Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien
har ratificerat de flesta konventioner på området.
Sedan 1994 finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att
respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en
ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna, och tre biträdande
ombudsmän med ansvar för olika delfrågor.
Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har
framkommit mot genomförandet av dessa val.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s
konventionskommittéer
Slovenien har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter,
och man rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar efterlevnaden
av de olika konventionerna. Under 2004 har man kommit i fatt den
eftersläpning i rapporteringen som man tidigare drogs med.
Slovenien har dock inte ratificerat protokoll 12 till den europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. Slovenien har visserligen undertecknat protokollet, men avser inte
ratificera det förrän Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har
reformerats.
3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Grundlagen förbjuder tortyr, inhuman behandling och förödmjukande
bestraffning eller behandling. Fängelserna uppfyller internationella normer och
har inte givit upphov till klagomål från internationella organisationer även om
viss överbeläggning förekommer. I början av 2004 öppnades ett nytt och
2
modernt fängelse i kuststaden Koper och fångar överförs nu dit från de äldre,
överbelagda fängelserna. Enligt Ombudsmannakontoret har detta förbättrat
situationen, även om viss överbeläggning i häktena kvarstår.
Det finns veterligen ingen rapportering om tortyr, försvinnanden, politiska
mord eller avrättningar. Fall av polismisshandel av romer har rapporterats av
massmedia. Media och ombudsmannen har vidare rapporterat om bristande
intresse från polisen för att undersöka brott mot dem. Varje slovensk polis har
utrustats med ett kort att föra med sig som uppmanar den enskilde polisen att
behandla alla människor lika, oavsett kulturell eller etnisk bakgrund.
Antalet klagomål till ombudsmannen mot polisen är ungefär detsamma som
2004 då de var 94. Oftast rör det sig om klagomål antingen om att polisen
använder mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt.
Numera hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där
bland annat representanter för det civila samhället ingår.
4. Dödsstraff
1990 avskaffades dödsstraffet i Slovenien.
5. Rättssäkerhet
Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den
verkställande respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras i praktiken.
Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation av det
oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära
domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan
1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter.
Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.
Straffbarhetsåldern är 18 år.
Viss kritik mot det slovenska rättsväsendet har framförts av landets
ombudsman som pekar på att de långsamma domstolsprocesserna leder till att
rättssäkerheten äventyras.
6. Personlig frihet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och
förekommer knappast. Inga inrikes eller utrikes reserestriktioner förekommer.
Inga svårigheter för medborgarna att erhålla passhandlingar föreligger.
7. Straffrihet
Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd. Genom omröstning i
parlamentet kan denna immunitet hävas, vilket senast skedde vid ett tillfälle
under 2001.
3
8. Yttrande- och mediafrihet
Grundlagen garanterar yttrande- och mediafrihet.
De grundlagsstadgade religions-, förenings- och församlingsfriheterna
respekteras. Författningsdomstolen avvisade i juli 2004 ett förslag att
folkomrösta om byggandet av en moské i Ljubljana med motiveringen att en
sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till
religionsfrihet.
9. De politiska institutionerna
Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik.
Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet,
som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och
demokratiska val.
I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder
för oppositionen att agera.
Valdeltagandet ligger på cirka 60 procent och är jämnt fördelat mellan könen
12 av 90 parlamentsledamöter är kvinnor.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter. Det finns veterligen inga rapporter om diskriminering i arbetslivet
på grund av kön, hudfärg, religion, politisk åsikt eller liknande.
Arbetsförhållandena bedöms vara goda och anställda har, enligt lag, rätt att
avstå från farligt arbete utan att deras anställningsförhållande förändras.
Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda
har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt
över nivån i andra nya EU-medlemsstater.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsosektorn upptar 22,6 procent av statens budget. Tillgången till hälsovård
anses god för samtliga medborgare.
12. Rätten till utbildning
Utbildningens andel av statsbudgeten uppgår till 18,6 procent. Den
grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år).
Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial
utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är
kostnadsfri för studerande utan arbete medan inkomstprövning görs för övriga.
4
Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Kvinnor utgör
majoritet bland dem med högre utbildning.
13. Rätten till tillfredställande levnadsstandard
De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög,
motsvarande 75 procent av genomsnittet i det utvidgade EU.
14. Kvinnans ställning
Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien även om de är
underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. År
2002 trädde en horisontell ramlag på jämställdhetsområdet i kraft.
Kvinnors inkomster ligger på i genomsnitt 89 procent av mäns.
Våld i hemmet faller under särskild strafflag (domestic violence) men även
allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot
kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att
medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har
ökat.
Slovenien utgör en del av ”the Balkan route” för handel med kvinnor. Landet
är främst en transitsträcka för vidare transport mot Västeuropa men en mindre
del av handeln har Slovenien som destination. Prostitution avkriminaliserades
2003 i och med att den prostituerade inte längre kan åtalas.
15. Barnets rättigheter
Barns rättigheter garanteras i grundlagen. En ny familjeslagstiftning antogs i
maj i år. Efter några planerade revideringar kommer lagen att vara helt
kompatibel med FN:s barnkonvention. I januari 2003 inrättades posten som
biträdande ombudsman för sociala- och barns rättigheter. Det förekommer
ingen rapportering om gatubarn i Slovenien.
Minimiåldern för anställning är 16 år. 2001 ratificerade Slovenien ILOkonventionen om värsta former av barnarbete och konventionen trädde i kraft
i maj detta år. Inget barnarbete har rapporterats.
För rekrytering till Sloveniens försvarsväsende krävs 18 års ålder.
Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter.
16. Olika befolkningsgruppers situation
Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska,
italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda
grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna
5
garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i tjugo
kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen.
Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inget
särskilt skydd.
Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering p.g.a. religion förekommer
inte i någon omfattning.
De jugoslaviska medborgare som bodde permanent i Slovenien och som i
samband med landets självständighet 1990-1991 inte ansökte om slovenskt
medborgarskap inom den utsatta tiden ströks 1992 ur registret över permanent
boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina
sociala rättigheter. Efter beslut i Författningsdomstolen våren 2003 har
Inrikesministeriet under 2004 utfärdat retroaktiva bevis till merparten av dessa
personer som retroaktivt återger dem deras status som permanent boende i
Slovenien från 1992.
Till den 13 januari 2005 hade inrikesministeriet beslutat om permanent
uppehållstillstånd för strax över 4 000 sådana "utraderade". Enligt
ombudsmannen väntar sedan dess ytterligare runt 8 400 personer på
motsvarande beslut.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen.
Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om
homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i några andra europeiska
länder. Från den 23 juli gäller en lag om partnerskap för homosexuella. Lagen
ger bland annat homosexuella par som registrerar sitt partnerskap samma rätt
till arv och underhåll som heterosexuella par.
18. Flyktingars rättigheter
Människor tar sin tillflykt till Slovenien även om landet främst är ett transitland
för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat
mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i
enlighet med internationella riktlinjer. I september 2004 öppnades ett nytt
mottagningscentrum för asylsökande, byggt enligt internationell inklusive EUstandard.
De personer som flydde till Slovenien undan krigen i det forna Jugoslavien och
som under närmare 10 år saknade egentlig status i landet, fick genom ändrad
lagstiftning sommaren 2002 permanent uppehållstillstånd i Slovenien.
6
19. Funktionshindrades situation
Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och
enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla
offentliga byggnader.
De nödvändiga åtgärderna för att genomföra denna lagstiftning och integrera
de funktionshindrade i samhället pågår även om ombudsmannen har uttryckt
kritik mot den långsamma takten i reformarbetet. Någon systematisk
diskriminering förekommer emellertid inte.
Under 2004 antogs en ny lag om rehabilitering och anställning av
funktionshindrade, som nu har börjat tillämpas. Lagen ger funktionshindrade
rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och skyddad anställning på
särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till arbetsgivare som anställer
funktionshindrade. För de företag som har fler än 20 anställda beräknas en
kvot som anger antalet funktionshindrade som ska anställas – olika för olika
branscher. I det fall företaget ej följer reglerna måste det betala 70 procent av
den icke anställdes lön i avgift till en fond som har till syfte att stödja
arbetsgivare som har funktionshindrad personal anställd.
För funktionshindrade barn finns en särskild lag om barn med särskilda behov.
20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
Det finns ett fåtal MR-organsationer i landet. De mest aktiva är Helsinki
Monitor och Amnesty International. Det finns inget lagligt hinder för dessa att
bedriva verksamhet i Slovenien. Enligt uppgift har de en god dialog med
regeringen och inga egentliga försök att påverka deras verksamhet görs.
Regelbundna möten genomförs mellan berörda departement och de oberoende
MR-organisationerna inför viktigare möten och konferenser.
21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter
UNHCR verkar i landet. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper
enligt organisationen friktionsfritt.
