Östra Sörmlands Flygklubb
Segelflygteori
Meteorologi
Urban Norrström
0730 55 88 00
[email protected]
Segelflygteori - Meteorologi
Innehåll - Meteorologi
1. Atmosfären
2. Moln
3. Begrepp
4. Väder och väderlek
5. Uppvindar
6. Väderprognoser
7. Tempogram
8. Instuderingsfrågor
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
1. Atmosfären
•Atmosfären är det
Exosfären > 600 km
tunna luftlagret
som finns runt
jorden…
Termosfären > 85 km
Temperaturen ökar med höjden
Mesosfären 45 – 85 km
Temperaturen sjunker med höjden
Nattlysande moln
•Atmosfären hålls
kvar av jordens
gravitation och har
inget abrupt slut
utan tunnas
successivt ut i
tomma rymden.
Stratosfären 12 – 45 km
Temperaturen ökar med höjden
Ozonskiktet (350 DU i Sv)
• Atmosfärens
Troposfären 0 – 12 km
Här finns det vi kallar väder
(innehåller nästan all vattenånga)
Utgör 90 % av atmosfärens massa
Temp. sjunker med höjden
tjocklek är ca 1000
km, men mer än
99% av massan
finns inom 40 km
från jordens yta.
~FIG 6.1
1:1(10)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Atmosfärens sammansättning Troposfären
Polerna: 8-10 km
Ekvatorn: 16-18 km
Luft:
• 78 % kväve, N2
• 21 % syre, O2
• 0,93 % argon, Ar
• 0,038 % CO2
• 0,0001 % Ozon, O3
Vattenånga
~FIG 6.1
1:2(10)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Instrålning och utstrålning
~FIG 6.6
1:3(10)
1:2(6)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Instrålning och uppvärmning
Markens uppvärmning beror på:
• Vinkeln mot strålningen
• Fuktighet
• Jordart och vegetation
• Markytans reflektionsförmåga
• Vindstyrkan
• Förmåga att magasinera värme
• Molntäcke
1:4(10)
1:2(6)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Jordens 5 klimatzoner
Tropiskt klimat
- Hett och fuktigt
- Varje månad, medeltemp. över +18 °C
- Runt ekvatorn
Arid klimat
- Torrt och soligt
- Stäpp eller öken
- Australien och norra Afrika
Varmtempererat klimat
- Årstidsväxlingar. Varierande nederbörd
- Kallaste mån. medeltemp. över -3 °C
- Europa och sydöstra Nordamerika.
Kalltempererat klimat
- Årstidsväxlingar. Varierande nederbörd
- Kallaste mån. medeltemp. under -3 °C
- Norra Europa och Nordamerika
Den rysk-tyske meteorologen Wladimir Köppens fem klimatklasser.
Polarklimat
- Mycket kall vinter, ingen riktig sommar
- Varmaste mån. medeltemp. under +10 °C
- Tundror och glaciärer
- Arktis, Antarktis och norra Sibirien
1:5(10)
1:2(6)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Lufttryck
●
Trycket av luften ovanför
o
o
o
Normalt: 1013,25 hPa (mb), Pa=N/m3
1 mb – 8 m
1 kg per cm2
FIG 6.18
●
Högre höjd g lägre tryck
o
o
●
1:6(10)
Halva trycket på 5500 m
Syrgas krävs över 3500 m
Lufttryckmätare – barometer
– höjdmätare
FIG 6.17
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Lufttryck - Höjd
QNH = höjd över havet
QFE = höjd över flygplatsen
Höjdmätaren visar för högt vid:
-Låg temperatur
-Lågt lufttryck
~FIG 6.23
1:7(10)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Skiktningar i atmosfären
Luftmassans vertikala temperaturfördelning.
Instabil: gynnar vertikala rörelser
Temperaturen minskar med
>1°C /100m
Stabil: dämpar vertikala rörelser
Temperaturen minskar med
<1°C /100m
Temp
Luftpakets
temp p.g.a
temperaturförändring
Neutral: balans mellan de
vertikala krafterna
(tecken på ett väl omblandat skikt)
Temperaturen minskar med
1°C /100m
~FIG 6.26 – 6.27
1:7(8)
1:8(10)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vindhastighet
(Beaufortskalan
)
Väderrapport: m/s
Vindstrut
5 kt/band
1:9(10)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
ICAO Standardatmosfär
1. Lufttryck vid havsytan = 1013,25 hPa
2. Lufttemperatur vid havsytan = 15 °C
3. Relativ fuktighet = 0 %
4. Luftdensitet = 1,225 kg / m³
5. Temperaturavtagande = 0,65 °C / 100m
6. Tropopaushöjd = 11000 m
7. Tropopaustemperatur = - 56.5 °C
8. Isotermi till 20 km höjd,
temperaturökning 1 °C/km upp till 32 km,
lika sammansättning av luft till 80 km.
1:10(10)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
2. Moln
●
När bildas moln?
–
–
●
Mycket fukt i luften
Låg temperatur
Daggpunkt
–
Högsta temp där droppar bildas
(kondenseras) moln, dimma
● när fukt tillförts
● när temp sänkts
2:1(18) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Molnslag
Molnklasser:
Höga moln 5 - 13 km
Medelhöga moln 2 - 7 km
Låga moln 0 - 2 km
FIG 6.60
2:2(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Molntyper
Uppglidningsmoln
bildas då luften pressas uppåt av en front eller mot
stigande terräng tills dess att vattenånga kondenserar.
Konvektiva moln
bildas då varm luft stiger uppåt och kondenserar.
2:3(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vad betyder namnen?
2:4(18)
Cirrus
hårlock
Alto
hög höjd
Cumulus
stapel
Stratus
breda ut sig
Nimbus
nederbörd
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cirrus, Ci, Fjädermoln
2:5(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cirrocumulus, Cc, makrillmoln
2:6(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cirrostratus, Cs, slöjmoln
2:7(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Altostratus, As, skiktmoln
2:8(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Altocumulus, Ac, böljemoln
2:9(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Altocumulus
2:10(18)
Lenticularis, linsmoln
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Stratocumulus, Sc, Valkmoln
2:11(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Stratus, St, Dimmoln
2:12(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Nimbostratus, Ns, Regnmoln
2:13(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cumulus, Cu, Stackmoln
Cumulus humilus, Cumulus mediocris
2:14(18)
Cumulus congestus
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cumulonimbus, Cb, bymoln
2:15(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cumulonimbus, Cb
●
●
Kraftiga fallvindar framför Cb
(som rör sig snabbt)
Plötslig stark markvind
–
–
●
kan blåsa iväg plan
farligt vid landning
Cb g Landa direkt!
–
Förankra flygplanen
FIG 6.59
2:16(18) Poul Kongstad
Segelflygteori - Meteorologi
Hur stora är molnen?
200 m – 100+ km
Ci - 0,002 g/m3
Cb - 1 g/m3
1.000.000 ton
(17 000 ton/km3)
Molnskugga
2:17(18)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
WMO molnklassificering
Huvudmolnslag
Cirrus (Ci), Fjädermoln
Cirrocumulus (Cc), Makrillmoln
Cirrostratus (Cs), Slöjmoln
Altocumulus (Ac), Böljemoln
Molnarter
fibratus, uncinus,
spissatus
castellanus, floccus
stratiformis, lenticularis
castellanus, floccus
fibratus, nebulosus
stratiformis, lenticularis
castellanus, floccus
Specialformer
intortus, radiatus, vertebratus
duplicatus
Ytterligare kännetecken
mamma
undulatus
lacunosus
duplicatus, undulatus
tanslucidus, perlucidus
opacus, duplicatus
undulatus, radiatus, lacunosus
virga
mamma
virga
mamma
virga, praecipitatio
pannus, mamma
Altostratus (As), Skiktmoln
-
Stratocumulus (Sc), Valkmoln
stratiformis
lenticularis
castellanus
translucidus, opacus
duplicatus, undulatus
radiatus
translucidus, perlucidus
opacus, duplicatus
undulatus, radiatus, lacunosus
Stratus (St), Dimmoln
Nebulosus, fractus
opacus, translucidus, undulatus praecipitatio
Cumulus (Cu), Stackmoln
humilis, mediocris
congestus, fractus
radiatus
pileus, velum, virga
praecipitatio, arcus, pannus
tuba
-
-
calvus
capillatus
-
praecipitatio,virga
pannus
raecipitatio, virga, pannus,
incus, mamma, pileus,
velum,arcus,
tuba
Nimbostratus (Ns), Regnmoln
Cumulonimbus (Cb), Bymoln
2:18(18)
mamma
virga
praecipitatio
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
3. Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
• Divergens
• Adiabatisk
3:1(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
Horisontell förflyttelse av luft
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
• Divergens
• Adiabatisk
3:2(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion Vertikal förflyttelse av luft
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
• Divergens
• Adiabatisk
3:3(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
Luft stiger uppåt:
1. Varmfront, kall2. Sol g varmluft
3. Terränghinder
4. L
L
• Konvergens
• Divergens
• Adiabatisk
3:4(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
Nedsjunkning av luft
H
• Divergens
• Adiabatisk
3:5(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
L
• Divergens
• Adiabatisk
3:6(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
• Divergens
H
• Adiabatisk
3:7(8)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Några meteorologiska begrepp
• Advektion
• Konvektion
• Hävning
• Subsidens
• Konvergens
• Divergens
• Adiabatisk
3:8(8)
Utan värmeutbyte med omgivningen
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
4. Väder och väderlek
Väder - korta tidsperioder (timmar eller dagar).
Väderlek vädret under ett par dagar
upp till två veckor.
FIG 6.96
Klimat – vädret under en längre tid (över en 30-årsperiod)
4:1(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Luftmassor
●
Stort område med "liknande väder"
–
–
●
Vad påverkar luftens temperatur?
–
–
●
Temp – fuktighet – skiktning
Kallmasseväder, varmmasseväder
Jordytan
Moln
Vad påverkar luftens fuktighet?
–
–
–
Hav, sjöar, vegetation
Vad händer när fuktigheten ökar?
Absolut-/Relativ-
4:2(42) Poul Kongstad
FIG 6.11
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Relativ luftfuktighet
Hur mycket fukt luften innehåller i relation till hur
mycket fukt som luften kan bära maximalt, utan att
kondensera.
Temperaturberoende
50 % relativ fuktighet vid
20 °C motsvarar nästan 100 %
relativ fuktighet vid 10 °C.
Relativ luftfuktighet (%) under juli,
medelvärden 1996-2012
4:3(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Absolut luftfuktighet
10 g/m3 ≈ 1% absolut luftfuktighet
4:4(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Fronter
●
Gränser mellan luftmassor
●
●
●
●
●
Varmmasseväder
●
●
●
Polarfront
Varmfront
Kallfront
Ocklusionsfront
Sämre sikt, ev. dimma/moln
Stabil skiktning, sommartid dålig termik
Kallmasseväder
●
●
●
●
●
Luftmassan värms underifrån
Labilare skiktning, bättre termik kan bildas
Skurar och moln, byig vind
God sikt
Bäst flygväder efter kallfrontspassage
4:5(42) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Skiktning (temperatur)
●
Temperatur - höjd
–
●
Inversion/Isotermi
–
–
–
●
●
Sjunker ca 6.5˚/1000 m i snitt
● upp till ca 10 km
Temp stiger/är konstant
med ökad höjd
Hinder för termik
Disigare "instängd" luft under
Stabil skiktning
Labil skiktning
4:6(42) Poul Kongstad
FIG 6.12
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Skiktningar i atmosfären
Luftens temperaturavtagande för torr luft - torradiabat
Höjd
stabil
inversion
extremt stabil
indifferent / neutral
isotermi
mycket stabil
instabil / labil
Temperatur
1:7(8)
4:7(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Högtryck
Ett högtryck eller en anticyklon är ett område där lufttrycket är högre
än i omgivningen
Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet.
I ett högtryck bildas ofta ett skikt kallat subsidensinversion på c:a 1500 m
Skiktet kan ligga kvar hela dagen om inte solen kan lösa upp molnen.
På sommaren är solen oftast så stark att den bryter upp inversionen.
På höstarna kan dimma och dimmoln ligga kvar.
H
Högsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 1038,8 hPa
~FIG 6.71
4:8(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Lågtryck
Lågtryck (cyklon) ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen.
Vindarna blåser i en virvel in mot lågtryckets centrum.
Corioliskraften gör att vindarna blåser
moturs på det norra halvklotet.
Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna.
L
Lägsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 938,4 hPa
~FIG 6.70
4:9(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Corioliskraften
• Fiktiv kraft
• Rörelse i roterande
koordinatsystem
• Störst vid polerna
• Noll vid ekvatorn
• Krökta isobarer runt
L och H g centrifugalkraft
• Vinden ökar runt ett
högtryck
4:10(42)
4:7(35)
~FIG 6.65
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Corioliskraften – fördjupning 1(3)
På vår lat. roterar jorden med 220 m/s.
Avstånd till jordaxeln: 310 mil =>
centrifugalaccelerationen skulle flytta ett
föremål 20 m/min om inte jorden var tillplattad
vid polerna.
Jordens tillplattning => dragningskraften pekar
inte rakt ner (vinkelrätt) mot jordytan utan en
aning inåt, mot jordaxeln. På norra halvklotet
innebär det en liten dragning mot norr.
Tyngdkraften på ett stillastående föremål
pekar vinkelrätt mot jordytan och bestäms av
summan av jordens dragningskraft och
centrifugalkraften på grund av jordrotationen.
Rör vi oss får dragningskraften eller
centrifugalkraften övertag och drar oss mot,
respektive bort från jordaxeln. Denna
sidoacceleration, som beror på jordrotationen
och latituden, är corioliskraften.
4:11(42)
4:7(35)
g = tyngdkraften
g* = dragningskraften
C = centrifugalkraften
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Corioliskraften – fördjupning 2(3)
Springer vi österut med10 m/s, får vi högre
total hastighet än jorden (220+10=230 m/s).
Vi påverkas an en förstärkt centrifugalkraft,
som på 1 minut driver oss 2 meter söderut
(mot höger).
Springer vi västerut blir vår hastighet lägre
(220-10=210 m/s) och vi påverkas av en
något försvagad centrifugalkraft, som dock
fortfarande är riktad söderut.
Den norrut riktade dragningskraften får nu
överhanden och driver oss på 1 minut 2 meter
mot norr (mot höger).
Ett föremål som rör sig mot söder
och avlänkas rakt till höger får snart
en rörelse mot väster, och snart mot
norr, sedan mot öster ….
Jordrotationen får rörelser på jordytan att gå i
cirklar.
4:12(42)
4:7(35)
Figuren visar en idealiserad bild av hur
corioliskraften (co) påverkar rörelsen (v)
på norra halvklotet utan inblandning av
andra krafter.
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Corioliskraften – fördjupning 3(3)
Oberoende av åt vilket håll på norra halvklotet
en golfboll puttas med en hastighet av 2 m/s
kommer den efter 10 sekunder på grund av
corioliskraften att ha vikt av 12 mm till höger.
Om golfbollen kunde rulla utan friktion, skulle
den komma tillbaka till spelaren efter 14
timmar, sedan den fullbordat en cirkelrörelse
med 16 km radie.
(Tiden 14 timmar är samma för andra
hastigheter, med radien blir 8 km per 1 m/s)
Coriolisparametern=hastigheten*2(2p/(23h+56min+23s))sin(lat.) ≈ hastigheten*(1,2*10-4/s)
Jordrotationens förmåga att återföra all
rörelse till utgångspunkten, är av avgörande
betydelse för atmosfärens vindar.
4:13(42)
4:7(35)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Lågtryckens bana
Sverige ligger i västvindbältet med
främst sydvästliga eller västliga vindar.
(Västlig vind kommer från väst.)
De flesta lågtryck som berör norra Europa
kommer från väster.
De bildas utmed polarfronten som skiljer
polarluft från tropikluft. (kall luft från varm)
Temperatur, vind, lufttryck påverkar
polarfronten och får den kallare luften att
strömma söderut i olika banor
Vb-banan lever kvar inom meteorologin
- Påverkar Sverige, svår att prognostisera
NAO – North Atlantic Oscillations
Lufttrycksskillnad: Island (L), Azorerna (H)
4:14(42)
Jacob van Bebbers lågtrycksklassificering (1891)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Hur lågtryck bildas
Kraftig tryckskillnad.
Vinden ökar med
höjden. 9-12 km upp
nås jetströmshastigheter på 30+
m/s. Ungefär lika
mycket luft
strömmar in som ut
genom jetvindsmaximumet.
4:15(42)
Om en mindre mängd
luft strömmar in än ut
sker en lågtrycksbildning längre ner
och bildar en svag
moturscirkulation.
Moturscirkulationen
av kall och varm luft
får till följd att högt
tryck i höjden ökar
och lågt tryck i
höjden minskar.
Strömningen blir mer
krökt (amplifieras).
Amplifieringen ökar
vinden nerströms och
försvaga den uppströms.
Luftunderskottet ökar,
trycket faller ytterligare
i lägre nivåer. Cirkulationen
ökar ytterligare
–lågtrycket fördjupas.
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Hur lågtryck bildas (boken)
Om en störning uppträder på polarfronten
(temperatur, vindhastighet eller riktning) kan
polarfronten börja svikta och den kallare
luften börjar strömma söderut.
Varmluften glider upp på den kalla.
Strömmen i tuben accelererar och böjer
strömmen åt höger.
Lufttrycket faller och ett lågtryck bildas.
Framför varmfronten faller lufttrycket på
grund av att den varma luften som ersätter
den kallare är lättare. På motsvarande sätt
FIG 6.96
stiger luftrycket i kalluften bakom det
begynnande lågtrycket.
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
4:16(42)
Hur lågtryck och fronter bildas
• Mellan tropik- och polarluft uppstår störningar i form av vågrörelser.
• Varmluften pressas upp över den kalla luften och stiger.
• Lufttrycket sjunker och den kallare luften sugs in under.
• Jordrotationen skapar en virvel som utvecklas till ett lågtryck.
• Normalt kommer 3 - 5 lågtryck i rad från Nordatlanten.
• Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront och bakom en kallfront.
4:11(26)
4:17(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Hur högtryck bildas
Varma högtryck är beroende av lågtrycken både för sin uppkomst och för sin fortsatta existens.
Ett högtryck bildas på grund av att luft som stiger når troposfären och kyls av. Luften blir tyngre
och sjunker. Detta gör att trycket mot jorden ökar och ett högtryck bildas.
En jetströmblåser från ett lågtrycksområde till ett högtrycksområde. Vinden har skapats eller
förstärkts av en kraftig lågtrycksutveckling.
Luften fortsätter att strömma runt högtrycket. Vinden rör sig en aning inåt och
bidrar till att föra in mera luft och förstärka högtrycket.
4:18(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Hur högtryck bildas
Kalla högtryck (10%) bildas av en
högtrycksrygg mellan lågtryck som
passerar över de norra delarna av
Skandinavien. Om det följande
lågtrycket är långt borta eller tar en
sydligare bana, kan högtrycksryggen
utvecklas till ett riktigt högtryck med
slutna isobarer.
I sådana fall är luften inom
högtrycket nästan alltid kall,
speciellt i dess norra del.
Kalla högtryck är oftast kortlivade.
Instrålning och nedsjunkning gör att en
omvandling till ett varmt högtryck sker
på ett par dygn.
4:12(26)
4:19(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Luftströmmar mellan högtryck
och lågtryck
4:12(26)
4:20(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vädret runt ett lågtryck
L
4:12(26)
4:14(35)
4:21(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Lufttryck - Höjd
(rygg)
(tråg)
Isohyps - linje som förbinder
punkter med samma höjd över havet,
eller linje som binder ihop punkter
med samma avstånd till en viss tryckyta.
(cf. Högtryck=luftberg)
Isobar - linje som förbinder orter
med samma lufttryck korrigerat till
havsytans nivå
Höjdmätaren visar för högt vid:
-Låg temperatur
-Lågt lufttryck
4:22(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vindar och vindriktning
Mellan ett högtryck och ett lågtryck
finns en tryckkraft som strävar efter att
utjämna tryckskillnaden.
Tryckkraften sätter luften i rörelse och
vi får en vind.
Corioliskraften medför att luftströmmen
vrids åt höger på norra halvklotet
Ett jämviktsläge inträffar då
corioliskraften är lika stor som
tryckkraften och vinden blåser då
parallellt med isobarerna.
(geostrofisk balans)
Buys Ballots regel:
Vinden i ryggen g
- L till vänster
- H till höger
4:23(42)
Ju tätare isobarerna ligger desto
starkare blir vinden
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Friktionens inverkan på
vindriktningen
~30°
FIG 6.69
Markfriktion påverkar upp till 500 - 1000 m
Vinden vrider åt höger på högre höjd
- Ekmanspiralen
4:24(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Varmfront
●
Varm luftmassa tränger fram mot kall
–
–
–
Lugn, flack och bred (30-100 mil)
Börjar med höga moln Ci g sänker sig Cs As Ns
Helmulet och lugnt regn till sist
1:100 – 1:400
FIG 6.91
4:25(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Luftmassor
och fronter
Varmfront
Varmfronten
Cirrus
Cirrostratus
Altostratus
Varmt
Cumulus
Nimbostratus
Stratus
0 km
Kallt
600 km
Mark
4:26(42)
Segelflygteori - Meteorologi
Passiv kallfront
●
Kall luftmassa tränger undan varmare
–
–
●
Pressar upp varmluften g moln direkt
Börjar med regn
Passiv kallfront
–
Molnen kommer
i omvänd ordning
mot varmfront
Ns As Cs Ci
1.30 – 1:75
FIG 6.92
4:27(42) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Aktiv kallfront
●
Aktiv kallfront rör sig snabbt
–
–
–
–
–
–
75 km/h
Kraftig hävning
Cb i rad längs fronten
Smalt nederbördsområde
Kraftigt regn, hagel
Byig vind
• Luften mycket kallare bakom än framför fronten
• Kalluften rör sig snabbast en bit upp, ~2-6 km höjd
• Varmluft kvar nära marken
• Omlagringen startar samtidigt i ett stråk parallellt med fronten
• Kraftiga åskskurar, riklig nederbörd
4:28(42)
FIG 6.93
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
1.30 – 1:75
AktivKallfronten
kallfront
Luftmassor och fronter
Cumulonimbus
Varmt
Kallt
Stratocumulus
Cumulus
Nimbostratus
150 km
4:29(42)
Cumulonimbus
0 km
Mark
Segelflygteori - Meteorologi
Ocklusionsfront
Bildas när kallfronten rör sig snabbare
och hinner den ifatt varmfronten
i ett äldre lågtryck.
Den varma luften pressas uppåt.
De båda kallare luftmassorna möts.
Är kalluften bakom kallfronten kallare
än luften framför varmfronten, bildas
~FIG 6.95
en kallfrontsocklusion. Annars bildas en varmfrontsocklusion.
Lågtrycket fyll sakta ut och normaliseras.
4:30(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Ocklusionsfront
4:31(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Tryckförändringar vid
frontpassage
• Lufttrycket sjunker några timmar före varmfrontspassage
• Mellan fronterna små ändringar
• Bakom kallfront stiger lufttrycket
Luftmassans temp ger tryckförändring
4:32(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Tråglinje
• En utbuktning på ett lågtryck kallas tråg
• Längs tråglinjen bildas konvergens –
kraftigare vind bakom tråget
• Konvergensen producerar
konvektiva moln om det är tillräckligt
fuktigt och labilt
4:33(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Högtryckrygg
• En utlöpare från ett högtryck kallas rygg
• Bildas ofta mellan två lågtryck
• Torr luft, liten mängd moln
4:34(42)
Rygg
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Väderfaser
L
H
H
V
Område
1
2
3
4
V
5
K
6
4:34(42)
Beskrivning
Framför högtrycket
Högtryckscentrum
Bakom högtrycket
Framför fronten
Varmfront
Varmluftsektor
Väder och moln
Instabilt nära marken, stabilisering ovanför genom subsidens
Stark subsidens = undanpressad luft = stabilisering
Subsidens = undanpressad luft = stabilisering
Varmluften pressas uppåt, ökad molnighet
Ihållande regn
Stabil eller neutral luft. Eventuella skiktmoln
Varaktighet
1-2 dagar
Flera dagar
1 dag
6-8 timmar
6-15 timmar
1-12 timmar
Kallfront
Efter kallfrontspassagen
Kraftigt regn/Åskväder
Cumulusbildning
3-4 timmar
1-2 dagar
Termik
+
0
----?
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
---++
Sjöbris, Landbris
●
Sjöbris
–
–
–
●
Landbris
–
–
4:22(26)
4:35(42)
Sol på land g stig
Kallt hav / sjö
Kall vind in över land
Utstrålning g
kallare på land än
över vatten
Vind från land på
natten
~FIG 6.72
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Sjöbris
•Kall vind släcker ut termik
•Stark vind från kallt hav
•Moln bildas inte
4:36(42) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Konvergenslinjer
När vindar möts i vissa vinklar och
luften trycks uppåt vid mötet kan
stig och sjunk rada upp sig
och bilda en konvergenslinje.
Dessa kan exempelvis bildas när
grundvind och sjöbris möts eller bildas av
andra fysikaliska orsaker.
Molngator kan vara resultatet av en
konvergenslinje.
De kan också vara helt osynliga.
Konvergenslinjerna kan i vissa fall lägga
upp sig i sexhörningar (Hexagonteorin)
4:24(26)
4:37(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Sjöbrisfront - konvergenslinje
FIG 6.74
4:38(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Konvergenslinjer i Bergslagen
4:24(26)
4:39(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Konvergenslinje skapar molngata
4:24(26)
4:40(42)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Repetition: Vindar
●
Blåser det från högtryckets centrum till lågttycket centrum ?
–
●
Vindstyrka
–
●
Ökar med tryckskillnaden
Vindriktning
–
–
●
NEJ!
längs isobarer
g långlivade vädersystem
Vad är västlig vind?
–
–
Kommer från väst
270˚
FIG 6.68
4:41(42) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Repetition: Högtryck eller lågtryck?
4:42(42)
Segelflygteori - Meteorologi
5. Uppvindar
Hang
FIG 6.76 – 6.84
Lävågor
FIG 6.85 – 6.87
Termik
FIG 6.29 – 6.25
5:1(21)
Segelflygteori - Meteorologi
Hang – Orografisk hävning
5:2(21)
Segelflygteori - Meteorologi
Lävågor – Orografisk hävning
5:3(21)
Segelflygteori - Meteorologi
Lävågor - fjällflygning
●
Lävågor kan ge kraftigt stig
-
●
Nå höjdvinster på 3-6000+ m
Bakom bergskedja (hinder)
Stark vind 30-60 km/t, vinkelrätt mot hindret
Stabil skiktning
Rotorer
- Turbulenta luftrullar
bakom hindret (i lä)
●
●
Lävågsmoln
- Lenticularis
Föhnglugg
5:4(21) Poul Kongstad
FIG 6.65
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Föhnglugg
FIG 6.88
5:5(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Termik – Konvektiv hävning
5:6(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Termik
●
Uppvärmning av marken
Luftbubblor värms
Störning g bubblan börjar stiga
●
Om skiktning labil
●
●
–
–
●
Luftbubblan fortsätter stiga
Den blir större och svalnar
Ofta bildas moln i termiken (1/8 – 8/8)
–
Moln ökar termiken
●
5:7(21)
Men även torrtermik utan moln finns
~FIG 6.35
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Termik
Kondensationsnivå
Vind
Den uppvärmda luften närmast marken rör sig med vinden.
En störning, t. ex. en kulle eller en skogsridå,
får lutblåsan att släppa och stiga
5:8(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vindens inverkan på termiken
●
Kanal g Blåsa
Högre molnbas
+
Kraftigare termik
5:9(21) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vindens inverkan på termiken
●
Kortvarig termik
–
–
●
Pulser från samma plats
Molnet har släppt kanalen
Hitta termiken
–
–
Sök mot
vinden
Sväng
mot
vinden
5:10(21) Poul Kongstad
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cumulusmolnets livscykel
1. Varmluft samlas
2. Varmluft lossnar
3. Molntussar
4. Fler molntussar
5. Molnbas tydlig
6. Termiken
maximal
7. Termik slut,
upplösning
FIG 6.55
8. Upplösning,
sjunk
9. Upplöst
5:11(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cumulusmolnets utveckling
Ett produktivt Cu under utveckling kännetecknas av:
•triangelform med basen nedåt
•mörk plan bas
•skarpa tydliga kanter
•växer blomkålsliknande
•grå eller vit färg, beroende på solljuset mörkare eller ljusare
Ett improduktivt, döende moln kännetecknas av:
•triangelform med spetsen nedåt
•trådiga, fibrösa kanter, speciellt vid basen
•dåligt definierad bas
•blir mindre och mindre
•gulaktig till brunaktig färg.
5:12(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Termik under cumulusmoln
Leta stig under det mörkaste området under molnen
5:13(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Termik under cumulusmoln
Vindprofilen påverkar
också utseendet på
molnet och var
termiken finns.
Ta reda på var termiken finns under ett moln just denna dag.
Leta på samma ställe under nästa moln. (vindsida, solsida, läsida…)
5:14(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Den adiabatiska bubbelteorin
Höjd
+12
1000
1000
900
900
800
800
+13
700
+13,5
600
+14
700
+12,5
Lufttemp. °C
+13
+12,5
+12
400
300
+16
+12,5
+13
+13
+14
+14
+15
+15
+16
300
200
+17
+16
+17
200
100
+18
+18
+17
100
0
+19
+19
+18
+20
+19
600
500
0
500
400
+15
Termikblåsans temp. °C
~FIG 6.31
5:15(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Blandning med omgivande luft
1000
900
Luft blandas in i bubblan
800
-Acceleration - Bromsade verkan
700
-Temperaturen sjunker
600
-Volymen ökar
+13
500
+14
400
+15
300
+16
200
+17
100
+18
0
+19
Friktion
5:16(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Luftfuktighet och molnbas
FIG 6.45
FIG 6.45
5:17(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Temperatur- och daggpunktskurva
Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande
Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1 °C/100m för torr luft)
FIG 6.46
5:18(21)
FIG 6.47
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Cumulus vid fuktig inversion
FIG 6.48
Cumulusmolnen breder ut sig till stratocumulus och hindrar instrålning
5:19(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Molngator
FIG 6.51
5:20(21)
Segelflygteori - Meteorologi
Tvärsnitt genom molngator
Vinden ökar med höjden under inversionen
FIG 6.49
FIG 6.50
Vinden vinkelrät mot bildens plan
5:21(21)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
6. Väderbriefing
▪ Väderdata
▪ Prognoser på nätet
6:1(9)
Segelflygteori - Meteorologi
Satelliter
Polär satellit
- 850 km via polerna
- jordrotation, ny vy varje varv
Geostationär satellit
- 36 000 km över ekvatorn
- bild var 15:e minut
6:2(9)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Väderradar
Nederbörd, vind, räckvidd 250 km
NORDRAD - 35 väderradar i Sverige (12),
Norge, Finland, Danmark,
Estland, och Lettland.
6:3(9)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vädersond
Vädersond fäst vid en ballong fylld med
vätgas eller helium
Ballongen stiger till 20–25 kilometers höjd
- är fylld med ~1500 liter vätgas
- stiger med ca. 5 m/s;
- tar knappt 1,5 timme
- exploderar i den tunna luften
Under färden uppåt mäter sonden
- temperatur
- luftfuktighet
- lufttryck
- vind*
6:4(9)
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Väderstationer
- Vindmätare
- Fukt- och temperaturgivare.
- Molnhöjdsmätare
- Nederbördsmätare
6:5(9)
- Synopstationer var 3:e h
- Klimatstationer, 1/2/3 ggr/dygn
- Manuella
- Automatiska
- ~400
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Vad mäter väderstationer
6:6(9)
Vad mäts?
Enhet (förkortning)
Mäts med:
Temperatur
Grader celsius (0C)
Termometer
Lufttryck
Hektopaskal (hPa)
Barometer
Luftfuktighet
Procent (%)
Hygrometer
Vindhastighet
Meter per sekund (m/s)
Anemometer
Nederbörd
Millimeter (mm)
Pluviometer/Ombrograf
Molnighet
Procent (%)
Siktare
Segelflygteori- -Meteorologi
Introkväll
Segelflygteori
Väderbriefing
▪ METAR - METeorological Aerodrome Report
- observation
▪ TAF - Terminal Aerodrome Forecast
- prognos
6:7(9)
Segelflygteori - Meteorologi
Väderbriefing
ESSA: Arlanda
281920Z. Gäller den 28:e denna månad, kl. 19.20 Zulu
26010KT: Vinden vid marken 260 grader 10 knop
CAVOK: Ceiling And Visibility OK
04/01: Temperaturen är 4° C och daggpunkten 1 ° C
Q1010: Lufttrycket är 1010 hPa
NOSIG: NO SIGnificant changes
6:8(9)
Segelflygteori - Meteorologi
Vad vill segelflygaren veta?
▪
▪
▪
▪
▪
Blir det termik?
När startar termiken?
Får vi cumulus?
Hur hög blir molnbasen?
Hur kommer dagen att utvecklas?
Tolkning av sonderingar ger svaren !!
6:9(9)
Segelflygteori - Meteorologi
7. Tempogram
Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och
daggpunkt varierar med höjden
Väderballong/radiosond skickas
upp 2 gånger per dygn (00 och
12 UTC) från ~1000 platser på
jorden. (sondering)
De används för att få reda på
hur temperatur och luftfuktighet
varierar med höjden.
Man följer ballongen med radar
och får fram hur vinden varierar
med höjden. Ballongerna når
15-25 km höjd
112
7:1(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Tempogram, uppbyggnad
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur
och daggpunkt varierar med höjden
Temperaturen ritas ut på x-axeln
7:2(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Tempogram, uppbyggnad
Höjd (m)
1000
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Ett tempogram är en grafisk presentation av hur
temperatur och daggpunkt varierar med höjden
Höjden ritas ut på y-axeln
7:3(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Temperaturkurva
Höjd (m)
1000
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Temperaturen på olika höjder ritas in i diagrammet.
7:4(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Tempogram, uppbyggnad
Lufttryck (hPa) Höjd (m)
800
1000
900
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Som ett alternativ till höjd kan lufttrycket i Hektopascal (hPa) anges
7:5(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Daggpunkt
Höjd (m)
Ytterligare en
temperatur anges:
1000
Daggpunkten
Lufttemperatur 20°C
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar
att kondensera.
7:6(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Daggpunkt
Höjd (m)
Ytterligare en
temperatur anges:
kondenserar vid
ca 10 °C
1000
Daggpunkten
Lufttemperatur 20°C
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar
att kondensera.
7:7(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Daggpunkt
Höjd (m)
1000
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen.
Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt,
desto torrare Luft.
7:8(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Daggpunkt
Höjd (m)
Spridning
1000
500
-10°
0°
10°
20°
T (C)
Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen.
Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt,
desto torrare luft.
Denna differens kallas Spridning
7:9(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Ett tempogram ritas
10618 ETGI
IDAR-OBERSTEIN(MIL)
TRYCK
HÖJD
TEMP
DAGGP
(hPa)
(m)
(oC)
(oC)
------- ------- ------ -----977.00
377.0
5.8
4.0
961.00
513.7
11.6
7.1
952.00
592.5
11.8
5.8
925.00
832.8
10.6
5.6
908.00
987.3
9.8
4.8
866.00
1378.8
6.8
3.1
850.00
1532.3
7.8
-5.2
841.00
1620.1
8.4
-13.6
820.00
1828.2
7.2
-12.8
775.00
2288.9
3.6
-14.4
760.00
2447.2
3.0
-22.0
700.00
3106.5
-1.9
-17.9
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
98050800
RIKTN HAST
(grad)(knop)
------ -----.0
.0
230.0
12.0
245.0
21.0
255.0
20.0
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
7:10(49) Alfred Ultsch
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Segelflygteori - Meteorologi
Ett tempogram ritas
10618
ETGI
TRYCK
(hPa)
------977.00
961.00
952.00
925.00
908.00
866.00
850.00
841.00
820.00
775.00
760.00
700.00
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
IDAR-OBERSTEIN(MIL)
HÖJD
(m)
------377.0
513.7
592.5
832.8
987.3
1378.8
1532.3
1620.1
1828.2
2288.9
2447.2
3106.5
TEMP
(oC)
-----5.8
11.6
11.8
10.6
9.8
6.8
7.8
8.4
7.2
3.6
3.0
-1.9
DAGGP
(oC)
-----4.0
7.1
5.8
5.6
4.8
3.1
-5.2
-13.6
-12.8
-14.4
-22.0
-17.9
98050800
RIKTN HAST
(grad)(knop)
------ -----.0
.0
230.0
12.0
245.0
21.0
255.0
20.0
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
7:11(49) Alfred Ultsch
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Segelflygteori - Meteorologi
Ett tempogram ritas
10618
ETGI
TRYCK
(hPa)
------977.00
961.00
952.00
925.00
908.00
866.00
850.00
841.00
820.00
775.00
760.00
700.00
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
IDAR-OBERSTEIN(MIL)
HÖJD
(m)
------377.0
513.7
592.5
832.8
987.3
1378.8
1532.3
1620.1
1828.2
2288.9
2447.2
3106.5
TEMP
(oC)
-----5.8
11.6
11.8
10.6
9.8
6.8
7.8
8.4
7.2
3.6
3.0
-1.9
DAGGP
(oC)
-----4.0
7.1
5.8
5.6
4.8
3.1
-5.2
-13.6
-12.8
-14.4
-22.0
-17.9
98050800
RIKTN HAST
(grad)(knop)
------ -----.0
.0
230.0
12.0
245.0
21.0
255.0
20.0
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
7:12(49) Alfred Ultsch
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Segelflygteori - Meteorologi
Markinversion
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
Här stiger temperaturen med
höjden (Inversion) Varför?
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:13(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Markinversion
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
Här stiger temperatuen med
höjdenhar
(Inversion)
Marken
kylt luftenVarför?
under
natten
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:14(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Inversion
2500,0
2250,0
Här stiger temperaturen med
höjden (Inversion) Varför?
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:15(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Inversion
2500,0
2250,0
Varmluft på höjd:
- Varmluftadvektion eller
- Subsidens
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:16(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Luftfuktighet
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
Här är luften relativt fuktig
(liten spridning)
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:17(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Luftfuktighet
2500,0
Här är luften ganska torr
(stor spridning)
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:18(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Hävning
Om ett luftpaket är varmare än omgivande luft kommer det att stiga
Det avkyls då med 1° per 100 m
Luftpaketet stiger så länge det är varmare än den omgivande luften
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
Luft med 15° på 200 m höjd
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:19(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Hävning
Detta temperaturavtagande med 1° per 100m kallar
man det torradiabatiska temperaturavtagandet.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
Luft med 12° på 500m höjd
750,0
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:20(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Torradiabat
En hjälplinje läggs in i diagrammet med en
lutning motsvarande torradiabatens
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
Torradiabat
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
Torradiabat
500,0
250,0
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:21(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Bashöjd
Med hjälp av torradiabaten kan vi för en given temperatur på
marken identifiera en bashöjd som termiken kan stiga till
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
Torradiabat
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:22(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Bashöjd
Från den givna lufttemperaturen på marken
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
Torradiabat
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
14°
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:23(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Bashöjd
Från den givna lufttemperaturen på marken följer vi
en torradiabat tills den skär temperaturkurvan
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
14°
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:24(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Bashöjd
Från den givna lufttemperaturen på marken följer vi
en torradiabat tills den skär temperaturkurvan
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
Luften stiger hit
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:25(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Bashöjd
Från den givna lufttemperaturen på marken följer vi
en torradiabat tills den skär temperaturkurvan och
läser av höjden vid skärningspunkten
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
Luften stiger hit
Bashöjd 500m
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:26(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Knappt användbar termik
Här stiger basen, vid en temperaturhöjning från 8° till 16°,
med 175m. Från 400 till 575m
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:27(47) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Utlösningstemperatur
Om temperaturen stiger från 16° till 17° ... 19° så stiger
basen plötsligt kraftigt (575m -> 1350m)
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:28(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Utlösningstemperatur
Temperaturen då markinversionen övervinns kallas
utlösningstemperatur
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
Utlösningstemperatur.
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:29(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Molnbildning?
Segelflygare ställer sig speciellt frågan om termiken blir
synlig, d.v.s. om det blir cumulusbildning.
Då måste den stigande luftens fuktighet undersökas.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:30(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Molnbildning?
I detta sammanhang använder man sig av luftens
daggpunkt vid marken. Är daggpunkten inte känd kan
man använda sig av en termometer som mäter lägsta
temperatur under natten.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
Tmin = 8°C
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:31(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Mättnadslinje
Markluftens daggpunkt följer en s.k. mättnadslinje. För
praktiskt bruk kan vi betrakta den som en isoterm.
Verklig gradient ligger på ca -1° per 1000 m
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
Tmin = 8°C
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:32(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Kondensationsbas
Där mättnadslinjen skär temperaturkurvan kan moln
bildas. D.v.s. vi får en synlig kondensationsbas
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
Kondensationsbas
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:33(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Kondensationsbas
I detta fall får vi en kondensationsbas på 1250m.
Då luften på denna höjd är relativt torr kan man förvänta sig
1-2 åttondelar Cu.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:34(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Fuktadiabat
Så snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme
som tillförts vid avdunstningen.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
Kondensation
1250,0
1000,0
750,0
500,0
20° varm luft stiger i höjden
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:35(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Fuktadiabat
Så snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme
som tillförts vid avdunstningen. D.v.s. luften kan "återupphetta"
sig själv. Därmed kan luften stiga vidare med mindre
temperaturförlust, med 0,6° per 100m.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:36(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Fuktadiabat
Denna nya temperaturgradient på ca. 0,6° per 100m kallas
"fuktadiabatisk". Den tillhörande kurvan fuktadiabat.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
Fuktadiabat
1250,0
1000,0
Hjälplinjer
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:37(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Molnhöjd
Den till 1250m stigande luften bildar moln och i molnet stiger
luften vidare längs fuktadiabaten tills den möter
inversionsskiktet vid 1400 m. Vi får alltså 150m tjocka moln
som förhindras att växa i höjden vid inversionsskiktet
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:38(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Molnbildning
Denna dag får vi en molnbildning med 1-2 åttondelar flacka
Cu med en initial bas på1250m. Under dagens lopp (då
temperaturen ökar) kan basen stiga till 1600m.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:39(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Cb
Om temperaturen under
dagen stiger till mer än
24°C kan något speciellt
inträffa
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:40(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Cb
Om temperaturen under
dagen stiger till mer än
24°C kan något speciellt
inträffa
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
1250,0
1000,0
750,0
500,0
250,0
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:41(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
Energibetraktelse
Styrkan i termiken beror på den energi som står till
förfogande. Energin beror av maxtemperaturen samt
gradienten på temperaturkurvan. Ett mått på tillgänglig energi
utgörs av markerad area.
2500,0
2250,0
2000,0
1750,0
1500,0
Energiarea
1250,0
1000,0
Förutsedd
maximal
temperatur
750,0
500,0
CAPE:
konvektiv
tillgänglig
potentiell
energi
(Joule/kg luft)
z max
LFC
250,0
g
Tparcel Tenv
Tenv
Marken
0,0
-15,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Fritt efter Alfred Ultsch
7:42(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson
Segelflygteori - Meteorologi
dz
Vad blir dagens maxtemperatur?
Studera tempogrammet från morgonsonderingen
Finns någon inversion mellan 1200-1825 m AGL?
Ja:
Läs av temperaturen vid toppen av inversionsskiktet.
Följ torradiabaten till marken.
Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur.
Nej:
Läs av temperaturen vid 850 hPa (ungefär 1500 m)
Vid 0-4/8 molnighet: Följ torradiabaten till marken.
Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur.
Vid 5-8/8 molnighet: Följ fuktadiabaten till marken.
Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur.
7:43(49)
Segelflygteori - Meteorologi
Om man inte har ett tempogram..
●
●
●
Titta på nätet efter vad väderprognoserna
säger om maxtemperatur och daggpunkt
Lyssna på vad lokalradion säger att
maxtemperaturen skall bli
Daggpunkten är ungefär lika med lägsta
temperatur under natten
Henning’sche Faustformel:
Molnbas = (maxtemperatur – daggpunkt) * 125
7:44(49) Robert Danevid
Segelflygteori - Meteorologi
Väderprognoser på nätet
Senaste prognosen från TV4
http://www.tv4.se/väder/klipp/vädret-0700
Prognos från t.ex. YR
http://www.yr.no/.../Vängsö
7:45(49)
Segelflygteori - Meteorologi
Ytterligare väderinformation
Molnigheten
höga moln (5000-9000 m)
medelhöga (1500-5000 m)
låga (0-1500 m)
Temperatur och daggpunkt
Lufttryck
7:46(49)
Segelflygteori - Meteorologi
Segelflyget - RASP
Regional
Atmospheric
Soaring
Prediction
Boundary
Layer
Information
Prediction
MAP
John
Glendening
Stefan Löfgren
http://rasp.skyltdirect.se/
7:47(49)
Segelflygteori - Meteorologi
RASP - Dagsdistans
App:
Soaring
Weather
Europe
(Stefan Löfgren
Avesta SFK)
7:48(49)
Segelflygteori - Meteorologi
Meteorologi
●
Repetera meteorologin i boken ”Segelflyg”
–
●
Bra att läsa, även efter certet!
Följ väderutvecklingen under veckan
–
Kolla alltid vädret före flygning
–
Stäm av prognoserna varje flygdag för att förstå
flygvädret
7:49(49) Poul Kongstad
Segelflygteori - Meteorologi
8. Instuderingsfrågor 1(24)
Vad krävs för att lävågor skall uppstå?
För att stående vågor skall bildas i lä av ett hinder krävs:
• markvind på åtminstone 30 km/h
• vindhastigheten skall öka med höjden
• vindriktningen bör vara vinkelrät mot hindret och någorlunda konstant med höjden
• skiktningen skall vara stabil
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 2(24)
När och hur bildas lävågsmoln?
I samband med stationära vågor. Bildandet beror enbart på luftfuktigheten och
vågornas amplitud. Där fuktigheten är tillräcklig bildas molnen på grund av luftens
hävning i vågens”uppförsbacke”. De upplöses när luften sjunker i ”nedförsbacken”.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 3(24)
Förklara den s k ”Föhn-gluggen”
Relativt fuktig luft tvingas uppför en sluttning.
Temperaturen avtar, vattenångan kondenserar o
ch en del av fuktigheten fälls ut som regn på lovartsidan.
När luften sjunker på läsidan blir då luften torrare och varmare
med mindre molnighet (Föhnglugg).
(Luften blir varmare på läsidan eftersom
temperaturen ökar torradiabatiskt i ett djupare skikt när
luften sjunker än när den stiger.
Typisk föhneffekt förutsätter stabil skiktning.)
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 4(23)
Vad är en rotor?
I samband med lävågor bildas nästan alltid kraftiga rotorer.
Även i andra situationer med stark vind och stabil skiktning kan
rotorerer bildas i lä av branta sluttningar.
Rotorer, för vilka man bör ha stor respekt som segelflygare,
är rullar parallella med hindret och med horisontella axlar.
I rotorer finner man uppvindar i den del som vetter mot vinden
och de är alltid förknippade med kraftig turbulens.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 5(24)
Vad menas med en luftmassa?
Med luftmassa menar man luft med relativt enhetliga egenskaper
i fråga om temperatur, fuktighet och skiktning och som har stor geografisk utbredning.
Kalluftmassan kännetecknas av god sikt, konvektiva moln med påtaglig dygnsvariation.
Nederbörd kan förekomma i form av byar eller skurar.
I en varmluftmassa avkyls luften underifrån och skiktningen blir stabil i låg nivå.
Det typiska varmmassevädret kännetecknas av nedsatt sikt och ofta låga molnbaser,
ibland dimma eller duggregn.
Det typiska varmmassevädret förekommer mest under vintern.
I varmluftsituationer på sommaren börjar termiken sent och slutar tidigt.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 6(24)
Vad menas med en front?
Där två luftmassor gränsar mot varandra bildas ett mer eller mindre markerat
lutande skikt ( Front ) från marken och uppåt i atmosfären,
inom vilket en övergång sker från den ena luftmassans egenskaper till den andra.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 7(24)
Vilka huvudtyper av fronter finns?
• Varmfront
• Kallfront ( Passiv – Aktiv )
• Ocklusionsfront
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 8(24)
Beskriv varmfronten
Då en varm luftmassa tränger undan en kallare bildas en varmfront.
Frontytans lutning är mycket flack ( cirka 1:150 ).
Den varma luften glider upp på den kallare och ett vidsträckt och skiktat
molnsystem bildas ända upp till 100 mil framför .
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 9(24)
Beskriv en passiv kallfront
Molnsystemet vid en passiv kallfront liknar molnsystemet vid en varmfront.
Skillnaden är den att molnen kommer i omvänd ordning och att de
huvudsakligen ligger bakom fronten samt att hela molnsystemet är
smalare är varmfronten.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 10(24)
Beskriv en aktiv kallfront
En aktiv kallfront rör sig snabbt. Hastigheter på 70-80 km/h är inte ovanliga.
Den varma luften tvingas till kraftig hävning framför fronten. I molnsystemet bildas
vanligen kraftiga Cb-moln som ligger i en lång rad längs fronten.
Molnen och nederbörden ligger vanligen på båda sidor om fronten.
Fronten passerar snabbt och kan ge intensiv nederbörd, skurar och åska.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 11(24)
Vad är polarfronten?
Gränsen mellan polarluft i norr och
tropikluft i söder benämns polarfront.
Polarfronten är mest markerad vintertid.
Dess läge varierar avsevärt, ofta från dag
till dag, men i allmänhet är den orienterad i
väst-ostlig rikting.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 12(24)
Beskriv ocklusionsfronten
Varmfronter och kallfronter utvecklas i
samband med vågbildning
på frontzonen mellan luftmassor. Oftast
bildas ett frontsystem med en varmfront
följt av en kallfront. Kallfronten rör sig
snabbare än varmfronten och hinner
så småningom upp denna. Där kallfronten
hunnit upp varmfronten bildas
en kombinerad kall- och varmfront –en
ocklusionsfront –
Vädret vid en ocklusinsfront kan vara en
kombination av vädret vid
kallfronter och varmfronter. Som regel
innebär detta väder ihållande nederbörd.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 13(24)
Beskriv hur ett lågtryck uppstår och utvecklas längs polarfronten
Lågtrycken kan uppfattas som virvlar i det stora lufthavet.
På våra breddgrader är lågtrycken vanligen förknippade med
frontsystem. Om en störning uppträder på polarfronten
(förändrad temperatur, vindhastighet eller riktning) kan
polarfronten börja svikta och den kallare luften börjar
strömma söderut. Samtidigt har längre österut den varma
luften börjat glida upp över kalluften. Varmluften glider upp på
den kalla i en avsmalnande platt tub. Strömmen i tuben
accelererar (venturieffekt ) och corioliskraften tilltar och böjer
strömmen åt höger. Detta resulterar i att lufttrycket faller och
ett lågtryck bildas vid vågspetsen. Framför varmfronten faller
lufttrycket på grund av att den varma luften som ersätter den
kallare är lättare. På motsvarande sätt stiger luftrycket i
kalluften bakom det begynnande lågtrycket. Luftens hävning
vid fronterna och i lågtrycket ger molnbildning och så
småningom nederbörd.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 14(24)
Vad är och hur fungerar en radiosond?
Vädret är tredimensionellt varför det inte räcker med observationer från marken.
Därför sänder man från vissa platser regelbundet (oftast två gånger/dygn)
upp gasfyllda ballonger med radiosonder.
Dessa ballonger stiger till 20-30 km höjd.
En radiosond är ett meteorologiskt mätinstrument som via radiosändare
ger kontinuerliga uppgifter om temperatur, tryck och fuktighet
när den med hjälp av en gasfylld ballong får stiga upp genom atmosfären.
Oftast används radiosonden även för vindmätning.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 15(24)
Vilka två huvudtyper av vädersatelliter finns det?
• Polära satelliter som kretsar runt över jorden i solsynkrona omloppsbanor
• Geostationära satelliter som ligger stilla över ekvatorn med samma
omloppshastighet som jordens rotation
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 16(24)
Vilka symboler har på en väderkarta (färg resp svart/vit):
a) kallfronten?
b) varmfronten?
c) ocklusionsfronten?
a) Blå linje (linje med ”taggar”)
b) Röd linje (linje med ”bullar”)
c) Blå-röd linje (linje med både ”taggar ” och ”bullar”)
(Lila)
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 17(24)
Vad har sjöbrisen för betydelse för termikutvecklingen?
Sjöbrisen för in kall luft från havet eller större insjöar.
Den luften är också stabil i låg nivå och det tar lång tid (= lång sträcka)
över land innan den blir så pass uppvärmd att den ger någon användbar termik.
När en sjöbrisfront bildas (vind från land innan sjöbrisen sätter in)
utgör denna en markant gräns med den bästa termiken utefter själva fronten
(konvergenslinjen). När sjöbrisen bara är en förstärkning av den rådande
vinden från havet blir det en långsam och gradvis övergång till flygbar termik.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 18(24)
Varför upplevs termiken normalt svagare
på låg höjd än på hög höjd?
På låg höjd är termikblåsorna ofta små och mer turbulenta.
Det kan vara svårt att centrera vid kurvning och utnyttja den lilla kärnan
där det stiger som mest och detta upplevs som att man har sämre stig på låg höjd.
På högre höjd är temikblåsorna oftast större och mer regelbundna vilket gör det
lättare att utnyttja det bättre stiget i centrum.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 19(24)
Vad menas med inversion och
på vilket sätt kan du se den?
Med inversion menas att lufttemperaturen i ett skikt ökar med höjden
istället för att som normalt avta med stigande höjd.
Inversionen fungerar som ett tak för termiken under vilket föroreningarna
från marken breder ut sig. Vid kraftig termik kan termikblåsorna ibland slå igenom
inversionen så pass mycket att man ser den bruna disöversidan.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 20(24)
Ange molnslag som kan förekomma i samband
med en varmfront.
1.
2.
3.
4.
5.
Cirrus
Cirrostratus
Altostraus
Nimbostratus
Stratus
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 21(24)
Ange molnslag som kan förekomma i samband
med att en kallfront passerar
När en aktiv kallfront passerar tvingar den upp varmluften snabbt
vilket ger upphov till konvektionsmoln av typ cumulus och cumulonimbusmoln
insprängda i skiktmoln av typen altostratus/nimbostratus.
En passiv kallfront har moln som en varmfront fast de kommer i omvänd ordning
och är hoptryckta till ett smalare molnsystem (Ac, As, Ns, ev. St, Ci)
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 22(24)
Vilket slags väder kan du förvänta dig vid en passage
av en aktiv kallfront?
Vädret i samband med en aktiv kallfront kännetecknas av kraftiga skurar
som passerar tämligen snabbt. Vinden kan vara mycket byig och
riktningen vrider efter frontpassagen mot högre gradtal.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 23(24)
Hur kan en fuktig inversion påverka termikförhållandena?
När cumulusmoln bildats och når upp till den fuktiga inversionen kan det
mycket snabbt bildas ett nästan helslutet molntäcke av stratocumulustyp.
Dessa moln avskärmar solinstrålningen och omöjliggör segelflygning.
Segelflygteori - Meteorologi
Instuderingsfrågor 24(24)
Beskriv en vädersituation i Sverige som är
idealisk för segelflygning.
Ett bra exempel är framkanten på en högtrycksrygg med måttlig vind från
nord eller nordväst och kalluftsadvektion.
Luften är torr så att det bara bildas ett par åttondelar cumulus
med höga molnbaser och det finns inga andra moln som hindrar solinstrålningen.
Kalluftadvektionen gör att det blir kraftiga stig, termiken lägger sig i gator,
börjar tidigt och slutar sent.
Segelflygteori - Meteorologi
