Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig samman- ställning
över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad
på den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Slovenien 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien
har ratificerat de flesta internationella konventionerna på området.
Sedan 1994 finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att
respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en
ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna och tre biträdande
ombudsmän med ansvar för olika delfrågor.
Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har
framkommit mot genomförandet av dessa val.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Slovenien har ratificerat de sex centrala konventionerna om mänskliga
rättigheter:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen
om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
2
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet
om förebyggande av tortyr
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter
och om handel med barn
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1966
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
Slovenien rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar
efterlevnaden av de olika konventionerna. Man har kommit ifatt den
eftersläpning i rapporteringen som Slovenien tidigare drogs med.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Grundlagen förbjuder tortyr, omänsklig behandling och förödmjukande
bestraffning eller behandling. Fängelserna lever upp till internationella normer.
Viss överbeläggning förekommer.
Det förekommer inga rapporter om tortyr, försvinnanden, politiska mord eller
avrättningar. Fall av polismisshandel av romer har rapporterats av massmedia.
Media och ombudsmannen har vidare rapporterat om bristande intresse från
polisen för att undersöka brott mot romer. Varje slovensk polis har utrustats
med ett kort att föra med sig som uppmanar den enskilde polisen att behandla
alla människor lika, oavsett kulturell eller etnisk bakgrund.
Oftast handlar klagomål till ombudsmannen om att polisen antingen använder
mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt. Numera
hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där bland annat
representanter för det civila samhället ingår.
3
4. Dödsstraff
Slovenien avskaffade dödsstraffet 1990.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och det
förekommer inga rapporter om att sådana skulle förekomma. Lagstiftningen
medger inga inrikes- eller utrikes reserestriktioner. Det finns inga svårigheter
för medborgarna att få pass och liknande handlingar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den
verkställande- respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras även i
praktiken. Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation
av det oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära
domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan
1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter.
Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.
Straffbarhetsåldern är 18 år.
Viss kritik mot det slovenska rättsväsendet har framförts av landets
ombudsman som pekar på att de långsamma domstolsprocesserna leder till att
rättssäkerheten äventyras.
7. Straffrihet
Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd för vad de sagt och
gjort i denna egenskap. Genom omröstning i parlamentet kan denna immunitet
hävas, vilket senast skedde vid ett tillfälle under 2001.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
De grundlagsstadgade yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och
religionsfriheterna respekteras.
Direkt censur förekommer ej. Medierna är formellt oberoende av staten.
4
Kritik förekommer dock inom journalistkåren, som hävdar att medias fria
ställning riskerar att urholkas. Regeringen har stort inflytande vid tillsättandet
av styrelseledamöter och redaktionsledning i mediaföretag. En journalist löper
därför enligt kritikerna risken att förlora sitt arbete om han inte vill följa
direktiven från sina politiskt utnämnda chefer. Journalistkåren hävdar att en
"självcensur" de facto förekommer.
Författningsdomstolen har tidigare avvisat ett förslag att folkomrösta om
byggandet av en moské i Ljubljana med motiveringen att en sådan omröstning
skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till religionsfrihet.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik.
Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet,
som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och
demokratiska val.
I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder
för oppositionen att agera.
Valdeltagandet ligger på cirka 60 procent och är jämnt fördelat mellan könen.
Kvinnor och män har samma valbarhet. 12 av 90 parlamentsledamöter är
kvinnor. Av regeringens 15 ministrar är endast en kvinna.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter.
Arbetslösheten är f.n. 5,9 procent. Dock är siffrorna högre för ungdomar,
särskilt de som efter avlagd universitetsexamen söker sitt första arbete.
Arbetslösheten bland romer är dramatiskt mycket högre än bland den övriga
befolkningen. Av de 7 000-10 000 romer som är bosatta i landet uppges endast
cirka 2 % ha arbete (se även kapitel 16).
Det förekommer inga rapporter om diskriminering i arbetslivet på grund av
kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt. Arbetsförhållandena bedöms vara
5
goda och anställda har, enligt lag, rätt att avstå från farligt arbete utan att deras
anställningsförhållande förändras.
Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda
har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt
över nivån i de andra nya EU-medlemsstaterna.
Fackföreningar finns och kan verka fritt.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsosektorn upptar cirka en femtedel av statsbudgeten. Tillgången till
sjukvård får anses god.
12. Rätten till utbildning
Utbildningens andel av statsbudgeten uppgår till knappt en femtedel. Den
grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år).
Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial
utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är
kostnadsfri för studerande utan arbete medan inkomstprövning görs för
övriga.
Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Kvinnor utgör
majoriteten av dem med högre utbildning.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög,
motsvarande 75 procent av genomsnittet i det utvidgade EU. Se dock
kapitel 16 om romernas situation.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
6
Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien även om de är
underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. En
horisontell ramlag på jämställdhetsområdet finns.
Kvinnors inkomster motsvarar i genomsnitt 89 procent av männens.
Våld i hemmet faller under en särskild strafflag (domestic violence) men även
allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot
kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att
medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har
ökat.
Slovenien utgör en del av ”the Balkan route” för handel med kvinnor. Enligt
uppgift har denna trafik minskat och tagit andra vägar under senare år.
15. Barnets rättigheter
Barns rättigheter garanteras i grundlagen och i den nya familjeslagstiftningen.
Efter några planerade revideringar kommer den nya familjelagstiftningen att stå
helt i överensstämmelse med FN:s barnkonvention. En biträdande
ombudsman för sociala- och barns rättigheter finns. Det förekommer ingen
rapportering om gatubarn i Slovenien.
Minimiåldern för anställning är 16 år. Inget barnarbete har rapporterats.
För rekrytering till Sloveniens försvarsmakt krävs en minimiålder på 18 år.
Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska,
italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda
grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna
garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i tjugo
kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen.
I sydöstra Slovenien finns en liten tysktalande minoritet, de s.k. Gottscheetyskarna. I enlighet med ett avtal mellan Österrike och Slovenien har denna
minoritet vissa rättigheter på det kulturella området. Detta avtal har dock inte
genomförts i praktiken på ett sätt som den berörda minoriteten förväntat sig.
7
Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inga
särskilda minoritetsrättigheter.
Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering p.g.a. religion uppges inte
förekomma.
Den muslimska minoriteten består av cirka 48.000 personer och saknar ännu
en moské. Den avgående ledningen i stadsfullmäktige i Ljubljana har trots sina
egna vallöften ännu inte beslutat om att sälja mark till moskébygget. Ett beslut i
ärendet skulle ha tagits under oktober 2006, men ströks från dagordningen på
grund av mordhot riktade mot fullmäktiges ledamöter.
De jugoslaviska medborgare som bodde permanent i Slovenien och som i
samband med landets självständighet 1990-1991 inte ansökte om slovenskt
medborgarskap inom den utsatta tiden ströks 1992 ur registret över permanent
boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina
sociala rättigheter.
Konstitutionsdomstolen har i två beslut 1999 samt 2003 fastställt att
"utraderingen" var illegal. Trots försök från regeringens sida har man ännu inte
lyckats lösa frågan. Ett lagförslag kräver 2/3 majoritet för att kunna antas. I 11
testfall av de 18.000 personer som berörs har talan väckts vid
Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.
Romerna uppskattas att vara mellan 7.000-10.000 i Slovenien, varav endast 2
procent beräknas ha arbete. Den slovenske ombudsmannen är i en rapport
kritisk till behandlingen av denna grupp. Myndigheterna anses inte hjälpa
romerna genom att ersätta integration med ekonomiska bidrag. En långsiktig
integrationsstrategi behövs istället enligt ombudsmannen, som framhåller att
det kan ta flera generationer innan integrationen lyckas. Incidenter förekommer
med lokalbefolkning som kräver att myndigheterna skall flytta på romerska
familjer till någon annan ort.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen.
Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om
homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i flera andra europeiska
länder. De homosexuella par som registrerar sitt partnerskap har enligt lag
samma rätt till arv och underhåll som heterosexuella par.
8
18 Flyktingars rättigheter
Människor tar sin tillflykt till Slovenien även om landet främst är ett transitland
för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat
mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i
enlighet med internationella riktlinjer.
Under året antog parlamentet ändringar i flyktinglagen. Kritiker hävdade att
lagändringen försämrar skyddet för de asylsökande. Lagändringen
överklagades till konstitutionsdomstolen. Denna domstol har i ett
interimsbeslut upphävt tillämpningen för några av de mest omtvistade
ändringarna intill dess att man fattar ett slutligt beslut.
19. Funktionshindrades rättigheter
Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och
enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla
offentliga byggnader.
De nödvändiga åtgärderna för att genomföra denna lagstiftning och integrera
de funktionshindrade i samhället pågår även om den slovenske
ombudsmannen har uttryckt kritik mot den långsamma takten i reformarbetet.
Någon systematisk diskriminering förekommer emellertid inte.
Lagen ger funktionshindrade rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och
skyddad anställning på särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till
arbetsgivare som anställer funktionshindrade. För de företag som har fler än 20
anställda beräknas en kvot som anger antalet funktionshindrade som ska
anställas, kvoten är olika för olika branscher. I det fall företaget ej följer
reglerna måste det betala 70 procent av den icke anställdes lön i avgift till en
fond som har till syfte att stödja arbetsgivare som har funktionshindrad
personal anställd.
För funktionshindrade barn finns en lag om barn med särskilda behov.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett fåtal MR-organisationer i landet. De mest aktiva är Helsinki
Monitor och Amnesty International. Det finns inget lagligt hinder för dessa att
bedriva verksamhet i Slovenien. Amnesty International har en god dialog med
9
regeringen och inga egentliga försök att påverka Amnestys verksamhet görs.
Däremot förekommer regelrätta trakasserier av Helsinki Monitor – gruppen.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
UNHCR verkar i landet. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper
enligt organisationen friktionsfritt.
