Europeiska kommissionens meddelande om barnets

SAMRÅDSDOKUMENT:
EUROPEISKA KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM BARNETS RÄTTIGHETER
(2011-2014)1
Barnets rättigheter. I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen ska
unionen främja barnets rättigheter. Barns rättigheter ingår i de grundläggande mänskliga
rättigheterna som EU och dess medlemsstater har åtagit sig att respektera. I artikel 24 i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna sägs att barn har rätt till
det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. De ska fritt kunna uttrycka
sina åsikter. Dessa åsikter ska beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder
och mognad. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.
Det internationella skyddet av barnets rättigheter bygger på de värderingar och principer
som kommer till uttryck i 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen), vilken har ratificerats av alla EU:s medlemsstater.
Europeiska kommissionens verksamhet avseende barnets rättigheter. År 2006 antog
kommissionen ett meddelande med titeln "Mot en EU-strategi för barnets rättigheter" för
att lägga en gemensam grund för ett effektivt skydd av barnets rättigheter i EU:s inre och
yttre åtgärder. Mer information om meddelandet och kommissionens verksamhet på
området
finns
på
följande
webbadress:
http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/children/fsj_children_intro_en.htm.
Syftet med samrådet. Kommissionen har för avsikt att anta ett meddelande om barns
rättigheter (2011–2014) i slutet av 2010 för att gå vidare med EU:s strategi för barnets
rättigheter. Genom det här samrådet kan aktörer lägga fram sina synpunkter för
kommissionen om vilka konkreta åtgärder som EU kan vidta för att ge ett mervärde i
arbetet. Samrådet ska också ge kommissionen kunskaper om konkreta erfarenheter från
personer som arbetar direkt med barn, i synnerhet om de svårigheter de har med att
främja och skydda barns rättigheter. Kommissionen vill i synnerhet få fram fakta och
konkreta exempel ur den dagliga verksamheten, både med avseende på problem och
lösningar.
Frågor i enkäten. Det första avsnittet handlar om att utvärdera kommissionens tidigare
initiativ för barns rättigheter. Det andra avsnittet koncentreras på områden som bedömts
kräva särskild uppmärksamhet.
Vem får svara på enkäten? Enkäten riktar sig både till enskilda och till organisationer,
sammanslutningar, organ eller institutioner som arbetar med att skydda och främja barns
rättigheter lokalt, nationellt, inom EU eller internationellt. Man behöver inte svara på alla
frågor. Det går bra att besvara bara de frågor som rör de egna erfarenheterna eller det
egna verksamhetsområdet.
1
Det här dokumentet har utarbetats av kommissionens avdelningar som underlag för ett samråd. Det
föregriper inte på något sätt eventuella åtgärder och utgör inte heller en beskrivning av kommissionens
ställningstagande i sakfrågorna.
Huvudfrågor
I. Frågor om kommissionens tidigare initiativ
1.
I kommissionens meddelande ”Mot en EU-strategi för barnets rättigheter” från
2006 fastställs en omfattande strategi på EU-nivå för att effektivt främja och
skydda barnets rättigheter i Europeiska unionens inre och yttre åtgärder och för att
stödja medlemsstaternas insatser på området. Vad är er allmänna uppfattning om
detta meddelande?
2.
Europeiska unionen ska avhålla sig från åtgärder som kränker barns rättigheter och
är skyldig att där så är påkallat ta hänsyn till dessa rättigheter i alla aspekter av sin
egen politik (så kallad ”mainstreaming”). Kommissionen har en rad instrument,
däribland rättsakter, icke bindande lagstiftning, ekonomiskt stöd och utbyte av goda
metoder för att säkra och främja barns rättigheter i enligt med fördragen och med
hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Vad är er allmänna
uppfattning om dessa insatser?
II. Frågor om era rutiner
Med utgångspunkt i 2006 års meddelande efterfrågade Europeiska rådet utveckling av en
ambitiös EU-strategi om barnets rättigheter och uppmanade kommissionen att föreslå
åtgärder där EU kan bidra med ett mervärde för att skydda och främja barnets rättigheter,
med särskild inriktning på utsatta barns behov.
Ett barnvänligt rättsväsende
3.
Vilka är de största hinder och problem som barn upplever i förhållande till
rättsväsendet (civilmål, brottmål, förvaltningsrättsliga mål)? Vilka utmaningar och
problem möter barn som deltar i rättegång, vare sig det är fråga om ett civilmål,
migrations- eller asylfrågor eller brottmål, som brottsoffer eller svarande?
4.
Vilka konkreta initiativ vill ni föreslå för att göra rättsväsendet barnvänligt? Anser
ni att EU kan bidra till dessa initiativ och i så fall hur? Hur kan EU bidra till att
bevaka att barns rättigheter, i synnerhet respekten för barnets bästa, faktiskt följs i
rättsliga beslut som rör dem?
5.
Känner ni till några goda metoder, förslag, program (även utbildningsprogram) eller
verktyg som underlättar för rättsväsendet att ta hänsyn till barnets särskilda
rättigheter, intressen och behov? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i
dessa frågor (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med
organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)?
6.
Som vittnen eller offer är barn särskilt utsatta i rättsförhandlingar. Anser ni att
ytterligare åtgärder bör vidtas för att bemöta dessa barns behov och rättigheter?
Finns det något i lag eller praxis som förebygger upprepade förhör och som
minskar de negativa aspekterna av att delta i en rättegång?
2
7.
Kan tekniska hjälpmedel (videokonferens, videoinspelning, käromål online e.dyl.)
ge barn bättre tillgång till rättsväsendet eller bättre skydda dem under rättegång?
Har ni några exempel på goda metoder i detta avseende?
8.
Anser ni att de som arbetar inom rättsväsendet i ert land har tillräckliga kunskaper
om vilka rättigheter och behov barn som deltar i rättsförhandlingar och
beslutsfattande har? Om inte, kan ni nämna och beskriva vilka särskilda
utbildningsbehov som finns?
Rättslig praxis som skyddar barnets rättigheter
9.
Anser ni att medling i familjeärenden tar hänsyn till barnets bästa? Vilken sorts
förslag anser ni att EU bör lägga fram för att främja medling i familjeärenden
mellan medlemsstaterna?
10.
EU överväger att ingripa mot problem som EU-medborgare möter i andra
medlemsstater med avseende på civilstånd (t.ex. uppgifter om namn,
familjeförhållanden, adoption m.m). När medborgare behöver använda dessa
handlingar i en annan medlemsstat ställs ofta krav som leder till dyra och
tidskrävande översättningar eller förfaranden för att bevisa handlingens äkthet. Hur
anser ni att situationen skulle kunna förbättras?
11.
Frågan om ömsesidigt erkännande av handlingar som avser civilstånd kan komma
att tas upp på längre sikt. Detta skulle innebära att ett biologiskt eller
adoptionsgrundat släktskapsförhållande mellan föräldrar och barn som är lagligt
och giltigt i en medlemsstat även skulle erkännas i andra medlemsstater. Anser ni
att EU bör vidta åtgärder i denna fråga?
12.
I samband med den kommande översynen av Bryssel II-förordningen (om domstols
behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och
mål om föräldraansvar) överväger kommissionen att införa miniminormer för
beslut om föräldraansvar. Om sådana miniminormer införs kan medlemsstaterna
erkänna och verkställa vårdnadsbeslut som fattats i andra medlemsstater utan några
ytterligare formaliteter, vilket därmed skulle göra det möjligt att snabbare få en
slutlig lösning på vårdnadstvister. Anser ni utifrån era erfarenheter att EU bör
fastställa miniminormer för beslut om föräldraansvar? Vilka miniminormer bör i så
fall omfattas?
13.
Vilka svårigheter och problem möter ni (eller er organisation) i praktiken avseende
internationella adoptioner (mellan EU:s medlemsstater och länder utanför EU)?
Vilka svårigheter och problem möter ni (eller er organisation) i praktiken i
adoptionsfrågor mellan EU:s medlemsstater?
Särskilt utsatta barn
14.
Vilka grupper av barn är enligt er erfarenhet särskilt utsatta? Har ni några närmare
uppgifter eller statistik om dessa?
15.
Hur arbetar er organisation med särskilt utsatta grupper av barn? Vilka svårigheter
och problem möter ni i praktiken när ni vidtar åtgärder till förmån för utsatta
grupper av barn?
3
16.
Känner ni till några goda metoder, initiativ eller program som bidrar till ett bättre
skydd av särskilt utsatta grupper av barn? Känner ni till några gränsöverskridande
initiativ i denna fråga (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med
organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)?
17.
Vilka konkreta initiativ skulle ni vilja se för att bättre skydda särskilt utsatta barns
rättigheter och deras bästa? Anser ni att EU kan bidra till detta och i så fall hur?
Våld mot barn
18.
Har ni uppgifter eller statistik om våld mot barn? Har ni uppgifter om
rättsavgöranden i fråga om våld mot barn?
19.
Hur arbetar er organisation med att skydda barn från våld? Vilka svårigheter och
problem möter ni i praktiken när ni vidtar åtgärder för att bekämpa våld mot barn?
20.
Känner ni till några goda metoder, initiativ eller program som kan bidra till att
bättre skydda barn från våld? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i
denna fråga (t.ex. samarbete med eller deltagande i gemensamma projekt eller
organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder, utbyte av domare
med ansvar för ungdomsfrågor e.dyl.)?
21.
Vilka konkreta förslag har ni för att bättre skydda barn mot våld? Anser ni att EU
kan bidra till detta och i så fall hur?
22.
Vilka konkreta förslag har ni för att bättre skydda barn från våld som riktas mot
dem från andra barn (mobbning och internetmobbning)? Anser ni att EU kan bidra
till detta och i så fall hur?
23.
Anser ni att EU bör vidta fler åtgärder avseende larmmekanismen för försvunna
barn och för att se till att den fungerar över gränserna? På vilket sätt?
24.
Hur kan kommissionen bidra till att effektivt genomföra hjälptelefonen 116 000 för
försvunna barn i medlemsstaterna? Anser ni att EU bör bidra till detta?
Barnfattigdom
25.
Hur arbetar er organisation med barnfattigdom? Vilka svårigheter och problem
möter ni (eller er organisation) i praktiken när ni vidtar åtgärder mot
barnfattigdom?
26.
Känner ni till några goda metoder, initiativ eller program som kan bidra till att
minska barnfattigdomen? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ på
området (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med
organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)?
27.
Vilka konkreta förslag har ni för att minska barnfattigdomen? Anser ni att EU kan
bidra till detta och i så fall hur?
4
III. Andra frågor
Kommunikation
28.
Hur kommunicerar man effektivt med barn och vuxna om barns rättigheter? Känner
ni till några goda metoder eller initiativ för att informera barn och öka deras
kunskaper om sina rättigheter? Känner ni till några gränsöverskridande initiativ i
denna fråga (t.ex. samarbete eller deltagande i gemensamma projekt med
organisationer i andra medlemsstater, utbyte av goda metoder e.dyl.)?
Barnens deltagande
29.
Känner ni till några goda metoder eller initiativ för att involvera barn i beslut som
påverkar dem?
30.
Hur vill ni förbättra barnens deltagande med avseende på EU:s strategi om barnets
rättigheter?
Övrigt
31.
Vilka andra frågor anser ni bör tas upp i samband med EU:s strategi om barnets
rättigheter och varför?
5