Välkomna
Dagens hållpunkter
08:45-09:45 Anna Altvall och Mia Malmgren begreppsanalys av
medveten närvaro/mindfulness
09:45-10:15 Fikapaus
10:15-11:15 Eva Henriques och Inger Ström om Resursorienterad
kroppsunderökning (ROK) och mentalisering
11:15-12:15 Amanda Lundvik Gyllensten och Lena Hedlund berättar om
BAS MQ-E
12:15-13:45 Lunch
13:45-14:45 Anna Bjarnegård om skattningar utan specifikt
skattningsinstrument utgående från kroppsjagsfunktionerna
14:45-15:15 Fikapaus
15:15- 16:15 Gemensam frågestund, diskussion
BEGREPPSANALYS
Mindfulness/medveten närvaro
• Är bra för allt?
• Lösningen på alla problem?
• Fungerar för alla? Individuell lösning ?
• Vilka övningar är medveten
närvaroövningar?
Medveten närvaro i kroppen
• Förutsätter medveten närvaro kroppslig
närvaro?
• Kan mindfulness bidra till
frånvaro/splittring?
Kroppen för traumatiserade
personer är själva kriget
Det kan vara mycket påfrestande att rikta
uppmärksamheten mot kroppen kan leda till
obehagliga upplevelser och återupplevande av
trauman
Den traumatiserade har ofta en längtan efter att
kunna uppmärksamma kroppen mer
Vår uppgift att dosera kroppslig närvaro när
kroppen är i krig genom vår egna kroppsliga
närvaro
Syfte
Att analysera begreppet mindfulness/medveten
närvaro för att belysa den kroppsliga
förankringen.
Genom analysen belysa om mindfulness/
medveten närvaro bidrar till ökad närvaro i
kroppen eller om det också kan leda till att öka
frånvaro och splittring
Olika perspektiv
• Buddhistiskt/religiöst
• Psykoterapeutiskt
• Fysioterapeutiskt
Definierade kännetecken
• Att vara i nuet
• Att observera
• Riktad uppmärksamhet på andning, kroppen och
omvärlden
• Medkännande, accepterande, icke värderande
• Praktisk övning, intuitiv upplevelse
• Ömsesidigt beroende
Förutsättningar/konsekvenser
• För att lära ut behövs praktisk träning
• Relativt trygg förankring i kroppen
• Ger förmåga att observera sig själv, sina tankar
och känslor utan att identifiera sig med dem
• Anpassa efter olika människors förutsättningar
Anknytning
• Trygg, kan lugna sig själv och kan söka
tröst när det behövs
• Undvikande, söker inte tröst, avfärdar och
förnekar behov
• Ambivalent, svårt att hantera reglera
känslor, agerar ut
• Desorganiserad, dissocierar, självskadar,
oförmögen att förstå och uttrycka behov
Splittrat medvetande/Dissociation
Utvecklas under uppväxten ofta vid
desorganiserad anknytning
Dissociativa symtom är en störning av de
vanligtvis integrerade funktionerna för
medvetande, minne, identitet eller perception av
omgivningen.
Oförmåga att minnas personliga händelser
Depersonalisation, avskild från sig själv
Dissociativ identitetsstörning flera
personlighetstillstånd existerar sida vid sida
VAR BOR TRAUMAT?
Väsentligen i subcortikala strukturer bortom
språk och medvetande
Cortex:
Kognitiv informationsBearbetning
Limbiska systemet:
Emotionell informationsbearbetning
Hjärnstam och lillhjärna:
Senso-motorisk
informationsbearbetning
Minneskategorier
Implicit minne
Explicit minne
process
omedvetet
medvetet
typ av
information
känslomässigt, betingat, kropp, kognitivt, fakta, medvetet, ,
sensorisk, automatiserade
verbalt/språkligt, beskriver handlingar
färdigheter och automatiserade och och tillvägagångssätt
motoriska program
hjärnstrukturer
amygdala
hippocampus
mognad
från födseln
ca 3 år
aktivt under
trauma eller
återupplevande
aktivt
dämpat undertryckt
språk
ordlöst
konstruerar berättelser
Fritt efter Babette Rotschild
Hur reagerar vi på stress
Polyvagalateorin
Autonoma nervsystemet
Parasympatikus vagusnerven 2 grenar
1) ventral myeliniserad står för lugn ro, socialt
orienterad
2) dorsal del omyeliniserad frystillstånd, kollaps
”spela död”
Sympaticus kamp/flykt
Porges
Försvarstillstånd
Somatiska och viscerala
symtom
Autonom aktivitet
Upplevelser/
emotioner
Trygghet
(Safety, contrast)
Avspänd, livligt och
öppet ansiktsuttryck,
Puls 60-80
Ventrala parasympaticus
(vagal broms)
sympaticus varierar
Socialt engagerad,
pendlar från lugn till
aktiv, kan lugna sig själv
och söka stöd
Frys/vaken/stillhet
(Freeze-alert, stillness)
Spända muskler, fixerad Ventrala parasympaticus Alarmberedskap, på sin
blick, återhållen andning, minskar, sympaticus ökar vakt, uppmärksam på
ökad puls
omgivningen, beredd att
fly
Flykt (aktiv)
Benen rör sig, vänder,
backar. Minskad
matsmältning, snabb
andning, puls >100
Starkt sympaticus påslag
Rädsla/panik, orolig.
Impuls att springa, varna
andra. Kalla händer
Kamp (aktiv)
Spända armar axlar,
Vasokonstriktion, snabb
andning, puls >100
Stark sympaticus påslag
Ilska, ångest, impuls att
sparka, slå, skrika, varma
händer
Frys/skräck
(Freeze-fright,
immobilering)
Stilla, immobiliserad,
fixerad blick, spänd
mage, snabb ytlig
andning bultande hjärta,
puls~100
Dorsala parasympaticus
och sympaticus
Rädsla/skräck,
uppmärksam, vaken men
känner sig paralyserad,
omöjligt att röra sig,
separerad från känslan
sig själv
Kollaps (immobilisering)
Slapp, immobiliserad,
glansartad blick, låg puls
<60 ytlig långsam
andning, svimning
Mycket minskad
sympaticus stark dorsal
parasympaticus
Uppgiven skamfylld,
frånkopplad, avdomnad
D. Baldwin 2013
Känna igen autonoma reaktioner
sympatikus
I bakgrunden
Det som märks
Kroppen är redo för
• Snabb och ytlig andning,
handling ökat blodflöde till
muskler, minskat blodflöde
till hjärnan. Adrenalin,
glukos frigörs för att
förbereda kamp/flykt,
kortisol för att skydda
immunsystemet
Matsmältning saktar ned,
sphinkter stängs,
blodtrycket stiger
ev hyperventilation, hjärtat
bultar slår snabbt,
musklerna spänns, kalla
händer och fötter, spända
nackar och skuldror, ont i
bröstet, svettningar, torr
mun, vidgade pupiller
Känna igen autonoma reaktioner
parasympaticus dorsala vagus
I bakgrunden
Det som märks
Hjärnan immobiliserar,
• Illamående, yrsel,
minskad muskeltonus,
kraftigt dämpad
hjärtfrekvens,kraftigt sänkt
blodtryck, bronkerna dras
ihop, andningen dämpas,
ökad aktivitet i
gastrointestinala områden,
minskad kontroll över
rektal sphinkter
andningssvårigheter,
svimningskänsla, stark
trötthet, suddig blick eller
tunnelseende, luddiga
tankar förvirring, svårt att
tala, obehaglig känsla i
hjärtat, extrem varm/kall,
handsvett, tinnitus,
synrubbningar, nervositet,
magont
B Bragée
Dysreglerat nervsystem
Då människan utsätts för långvarig påfrestning påverkas
nervsystemet och fungerar sämre
Konstant kamp/flykt ger besvär i form av bl.a. ilska,
irritabilitet, minnes-koncentrationsproblem, muskelvärk,
huvudvärk, långvarig smärta, ångest, sömnstörningar,
IBS(orolig mage) ...
Konstant uppgivenhet ger besvär i form av depression,
förvirring, tomhet, uttröttning, kroniskt trötthetssyndrom,
passivitet, smärttillstånd...
Vad sker i kroppsjagsfunktionerna
vid de olika stresstillstånden ?
• Relation till underlag
• Balanslinje
• Centrering/koordination
• Andning
• Flöde
• Medveten närvaro
• Relaterande/avgränsning
Psyko-neuro-immunologiskt försvar
För att förstå och behandla traumarelaterade
symtom behövs förståelse för de biopsykologiska
reaktionerna.
Överlevnadsvärde att kapsla in traumatiska
minnen (både fysiologiskt och psykologiskt)
Nuvarande diagnostiseringen fokuserar på aktiva
psykologiska försvar, missar immobiliserande
fysiologiska försvar
D. Baldwin 2013
Fysioterapeutens roll
• Kunna bedöma i vilken grad patienten är
förankrad i kroppen
• Medvetet välja övningar med syfte att vila i
sig själv eller från sig själv
• Undvika att omedvetet vila från sig själv,
dissociation
