Reseberättelse från projektresa inom Life-MIA

Reseberättelse från projektresa inom Life-MIA, 26-30 september 2011
Resmål: Slovenien och Italien
Deltagare:
Martin Amcoff, Upplandsstiftelsen.
Niclas Bergius, Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Björn Brage, Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Markus Forsberg, Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Mårten Gustafsson, Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Erik Hjortsberg, Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Mats Larshagen, Sveaskog AB
Annika Lönroth, Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Linnea Olsson, Länsstyrelsen i Uppsala län.
Rolf Sturegård, Länsstyrelsen i Uppsala län.
Berättelsen författad av:
Martin Amcoff
Erik Hjortsberg
Mats Larshagen
Linnea Olsson
Program för MIA-resa till Slovenien och Italien 26-30 september 2011
Måndag 26 september
Ankomst till Ljubljana klockan 18.25. Efter att ha hämtat ut de två minibussarna styr vi kosan
till den vackra staden Bled i nordvästra hörnet av Slovenien. Hotellet ligger nära
nationalparken Triglav.
Tisdag 27 september
Besök i nationalparken Triglav med tillhörande guidning.
Information om Triglav hittas här: http://www.tnp.si/national_park/
På eftermiddagen denna dag åker vi vidare till ett hotell som ligger nära orten Koper vid
Sloveniens kust till havet.
Onsdag 28 september
Denna dag besöker vi på förmiddagen följande Life-projekt: Secovlje - Conservation of
endangered species and habitats in the Secovlje salt-pans Park. Information om projektet
hittas via denna länk:
http://ec.europa.eu/environment/life/countries/slovenia.html
Efter lunch besöker vi ett närliggande (bara några mils resa) Life-projekt med titeln: Karst
park - Conservation of endangered habitats / species in the future Karst Park.
Även om detta projekt hittas info via denna länk:
http://ec.europa.eu/environment/life/countries/slovenia.html
På eftermiddagen denna dag åker vi vidare till Mantova i norra Italien.
Torsdag 29 september
Denna dag besöker vi Life-projektet med följande titel: Bosco Fontana - Bosco Fontana :
urgent conservation's actions on relict habitat.
Information om detta projekt hittas via denna länk:
http://ec.europa.eu/environment/life/project/Projects/index.cfm?fuseaction=search.dspPage&n
_proj_id=552
På eftermiddagen denna dag åker vi tillbaka till Slovenien och Ljubljana.
Fredag den 30 september
Klockan 12.05 avgår planet från flygplatsen i Ljubljana.
Tisdagen den 27 september
Den berömda borgen i Bled.
Efter frukost på hotell Astoria i Bled besöktes det närliggande besökscentret för Triglav
National Park. En av centrets anställda, Mojca Urhunc berättade om nationalparken och
visade oss runt på centret. På centret fanns en mängd foldrar och böcker om nationalparken.
Här fanns också samlingssalar för besöksgrupper och dataskärm där man i fågelperspektiv
kunde glida runt i olika skyddade områden och få fördjupad information.
Triglav National park är belägen i de Julianska Alperna i norra delen av Slovenien. Området
domineras av bergskedjor som högst 2800 meter. Sluttningar och lägre partier är klädda med
skogar av gran, lärk och bok. Stora områden hålls öppna genom bete.
Nationalparken är 83 800 ha. Huvuddelen av marken är privatägd. Parken har cirka 2 miljoner
besökare per år.
I nationalparken bor 2500 personer i 25 byar. Viktiga näringar är jordbruk (betesdrift),
skogsbruk och turism. Det är gratis att besöka parken och man får vandra fritt utom i några
fredade områden.
Nationalparken är indelad i 3 zoner med olika grad av skydd. Skogsbruk bedrivs på 2/3 av
ytan. Skogsbruksmetoden är framförallt stamvis blädning vilket medför att det inte finns
några större slutavverkningsytor. Mindre luckor efter avverkningar sågs här och var och
dessa hade uppkommit efter stormskador eller när man tagit bort barkborreangripen skog. Den
del vi besökte dominerades starkt av gran och man var noga med att ta bort träd som var
skadade eller angripna av barkborrar. Vi såg lite död ved i de områden vi beskökte.
Anvisningen var att minst 3% av virkesförrådet ska vara död ved i de områden där skogsbruk
bedrevs.
Under dagen guidades vi i parken av Andrej Arih. Först åkte vi slingrande vägar upp mot
Klek och gjorde en kortare vandring genom granskog upp till öppna betesmarker som
utnyttjades för fäboddrift. De öppna områdena var välbetade och även skogen betades.
Andrej berättade att man arbetar med en Management plan för parken. En svårighet var hur
man kan stärka naturvården i de områden där skogsbruk bedrivs. Anslaget till parken var 1,35
miljoner Euro per år vilket var lågt med tanke på de 50-tal personer som arbetar i parkens
regi.
Efter lunch på Sporthotel Pokljunka i Goreljek besökte vi en av de sydligast belägna mossarna
i regionen. Vi gick upp i et torn med utsikt över mossen. Här fanns flera för regionen ovanliga
växter. Även här betades skogen och mossen. Djuren gick lösa utan stängsel.
Vår egen ”spionfotograf”, Erik Hjortsberg, blir själv avbildad.
Martin Amcoff har hamnat i ett lite udda läge.
Efter en givande dag i Triglav begav vi oss vidare mot Koper vid kusten.
Onsdag förmiddag den 28 september
Salinan täcker 6,5 kvadratkilometer och består av två delar; Fontanigge i söder där
saltutvinning har upphört och Lera i norr där aktiv saltutvinning sker. Vi besökte dessa två
delar i nämnd ordning.
Fontanigge
Andrej Sovinc, vår guide tillika chef för anläggningen beskrev saltningsproceduren, med anor
från 1300-talet. Verksamheten avvecklades i denna södra del när konkurrensen från
nordafrika (med lägre omkostnader) blev för stor. De övergivna stenhusen vi kunde se var 400
år gamla f.d. säsongsbostäder för saltarbetarna och deras familjer. Dessa tvingades bort av de
jugoslaviska myndigheterna under bryska omständigheter pga den sviktande ekonomin i
kombination med politiska orsaker under 1960-talet. Numera finns bara fem salinor kvar i
Adriatiska havet.
Salinan omfattar fem utpekade fågelarter, fem habitattyper och ett antal andra krävande arter
såsom halofyten Common Sea-lavender (Limonium serotinum), med sina röda blad och
planktonet Brine Shrimp (Artemia parthenogenetica). Dessa arter och habitat är dock relativt
vanliga i övriga delar av medelhavet, men för Slovenien – som har att leva upp till EU´s artoch habitatdirektiv – är de unika för salinan i Secovje.
2003-2006 pågick ett LIFE-projekt i Fontanigge. Målen var främst att underhålla
dikessystemet samt att skapa artificiella häckningsplatser för fåglar. 290 fågelarter har
observerats i salinan under modern tid, varav ca 90 är häckande.
Underhållet av dikena sätter fart på vattencirkulationen – då minskar algblomningen och
risken för botulism, som annars riskerar att döda fåglar. Som en bonus ökar näringstillförseln i
vattnet. Dikena förhindrar även predation av räv och mård, eftersom dessa ej vill slicka sig
rena från saltvatten.
Kontroll över vattenflödena är fortfarande en av de viktigaste huvuduppgifterna i den löpande
skötseln. Skötseln är dock lågintensiv, då salinan är en relativt stabil miljö.
Att salinan samtidigt utgör nationsgräns har vållat vissa bekymmer, då Kroatien inte
respekterar gränsen för Natura 2000 området, och bl.a. har en tennisbana etablerats inne på
området.
Predation av kråkor har seglat upp som ett nytt problem (förr fanns ej kråkor i området).
Kråkorna prederar dock endast under sin egen häckningstid, i början av maj. Jakt inom
salinan är förbjuden av etiska skäl. Men ledningen är frestad att verka för intensifierad jakt
utanför gränsen. Framöver kan det även bli aktuellt att förflytta levande skadedjur ut ur
salinan.
Lera
I korta drag fungerar saltutvinningen såhär: havsvatten kondenseras i ett nät av bassänger
under 3 veckors tid. Slutligen skyfflas saltet ihop manuellt. Arbetarna bär speciella träskor för
att inte förstöra algmattan - petola - som utgör golvet i den sista bassängen.
Salinan ägs av staten, men företaget har licens att utvinna salt. Företaget blev för ca 10 år
sedan uppköpt av Vodafone för att mobiltelefonföretaget såg det som en god PR-investering.
Det har, som förväntat, blivit en god affär för båda parter – Vodafone är numera känt hos det
slovenska folket som ett företag som jobbar med natur- och kulturvård.
Man har utvecklat ett koncept kring varumärken, som innefattar salt för matlagning respektive
kosmetika samt kläder/souvenirer.
Ett nytt LIFE-projekt pågår under 2010-2015. Huvudmålen är att:
-kontrollera vattenflödena.
-sprida information och kunskap.
-utveckla specialistkunskaper inom ämnet.
Mycket arbete går bara att utföra manuellt, därför har många anställts i LIFE-projektet. Den
slovenska byggmaffian har utpressat/hotat ledningen för att få in sina egna arbetare, men de
har fått nobben – salinan har anställt egen personal istället.
Man kan läsa mer om salinan på www.kpss.soline.si
Onsdag eftermiddag den 28 september
På onsdagseftermiddagen besökte vi naturreservatet Skocjanski zadok där Bojana Lipej
Natasa Salaja guidade oss genom restaureringen av en våtmark i urban miljö.
Skocjanski zadok är ett naturreservat på 120 ha vid Koper i Sloveniens sydvästra del.
Området är helt omgivet av urban miljö och ligger mellan motorvägen och hamnen.
Naturreservatet är uppdelat i två delar, en lagun med bräckt vatten och en sötvattenstrandäng.
Eftersom vattnet i lagunen är bräckt så fryser det inte på vintern.
Området har historiskt varit en bukt av Adriatiska havet, men under senare delen av 1900-talet
hade man fyllt igen området med massor och skräp. Strandängarna utgjordes tidigare av
åkermark. Det fanns planer på att helt fylla igen området och bebygga det. Tanken på att bilda
ett naturreservat föddes 1981. Naturreservatet bildades 1998.
Naturreservatet ägs av slovenska staten, men förvaltas av DOPPS- Birdlife Slovienia vilket är
en icke-statlig naturvårdsorganisation för fågelskydd. DOPPS tog över förvaltningen 1999.
De får pengar av staten för förvaltningen av området samt för övervakning av habitat och
arter, men de har även sponsorer, exempelvis ett mobiltelefonföretag, och donationer som
bidrar med pengar. Totalt arbetar sex personer inom projektet.
För att skapa naturreservatet till dagens våtmark har stora restaureringar gjorts i form av ett
LIFE-projekt. Under restaureringsarbetet togs 180 000 m3 sediment bort. Delar av massorna
användes till att bygga upp nya öar och att bygga bankar mellan områdena. Bankarna används
som promenadvägar. Åkermarken omvandlades till våtmark med djupare vatten delar och
strandängar. Man har även sett till vatteninflödena till reservatet och renat vattnet från Rizanafloden. Genom kontinuerlig övervakning av åtgärderna har man konstaterat utmärkta resultat
av åtgärderna i form av ökat antal fågelhäckningar redan första året efter restaurering. Även
vattenkvaliteten har förbättrats under projektets tid.
Skocjanski zadok har ca 45 000-50 000 besökare varje år, varav ca 90 % är skolbarn.
Förvaltarna gör många guidningar för skolklasser. Besöksanläggningarna som finns i dag
består av en ca 2 km lång handikappanpassad gångväg runt sötvattendelen. Längs med denna
finns flera gömslen i form av plank med titthål i olika höjd. Från gömslena har man bra utsikt
över såväl sötvattensstrandängarna som lagunen. Här finns även information och bänkar. Man
har idag en liten stuga för förvaltarna inne i området, men planerar att bygga såväl ett
besökscenter som en utsiktsplats i mitten av området. Från denna plats ska man kunna se ut
över området, men även en utsikt under vattnet planeras. ERDF- European regional
developing fund finansierar bygget av torn och besöksanläggningar. Området utnyttjas idag
även flitigt av motionärer som springer runt området.
Området betas av kor och hästar. Korna är av en gammal ras som var utdöd i Slovenien, men
fanns kvar i Kroatien och Italien. Hästarna är samma ras som betar i Camarque i Frankrike.
Den slovenska kusten är en viktig rastplats för flyttfåglar. I Skocjanski zadok har 235
fågelarter observerats. Detta motsvarar ca 60% av Sloveniens fågelarter. Själva såg vi bl a tre
olika hägrar i samma kikarsikte, silkeshäger, ägretthäger och gråhäger. Under vår vandring
runt området träffade vi även på en sumpbäver.
Mer information om Skocjanski zadok finns på deras hemsida: http://www.skocjanskizatok.org/
Torsdag den 29 september
Bosco Fontana, Mantua
Bosco Fontana är ett 230 ha stort naturreservat, varav 200 ha är skog. Reservatet förvaltas av
den statliga skogsmyndigheten. Bosco Fontana är den enda skogen på 20 mils omkrets som
återstår av de lövskogar som en gång fanns i Po-dalen. Idag är det mesta uppodlat. Skogen
finns kvar då den skyddades som familjen Gonzagas jaktskog redan på 1400-talet. Familjen
regerade i Mantua från renässansen till 1800-talets slut. I skogen byggde de ett jaktslott, drog
fram särskilda jaktvägar och anlade en park med fontäner (it: fontana), därav skogens namn.
Vid slottet finns en öppen yta (tidigare låg här även ett kloster) som idag utgör de enda
ogödslade markerna i regionen. Ytorna brukas idag som äng med slåtter 15 maj och en gång
på sensommaren.
Fram till och med 70-talet brukades skogen, men från 80-talet har inget produktionsskogsbruk
bedrivits utan enbart naturvård. Ekarter och avenbok dominerar. Det traditionella sättet att
bruka dessa skogar har varit att hugga avenbok som bränsle i en typ av skottskogsbruk och att
gynna ek som virkesproducerande överståndare. Sådan skog var också lämplig som jaktskog.
Vattennivåerna i området är starkt reglerade till följd av jordbrukets krav på bevattning. För
fem år sedan kom reservatsförvaltningen överrens med vattenmyndigheten om att bibehålla en
viss miniminivå, även sommartid. Innan vattenregleringen var området starkt påverkat av det
vattenflöde som kommer från Gardasjöns utlopp, med årliga översvämningar.
Översvämningarna styrde populationerna av vissa arter i skogen, bla annat hölls avenboken
och vissa klängväxter tillbaka. Idag saknas denna naturliga reglering.
Ekarterna är vanlig ek och turkisk ek. Problem med avenbok som går upp i ekens kronor.
Ekföryngringen fungerar inte eftersom björnbär och andra klätterväxter snabbt tar över i
skogen pga av övergödning. Hassel och avenbok tar gärna över. Almen är hårt drabbad av
almsjuka. Problem med grenar som kan falla över besökare. Man gör ofta tillsynsrundor med
avsikt att se efter om döda och skadade grenar utgör potentiella hot.
Under 50-talet skedde en kraftig stormfällning i området. Efter det planterades stora delar av
skogen med främmande arter; amerikansk ek och valnöt samt platan. Am. Ek är väldigt
konkurrenskraftig och riskerar att slå ut inhemska trädslag. I skogen har pågått ett LIFEprojekt med syfte att minska förekomsten av främmande trädslag.
Dagens skötsel kombinerar ökning av död ved samt bekämpning av främmande trädslag. Med
motorsåg tar man ut ”tårtbitar” riktade nedåt, inåt så att regnvatten kommer in vid basen på
trädet. Det skapar snabbt död ved och dödar trädet på sikt, samtidigt som man skapar substrat.
Träd vinschas också ned med en vinsch kopplad till traktor och mothåll. Även sprängning på
2-4 m höjd har testats. Även ”waterlogging” har testats i syfte att begränsa avenbok och vissa
klängväxter. Ett kanalsystem som löper genom skogen gör att man kan leda vattnet till
specifika ytor där man vill ha effekt. Lagom lång uppehållstid är viktigt för att inte eken ska ta
skada.
Besök i Gonzagas jaktpalats som nu utgör lokaler för Bosco Fontanas forskargrupp och
skötselpersonal. Forskarna informerade om sitt jobb som sker inom tre områden: 1) Skötsel av
Bosco Fontana 2) Monitoring av skogsstrukturer, tex död ved. 3) Evertebratforskning.
Artlista Slovenien 26-30/9 2011
Life+ MIA
Svart rödstjärt
Kråka
Sädesärla
Hussvala
Ormvråk
Gräsand
Storskarv (Mellanskarv, sinencis)
Knölsvan
Stare
Kaja
Skata
Korp
Nötskrika
Dubbeltrast
Taltrast
Koltrast
Rödhake
Gärdsmyg
Tornfalk
Svarthätta
Gransångare
Forsärla
Trdpiplärka
Turkduva
Talgoxe
Blåmes
Svartmes
Nötväcka
Grönfink
Steglits
Pilfink
Större hackspett
Mindre hackspett
Kungsfågel
Gråsparv
Mindre korsnäbb
Trädkrypare
Talltita
Tofsmes
Nötkråka
Ringduva
Gluttsnäppa
Drillsnäppa
Kärrsnäppa
Häger
Silkeshäger
Stenfalk
Ljubljana 26/9
”
Bled 27/9
Pokljuka
Ljubljana
Koper
Koper 28/9
Vattenrall
Kustpipare
Svarthuvad mås
Skrattmås
Gulfotad gråtrut
Fiskmås
Gröngöling
Sammetshätta
Ägrethäger
Duvhök
Sparvhök
Blå kärrhök
Brun kärrhök
Cettisångare
Kricka
Skedand
Smådopping
Rörhöna
Gravand
Toppskarv
Mästersångare
Ängspiplärka
Buskskvätta
Bläsand
Snatterand
Vit stork
Storspov
Fasan
Stjärtmes
Stenknäck
Totalt 77 arter
saltdammar 28/9
…………….
Italien
Bosco Fontana 29/9