SAMRÅDSDOKUMENT: EUROPEISKA KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM BARNETS RÄTTIGHETER (2011-2014)1 Barnets rättigheter. I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen främja barnets rättigheter. Barns rättigheter ingår i de grundläggande mänskliga rättigheterna som EU och dess medlemsstater har åtagit sig att respektera. I artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna sägs att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. De ska fritt kunna uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter ska beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder och mognad. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Det internationella skyddet av barnets rättigheter bygger på de värderingar och principer som kommer till uttryck i 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), vilken har ratificerats av alla EU:s medlemsstater. Europeiska kommissionens verksamhet avseende barnets rättigheter. År 2006 antog kommissionen ett meddelande med titeln "Mot en EU-strategi för barnets rättigheter" för att lägga en gemensam grund för ett effektivt skydd av barnets rättigheter i EU:s inre och yttre åtgärder. Mer information om meddelandet och kommissionens verksamhet på området finns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/children/fsj_children_intro_en.htm. Syftet med samrådet. Kommissionen har för avsikt att anta ett meddelande om barns rättigheter (2011–2014) i slutet av 2010 för att gå vidare med EU:s strategi för barnets rättigheter. Genom det här samrådet kan aktörer lägga fram sina synpunkter för kommissionen om vilka konkreta åtgärder som EU kan vidta för att ge ett mervärde i arbetet. Samrådet ska också ge kommissionen kunskaper om konkreta erfarenheter från personer som arbetar direkt med barn, i synnerhet om de svårigheter de har med att främja och skydda barns rättigheter. Kommissionen vill i synnerhet få fram fakta och konkreta exempel ur den dagliga verksamheten, både med avseende på problem och lösningar. Frågor i enkäten. Det första avsnittet handlar om att utvärdera kommissionens tidigare initiativ för barns rättigheter. Det andra avsnittet koncentreras på områden som bedömts kräva särskild uppmärksamhet. Vem får svara på enkäten? Enkäten riktar sig både till enskilda och till organisationer, sammanslutningar, organ eller institutioner som arbetar med att skydda och främja barns rättigheter lokalt, nationellt, inom EU eller internationellt. Man behöver inte svara på alla frågor. Det går bra att besvara bara de frågor som rör de egna erfarenheterna eller det egna verksamhetsområdet. 1 Det här dokumentet har utarbetats av kommissionens avdelningar som underlag för ett samråd. Det föregriper inte på något sätt eventuella åtgärder och utgör inte heller en beskrivning av kommissionens ställningstagande i sakfrågorna. Huvudfrågor I. Frågor om kommissionens tidigare initiativ 1. I kommissionens meddelande ”Mot en EU-strategi för barnets rättigheter” från 2006 fastställs en omfattande strategi på EU-nivå för att effektivt främja och skydda barnets rättigheter i Europeiska unionens inre och yttre åtgärder och för att stödja medlemsstaternas insatser på området. Vad är er allmänna uppfattning om detta meddelande? 2. Europeiska unionen ska avhålla sig från åtgärder som kränker barns rättigheter och är skyldig att där så är påkallat ta hänsyn till dessa rättigheter i alla aspekter av sin egen politik (så kallad ”mainstreaming”). Kommissionen har en rad instrument, däribland rättsakter, icke bindande lagstiftning, ekonomiskt stöd och utbyte av goda metoder för att säkra och främja barns rättigheter i enligt med fördragen och med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Vad är er allmänna uppfattning om dessa insatser? II. Frågor om era rutiner Med utgångspunkt i 2006 års meddelande efterfrågade Europeiska rådet utveckling av en ambitiös EU-strategi om barnets rättigheter och uppmanade kommissionen att föreslå åtgärder där EU kan bidra med ett mervärde för att skydda och främja barnets rättigheter, med särskild inriktning på utsatta barns behov. Ett barnvänligt rättsväsende 3. Vilka är de största hinder och problem som barn upplever i förhållande till rättsväsendet (civilmål, brottmål, förvaltningsrättsliga mål)? Vilka utmaningar och problem möter barn som deltar i rättegång, vare sig det är fråga om ett civilmål, migrations- eller asylfrågor eller brottmål, som brottsoffer eller svarande? 4. Vilka konkreta initiativ vill ni föreslå för att göra rättsväsendet barnvänligt? Anser ni att EU kan bidra till dessa initiativ och i så fall hur? Hur kan EU bidra till att bevaka att barns rättigheter, i synnerhet respekten för barnets bästa, faktiskt följs i rättsliga beslut som rör dem? 5. Känner ni till några goda metoder, förslag, program (även utbildningsprogram) eller verktyg som underlättar för rättsväsendet att ta hänsyn till barnets särskilda rättigheter, intressen och behov? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i dessa frågor (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)? 6. Som vittnen eller offer är barn särskilt utsatta i rättsförhandlingar. Anser ni att ytterligare åtgärder bör vidtas för att bemöta dessa barns behov och rättigheter? Finns det något i lag eller praxis som förebygger upprepade förhör och som minskar de negativa aspekterna av att delta i en rättegång? 2 7. Kan tekniska hjälpmedel (videokonferens, videoinspelning, käromål online e.dyl.) ge barn bättre tillgång till rättsväsendet eller bättre skydda dem under rättegång? Har ni några exempel på goda metoder i detta avseende? 8. Anser ni att de som arbetar inom rättsväsendet i ert land har tillräckliga kunskaper om vilka rättigheter och behov barn som deltar i rättsförhandlingar och beslutsfattande har? Om inte, kan ni nämna och beskriva vilka särskilda utbildningsbehov som finns? Rättslig praxis som skyddar barnets rättigheter 9. Anser ni att medling i familjeärenden tar hänsyn till barnets bästa? Vilken sorts förslag anser ni att EU bör lägga fram för att främja medling i familjeärenden mellan medlemsstaterna? 10. EU överväger att ingripa mot problem som EU-medborgare möter i andra medlemsstater med avseende på civilstånd (t.ex. uppgifter om namn, familjeförhållanden, adoption m.m). När medborgare behöver använda dessa handlingar i en annan medlemsstat ställs ofta krav som leder till dyra och tidskrävande översättningar eller förfaranden för att bevisa handlingens äkthet. Hur anser ni att situationen skulle kunna förbättras? 11. Frågan om ömsesidigt erkännande av handlingar som avser civilstånd kan komma att tas upp på längre sikt. Detta skulle innebära att ett biologiskt eller adoptionsgrundat släktskapsförhållande mellan föräldrar och barn som är lagligt och giltigt i en medlemsstat även skulle erkännas i andra medlemsstater. Anser ni att EU bör vidta åtgärder i denna fråga? 12. I samband med den kommande översynen av Bryssel II-förordningen (om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar) överväger kommissionen att införa miniminormer för beslut om föräldraansvar. Om sådana miniminormer införs kan medlemsstaterna erkänna och verkställa vårdnadsbeslut som fattats i andra medlemsstater utan några ytterligare formaliteter, vilket därmed skulle göra det möjligt att snabbare få en slutlig lösning på vårdnadstvister. Anser ni utifrån era erfarenheter att EU bör fastställa miniminormer för beslut om föräldraansvar? Vilka miniminormer bör i så fall omfattas? 13. Vilka svårigheter och problem möter ni (eller er organisation) i praktiken avseende internationella adoptioner (mellan EU:s medlemsstater och länder utanför EU)? Vilka svårigheter och problem möter ni (eller er organisation) i praktiken i adoptionsfrågor mellan EU:s medlemsstater? Särskilt utsatta barn 14. Vilka grupper av barn är enligt er erfarenhet särskilt utsatta? Har ni några närmare uppgifter eller statistik om dessa? 15. Hur arbetar er organisation med särskilt utsatta grupper av barn? Vilka svårigheter och problem möter ni i praktiken när ni vidtar åtgärder till förmån för utsatta grupper av barn? 3 16. Känner ni till några goda metoder, initiativ eller program som bidrar till ett bättre skydd av särskilt utsatta grupper av barn? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i denna fråga (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)? 17. Vilka konkreta initiativ skulle ni vilja se för att bättre skydda särskilt utsatta barns rättigheter och deras bästa? Anser ni att EU kan bidra till detta och i så fall hur? Våld mot barn 18. Har ni uppgifter eller statistik om våld mot barn? Har ni uppgifter om rättsavgöranden i fråga om våld mot barn? 19. Hur arbetar er organisation med att skydda barn från våld? Vilka svårigheter och problem möter ni i praktiken när ni vidtar åtgärder för att bekämpa våld mot barn? 20. Känner ni till några goda metoder, initiativ eller program som kan bidra till att bättre skydda barn från våld? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i denna fråga (t.ex. samarbete med eller deltagande i gemensamma projekt eller organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder, utbyte av domare med ansvar för ungdomsfrågor e.dyl.)? 21. Vilka konkreta förslag har ni för att bättre skydda barn mot våld? Anser ni att EU kan bidra till detta och i så fall hur? 22. Vilka konkreta förslag har ni för att bättre skydda barn från våld som riktas mot dem från andra barn (mobbning och internetmobbning)? Anser ni att EU kan bidra till detta och i så fall hur? 23. Anser ni att EU bör vidta fler åtgärder avseende larmmekanismen för försvunna barn och för att se till att den fungerar över gränserna? På vilket sätt? 24. Hur kan kommissionen bidra till att effektivt genomföra hjälptelefonen 116 000 för försvunna barn i medlemsstaterna? Anser ni att EU bör bidra till detta? Barnfattigdom 25. Hur arbetar er organisation med barnfattigdom? Vilka svårigheter och problem möter ni (eller er organisation) i praktiken när ni vidtar åtgärder mot barnfattigdom? 26. Känner ni till några goda metoder, initiativ eller program som kan bidra till att minska barnfattigdomen? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ på området (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)? 27. Vilka konkreta förslag har ni för att minska barnfattigdomen? Anser ni att EU kan bidra till detta och i så fall hur? 4 III. Andra frågor Kommunikation 28. Hur kommunicerar man effektivt med barn och vuxna om barns rättigheter? Känner ni till några goda metoder eller initiativ för att informera barn och öka deras kunskaper om sina rättigheter? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i denna fråga (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)? Barnens deltagande 29. Känner ni till några goda metoder eller initiativ för att involvera barn i beslut som påverkar dem? 30. Hur vill ni förbättra barnens deltagande med avseende på EU:s strategi om barnets rättigheter? Övrigt 31. Vilka andra frågor anser ni bör tas upp i samband med EU:s strategi om barnets rättigheter och varför? 5