Gränsöverskridande livssituationer i EU

advertisement
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK
UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA
RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR
RÄTTSLIGA FRÅGOR
Gränsöverskridande livssituationer i EU
En jämförande studie om civilståndshandlingar
SAMMANFATTNING
PE 462.489
SV
Detta dokument har beställts av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor.
FÖRFATTARE
Namn: Mariolina ELIANTONIO
Organisation: Milieu Ltd
Adress: 15 Rue Blanche, 1050, Belgien
ANSVARIG HANDLÄGGARE
Vesna NAGLIČ
Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor
Europaparlamentet
B-1047 Bryssel
E-post: [email protected]
SPRÅKVERSIONER
Original: EN
Översättningar: BG/CS/DA/DE/EL/ES/ET/FR/IT/LV/LT/HU/MT/NL/PL/PT/RO/SK/SL/FI/SV
OM UTGIVAREN
Du kan kontakta utredningsavdelningen eller prenumerera på det månatliga nyhetsbrevet
genom att skriva till:
[email protected]
Europaparlamentet, manuskript färdigställt i november 2012.
© Europeiska unionen 2012.
Detta dokument finns tillgängligt på internet på:
http://www.europarl.europa.eu/studies
ANSVARSFRISKRIVNING
De åsikter som framförs i texten är
Europaparlamentets officiella ståndpunkt.
författarnas
och
utgör
inte
nödvändigtvis
Återgivning eller översättning för icke-kommersiellt bruk är tillåtet, under förutsättning att
källan anges och att utgivaren meddelas i förväg och får en skriftlig kopia.
2
En jämförande studie om civilståndshandlingar
____________________________________________________________________________________________
SAMMANFATTNING
Skapandet av ett område där människor, varor och tjänster fritt kan röra sig över
gränserna är kanske en av EU:s allra största framgångar. Enbart under 2010 bodde nästan
11 miljoner EU-medborgare i en annan medlemsstat än den de är medborgare i.
Människor kan befinna sig i gränsöverskridande situationer av många olika anledningar; det
kan vara alltifrån att de arbetar utomlands till att de går till tandläkaren i ett annat land.
Fortfarande stöter de dock ofta på hinder till följd av att civilståndshandlingar som rör
"livshändelser", såsom födslar, giftermål eller till och med namn, registreras på olika sätt.
Detta kan t.ex. innebära att deras äktenskap inte erkänns eller att de inte erkänns som
föräldrar till sina adoptivbarn.
EU och det internationella samfundet har redan uppmärksammat de hinder som detta utgör
för medborgarna. Det finns omfattande internationell lagstiftning samt rättspraxis från
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. EU har också vidtagit
lagstiftningsåtgärder för att förenkla det gränsöverskridande livet för medborgarna samt
genomfört studier och offentliga samråd. EU:s behörighet att agera på detta område är
dock begränsad; lagstiftningsåtgärderna inskränker sig i hög grad till erkännanden över
gränserna av domstolsbeslut.
Resultatet är en komplicerad blandning av lagstiftning på nationell nivå, EU-nivå och
internationell nivå, med skillnader när det gäller ratificering, ett stort antal begränsningar
och ett stort utrymme för fri bedömning, där nationella bestämmelser om
civilståndshandlingar i hög grad förblir orörda, vilket leder till stora variationer mellan
medlemsstaternas system och bestämmelser.
Europaparlamentet känner till dessa problem och beställde därför denna studie. Den
undersöker de viktigaste hindren som EU:s medborgare ställs inför när det gäller



behovet att bevisa sitt civilstånd i en annan medlemsstat än den där händelsen
som påverkade civilståndet inträffade,
behovet att registrera en händelse som påverkar civilståndet,
behovet att få en civilståndshandling eller dess verkningar erkända i en annan
medlemsstat.
För att kartlägga och förstå dessa hinder har internationell rätt och EU-lagstiftning om
civilstånd samt nio olika folkbokföringssystem, nämligen i Bulgarien, Italien, Frankrike,
Tyskland, Lettland, Nederländerna, Skottland, Slovenien och Sverige, analyserats.
Dessa system ingår i olika rättstraditioner. Medlemsstater i såväl nord som syd samt nya
och gamla medlemsstater är representerade. Genom intervjuer med aktörerna har
information om praktiska aspekter av folkbokföringssystemen kunnat samlas in, vilket har
gjort att möjliga lösningar på EU-nivå har kunnat identifieras.
Det finns stora skillnader mellan de olika rättssystemen. Vissa av dem är inriktade på en
enskild registrering av livshändelser, medan andra är inriktade på varje händelse. Sverige
har ett enda folkbokföringsregister, medan Skottland har tio register för olika händelser. De
handlingar som utfärdas skiljer sig också åt mellan medlemsstaterna, liksom typerna av
handling och innehållet samt hur registreringen av folkbokföringsuppgifterna organiseras.
3
Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor
____________________________________________________________________________________________
Efter en analys har fyra olika grupper av problem som EU:s medborgare ställs inför i
gränsöverskridande situationer identifierats.
För det första kan administrativa och förfarandemässiga formaliteter lägga tunga
bördor på medborgarna och också öka kostnaderna och fördröja eller till och med förhindra
erkännandet av handlingar.
Exempel: Liva, lettisk medborgare, och Marco, italiensk medborgare, behöver registrera sitt
nyfödda barn i Lettland. För att kunna göra detta går de till stadshuset, men där får de veta
att deras italienska äktenskapsbevis inte godkänns av de lettiska myndigheterna och de
ombeds därför översätta det till lettiska.
Möjliga lösningar i det här fallet omfattar alltifrån avskaffande av legalisering av handlingar
till användning av flerspråkiga standardformulär, såsom dem som tillhandahålls av
Internationella civilståndskommissionen (CIEC), eller ett förbättrat informationsutbyte via
t.ex. internetplattformar.
På samma sätt ställs medborgarna inför allmänna praktiska svårigheter till följd av att
folkbokföringen sker på det nationella språket och information om civilståndshandlingar inte
enkelt kan tillgås för utländska medborgare. Dessa problem skulle kunna lösas genom att
grundläggande information gjordes tillgänglig på flera olika språk och via olika medier,
samt genom att språkkunskaperna hos dem som arbetar med detta förbättrades.
För det andra kan det, på grund av materialrättsliga skillnader, uppstå problem med
erkännandet av innehållet i en rättsakt. De registeruppgifter som ingår i en handling i
en medlemsstat kan skilja sig från dem som ingår i en liknande handling i en annan
medlemsstat, eller så kan det krävas en handling som inte existerar i den medlemsstat som
förväntas utfärda den. Även innehållet i en handling kan strida mot en medlemsstats
lagstiftning, eller så existerar kanske inte den rättsliga institution som bör tillhandahålla
informationen i medlemsstaten.
Marie, belgisk medborgare, och Karol, polsk medborgare, är bosatta i Finland. De vill gifta
sig, men för att kunna göra det måste de lämna in ett intyg om hindersprövning. Denna typ
av intyg utfärdas inte av belgiska myndigheter och för polska medborgare som bosatt sig
utomlands före 16 års ålder får intyget utfärdas endast av konsulära tjänstemän. Detta
accepteras inte i Finland, och Marie och Karol kan därför inte gifta sig där.
Det bästa vore om några av dessa problem kunde lösas genom harmonisering av
materialrätten på det familjerättsliga området. EU saknar dock behörighet att lagstifta på
detta område. En annan, mer begränsad, lösning vore att tillämpa enhetliga
civilståndshandlingar, liknande det europeiska körkortet.
För det tredje stöter medborgarna på problem med erkännandet av innehållet i
rättsakter på grund av skillnader i den internationella privaträtten. Detta kan
inträffa om lagvalsreglerna i två medlemsstater bägge anger att den andra medlemsstatens
lagstiftning ska tillämpas. Det kan fördröja beslutsfattandet och också radikalt förändra
utgången av ett beslut beroende på vilken lagstiftning som har företräde.
Exempelvis kan en tvist om faderskapsrätt föreligga: Julia, tysk medborgare, bor med sitt
barn och sin tyska partner i Slovenien. Hennes före detta make, Michael, bor i Tyskland och
hävdar sin faderskapsrätt. I Tyskland är det föräldrarnas hemvist (dvs. Slovenien) som
4
En jämförande studie om civilståndshandlingar
____________________________________________________________________________________________
avgör vilken lagstiftning som ska tillämpas, medan det i Slovenien är föräldrarnas
nationalitet (dvs. i det här fallet tyskt medborgarskap) som avgör.
Dessa problem skulle kunna lösas, vilket delvis redan har skett, genom harmonisering av
internationella privaträttsliga bestämmelser på områden där EU har behörighet.
För det fjärde kan det uppstå problem med erkännandet av effekterna av en rättsakt
på grund av skillnader i materialrätten eller den internationella privaträtten.
Exempel: Paulo och Marco flyttar till Frankrike där de ingår registrerat partnerskap. De
återvänder till Italien och begär att partnerskapet ska erkännas så att de kan starta ett
familjeföretag tillsammans. De italienska myndigheterna vägrar att göra detta, eftersom
Italien inte erkänner registrerade partnerskap. De kan därför inte starta ett familjeföretag.
Dessa hinder skulle kunna avskaffas genom automatiskt erkännande av verkningar av
civilståndshandlingar. Överenskommelser mellan olika medlemsstater skulle dock kunna bli
svåra att uppnå.
Som framgår av dessa exempel fortsätter alltså EU:s medborgare att ställas inför en rad
problem när de utnyttjar sin rätt till fri rörlighet. Orsaken till dessa problem är den stora
variationen mellan olika nationella lagstiftningar. EU:s begränsade behörighet när det gäller
att harmonisera har dock, i kombination med djupt rotade sociala, politiska och kulturella
skillnader, förhindrat utvecklingen av EU-omfattande lösningar. Resultatet blir att EU:s
medborgare ställs inför ett oförutsägbart spektrum av lagstiftning, osäkerhet i fråga om hur
de ska agera eller vad de kan förvänta sig samt extra bördor, kostnader och till och med
diskriminering.
Icke desto mindre har EU gjort vissa framsteg, och som internationella åtgärder visar så
finns det fler möjligheter, särskilt när det rör sig om förfarandemässiga eller praktiska
problem. EU skulle även kunna utnyttja hela omfånget av sina resurser för att driva på
förändringar i positiv riktning på detta område i syfte att förenkla livet för de miljontals EUmedborgare som befinner sig i gränsöverskridande situationer.
5
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards