Lunds universitet
Statsvetenskapliga institutionen
STV004
VT06
Handledare: Bo Petersson
Who is Irish?
- En kritisk diskursanalys rörande nationell identitet i
medierapporteringen vid folkomröstningen om rätten till
medborgarskap på Irland
Lisa Lundberg
Abstract
The economic growth in Ireland, during the 1990s, lead to changing migration
patterns. Ireland became a destination country for immigrants instead of an
emigration country. Before 2004 people who were born on the island of Ireland
had a constitutional right to Irish citizenship. This right was removed after a
referendum in 2004.
National identity is a sense of community constructed through common
history and defines who belongs to the nation. The purpose of this thesis is to do a
critical discourse analysis of the debate in media before the referendum. The
analysis was done on texts from The Irish Times, one of the major newspapers in
Ireland. The main focus of the thesis is to discuss the positive self-image of the
Irish and the negative picture of the others, the immigrants, and to what extent the
discourse considered the Irish experience of emigration.
The analysis shows that the Irish is regarded as open and welcoming while
immigrants are considered to abuse the system and undermine the integrity of
Irish citizenship. The experience of emigration is not discussed in great extent and
almost only by the opposition to the change of the constitution.
Key words: Critical discourse analysis, national identity, migration, Citizenship
referendum, Ireland
Innehållsförteckning
1
2
Inledning .................................................................................................................. 2
1.1
Problemformulering ........................................................................................... 2
1.2
Teori och metod ................................................................................................. 3
1.3
Material .............................................................................................................. 3
1.4
Begreppsdiskussion............................................................................................ 4
Ramverk för diskursanalysen................................................................................ 5
2.1 Kritisk diskursanalys .......................................................................................... 5
2.1.1
Maktperspektiv........................................................................................... 6
2.1.2
Den sociala kontexten ................................................................................ 7
2.2
3
Fokus i analysen ................................................................................................. 8
Irländsk nationell identitet................................................................................... 10
3.1
Nationell identitet - en social konstruktion ...................................................... 10
3.2 Historia och skapande av nationell identitet .................................................... 11
3.2.1
Nationalism .............................................................................................. 12
3.2.2
Historisk erfarenhet .................................................................................. 13
4
Analys..................................................................................................................... 15
4.1 Vem är irländare? ............................................................................................. 15
4.1.1
Irländskt medborgarskap .......................................................................... 15
4.1.2
Normer och värderingar ........................................................................... 16
4.1.3
Emigration................................................................................................ 17
4.2 Bilden av immigranter...................................................................................... 18
4.2.1
Användningen av fakta............................................................................. 19
4.2.2
Missbruk av systemet ............................................................................... 20
4.2.3
Kategorisering av invandrare ................................................................... 21
5
Sammanfattande slutdiskussion .......................................................................... 23
6
Referenser.............................................................................................................. 25
1
1
Inledning
Irland har präglats av att en stor del av befolkningen valt att emigrera till andra
delar av världen främst på grund av ekonomiska orsaker. Under 1990-talet
upplevde Irland ett stort ekonomiskt uppsving vilket bl.a. påverkat migrationen
och sedan 1996 är det fler människor som immigrerar till staten än människor som
väljer att lämna den (Ryan 2004:180). Den ekonomiska tillväxten innebar en
ökning i ansökningar för arbetstillstånd och asyl. Irland har blivit ett
destinationsland istället för ett utvandrarland (Ryan 2004:181).
I den irländska grundlagen från 1937 slogs det fast att alla människor som
redan hade medborgarskap även skulle få det i den nya staten Irland samt att
rätten till medborgarskap på Irland skulle bestämmas genom lagstiftning
(Referendum Commission 2004:3). Genom fredsavtalet i Nordirland, ”the Good
Friday Agreement”, 1997 ändrades dock detta. Alla människor födda på hela ön
Irland, både i republiken och Nordirland, hade rätt till irländskt medborgarskap
oavsett föräldrarnas medborgarskap eller koppling till staten enligt grundlagen.
Detta innebar att parlamentet inte längre hade rätt att besluta om lagstiftningen
gällande rätten till medborgarskap (Ibid.).
Den 11 juni 2004 hölls en folkomröstning där väljarna fick rösta ja eller nej
om att ändra på landets grundlag. Medborgarna tillfrågades om den
konstitutionella rätten till irländskt medborgarskap för alla människor födda på ön
Irland skulle tas bort (Referendum Commission 2004:2). Nästan 80 % av de som
röstade var för en ändringen av grundlagen (Citizenship referendum 2004). Denna
ändring innebar att rätten att lagstifta om medborgarskap för barn födda på Irland
gick tillbaka till parlamentet.
1.1 Problemformulering
Det var väntat att en majoritet av befolkningen skulle rösta ja till
grundlagsändringen men väldigt få förutsåg att det skulle bli med en så
överväldigade majoritet. Vad kan detta bero på? Uppsatsens syfte är att studera
rapporteringen om folkomröstningen i media och huruvida det uppmålades någon
hotbild mot Irlands nationella identitet. Vilka ansågs tillhöra den egna gruppen i
argumentationen?
Jag anser att det är intressant att studera Irland på grund av statens långa och
omfattande erfarenhet som koloni och av emigration där de irländska utvandrarna
många gånger fick utstå diskriminering i sina nya hemländer. Diskuteras
erfarenheten som utvandrar nation? Påverkade denna erfarenhet debatten och
omröstningen? Min problemformulering är därmed:
2
Hur kan man se att historiska erfarenheter kommer till uttryck i
konstruktionen av irländsk nationell identitet och bilden av invandrare
i nyhetsrapporteringen inför folkomröstningen om medborgarskap?
Mer specifikt innehåller denna problemformulering tre frågeställningar: Vem är
irländsk medborgaren och vad anses vara irländskt? Hur utmålas invandrare, de
andra, i diskursen? Samt hur påverkar den historiska erfarenheten som
utvandrarnation diskursen?
1.2 Teori och metod
Mitt teoretiska ramverk består dels av att historiska erfarenheter påverkar den
nationella identiteten och dels av att massmedia påverkar och återspeglar sociala
värderingar och identiteter. Media, och mer specifikt dagstidningar, är en naturlig
ingång till den nationella diskursen. Dagstidningar återger dels andra makteliters,
som exempelvis politikers, argumentation och dels påverkar media opinionen
genom egna ställningstaganden i rapporteringen.
Min teori är att nationell identitet påverkas av historiska erfarenheter så som
krig, kolonialism och emigration. Borde inte förståelsen för invandrare vara större
i en stat som har en lång och omfattande historia av emigration? Innebär kampen
för en egen stat och erfarenheten av att ”tvingas” utvandra en mer positiv syn på
immigranter eller är det i själva verket tvärtom? Eftersom jag anser att historia är
viktig för den nationella identiteten så vill jag undersöka om historiska
erfarenheter är synliga i diskursen. Diskuteras erfarenheten som utvandrarnation i
debatten inför folkomröstningen?
Jag avser att göra en kritisk diskursanalys av artiklar i en dagstidning under
kampanjen inför folkomröstningen. Jag har valt att studera tidningen The Irish
Times eftersom den är en av de största dagstidningarna i Irland när det gäller
upplaga. Upplagan för tidningen var under perioden juli till december 2005 var
117,370 (”Circulation Review July - December 2005 v 2004”). Andra medier
refererar också till The Irish Times och tidningen ses som en viktig aktör i
utformandet av den allmänna opinionen (Prieto Ramos 2004:34). The Irish Times
är uttalat liberal och är producerade i Dublin (Prieto Ramos 2004:36). Jag
kommer vidare att redogöra för min metodologi i kapitel två.
1.3 Material
Texter som analyseras i en diskursanalys kan vara både talat och skrivet språk
som exempelvis en utskrift från ett TV-program eller en tidningsartikel
(Fairclough 2002:17). Texterna i min analys kommer att utgöras av
3
tidningsartiklar som ledare, reportage, debatt, analyser. Jag kommer att studera
texter i The Irish Times från den sjunde april 2004 när regeringen utlyste
folkomröstningen fram till och med dagen för omröstningen den elfte juni 2004.
Under denna period publicerades 127 artiklar som behandlade folkomröstningen.
Eftersom uppsatsens omfattning inte tillåter en analys av alla dessa artiklar
kommer jag att systematiskt gå igenom artiklarna och välja ut ett antal som jag
anser typiska och representativa för diskursen om nationell identitet och
porträtteringen av invandrare på Irland.
Utöver de texter som jag kommer att analysera består mitt material av
litteratur som behandlar diskursanalys och nationell identitet. Den kritiska
diskursanalysen är en ganska spretig teoribildning där bland annat synen på makt
skiljer sig åt mellan teoretikerna. I kapitel två kommer jag att redogöra för mitt
teoretiska ramverk. De teoretiker jag främst använder för mitt metodologiska
ramverk är Norman Fairclough, Teun A. van Dijk och Ruth Wodak.
I kapitel tre kommer jag att diskutera nationell identitet och hur historiska
erfarenheter och historiebildning påverkar denna för att på så sätt få en klarare
bild av den irländska nationella identiteten och vad som påverkat den. I denna
diskussion tar jag bland annat upp sociologerna Anthony D. Smiths, Patrick
O’Mahony och Gerard Delanty samt historikern Klas Göran Karlssons syn på
nationell identitet.
1.4 Begreppsdiskussion
I diskussionen om vem som anses vara medlem av den nationella gruppen är det
viktigt att definiera begrepp som irländare och irländskt, jag har valt Scott
McIvers definition. Irländare eller ”Irish” på engelska är den nationella
benämningen som beskriver människorna och deras speciella karaktärsdrag inom
staten Irland. Irländskhet eller ”Irishness” beskriver den nationella identitetens
speciella karaktär och kvalitéer (McIver 2003:43).
De människor som refereras till som immigranter eller invandrare i uppsatsen
är människor från länder utanför EU det vill säga människor som inte är EUmedborgare. Bland dessa invandrare finns det både människor som sökt asyl i
enlighet med FN:s flyktigkonvention i Irland och de som kommit till Irland för att
arbeta s.k. arbetskraftinvandrarna. Det råder olika lagstiftning för dessa grupper,
det vill säga vilka skyldigheter och rättigheter de har. Asylsökande får exempelvis
inte arbeta under asylprocessen (Irish Refugee Council 2004:1).
4
2
Ramverk för diskursanalysen
I detta kapitel kommer jag att redogöra för mina metodologiska val. Inledningsvis
kommer jag att definiera vad en kritisk diskursanalys är. Vad kan man finna med
hjälp av en diskursanalys? Jag kommer också att diskutera synen på makt,
ideologi och den sociala kontexten. Därefter kommer jag att utreda mitt fokus i
analysen. Vilka frågor kommer jag att ställa under min analys?
2.1 Kritisk diskursanalys
Begreppet diskurs innebär en idé om att språket är ordnat i olika mönster som vi
följer när vi agerar i olika sociala sammanhang enligt Winther Jørgensen och
Phillips (1999:7). De definierar en diskurs som ”ett bestämt sätt att tala om och
förstå världen” (Ibid.). Genom språket har vi enligt det strukturalistiska och poststrukturalistiska angreppssättet tillträde till verkligheten. Språket är inte bara en
avspegling av verkligheten utan medverkar även till att skapa den (Winther
Jørgensen – Phillips 1999:15). Begreppet diskurs kan användas på många olika
sätt inom olika vetenskapliga discipliner. I språkstudier studeras ofta diskursen
som interaktion mellan olika människor i olika sociala situationer (Fairclough
2002:18). Diskursanalys är en effektiv metod i studier av allmänna attityder som
exempelvis fördomar (Van Dijk 1993:41).
Den kritiska diskursanalysen utgörs av en ganska lös sammansättning av
teoretiker och det råder en viss oenighet över vilka som tillhör denna teoribildning
(Winther Jørgensen – Phillips 1999:66). Kritisk diskursanalys undersöker
relationen mellan diskurser i praktiken och social och kulturell utveckling (Ibid.).
Kritisk diskursanalys ser produktionen av texter och mottagandet av dessa som
bidragande till att skapa den sociala världen så som sociala identiteter och
relationer (Winther Jørgensen – Phillips 1999:67). Wodak menar att begreppet
kritisk inom den kritiska diskursanalysen innebär att forskaren har distans till
materialet som studeras och beaktar den sociala kontexten för materialet samt att
forskaren har en uttalad politisk ståndpunkt och reflekterar självständigt under
forskningsprocessen (2001b:9).
I en kritisk lingvistisk analys studeras hur händelser och människor
representeras i exempelvis mediediskursen (Fairclough 2002:25). Den kritiska
diskursanalysen lägger tonvikten på ordval när det gäller beskrivningen av
verkligheten (Fairclough 2002:27). Ett problem med en kritisk lingvistisk analys
är att den är så fokuserad på text vilket innebär att texten tolkas av forskaren utan
5
att mottagaren av texten, exempelvis tidningsläsarens, tolkning beaktas
(Fairclough 2002:27f).
2.1.1 Maktperspektiv
Den kritiska diskursanalysen syfte är ofta att studera ensidiga diskurser som på
olika sätt bidrar till polarisering i samhället mellan oss och dem (Van Dijk
2001:103). Analysen synliggör hur maktstrukturer upprätthålls av
diskurspraktiken och därmed bidrar den kritiska diskusanalysen till förändring till
mer jämlika förhållanden inom massmedia och samhället i stort (Winther
Jørgensen – Phillips 1999:69). Den kritiska diskursanalysen gör det möjligt att
analysera hur grupper med makt använder denna och vilka möjligheter det finns
för motstånd enligt Wodak (2001b:3). Detta synsätt innebär att maktstrukturer
befäster och förstärker konventioner och gör dem till självklara. Att göra motstånd
mot ojämlika maktförhållanden ses som brytande av dessa konventioner (Ibid.).
Foucault ser på makt som något produktivt och inte uteslutande som
förtryckande enligt Winther Jørgensen och Phillips (1999:20). Makten skapar den
sociala omvärlden och gör att den ser ut på ett visst sätt medan andra alternativ
utesluts (Ibid.). Van Dijk anser att makt är något negativt och att den dominerande
gruppen missbrukar makten. Genom att reproducera en negativ bild av
exempelvis immigranter som tjänar den dominerande gruppens egna syften kan
den dominerande gruppen fortsätta att inneha makten (Van Dijk 1993:8).
Diskurser skapar och upprätthåller maktstrukturer mellan olika sociala grupper
som exempelvis mellan kvinnor och män eller mellan majoritetsbefolkningen och
minoriteter (Winther Jørgensen – Phillips 1999:69). Det kan till exempel vara
underförstådda antaganden om en grupp människor. En viktig fråga när man
studerar texter är varför en viss representation av en grupp är vald och inte en
annan (Fairclough 2002:14). Van Dijk menar att den dominerande gruppens
diskurs formar, orsakar och legitimerar diskriminering av andra grupper
(1993:17). En social grupp styr en annan grupp, denna syn avviker från Foucaults
teori (Winther Jørgensen – Phillips 1999:69).
Fairclough slår fast att massmedia har makt att påverka stater och regeringar
(2002:2). Media har makt att påverka människors kunskap, tro, värderingar och
sociala identiteter. Vilka nyhetshändelser som förmedlas sker ofta selektivt vilket,
enligt Fairclough, har fått mycket uppmärksamhet i debatten om medias makt
(2002:17). Utan massmedia skulle andra makteliter som till exempel politiker inte
kunna nå ut med sitt budskap och påverka samhället vilket innebär att media
spelar en stor roll i utformandet av attityder (Van Dijk 1993:241). Media ska dock
inte ses som en passiv förmedlare av andra eliters attityder utan spelar en aktiv
roll i samhället (Ibid.). Media påverkar inte endast vilka nyheter som ska
förmedlas utan också vilka sociala identiteter och kulturella värderingar som
överförs, vilken bild av oss som återges (Fairclough 2002:17.).
Van Dijk anser att det bland politiker och andra ledare i Europa och Nord
Amerika finns en rådande rasistisk diskurs där man ser på och beskriver
immigranter från andra delar av världen som problem (1993:2f). Rasism behöver
6
enligt Van Dijk inte endast vara idén om att vita människor är överlägsna färgade
utan kan också vara nedsättande omdömen, diskriminering, ideologier och andra
strukturer som främjar dominansen för majoritetsgruppen (1993:5).
Nyhetsrapporteringen är ofta koncentrerad till händelser som anses intressanta för
majoritetsbefolkningen eller som handlar om majoriteten (Van Dijk 1993:247).
Om nyhetsrapporteringen behandlar etniska minoriteter i landet är det ur ett
majoritetsperspektiv, minoriteten betraktas som avvikande från normen enligt Van
Dijk (Ibid.). Han menar att media spelar en stor roll i att förmedla rasistiska
attityder om immigranter (Van Dijk 1993:3). En kritik som Winter Jørgensen och
Phillips riktar mot Van Dijks syn på makt är att han inte tar hänsyn till människor
kan motsätta sig texternas rasistiska budskap (1999:95).
2.1.2 Den sociala kontexten
Den sociala och kulturella kontexten är mycket viktig för diskursanalysen
(Fairclough 2002:50). Diskursen bidrar både till att forma de sociala strukturerna
och att avspegla dem. Diskursen påverkas av och påverkar med andra ord den
sociala kontexten (Winther Jørgensen – Phillips 1999:68).
Ideologier utgörs av sociala föreställningar som bygger på normer och
värderingar och som påverkar sociala strukturer och formar attityder (Van Dijk
1993:40). De representerar en grupps mest fundamentala intressen samt dess
sociala, kulturella och ekonomiska mål (Van Dijk 1993:41). Ideologier är grunden
för en grupps kunskap. Ideologin bestämmer gruppens självbild, vem som är
medlem i gruppen, gruppens normer m.m. (Van Dijk 2001:115). Van Dijk pekar
på vikten av att skilja mellan ideologi och diskurs men medger att ideologin är
med i formandet och tolkningen av diskursen (Ibid.). Wodak anser att ideologin
upprätthåller maktstrukturer i samhället (2001b:10).
Diskurser produceras och tolkas utifrån en gemensam mental modell som
enligt Van Dijk i sin tur är formad av delad kunskap, attityder och ideologier av
den egna gruppen och andra grupper som minoriteter (1993:14). Han anser att en
studie av elitdiskurs också visar på hur elitens kultur återges och skapas (Van Dijk
1993:15). Inom den kritiska diskursanalysen ses diskurs som en form av social
praktik bland andra och dessa påverkar varandra (Winther Jørgensen – Phillips
1999:160). I nationalstaten har det etablerats en nationell diskurs, denna diskurs
samspelar med andra sociala praktiker (Ibid.).
Wodak argumenterar för att diskurser som behandlar nationer och nationell
identitet stödjer sig på åtminstone fyra olika typer av diskursiva strategier
(2001a:71). De olika strategierna är konstruktionen av nationell identitet,
bevarandet och förmedlandet av identiteten, förändring av identiteten samt
upplösande av identiteten. Beroende på vilket sammanhang som diskursen tar
plats i används någon av dessa strategier (Wodak 2001a:71f).
Det sammanhang som diskursen tar plats i är viktig, vem som talar, när och i
vilket syfte påverkar diskursen enligt Van Dijk (2001:108f). Jag kommer inte att
redogöra för de olika artikelförfattarnas bakgrund, kön, yrke etc. i min analys. I de
fall då exempelvis politiker eller andra makthavare i samhället skrivit
7
debattartiklar som jag citerar kommer jag att nämna det eftersom deras sociala
ställning gör att de påverkar diskursen i större utsträckning.
2.2 Fokus i analysen
Den kritiska diskusanalysen gör ingen ansats att värdera materialet beträffande
sanningshalt eller att förstå och återskapa några intentioner bakom vad som sägs
(Hall 2003:116). Fairclough menar dock att det är viktigt för analysen huruvida ett
påstående är sant eller inte eftersom ett falskt påstående kan vara ett uttryck för ett
ideologiskt antagande (2002:15). Han tar som exempel ett påstående om att män
är mer intelligenta än kvinnor där det är viktigt för analysen att påpeka att detta
ideologiska antagande är felaktigt (Ibid.). Van Dijk anser att fakta om orsak och
verkan av ett speciellt problem inte är viktiga för diskursanalysen utan att det är
sättet som dessa fakta förs (2001:111).
Användandet av citat från exempelvis politiker i nyhetsrapporteringen är
mycket avslöjande av journalistens egen ståndpunkt enligt Van Dijk (1993:252).
Ett citat som till exempel föregås av ord som ”hävdar” eller ”påstår” visar på ett
visst avståndstagande från journalisten. Ett annat exempel är om vissa värdeord i
texten är omslutna av citattecken detta kan också visa på att journalisten inte
håller med om denna ståndpunkt (Ibid.). I de fall där jag anser att journalisten
implicit tar avstånd från en ståndpunkt kommer jag att påpeka detta.
I analyser av mediediskurs i flera olika länder har det visat sig att nyhetsmedia
koncentrerar sig på ett fåtal stereotypa teman när det gäller invandrare. Vid
rapportering som rör immigration fokuseras det oftast på problem, stora mängder
av invandrare, brott och olaglighet, bedrägeri och demografiska eller kulturella
hot (Van Dijk 1993:248). I min analys kommer jag att studera huruvida även
nyhetsrapporteringen i The Irish Times om folkomröstningen rörde dessa frågor.
Det finns flera relevanta frågor att fokusera på i en kritisk diskursanalys av
nationell identitet. Frågorna syftar till att klargöra hur den egna gruppen beskrivs i
positiva termer medan de andra presenteras i negativa (Wodak 2001a:73). I
analyser som fokuserar på konstruktionen av oss och dem kan det studeras vilka
lingvistiska namn som människor ges eller vilka karaktärsdrag som olika grupper
av människor ges (Wodak 2001a:72). I min analys kommer jag att fokusera på hur
dels irländare och dels immigranter beskrivs och vilka karaktärsdrag dessa
grupper anses ha. En annan intressant fråga är hur olika grupper argumenterar för
att utesluta, diskriminera och exploatera den andre (Wodak 2001a:73). De texter i
The Irish Times som jag studerat för fram både argument för och emot
förändringen av grundlagen. Det är intressant att se hur både Ja- och Nej-sidan
argumenterar. På vilka grunder vill de som är för en förändring av grundlagen
utesluta de andra, invandrarnas barn, från irländskt medborgarskap? Nej-sidan vill
inte förändra grundlagen, innebär detta att de vill förändra och förnya den
irländska nationella identiteten genom att inkludera nya grupper i nationen?
Jag kommer att utgå från några olika topoi som Wodak använder i sin studie
om etniska, rasliga och nationella frågor i Österrike 1992-93. Topoi visar på de
8
allmänna antagandena som finns i argumentationen (Wodak 2001:74ff). De
sammanbinder argumentet med slutsatsen och rättfärdigar de påståenden som
exempelvis regeringen för fram för att begränsa invandringen (Ibid.). Jag kommer
att koncentrera min analys kring åtta olika topos vilka kan omformuleras till
påståenden. (1) Arbetskraftsinvandringen innebär vinster/fördelar för Irland. (2)
Invandrare innebär förluster/nackdelar för Irland. (3) Det namn/definition som ges
till en person innebär att den personen även har de egenskaper som den språkliga
meningen av definitionen innebär. Wodak tar som exempel det tyska uttrycket
”Gastarbeiter”, gästarbetare, som förutsätter att personen kommer att återvända till
det land han eller hon kom från (2001:75). (4) Ett visst politiskt beslut innebär ett
hot/fara mot staten. (5) Politiska handlingar ska överensstämma med de
mänskliga rättigheterna eller andra humanitära värderingar (6) De som är
ansvariga/skyldiga till problemen i invandringspolitiken ska lösa dem. (7) Om
vissa statistiska uppgifter visar på ett speciellt topos ska en speciell handling
utföras eller inte utföras. (8) Rätten till medborgarskap missbrukas/utnyttjas och
detta innebär att lagen måste förändras. Användningen av dessa topos kommer jag
att utveckla och förklara mer i kapitel fyra.
9
3
Irländsk nationell identitet
Innan jag påbörjar analysen av texterna kommer jag i detta kapitel att diskutera
vad nationell identitet innebär och vad som konstituerar den irländska nationella
identiteten. Inledningsvis kommer jag att diskutera vad identitet och nationell
identitet är. Därefter kommer jag att analysera historiebildnings betydelse för
skapandet av nationell identitet samt historiska erfarenheters inverkan på den
nationella identiteten. Detta kapitel kommer inte att presentera en djupare analys
om identitet utan diskussionen syftar till att visa på sambandet mellan historia och
nationell identitet och vad detta inneburit för den irländska nationella identiteten.
3.1 Nationell identitet - en social konstruktion
I diskussionen om vilka vi är behandlas också vilka vi inte är. De andra är de som
den egna gruppen anser vara annorlunda på något sätt (Riggins 1997:3). Identitet
handlar om att inkludera och exkludera människor eller grupper. Den egna
identiteten jämförs ofta med den fientlige andre (Graham 1997:5). De andra är
enligt McIver mycket viktigt för den nationella identiteten (2003:45). Den sociala
identiteten gruppen har består av två delar. En medvetenhet om
grupptillhörigheten samt en känslomässig del som är kopplad till denna
tillhörighet (Karlsson 1999:44). Begreppet identitet är kopplat till individens eller
gruppens självförståelse om vad de är och inte är och att detta upprätthålls av den
levande historien menar Karlsson. Den gemensamma identiteten styr också
sökandet i den levande historien (Ibid.).
Nationell identitet är en kulturell social konstruktion inom nationen och tjänar
flera olika syften enligt O’Mahony och Delanty (1998:2). De delar upp den
nationella identiteten i nationell kulturell identitet och nationell politisk identitet.
Den kulturella nationella identiteten är uppbyggd kring normer och värderingar
som är representerade i sociala institutioner som familjen eller kyrkan (O’Mahony
–Delanty 1998:3). Nationell politisk identitet rör däremot de värderingar som
vägleder politiskt utövande och dess institutioner (Ibid.).
Den nationella identiteten innebär en känsla av gemenskap i en grupp som
anser sig bundna av gemensamma erfarenheter och ett sätt att utskilja en grupp
från en annan (O’Mahony – Delanty 1998:2.). Det är både en kulturell och
politiskt företeelse som avgör vad medlemmarna i nationen är och vill bli. Den
nationella identiteten bestämmer vilka som anses ha rätt till medborgarskap i
nationen och påverkar nationens mål och intressen (Ibid.). Den nationella
identiteten är konstruerad av det sociala, historiska och politiska sammanhanget
och förändras genom tiden (Graham 1997:7).
10
En av de mest namnkunniga inom forskningen om nationalism och nationell
identitet är Anthony D. Smith. Den identitet som Smith analyserar i boken The
Ethnic Origins of Nations är känslan av en gemenskap som är baserad på historia
och kultur (1986:14). Nationell identitet hjälper oss att förstå vilka vi är menar
Smith (1991:17). Smith menar att nationell identitet innebär någon form av
politisk gemenskap med åtminstone några gemensamma institutioner och
rättigheter och skyldigheter för gruppens medlemmar (1991:9). Den västliga
synen på nationell identitet är uppbyggd kring idén att nationer är kulturella
gemenskaper vars medlemmar är förenade av gemensamma historiska minnen,
myter, symboler och traditioner (Smith 1991:11). Eftersom västvärlden har haft
stort inflytande på andra delar av världen så har denna syn på nationell identitet
spritts över världen (Ibid.).
Utöver den nationella identiteten finns det andra kollektiva identiteter som
exempelvis klass, religion och regionala identiteter (O’Mahony – Delanty
1998:3). Den individuella och den kollektiva identiteten är beroende av varandra
men behöver inte överensstämma helt (Zander 1997:98). Smith belyser också att
den kollektiva identiteten kan bestå utav många och olika delar. Dessa kan
exempelvis vara ett historiskt territorium, gemensamma myter och historiska
minnen, en gemensam offentlig kultur, gemensamma juridiska rättigheter och
skyldigheter samt en gemensam ekonomi där medlemmarna kan röra sig fritt över
området (Smith 1991:14). Språk, kläder, musik, konst och ritualer påminner
gruppen om att den har en gemensam historia och arv (Smith 1986:49).
3.2 Historia och skapande av nationell identitet
Karlsson studerar hur bilder av det förflutna skapas, används och påverkar
individer och grupper (1999:12). Detta påverkar i sin tur samhällets utveckling
enligt Karlsson (Ibid.). Att studera bilden av det förflutna kan både sägas handla
om individens och samhällets minne (Karlsson 1999:12). Vår vardag påverkas
och genomsyras av historia, detta medverkar till utvecklandet av individens
uppfattning om sin identitet enligt Zander (1997:84). Historia ses inte enbart som
skildrande av det förflutna utan är också viktigt för individens förståelse för
nutiden och förväntningar för framtiden (Karlsson 1998:12). Enligt detta synsätt
så kan en individ eller grupp skapa, förlora, förändra eller försöka behålla sin
identitet (Zander 1997:84). Nationer skapar tidlösa identiteter som förs vidare
över generationer (Zander 1997:88).
Känslan av en gemensam historia kan tjäna som en förenande kraft för en
grupp (Smith 1986:25). Det historiska arvet används för att forma identiteter och
för att stödja vissa politiska idéer (Graham 1997:5). Smith menar att identitet,
historia och myter är mycket viktiga element i en nation (1986:2). Han
argumenterar för att det inte kan finnas någon identitet utan ett minne, inga
kollektiva mål utan myter samt att identitet och syften är vad som är grundtanken
med en nation (Ibid.). Även Karlsson betonar vikten av historiemedvetande, han
anser att det hjälper oss att hitta mening i det samhälle vi lever i (1999:50). Han
11
argumenterar för att det finns ett starkt samband mellan historia och identitet
(Karlsson 1998:14). Smith och Karlsson anser båda två att nutida händelser och
det rådande samhällsklimatet påverkar vårt historiemedvetande och hur vi tolkar
det förflutna (Smith 1986:177, Karlsson 1999:50).
Smith menar att gränsen mellan delade historiska minnen och myter inte är så
tydlig som många kanske vill tro (Smith 1991:22). Han anser att historiska myter
på något sätt alltid bygger på verkliga historiska händelser och har inte uppstått
utifrån ingenting (Smith 1986:214). Känslan i en grupp att de har en gemensam
historia är viktigare än huruvida bilden av den gemensamma historian är sann
eller inte (Smith 1986:25). Det finns ett samband mellan historia och nationalism
menar Karlsson. Den historia som han syftar på då är det historiska medvetandet,
minnen och myter (Karlsson 1999:213). Karlsson gör därmed, liksom Smith,
ingen klar skillnad mellan historia och myter. Men han argumenterar inte för att
det alltid finns en nypa sanning i historiska myter. Däremot anser han att
historieskrivning alltid är påverkad av den tid den är skriven i. Historia förknippas
ofta med ”myt”, ”minne” och ”identitet”. Detta är breda begrepp som utgår ifrån
individen och en hennes föreställning om nutiden (Karlsson 1999:21). Han
beskriver myt och minne som subjektiva och berättande bilder av det förflutna, de
är konstruerade i nuet för att påverka framtiden (Karlsson 1999:43). Historiens
betydelse för identiteten handlar inte enbart om att minnas historiska händelser
utan också vilka händelser man väljer att minnas och vilka man väljer att glömma
(Graham 1997:5). Det historiska minner är med andra ord selektivt.
3.2.1 Nationalism
Myter om ursprung bygger på flera olika saker som var och när gruppen
härstammar ifrån, migration, förfäder, den gyllene tidsålders, förfall samt
återförnyelse (Smith 1986:25). Det är först senare som dessa olika delar förs
samman, ofta av nationalistiska eliter, till en myt om ursprung (Ibid.). Karlsson
menar att forskningen på senare år allt mer intresserat sig för hur historien blir
meningsfullt för människor samt hur historia används av olika grupper för olika
syften (1999:21). Den utnyttjas ofta i kulturella, politiska och ideologiska syften
genom att samla individer och grupper genom en känsla av gemenskap (Karlsson
1999:25). Med historiemedvetande avser forskare som sysslar med
historiedidaktik individers och kollektivs mer eller mindre medvetna upplevelse
av förbindelsen mellan tolkning av det förflutna (Karlsson 1999:38). Användandet
av historia för nationalister handlar inte om att man är intresserad av det förflutna
för det förflutnas skull utan det är ett sätt att skapa en myt om det egna folket, om
dess ursprung m.m. (Smith 1991:127).
Historikern Zander menar att nationalister som kämpar för ett eget territorium
ofta hämtar sina argument från en mytologiserad bild av historien. Gruppen
hävdar sin rätt till ett visst territorium genom att hänvisa till historisk
ursprungsrätt (Zander 1997:85). Nationalister använder ofta historia för att stärka
sammanhållningen i en grupp genom att konstruera, aktivera och bruka historien
för att stödja sina argument för en egen stat (Karlsson 1999:213).
12
Den irländska nationella identiteten konstruerades under den senare delen av
1800-talet och var en produkt av nationalist rörelsen enligt O’Mahony och
Delanty (1998:182). Den irländska gyllene perioden symboliseras av den
förkristna tiden med kungar och hjältar (Smith 1986:195). Nationalisterna menade
att denna period tynade bort under det engelska förtrycket och att endast ett
jordbrukarsamhälle byggt på keltiska traditioner skulle kunna återskapa denna
period (Ibid.). Den irländska nationella identiteten definierades genom den
gaeliska kulturen och katolicismen, denna syn på irländskhet började inte
förändras förrän på 1960-talet (Graham 1997:7). Irlands historia som koloni och
dessa erfarenheter kan sägas påverkat den nationella identiteten.
Traditionellt har synen på vilka som tillhört nationen bland de irländska
nationalisterna uppfattats som alla de som varit från hela ön Irland samt deras
ättlingar (Ryan 2004:176). Detta synsätt är främst territoriellt och bör, enligt
Ryan, skiljas från en etnisk, lingvistisk eller kulturell gemenskap (Ibid.).
3.2.2 Historisk erfarenhet
Identitet är ur en synvinkel formad av den historiska utvecklingen (Karlsson
1998:11). Traditionellt så har analysen om förändringen av identitet och identitets
konstruktion rört hur olika aspekter av historien påverkat identiteten (Karlsson
1998:11). Hur påverkas identiteten av politik och ekonomi? Identitet är utifrån
detta synsätt endast en reflektion av politiska regimer, sociala system och
kulturella processer (Karlsson 1998:11).
Kollektiva identiteter är inte på något sätt fixerade över generationer menar
Smith men det finns en viss kontinuitet mellan generationer i den kollektiva
identiteten (1991:25). Han argumenterar för att förändringar i den kollektiva
identiteten kan ske på grund av krig, exil, slaveri, immigration och religiös
omvändelse (Smith 1991:25f). Nikolai P. Kolikov anser att det är väldigt svårt att
förändra den kollektiva identiteten men att det kan ske genom krig eller
revolutioner (1997:58).
Den andre i irländsk nationell identitet har alltid varit Storbritannien och
engelsmännen (McIver 2003:43). Graham argumenterar dock för att den andre
som Storbritannien symboliserat för den irländska nationella identiteten har
förändrats och nu handlar den irländska nationella identiteten i större utsträckning
om integration med Europa (Graham 1997:8).
Efter inrättandet av den nya staten ”The Irish Free State” 1921 kom den första
vågen av att institutionalisera den kollektiva nationella identiteten. Denna identitet
byggde på katolska konservativa värderingar (O’Mahony – Delanty 1998:184).
Den nya statens utveckling liknade mycket utvecklingen i andra katolska länder i
Europa (O’Mahony - Delanty 1998:5). En skillnad från länder som Italien,
Spanien och Portugal var dock att landets demokratiska institutioner bevarades
(Ibid.). Kyrkans anti-modernismen påverkade alla delar av samhället. Den
katolska kyrkan var inblandad i sjukvården, utbildningen, familjeplanering mm.
(O’Mahony – Delanty 1998:138). Kyrkan blandade sig också i konst och
kulturlivet och var bland annat aktiv när det gällde censur av filmer (Ibid.).
13
Kyrkan förespråkade att den irländska identiteten skulle bygga på
jordbrukarsamhället, detta påverkade de ekonomiska handlingsplanerna
(O’Mahony – Delanty 1998:139:f).
Under 1940- och 1950-talet började dock insikten sprida sig att de sociala
programmen som den nya staten genomfört misslyckats, emigrationen var
fortfarande omfattande och statens ekonomi dålig. Detta innebar att de moraliska
värderingar som kyrkan förespråkade inte längre fick samma gensvar och staten
började genomföra sociala och ekonomiska reformer (O’Mahony – Delanty
1998:185f). O’Mahony och Delanty argumenterar dock för att den katolska
värderingar fortfarande spelar en viktig roll trots den katolska kyrkans minskade
kulturella inflytande över den nationella identiteten (Ibid.).
14
4
Analys
I detta kapitel kommer jag att fokusera på hur argumentationen för och emot en
grundlagsändring innebar en urskiljning mellan oss och dem. Media har makt att
påverka samhället men media är också en del av samhälle, media avspeglar med
andra ord diskursen i samhället. Inledningsvis kommer jag att diskutera vem som
anses vara irländare och vad det irländska medborgarskapet innebär. Därefter
kommer jag att analysera bilden av de andra, invandrarna, i The Irish Times.
4.1 Vem är irländare?
Mediediskursen definierar vilka som tillhör majoritetsgruppen och vilka
värderingen och normer som gruppen har. Vi beskriver oss själva i positiva
termer, medan de andra definieras i negativa. Vem anses vara irländare i artiklarna
från The Irish Times? Vad anses vara typiskt irländskt? Hänvisar diskursen till
den historiska erfarenheten som utvandrarnation?
4.1.1 Irländskt medborgarskap
The Irish Times citerar justitieministern, Michael McDowell, när han diskuterar
rätten till medborgarskap
”’Citizenship is important. It is not something which is just given out as a little
token, or a useful thing to people with no connection with our State [min
kursivering]. It imposes on people who are Irish citizens duties of loyalty and
fidelity [min kursivering] to the nation’” (9/4-2004).
Detta citat belyser flera aspekter av synen på medborgarskap. En medborgare bör
ha en förbindelse, en relation, till staten. Vem som helst utan denna relation har
inte rätt till medborgarskap, de är inte medlemmar i nationen. En irländsk
medborgare har också vissa skyldigheter, hon måste vara lojal och trogen
nationen. Man kan ställa sig frågande till om detta uttalande implicerar att
invandrare som får irländskt medborgarskap, s.k. nya irländare, inte i samma
utsträckning är lojala och trogna mot staten.
The Irish Times rapporterar att premiärminister Ahern manade väljarna i ett
tal att rösta ja till grundlagsändringen för att skydda det irländska
medborgarskapets integritet. I ett uttalande sa premiärministern:
15
“’They are prepared to travel here to give birth even though they have no
relationship with our country, and indeed may not even wish to live here.’ He said
this undermined Irish citizenship” (9/6-2004a)
Detta citat visar klart hur en bild av de, invandrarna, målas upp som ett hot mot
rätten till irländskt medborgarskap. Det är en klar kategorisering av alla
invandrare som att de endast kommer till Irland för att deras barn ska få irländskt
medborgarskap och därmed även bli EU-medborgare.
I lagstiftningen för rätten till medborgarskap har personer som kan bevisa att
de har en irländsk far- eller morförälder rätt till irländskt medborgarskap
(Referendum Commission 2004:4). Den före detta medlemmen av den
amerikanska kongressen, Mr Bruce Morrison, innehar stor respekt inom debatten
om migration i Irland. Han hjälpte under 1980-talet 48 000 irländare som levde
illegalt i USA att få arbetstillstånd, s.k ”Morrison visas”. Morrison menar att
regeringens argument för att medborgarna måste ha ett band till landet är ihåligt:
"Commitment to Ireland" is not a real issue. […] anyone in the world who can prove
his or her grandparent was born in Ireland can get an Irish passport. No need to show
commitment of any kind. And every one of them - millions worldwide - can live and
work anywhere in the EU. Now there is a "loophole". (8/6-2004)
Det är intressant att de som kanske aldrig varit på Irland har rätt till
medborgarskap till skillnad från de som faktiskt är födda i staten. Detta innebär att
det irländska medborgarskapet blir mer baserat på etnicitet än territorialitet.
4.1.2 Normer och värderingar
I bilden av den nationella identiteten finns det också en oro över hur andra stater
ska uppfatta och döma den egna nationens handlande (McIver 2003:48). The Irish
Times konstaterar att folkomröstningen handlar om vad det innebär att vara
irländare i dagens Irland (17/4-2004, 3/6-2004). I en debattartikel mot
grundlagsändringen argumenterar en skribent för att folkomröstningen definierar
vilka irländarna, ”vi”, vill vara:
“The referendum on citizenship provides such an opportunity to say who we are,
offering diametrically opposing possibilities. We can be mean or generous, fearful or
great of spirit. For the moment we are being led as though there was nothing great
about us at all. […] Perhaps the only significance of this amendment, then, is what it
says about us. Are we big or small? Do we mean a word of what we say about
progress and modernity, or are we just mean? Do we place any store in our
reputation for altruism in the world? Are we happy to be ruled by fears?” (31/52004)
Artikelförfattaren lyfter fram Irlands rykte i världen som osjälviskt och hjälpsamt
i sin argumentation. Han ställer sig frågan vad det egentligen säger om den egna
gruppen, irländarna, huruvida de vill styras av rädsla eller generositet. Även en
annan skribent på debattsidorna poängterar att folkomröstningen handlar om vilka
vi är och vilka vi vill vara:
16
“Do we really want to define ourselves as a people whose self-preoccupation is such
that we deny a modest prospective comfort to vulnerable children born among us, at
no cost or little cost to ourselves?” (9/6-2004b)
Författaren ställer sig frågan om det verkligen är så här vi vill bli definierade.
Dessa två artiklar visar på hur de som är mot en grundlagsändring argumenterar
med hjälp av den positiva självbilden. De utmålar irländarna som ett generöst folk
och vill att så ska förbli. Regeringen menar dock att även efter
grundlagsändringen så kommer Irland vara ett av de mest öppna och välkomnande
länderna i Europa (24/5-2004b). The Irish Times citerar premiärministern:
”’I want to emphasise that Ireland is, and wants to remain, an open and a welcoming
society. The proposed constitutional amendment will, if passed by the people, allow
the Government to enact legislation that will ensure that Ireland continues to have a
liberal and welcoming policy towards non-nationals who wish to come to work and
live in Ireland.’” (9/6-2004a)
Regeringen menar med andra ord att grundlagsändringen innebär att Irland kan
fortsätta vara ett liberalt och öppet samhälle. Detta uttalande implicerar att om
lagstiftningen inte förändras kommer landet tvingas att bli mindre öppet mot
invandrare som vill komma och arbeta i landet.
I en annan artikel citerar The Irish Times Morrison när han argumenterar för
att migrationspolitiken måste avspegla lämpliga värderingar (14/4-2004). Politiska
handlingar ska överensstämma med de mänskliga rättigheterna och andra
åtaganden som staten gjort (Wodak 2001:75).
4.1.3 Emigration
Endast ett fåtal av de artiklar jag studerat hänvisar till Irlands historia som
utvandrarnation. Det är i stort sett endast artiklar som rapporterar om de argument
som nej-sidan för fram eller debattartiklar mot en grundlagsändring som
behandlar den historiska erfarenheten som utvandrarnation.
Morrison menar att irländarna utvandrade från Irland till USA på grund av den
dåliga ekonomin i hemlandet men att nu har många av återvänt igen. Irland har
blivit ett destinationsland istället för utvandrarland och dagens invandrare
attraheras av landets ekonomiska framgångar (14/4-2004). I en debattartikel
argumenterar den före detta senatorn Bruce Morrisson mot en förändring av
lagstiftningen och påminner om Irlands historia som utvandrar nation:
“The Irish people know how immigrants help build a nation. Morrison visa
immigrants, like generations of Irish before, have prospered in America, and
enhanced the prosperity and cultural richness of our whole nation. Ireland today is a
confident, successful nation which has moved from unemployment and emigration to
prosperity and labour shortages. Newcomers should be welcomed, not feared, for
managed immigration will pay Ireland the same dividends it has the US and Canada.
Reserving the right to bar immigrant children from citizenship at birth is exactly the
wrong way to treat them as full members of Irish society.” (8/6-2004)
17
Wodak diskuterar topoit fördel eller nytta vilket innebär att om en speciell
verksamhet innebär en fördel för den egna gruppen så ska man fortsätta med den
(2001:74). Morrison påminner om att invandrarna är en tillgång för Irland liksom
de irländska emigranterna hjälpte till i uppbyggnaden av sina nya hemländer och
bidrog till kulturell mångfald. Han menar att invandrare borde välkomnas med
glädje och inte med fruktan. I sin argumentation diskuterar han de fördelar eller
den vinst som invandringen innebär för landet, fördelar för den egna gruppen.
I en annan artikel som också refererar till historien som utvandrarnation tar
författaren upp att irländska utvandrare upplevde rasism i USA (3/6-2004).
Artikeln handlar om en utställning om familjen Moore som utvandrade till USA
under 1800-talet.
“It is striking to read about the Moore family in the context of the debate on
citizenship and immigration in this country at the moment. […] Joe and Bridget
Moore struggled for their existence at a time when Irish immigrants experienced
widespread racism across the US. The American Nativist movement was powerful at
the time, with its slogan of "America for the Americans" widely proclaimed. The
Nativists repeatedly expressed the danger of being swamped by immigrants, and
specifically targeted the Irish as one of the largest ethnic groups entering the country
at the time.” (3/6-2004)
Artikelförfattaren menar att det är starkt att läsa om irländska emigranters öde i
USA med tanke på debatten om förändringen av grundlagen. Artikelförfattaren
fortsätter med att argumentera för att folkomröstningen har rasistiska förtecken
och att den har ökat det rasistiska våldet mot invandrare både i Irland och Nord
Irland (3/6-2004).
Endast i en artikel refererar de som är för en grundlagsändring till att Irland
har en historia som utvandrarland. En representant för regeringen konstaterar att
Irland inte längre är ett utvandrarland utan ett invandrarland (24/5-2004b). Det
diskuteras dock inte vad detta innebär för den nationella identiteten.
En väljarundersökning innan valet visade att bland väljare över 65 år var
endast 50 % för en förändring av grundlagen vilket kan jämföras med 54 % av
genomsnittsbefolkningen. En artikel på ledarsidan spekulerar om detta beror på att
den äldre generationen har klarare minnen av den diskriminering som outbildade
irländska emigranter utsattes för (24/5-2004a). Om denna förklaring till varför den
äldre generationen är mindre villiga att ändra grundlagen stämmer skulle det
kunna innebära att det kollektiva minnet är på väg att förändras och därmed också
den nationella identiteten. Den yngre generationen ser inte längre på sig själva
som ett utvandrarfolk.
4.2 Bilden av immigranter
De andra utmålas ofta i negativa termer och den egna identiteten jämförs ofta med
denna. Wodak diskuterar uppmålande av hotbilder som argument för
diskriminering. Hon behandlar argumentet om att det finns en risk för att rasism
kommer uppstå om man tillåter omfattande invandring och därför bör man
18
begränsa denna (Wodak 2001a:75). Den irländska regeringen menar att om
grundlagen inte förändras kommer detta leda till ökad rasism och
främlingsfientlighet i samhället eftersom det skulle uppfattas av befolkningen som
att staten inte kunde kontrollera invandringen (10/6-2004). Den inhemska
befolkningen kommer inte klara av en stor invandring och kommer att bli
fientliga. Denna argumentation innebär att immigranterna görs skyldiga till de
fördomar som riktas mot dem medan den inhemska befolkningen görs till offer
(Wodak 2001a:75).
4.2.1 Användningen av fakta
I början av argumentationen för en förändring av grundlagen hänvisade
regeringen till siffror om att nära en fjärdedel1 av alla de kvinnor som under 2003
födde barn på de tre förlossningsklinikerna i Dublin var icke-medborgare och att
detta ledde till en kris i mödravården i landet (9/6-2004). Wodak tar statens ansvar
för hög arbetslöshet och kraven på att minska invandringen som exempel då
invandrarna ses som orsaken till ett problem som regeringen egentligen själva har
ansvar för. Genom att skylla på invandrarna som orsak till arbetslösheten kan
kvoten för invandring minskas eftersom det anses lösa problemet (Wodak
2001a:75f). I fallet Irland menade regeringen inledningsvis att de mödrar som inte
var medborgare orsakade krisen i mödravården och inte bristande ekonomiska
resurser därför var det nödvändigt att ändra grundlagen.
Användningen av statistik i en debatt kan vara mycket framgångsrik. Genom
att hänvisa till statistiska uppgifter som visar på ett speciellt problem så kan
regeringen argumentera för åtgärder av problemet (Wodak 2001a:76). I en
debattartikel ifrågasätter The Irish Times den statistik som regeringen hänvisar till
när det gäller hur många som utnyttjar rätten till medborgarskap (17/4-2004).
The Irish Times rapporterar att justitieministern senare ändrade sin
motivering till varför grundlagen borde förändras till att det gällde att skydda
okränkbarheten av rätten till det irländska medborgarskapet (17/4-2004). Denna
förändring av regeringens motivering till varför grundlagen behövde förändras
från att det gällde en kris i mödravården till integriteten av det irländska
medborgarskapet är något som flera artiklar i tidningen fokuserade på.
Justitieministern menade dock att han inte ändrat sig i sin argumentation och att
de siffror han hänvisade till var korrekta:
“the Minister said 23.9 per cent of all births in Dublin maternity hospitals last year
were to non-nationals. ‘In 2003 787 Nigerian children were born to Nigerian parents
in Ireland in Irish hospitals,’ he told Today FM's Sunday Supplement programme.
However, the Minister, yet again, failed to offer a breakdown to show how many of
the births were to non-national mothers living legally here. He went on: ‘I am not
1
Dessa statistiska uppgifter visade sig vara felaktiga efter folkomröstningen. Ungefär 1/6 av de barn som föddes
i Dublin under 2003 var barn till icke-medborgare. I denna statistik gjordes det ingen skillnad mellan de kvinnor
som var temporärt i landet och de som var bosatta i Irland. (Ryan 2004:188)
19
shifting my ground. I am saying our citizenship law is being abused. There is plenty
of evidence of it. Anybody who has two eyes in their head can see it.’” (19/4-2004)
Men The Irish Times pekar likväl på att ministern inte gör någon skillnad i sin
statistiska framställning mellan de kvinnor utan irländskt medborgarskap som
lever legalt i Irland och de som vistas i landet illegalt. Användningen av felaktig
eller bristande statistik kan undergräva en regerings förtroende. Det ifrågasättande
som The Irish Times gör av den statistik som McDowell använder i sin
argumentation kan till viss del skada ministerns ståndpunkt. Slutet av detta citat är
också intressant då justitieministern inte klargör vilka bevis han syftar till som
vem som helst kan se.
4.2.2 Missbruk av systemet
Ordet missbruk, ”abuse”, av systemet användes mycket i argumentationen för en
förändring av grundlagen. Wodak menar att topoit missbruk ofta används i
argumentation av förändring av lagstiftning som ger vissa rättigheter (2001a:77).
Detta kan, som i Irlands fall, vara rätten till medborgarskap. Regeringen
argumenterar för nödvändigheten för en förändring av grundlagen genom att
hänvisa till att rätten till medborgarskap för alla barn födda på Irland blir
missbrukat. Systemet beskrivs som vidöppet för missbruk, ”wide open to abuse”,
av invandrare som söker medborgarskap på felaktiga grunder med anledning av
de fördelar medborgarskapet innebär (20/4-2004). De menar också att det är
nödvändigt med en förändring av grundlagen eftersom det finns ett kryphål,
”loophole”, i den irländska medborgarskapslagstiftningen som måste stängas
(20/4-2004). Regeringen anser att invandrarna exploaterar systemet och detta
innebär att det irländska medborgarskapet urholkas.
”The exploitation of Irish Citizenship laws by non-EU nationals seeking residency
rights undermined the value and integrity of Irish Citizenship” (22/5-2004).
Justitieministern utmålar en bild av att födelsetalen bland icke-medborgare är
mycket högre än genomsnittet och att detta motiveras av att säkra irländskt
medborgarskap för deras barn (23/4-2004). I en debattartikel i tidningen skriver
justitieministern McDowell:
“there is a steady stream of people coming to Ireland, both legally and illegally, so as
to ensure that their children avail of our present law so as to secure the entitlement to
Irish Citizenship” (24/4-2004)
Läsarna ges bilden att det är ett stort antal människor som kommer till Irland och
föder barn endast i syfte att säkra medborgarskap för barnen. I samma
debattartikel skriver McDowell:
”the attraction of giving birth in Ireland, and thus acquiring Irish citizenship,
outweighs in the minds of mothers the risks to themselves and their children of
travelling late in pregnancy and of moving away from hospitals in Britain or
elsewhere where excellent services are already available” (24/4-2004).
20
Detta argument är mycket intressant eftersom ministern menar att det är för
mödrarnas skull som det behövs en grundlagsändring. Han menar att rätten för
barnen att få irländskt medborgarskap har en så stor dragkraft på de blivande
mödrarna att de är beredda att riskera sin och barnens hälsa för att få det. I detta
argument är det med andra ord inte det irländska medborgarskapet som ska
skyddas genom lagändringen utan mödrarnas hälsa.
4.2.3 Kategorisering av invandrare
I diskussionen om immigration till Irland delas invandrarna in i flera olika
kategorier. Wodak menar att det namn som en grupp eller en person ges i
argumentationen implicerar att gruppen eller personen även har de egenskaper
som namnet innebär språkligt (2001a:75). I argumentationen för en förändring av
grundlagen använder justitieministern begreppen ”Citizenship tourism” och
”passport tourism” (9/4-2004, 17/4-2004). När tidningen refererar till denna
argumentation och dessa begrepp använder de citattecken vilket kan tolkas som
ett avståndstagande från denna kategorisering.
Dessa två begrepp har en negativ ton och målar upp en bild av att kvinnor
kommer till Irland som turister och föder barn i syfte att barnen ska få
medborgarskap och därmed ett irländskt pass, ett pass som de senare kan använda
i resten av EU. I en debattartikel på ledarsidan ställer sig The Irish Times sig
kritisk till denna kategorisering och menar att den syftar till att vända sig till
väljarnas värsta instinkter mot invandrare (17/4.2004).
Ett annat begrepp som Utrikesministern använder sig av är ”Genuin
migrants”. The Irish Times citerar utrikesministern, Mr Cowen:
”’I think that it's important for those people who are not of Irish ancestry who come
to this country and wish to be citizens and wish to contribute ... that there be no
unfair aspersions on the motives of those people either.’” (4/6-2004)
Denna kategorisering innebär att det dels finns äkta immigranter och dels oäkta.
De ”äkta” invandrarna kommer till Irland för att bidra till samhället medan de
”oäkta” kommer för att utnyttja det irländska systemet. Argumentationen syftar
till att de som vill bidra till staten är välkomna medan de andra som inte bidrar till
staten endast kommer för att utnyttja den.
Uppdelningen mellan de invandrare som bidrar till staten och de som innebär
en börda är den tydligaste i debatten inför folkomröstningen. Staten bör fortsätta
med den politik som innebär en fördel för den egna gruppen. Medan den politik
som inte gynnar staten utan innebär en börda förändras (Wodak 2001:74). Både
de som argumenterar för en grundlagsändring och de som argumenterar emot gör
en klar uppdelning mellan arbetskraftsinvandrare och asylsökande I en
debattartikel i The Irish Times som argumenterar mot en förändring av
grundlagen tas också upp att invandrarna bidrar till Irland.
21
”The overwhelming majority are legal migrant workers and professionals serving us
in our supermarkets, hospitals, restaurants and pubs. Contrary to public perception,
only a minority are asylum-seekers.” (19/5-2004)
Artikelförfattaren menar att en majoritet av invandrarna bidrar till Irland och
endast ett fåtal är asylsökande som innebär en förlust, en börda, för staten. The
Irish Times citerar ärkebiskopen i Dublin, Dr Diarmuid Martin, i ett tal han höll
under minnesdagen för ledarna för påskupproret mot britterna 1916. I talet sa
ärkebiskopen:
”’We have a duty to be big-hearted in our acceptance of those who day by day bring
an invaluable contribution to an new Ireland, through their work, through their
talents, indeed though their diversity.’” (6/5-2004)
Båda dessa citat belyser hur argumentationen ofta rör sig kring hur invandrarna
kan bidra till staten genom sitt arbete och därmed bör välkomnas. Det implicerar
också att de som inte bidrar till staten är en börda och att denna invandring bör
begränsas.
22
5
Sammanfattande slutdiskussion
Uppsatsen syfte har varit att diskutera huruvida det utmålades en hotbild mot den
irländska nationella identiteten i mediedebatten inför folkomröstningen om
förändringen av rätten till medborgarskap 2004. De frågor jag analyserat har varit
hur de andra, invandrarna, porträtterats i diskursen. Vem ansågs tillhöra den
irländska nationen och vilka karaktärsdrag ansågs vara irländska? samt Huruvida
den nationella historiska erfarenheten som utvandrarnation påverkade debatten?
Det går inte att dra några generella slutsatser efter att endast studerat
nyhetsrapporteringen i The Irish Times. Men jag anser dock att tidningen ger en
god bild av diskursen om rätten till medborgarskap under månaderna innan
folkomröstningen. Både de som var för och de som var emot en grundlagsändring
fick utrymme i nyhetsrapporteringen i The Irish Times. Jag anser dock att det
fanns en tendens till att tidningen var en aning mer kritisk till den argumentation
som regeringen framförde för en lagändring. Genom att exempelvis skriva
begrepp som ”citizenship tourism” inom citattecken distanserar artikelförfattaren
sig till dessa begrepp.
Den kritiska diskursanalysen syfte är att studera ensidiga diskurser som på
olika sätt bidrar till polarisering i samhället mellan oss och dem. En diskurs är ett
visst sätt att tala och förstå världen. I diskussionen om vilka vi är behandlas också
vilka vi inte är. En grupps ideologi är grunden för dess kunskap. Ideologin
bestämmer gruppens självbild, vem som är medlem i gruppen och gruppens
normer. Den irländska självbilden är att de är öppna och välkomnande. De som är
mot en grundlagsändring uttrycker en oro för hur omvärlden ska uppfatta Irland
om befolkningen väljer att rösta för en förändring av rätten till medborgarskap.
Genom att reproducera en negativ bild av exempelvis immigranter som tjänar
den dominerande gruppens egna syften kan den dominerande gruppen fortsätta att
inneha makten. Flera debattartiklar och citat av politiska uttalanden hänvisar till
att missbruket av systemet innebär att den grundlagstadgade rätten till
medborgarskap vid födseln måste tas bort. De målar upp en bild av att invandrare
strömmar in i landet för att föda barn så att deras barn ska få irländskt
medborgarskap och de själva ska kunna stanna i staten. Immigranterna utmålades
som ett hot mot det irländska medborgarskapets integritet.
De som argumenterar för en grundlagsförändring uttalar en oro över att det
irländska medborgarskapet urholkas. De menar att innehavet av ett
medborgarskap innebär att innehavaren ska ha ett band till staten och vara lojal
och trogen. Lojalitet och trohet mot staten är dock inget som avkrävs från
människor med irländska förfäder. Personer med irländska mor- eller farföräldrar
har rätt till medborgarskap även om de aldrig satt sin fot på Irland. Jag, liksom en
del debattörer i tidningen, ställer mig frågande till vilket lojalitet och trohet dessa
människor har visat staten. Den nationella identiteten har traditionellt sett inom
23
irländsk nationalism varit baserad på att alla från ön Irland samt deras avkomma
har varit medlem av nationen. Förändringen av normen för medborgarskap kan
dock sägas ha gått från territoriell till att bli mer etniskt baserad.
Både de som argumenterar för en grundlagsändring och de som
argumenterar mot gör en klar uppdelning mellan arbetskraftsinvandrare och
asylsökande. Jag anser att denna uppdelning härstammar från åtskillnaden mellan
de som anses bidra till samhället och de som anses vara en börda för samhället.
Ja- såväl som nej-sidan argumenterar för att Irland ska välkomna
arbetskraftsinvandrarna. De har i stor utsträckning medverkat till statens
ekonomiska utveckling och är därmed önskade i landet. De asylsökande däremot
anses inte vara en tillgång då de inte arbetar. De bortsåg dock ifrån att de
asylsökande inte är tillåtna att arbeta. Jag anser att denna skillnad mellan
arbetskraftsinvandrare och asylsökande också innebär att den egna självbilden är
präglad av att irländare är ett arbetande folk medan de som inte arbetar och bidrar
till nationen inte tillhör den.
Det gemensamma historiska minnet skapar en känsla av gemenskap som är
viktig för den nationella identiteten. De som argumenterade mot en förändring av
grundlagen hänvisade till Irlands historiska erfarenhet som utvandrarnation både i
debattartiklar och i rapporteringen av argumentationen. Nej-sidan menade att
Irland på grund av sin historia vet att invandrare bidrar till sina nya hemländer
liksom irländarna gjorde i USA och Kanada. Nej-sidan hänvisade också till
erfarenheten att uppleva rasism och diskriminering vilket de irländska
emigranterna upplevde. Jag anser att det är mycket intressant att ja-sidan väljer att
bortse från erfarenheten som utvandrarnation. Denna skillnad mellan de som var
för och de som var emot en grundlagsändring visar på hur historien används av
olika politiska grupper för deras egna syften. Den historia som den nationella
identiteten bygger på är selektiv. Ja-sidan har valt att bortse, ”glömma”, att Irland
varit ett land där en stor del av befolkningen valt att emigrera medan nej-sidan
lyfter fram detta i sin argumentation.
Enligt en väljarundersökning, det är oklart om undersökningen var statistisk
säkerställd, var den äldre delen av befolkningen mindre villig att förändra
grundlagen och begränsa rätten till medborgarskap. En debattartikel förklarar
detta med att den äldre generationen möjligen har klarar minnen av den
diskriminering som irländska emigranter stötte på i sina nya hemländer. Om
denna förklaring till varför den äldre generationen är mindre villiga att ändra
grundlagen stämmer skulle det kunna innebära att det kollektiva minnet är på väg
att förändras. Erfarenheten som utvandrarnation påverkar inte den yngre delen av
befolkningen i lika stor utsträckning vilket också möjligen kan påverka den
nationella identiteten.
Den egna självbilden av vem som är irländare och vad som är irländskt är
positiv medan invandrarna beskrivs i mer negativa termer. Sammanfattningsvis
kan slutsatsen dras att den historiska erfarenheten som utvandrarnation i stort sett
inte behandlades i diskursen.
24
6
Referenser
Fairclough, Norman, 2002. Media Discourse. London: Arnorld.
Hall, Patrik, 2003. ”Diskursanalys av nationell identitet”, s. 109-137 i Petersson,
Bo – Robertson, Alexa (red.) Identitetsstudier i praktiken. Malmö: Liber.
”Circulation Review July - December 2005 v 2004”, http://www.medialive.ie
/index.html, 24 april 2006.
Citizenship referendum, 2004. “Final Result: With all counts complete”,
http://www.ireland.com/focus/referendum2004/, 24 april 2006.
Graham, Brian, 1997. “Ireland and Irishness Place, culture and identity” s. 1-15 i
Graham, Brian (red.). In Search of Ireland A cultural geography. London:
Routledge.
Irish Refugee Council, 2004. ”Infromation Note on Access to the Labour Market
for Asylum Seekers”, http://www.irishrefugeecouncil.ie/factsheets/labour
market access04.doc, 15 maj 2006.
Karlsson, Klas-Göran, 1998. ”Identity Change in the Former Soviet Union? –The
Roles of history”, s. 10-28 i Karlsson, Klas-Göran – Petersson, Bo –
Törnqvist-Plewa, Barbara (red.). Collective Identities in an Era of
Transformation. Lund: Lund University Press.
Karlsson, Klas-Göran, 1999. Historia som vapen Historiebruk och Sovjetunionens
upplösning 1985-1995. Stockholm: Natur och Kultur.
Kolikov, Nikolai P. 1997. ”World War II and National Identity in the Soviet
Union and Today’s Russia”, s. 58-64 i Ekman, Stig – Edling, Nils (red.). War
Experience, Self Image and National Identity: The Second World War as Myth
and History. Södertälje: Fingraf tryckeri.
McIver, Scott, 2003. “Contextualising National Identity Others, Othering and
Irishness” s. 43-60 i Peterson, Bo – Clark, Eric (red.). Identity Dynamics and
the Construction of Boundaries. Lund: Nordic Academic Press.
O’Mahony, Patrick, - Delanty, Gerard, 1998. Rethinking Irish History:
Nationalism, Identity and Ideology. Wiltshire: Macmillan Press ltd.
Prieto Ramos, Fernando, 2004. Media and Migrants A Critical Analysis of
Spanish and Irish Discourse on Immigration. Berlin: Peter Lang.
Government’s proposals, 2004. ”Citizenship Referendum – The Government’s
proposals”, Department of Justice, Equality and Law reform.
http://www.justice.ie/80256E010039C5AF/vWeb/flJUSQ5ZJF5C-en/$File/
Govtproposals.pdf, 12 april 2006.
Referendum Commission, 2004. ”The Referendum on Irish Citizenship – This
booklet contains Important Information for Voters”, The Referndum
Commision. http://www.ireland.com/focus/referendum2004/refcom%20book
let.pdf, 12 april 2006.
25
Riggins, Stephen Harold, 1997. “The Rhetoric of Othering”, s. 1-30 i Riggins,
Stephen Harold (red.). The Language and Politics of Exclusion Others in
Discourse. California: Sage Publications Ltd.
Ryan, Bernard, 2004. “The Celtic Cubs: The Controversy over Birthright
Citizenship in Ireland”, European Journal of Migration and Law vol. 6, nr. 5,
s. 173-193
Smith, Anthony D., 1986. The Ethnic Origins of Nations. Oxford: Blackwell
Publishers.
Smith, Anthony D., 1991. National Identity. Reno: University of Nevada Press.
Van Dijk, Teun A., 1993. Elite Discourse and Racism. Newsbury Park: Sage
Publications.
Van Dijk, Teun A., 2001. “Multidisciplinary CDA: a plea for diversity” s. 95-120
i Wodak, Ruth – Meyer, Michael (red.). Methods of Critical Discourse
Analysis. London: Sage Publications Ltd.
Winther Jørgensen, Marianne – Phillips, Louise, 1999. Diskursanalys som teori
och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wodak, Ruth, 2001a. “The discourse-historical approach” s. 63-94 i Wodak, Ruth
– Meyer, Michael (red.). Methods of Critical Discourse Analysis. London:
Sage Publications Ltd.
Wodak, Ruth, 2001b. ”What CDA is about – a summary of its history, important
concepts and its developments” s. 1-13 i Wodak, Ruth – Meyer, Michael
(red.). Methods of Critical Discourse Analysis. London: Sage Publications
Ltd.
Zander, Ulf, 1997. “Historia och identitetsbildning”, s. 82-114 i Karlegärd,
Christer – Karlsson, Klas-Göran (red.). Historiedidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Artiklar från The Irish Times
9/4-2004. ”McDowell changes argument on referendum”, Brennock, Mark.
Ireland section.
14/4-2004. “Morrison terms poll on citizenship ‘dangerous’”, Hennessy, Mark.
Ireland Section.
17/4-2004. “On being Irish today”, Opinion.
19/4-2004. “Taoiseach trying to win over SDLP on referendum”, Hennessy,
Mark. Front Page.
20/4-2004. “Ahern rejects SDPL concern at vote”, McCaffrey, Una. Ireland
Section.
23/4-2004. “Minister alters focus in debate on citizenship”, Beesley, Arthur.
Ireland Section.
24/4-2004. “We must be able to manage migration in a sensible fashion”,
McDowell, Michael. Opinion.
6/5-2004. “Church leader calls for tolerance of ethnic”, Hennessy, Mark. Ireland
Section.
19/5-2004. “The new Irish”, Opinion.
26
22/5-2004. “Coalition defends proposals in citizen rights”, Beesley, Arthur.
Ireland Section..
24/5-2004a. “Case not proven on referendum”, Opinion.
24/5-2004b. “FF says amendment is ‘sensible’ response to citizenship situation”,
Brennock, Mark. Ireland Section.
26/5-2004. “Methodist say Citizenship vote is ‘ill-judged’”, McGarry, Patsy.
Ireland Section
31/5-2004. “A chance to show generosity”, Waters, John. Opinion
3/6-2004. “Nativist alive and active here”, Raftery, Mary. Opinion.
4/6-2004. “Voters urged to aid ‘genuine migrants’”, Beesley, Arthur. Ireland
Section
8/6-2004. “The referendum: for and against”, Morrison, Bruce A., Opinion.
9/6-2004a. “Ahern urges conformity with EU”, Brennock, Mark. Ireland Section.
9/6-2004b. “Punish PDs over this racist caper”, Browne, Vincent. Opinion.
10/6-2004. “Amendment will guard citizenship from Abuse, Government argues”,
Coulter, Carol. Ireland Section.
27
