Likabehandlingsplan med årlig plan mot kränkande

Likabehandlingsplan med årlig plan mot kränkande behandling
Kövra Byskola läsåret 2016/2017
Skolans policy
Kövra Byskola bygger sin verksamhet på tre hörnstenar – kultur, hälsa och lärande.
Detta genomsyrar vår vardag och målsättningen är att alla barn ska känna trygghet,
lust att lära och få redskap med sig att leva ett gott liv. Alla barn ska, oavsett
bakgrund, ges samma möjligheter till utveckling och ett framgångsrikt lärande. På
Kövra skola blir alla barn sedda och ingen ska behöva utsättas för någon form av
kränkande behandling, mobbning eller diskriminering.
Lagrum
Likabehandlingsplanen har sin grund i Diskrimineringslagen, 2008:567.
Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
Förbudet gäller direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier,
instruktioner att diskriminera, annan kränkande behandling och repressalier.
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste
bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Lgr 11
”Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs
ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever”.
Skollagen 2010:800, 6 kap 6§.
Definitioner
Demokratiska värderingar innebär att visa respekt, hänsyn, empati och utgå från
alla människors lika värde.
Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar som
kan vara fysiska, verbala, psykosociala, textburna eller bildburna .
Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid upplever sig
utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer.
Diskriminering är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet,
och som i detta fall har ett samband med de fem diskrimineringsgrunderna.
Tre nyckelord ska genomsyra arbetet
 TRYGGHET
 RESPEKT
 ANSVAR
1
Redogörelse av Årlig plan mot kränkande behandling lå 15/16
Värdegrundsarbete integreras ständigt i den dagliga verksamheten.

Trivselfrämjande aktiviteter som vi haft har varit inskolning då 5-åringarna
hälsade på i förskoleklassen vid ett par tillfällen samt gemensam ”Röris”,
samt fadderverksamhet samt bedrivits i form av tvärgruppsarbeten i samband
med det årliga temat ”Snilleresan” och i andra sammanhang när
tvärgrupperna har varit användbara. Tvärgrupperna bestod av elever från
förskoleklass till åk 6, där de äldsta eleverna hade ansvar för att leda och
stödja de yngre. Dessvärre blev det lite för få tillfällen för tvärgruppsarbete
under året. Vi märkte att flera av de yngre eleverna inte visste vilken grupp de
tillhörde eller vilka som ingick i deras grupp. Vi tror fortfarande på konceptet
och vill inför kommande läsår hitta fler tillfällen att använda tvärgrupperna.
Gemensamma raster för alla har möjliggjort och lett till rastaktiviteter där alla
eller många av eleverna lekt tillsammans.

Ordningsregler för läsåret togs fram första skolveckan. Eleverna arbetade
klassvis och enades kring regler som skulle gälla under året. Reglerna fanns
uppsatta i alla klassrum samt i vår entré. Vi påminde om och gjorde
återkopplingar till dem vid klass- och eller elevsamtal, diskussioner och om
det varit någon incident. De förevisades också på föräldramötet under hösten.

När vi upptäckt oacceptabelt beteende som dåligt språkbruk, nedsättande
kommentarer, miner eller fysiskt våld har vi markerat detta genom
tillrättavisningar och/eller samtal. ”Prick-systemet” där svordomar som
uppfattas direkt av en vuxen, renderar en notering (en prick) har vi fortsatt
använda. Vid tre prickar har eleven fått en kvarts återläsning efter skoltid.
(Detta gäller från åk 2) Föräldrarna har varit informerade om systemet. Över
tid tycker vi att språkbruket blivit väldigt mycket bättre på skolan. Vi
fortsätter vara uppmärksamma på språkbruket och gör eleverna
uppmärksamma på vad som sägs och hur det sägs. Även annat oacceptabelt
beteende (förutom svordomar) kan ge återläsning, då i form av tid. Fysiskt
våld har inte varit något problem men miner och nedsättande kommentarer
har förekommit. Vi kommer använda oss av prick-systemet även när det
gäller detta under kommande läsår.

Personalen har strävat efter att vara positiva förebilder genom att se och
skapa goda relationer med alla barn och vuxna och behandla alla likvärdigt.

Vi har haft ett rastvärdsschema som inneburit att det varje rast funnits en
vuxen som barnen snabbt kunnat vända sig till. Detta läsår fungerade det
bättre med rastvärdar då personal var ledig/sjuk.

Arbeten med framträdanden och värderingsövningar för att stärka barnens
självkänsla och självförtroende har genomförts. Vi har bl a kontinuerligt
använt oss av talarstolen, låtit barnen framträda vid avslutningar och Lucia.
Alla klasser har arbetat mycket med muntliga framträdanden. Då övas
2
självkänslan och självförtroendet verkligen upp. Eleverna har blivit duktiga
på att ge och ta emot feedback. Vad det gäller värdegrundsdiskussioner har
det framför allt skett i det dagliga arbetet och i uppkomna situationer. I den
yngsta gruppen arbetade vi med ett material som heter ”Livskunskap” under
en period för att komma tillrätta med några elevers beteenden.

För de äldre eleverna hamnade fokus i år på mental träning. Med de yngre
eleverna har vi haft både massage, avslappning och mental träning. Vi
konstaterar att det gäller att planera in detta för att det inte ska glömmas bort.
Ett lyckat inslag var yoga-passet under barnyogadagen i september då alla
elever hade yoga tillsammans.

Arbetsmiljö- och trivselfrågor har varit en stående punkt vid klassråden.
Elevråd genomfördes tre gånger under läsåret och även där var trivsel och
arbetsmiljö en given punkt på dagordningen.

Trivselenkät genomfördes varje termin. Resultatet kartlades i arbetslaget och
följdes upp i personalgruppen och vid utvecklingssamtalen. Utifrån dessa
enkäter kunde vi se att trivseln på skolan och bland eleverna varit god. Vi har
även börjat sammanställa trivselenkäterna terminsvis för att få en bättre
överblick.

Kommunikationen med föräldrar har förts via föräldramöten,
utvecklingssamtal, spontana telefonsamtal och möten på skolan.
Föräldraföreningen har haft ett par träffar tillsammans med rektor som är
mötets sammankallande.

Utvecklingssamtal har genomförts med skoleleverna varje termin och med
förskoleklassen under vårterminen.

Vi har haft tillgång till skolsköterska och kurator via Bergs kommuns
elevhälsoteam. Pga sjukskrivningar och vakanta tjänster haltade dock detta
under vårterminen. Detta ledde också till att vi inte kunde erbjuda tjej- och
killsamtal med skolsköterskan som vi brukar kunna göra.

Information om och samtal kring Likabehandlingsplanen genomfördes med
eleverna i början av terminen.

Föräldrarna informerades om Likabehandlingsplanen på föräldramötet.

Likabehandlingsplanen med årlig plan finns tillgänglig på skolan hemsida.
3
Årlig plan mot kränkande behandling läsåret 2016/2017
Skolan skall under läsåret 2016-2017 arbeta förebyggande mot diskriminering och
kränkande behandling genom
 trivselfrämjande aktiviteter såsom inskolning, tvärgruppsarbeten, resor,
friluftsdagar, gemensamma rastaktiviteter osv.
 prioritera tvärgruppsarbeten mer.
 att eleverna tillsammans arbetar fram ordningsregler som ska gälla för alla
under året.
 att alla vuxna på skolan sätter tydliga gränser för oacceptabelt beteende.
 tillämpa pricksystemet/återläsning även för miner och nedsättande
kommentarer.
 att all personal fungerar som positiva förebilder och arbetar för en bra
stämning på skolan.
 ett fungerande rastvärdsschema även vid sjukdom/ledighet.
 arbete med framträdanden och värderingsövningar för att stärka barnens
självkänsla och självförtroende.
 regelbunden massage och/eller avslappning samt mental träning.
 att arbetsmiljö- och trivselfrågor tas upp varje gång vi har klassråd och
elevråd.
 trivselenkät varje termin, kartläggning och uppföljning.
 rak kommunikation med föräldrar och föräldraförening.
 att erbjuda utvecklingssamtal varje termin.
 tillgång till skolsköterska och kurator via elevhälsan i Bergs kommun.
 information och diskussion kring Likabehandlingsplanen med årlig plan med
eleverna.
 information och diskussion kring Likabehandlingsplanen med årlig plan med
föräldrarna.
 att Likabehandlingsplanen med årlig plan finns tillgänglig på skolan hemsida.
Rutiner vid händelse
Alla former av kränkningar eller misstanke om kränkning ska utredas. Målet skall
vara att stoppa den omedelbara kränkningen/trakasserandet. Huvudansvaret för
trygghetsarbetet ligger i arbetslaget och rektor är alltid ytterst ansvarig. Mindre bråk
och konflikter hanteras (utreds och åtgärdas) i första hand av berörd klasslärare,
pedagoger eller vuxen på plats. Samma dag kontaktas vårdnadshavare och händelsen
dokumenteras i ett händelseprotokoll som sedan förvaras i den sekretesskyddade
elevmappen. Observera att kränkning kan förekomma från elev till elev, från elev till
vuxen, från vuxen till elev samt från vuxen till vuxen.
Vid händelse av kränkning eller mobbning har vi följande arbetsgång:
1. Pedagog eller rektor (nedan kallad kontaktpersonen) samtalar med berörda elever,
utreder och dokumenterar det inträffade. (Rektor ska alltid informeras om
kränkningar och arbetets gång.)
4
2. Kontaktpersonen kontaktar berörda elevers vårdnadshavare. Kontakten
dokumenteras. Ansvarig pedagog följer upp att kränkningen har upphört.
3. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör trots detta, går vi vidare.
Huvudmannen informeras omgående. Samtal förs med inblandade elever (förövare
och utsatt). Vad, vem/vilka, när, var, hur, är grundläggande utgångspunkter i samtal
med både förövare och utsatt. Tillvägagångssättet för samtal anpassas efter
problematik och individ (det kan t ex ske i grupp eller enskilt, med eller utan
vårdnadshavares närvaro).
4. Kontaktpersonen tar kontakt med inblandade elevers vårdnadshavare samma dag
som samtalet sker och dokumenterar detta.
5. Återkoppling ges till berörda pedagoger och andra vuxna på skolan. Berörd
personal informeras så att samtliga kan ha extra uppsikt tills den kränkande
behandlingen har upphört.
6. Efter ca en vecka har kontaktpersonen uppföljningssamtal med samtliga
inblandade. Även dessa samtal dokumenteras. Vid behov kopplas också annan
personal in (t ex kurator eller skolsköterska).
7. Om kränkningen inte upphör ansvarar rektor för vidare åtgärder. I samarbete med
ansvarig lärare sammankallar rektor till möte med vårdnadshavare var för sig eller
tillsammans utifrån problematik och individ.
8. Grova överträdelser kan leda till att kontakt tas med socialtjänst eller polis för
konsultation om vidare åtgärder.
9. När vi avslutar ärendet skriver vi ett dokumentationsprotokoll som förvaras i den
sekretesskyddade elevmappen.
Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket
informeras inom ett dygn efter händelsen.
Ansvarsfördelning
Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för
att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Rektor ansvarar för att utvärdering och revidering av planen sker årligen.
Medarbetarna ansvarar för att planen är känd för elever och föräldrar samt att planen
följs i det dagliga arbetet.
Planen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida.
5
Utvärdering
Likabehandlingsplanen utvärderas i samband med den ordinarie, årliga
utvärderingen.
På föräldramöten, vid utvecklingssamtal eller genom spontan kontakt har
vårdnadshavare möjlighet att ge sina synpunkter på planen.
Utvärderingen ingår även i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid skolan.
En utvärdering av likabehandlingsarbetet ska finnas med i skolans årliga
kvalitetsredovisning.
6