 2008:567. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Förbudet gäller direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, instruktioner att diskriminera, annan kränkande behandling och repressalier. ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Lgr 11 ”Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever”. Skollagen 2010:800, 6 kap 6§. Definitioner Demokratiska värderingar innebär att visa respekt, hänsyn, empati och utgå från alla människors lika värde. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar som kan vara fysiska, verbala, psykosociala, textburna eller bildburna . Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid upplever sig utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Diskriminering är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som i detta fall har ett samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Tre nyckelord ska genomsyra arbetet TRYGGHET RESPEKT ANSVAR 1 Redogörelse av Årlig plan mot kränkande behandling lå 15/16 Värdegrundsarbete integreras ständigt i den dagliga verksamheten. Trivselfrämjande aktiviteter som vi haft har varit inskolning då 5-åringarna hälsade på i förskoleklassen vid ett par tillfällen samt gemensam ”Röris”, samt fadderverksamhet samt bedrivits i form av tvärgruppsarbeten i samband med det årliga temat ”Snilleresan” och i andra sammanhang när tvärgrupperna har varit användbara. Tvärgrupperna bestod av elever från förskoleklass till åk 6, där de äldsta eleverna hade ansvar för att leda och stödja de yngre. Dessvärre blev det lite för få tillfällen för tvärgruppsarbete under året. Vi märkte att flera av de yngre eleverna inte visste vilken grupp de tillhörde eller vilka som ingick i deras grupp. Vi tror fortfarande på konceptet och vill inför kommande läsår hitta fler tillfällen att använda tvärgrupperna. Gemensamma raster för alla har möjliggjort och lett till rastaktiviteter där alla eller många av eleverna lekt tillsammans. Ordningsregler för läsåret togs fram första skolveckan. Eleverna arbetade klassvis och enades kring regler som skulle gälla under året. Reglerna fanns uppsatta i alla klassrum samt i vår entré. Vi påminde om och gjorde återkopplingar till dem vid klass- och eller elevsamtal, diskussioner och om det varit någon incident. De förevisades också på föräldramötet under hösten. När vi upptäckt oacceptabelt beteende som dåligt språkbruk, nedsättande kommentarer, miner eller fysiskt våld har vi markerat detta genom tillrättavisningar och/eller samtal. ”Prick-systemet” där svordomar som uppfattas direkt av en vuxen, renderar en notering (en prick) har vi fortsatt använda. Vid tre prickar har eleven fått en kvarts återläsning efter skoltid. (Detta gäller från åk 2) Föräldrarna har varit informerade om systemet. Över tid tycker vi att språkbruket blivit väldigt mycket bättre på skolan. Vi fortsätter vara uppmärksamma på språkbruket och gör eleverna uppmärksamma på vad som sägs och hur det sägs. Även annat oacceptabelt beteende (förutom svordomar) kan ge återläsning, då i form av tid. Fysiskt våld har inte varit något problem men miner och nedsättande kommentarer har förekommit. Vi kommer använda oss av prick-systemet även när det gäller detta under kommande läsår. Personalen har strävat efter att vara positiva förebilder genom att se och skapa goda relationer med alla barn och vuxna och behandla alla likvärdigt. Vi har haft ett rastvärdsschema som inneburit att det varje rast funnits en vuxen som barnen snabbt kunnat vända sig till. Detta läsår fungerade det bättre med rastvärdar då personal var ledig/sjuk. Arbeten med framträdanden och värderingsövningar för att stärka barnens självkänsla och självförtroende har genomförts. Vi har bl a kontinuerligt använt oss av talarstolen, låtit barnen framträda vid avslutningar och Lucia. Alla klasser har arbetat mycket med muntliga framträdanden. Då övas 2 självkänslan och självförtroendet verkligen upp. Eleverna har blivit duktiga på att ge och ta emot feedback. Vad det gäller värdegrundsdiskussioner har det framför allt skett i det dagliga arbetet och i uppkomna situationer. I den yngsta gruppen arbetade vi med ett material som heter ”Livskunskap” under en period för att komma tillrätta med några elevers beteenden. För de äldre eleverna hamnade fokus i år på mental träning. Med de yngre eleverna har vi haft både massage, avslappning och mental träning. Vi konstaterar att det gäller att planera in detta för att det inte ska glömmas bort. Ett lyckat inslag var yoga-passet under barnyogadagen i september då alla elever hade yoga tillsammans. Arbetsmiljö- och trivselfrågor har varit en stående punkt vid klassråden. Elevråd genomfördes tre gånger under läsåret och även där var trivsel och arbetsmiljö en given punkt på dagordningen. Trivselenkät genomfördes varje termin. Resultatet kartlades i arbetslaget och följdes upp i personalgruppen och vid utvecklingssamtalen. Utifrån dessa enkäter kunde vi se att trivseln på skolan och bland eleverna varit god. Vi har även börjat sammanställa trivselenkäterna terminsvis för att få en bättre överblick. Kommunikationen med föräldrar har förts via föräldramöten, utvecklingssamtal, spontana telefonsamtal och möten på skolan. Föräldraföreningen har haft ett par träffar tillsammans med rektor som är mötets sammankallande. Utvecklingssamtal har genomförts med skoleleverna varje termin och med förskoleklassen under vårterminen. Vi har haft tillgång till skolsköterska och kurator via Bergs kommuns elevhälsoteam. Pga sjukskrivningar och vakanta tjänster haltade dock detta under vårterminen. Detta ledde också till att vi inte kunde erbjuda tjej- och killsamtal med skolsköterskan som vi brukar kunna göra. Information om och samtal kring Likabehandlingsplanen genomfördes med eleverna i början av terminen. Föräldrarna informerades om Likabehandlingsplanen på föräldramötet. Likabehandlingsplanen med årlig plan finns tillgänglig på skolan hemsida. 3 Årlig plan mot kränkande behandling läsåret 2016/2017 Skolan skall under läsåret 2016-2017 arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling genom trivselfrämjande aktiviteter såsom inskolning, tvärgruppsarbeten, resor, friluftsdagar, gemensamma rastaktiviteter osv. prioritera tvärgruppsarbeten mer. att eleverna tillsammans arbetar fram ordningsregler som ska gälla för alla under året. att alla vuxna på skolan sätter tydliga gränser för oacceptabelt beteende. tillämpa pricksystemet/återläsning även för miner och nedsättande kommentarer. att all personal fungerar som positiva förebilder och arbetar för en bra stämning på skolan. ett fungerande rastvärdsschema även vid sjukdom/ledighet. arbete med framträdanden och värderingsövningar för att stärka barnens självkänsla och självförtroende. regelbunden massage och/eller avslappning samt mental träning. att arbetsmiljö- och trivselfrågor tas upp varje gång vi har klassråd och elevråd. trivselenkät varje termin, kartläggning och uppföljning. rak kommunikation med föräldrar och föräldraförening. att erbjuda utvecklingssamtal varje termin. tillgång till skolsköterska och kurator via elevhälsan i Bergs kommun. information och diskussion kring Likabehandlingsplanen med årlig plan med eleverna. information och diskussion kring Likabehandlingsplanen med årlig plan med föräldrarna. att Likabehandlingsplanen med årlig plan finns tillgänglig på skolan hemsida. Rutiner vid händelse Alla former av kränkningar eller misstanke om kränkning ska utredas. Målet skall vara att stoppa den omedelbara kränkningen/trakasserandet. Huvudansvaret för trygghetsarbetet ligger i arbetslaget och rektor är alltid ytterst ansvarig. Mindre bråk och konflikter hanteras (utreds och åtgärdas) i första hand av berörd klasslärare, pedagoger eller vuxen på plats. Samma dag kontaktas vårdnadshavare och händelsen dokumenteras i ett händelseprotokoll som sedan förvaras i den sekretesskyddade elevmappen. Observera att kränkning kan förekomma från elev till elev, från elev till vuxen, från vuxen till elev samt från vuxen till vuxen. Vid händelse av kränkning eller mobbning har vi följande arbetsgång: 1. Pedagog eller rektor (nedan kallad kontaktpersonen) samtalar med berörda elever, utreder och dokumenterar det inträffade. (Rektor ska alltid informeras om kränkningar och arbetets gång.) 4 2. Kontaktpersonen kontaktar berörda elevers vårdnadshavare. Kontakten dokumenteras. Ansvarig pedagog följer upp att kränkningen har upphört. 3. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör trots detta, går vi vidare. Huvudmannen informeras omgående. Samtal förs med inblandade elever (förövare och utsatt). Vad, vem/vilka, när, var, hur, är grundläggande utgångspunkter i samtal med både förövare och utsatt. Tillvägagångssättet för samtal anpassas efter problematik och individ (det kan t ex ske i grupp eller enskilt, med eller utan vårdnadshavares närvaro). 4. Kontaktpersonen tar kontakt med inblandade elevers vårdnadshavare samma dag som samtalet sker och dokumenterar detta. 5. Återkoppling ges till berörda pedagoger och andra vuxna på skolan. Berörd personal informeras så att samtliga kan ha extra uppsikt tills den kränkande behandlingen har upphört. 6. Efter ca en vecka har kontaktpersonen uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Även dessa samtal dokumenteras. Vid behov kopplas också annan personal in (t ex kurator eller skolsköterska). 7. Om kränkningen inte upphör ansvarar rektor för vidare åtgärder. I samarbete med ansvarig lärare sammankallar rektor till möte med vårdnadshavare var för sig eller tillsammans utifrån problematik och individ. 8. Grova överträdelser kan leda till att kontakt tas med socialtjänst eller polis för konsultation om vidare åtgärder. 9. När vi avslutar ärendet skriver vi ett dokumentationsprotokoll som förvaras i den sekretesskyddade elevmappen. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket informeras inom ett dygn efter händelsen. Ansvarsfördelning Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Rektor ansvarar för att utvärdering och revidering av planen sker årligen. Medarbetarna ansvarar för att planen är känd för elever och föräldrar samt att planen följs i det dagliga arbetet. Planen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. 5 Utvärdering Likabehandlingsplanen utvärderas i samband med den ordinarie, årliga utvärderingen. På föräldramöten, vid utvecklingssamtal eller genom spontan kontakt har vårdnadshavare möjlighet att ge sina synpunkter på planen. Utvärderingen ingår även i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid skolan. En utvärdering av likabehandlingsarbetet ska finnas med i skolans årliga kvalitetsredovisning. 6