DOC - Europa.eu

advertisement
MEMO/00/62
Bryssel den 11 oktober 2000
Förslaget till direktiv om tjänstepensioner – några
vanliga frågor
(se också IP/00/1141)
Påverkar det här direktivförslaget medlemsstaternas
organisera sina egna pensionssystem?
sätt
att
Nej. Medlemsstaterna bestämmer helt och hållet själva i vilken mån de vill ha statliga
pensioner (till exempel fördelningssystem, där löpande inbetalningar från den
förvärvsarbetande delen av befolkningen används till pensionsutbetalningar) och i
vilken mån de vill uppmuntra olika premiepensionssystem. De beslutar också själva
hur de skall anpassa sina pensionssystem till de problem som är förbundna med att
befolkningen åldras och den yrkesaktiva delen av befolkningen minskar i förhållande
till pensionärerna (se också IP/00/1143 om kommissionens meddelande om säkra
och hållbara pensioner). Det här förslaget kan dock ge ett positivt bidrag genom att
pensionsfonderna i framtiden kan dra full nytta av euron och den inre marknaden, så
att tjänstepensionsordningarna kan fungera effektivare och ge större trygghet.
Vilka tjänstepensionsinstitut gäller direktivet för?
Förslaget gäller för pensionsinstitut som är knutna till en anställning och arbetar med
fondering, till exempel pensionsfonder, pensionskassor och livförsäkringsföretag
som erbjuder tjänstepensionsprodukter. Dessa är de sista större institut för
finansiella tjänster som inte kan dra nytta av fördelarna med en ramlagstiftning för
den inre marknaden. Deras samlade tillgångar uppgår idag till ungefär 2 300
miljarder euro, och de omfattar 25 % av befolkningen i EU. Sådana institut har redan
betydande verksamhet i Storbritannien, Nederländerna och Irland, och de blir allt
vanligare i Italien och Tyskland.
Förslaget gäller inte för statliga folkpensionssystem som följer fördelningsprincipen.
Det gäller inte heller för rent privat pensionssparande.
Varför behövs ett sådant direktiv i EU? Vad är syftet?
Målsättningen för direktivet är i första hand att skapa ett fullgott skydd för
förmånstagarnas rättigheter. Det innehåller därför stränga tillsynskrav och
investeringsnormer.
Ett annat syfte är samtidigt att ge tjänstepensionsinstituten tillräcklig frihet att
utveckla en effektiv investeringspolitik som drar full nytta av euron och den inre
marknaden. Dessa institut har olika behov beroende på vilka slags pensionsprogram
de handhar och vilken åldersprofil medlemmarna har. För att varje institut skall
kunna följa den politik som är säkrast och mest effektiv, bör investeringsreglerna inte
vara alltför restriktiva.
Investeringar i aktier bör inte försvåras alltför mycket, eftersom erfarenheten visar att
aktier långsiktigt ger hög avkastning och är stabila. Idag begränsas deras möjlighet
att göra det av investeringsregler som i en del medlemsstater kan vara alltför
restriktiva.
Förslaget syftar också till att bekräfta tjänstepensionsinstitutens rätt att erbjuda
tjänstepensionsprogram i andra medlemsstater än den egna (vilket idag inte är
möjligt). Ett stort multinationellt företag kan spara upp till 40 miljoner euro om det kan
slå samman sina pensionsprogram i en enda fond i stället för att ha ett i varje
medlemsstat. Genom detta förslag harmoniseras tillsynskraven, vilket är ett första
steg i den riktningen. Nästa steg blir att ge företag och anställda rätt till skatteavdrag
för pensionsinbetalningar till institut i andra medlemsstater. Kommissionen har för
avsikt att lägga fram förslag i detta syfte nästa år.
Hur skall en fond göra om den vill erbjuda ett pensionsprogram i en
annan medlemsstat?
Enligt förslaget skall fonden i ett sådant fall följa de investerings- och tillsynsregler
som gäller i dess egen medlemsstat. Samtidigt måste den följa den arbetsmarknadsoch sociallagstiftning som gäller i arbetsgivarens och de anställdas hemstat,
eftersom sådana bestämmelser inte är harmoniserade på EU-nivå än. Det gäller till
exempel reglerna för programmet och de slag av förmåner som ges. I fråga om
beskattningen vill kommissionen finna sätt att skapa skattemässig neutralitet mellan
inhemska fonder och fonder som är etablerade i en annan medlemsstat.
Är förslaget inriktat på avkastning och vinst på säkerhetens
bekostnad? Hur skall förmånstagarna skyddas mot förluster och
bedrägerier?
Säkerheten kommer främst. Kommissionen har föreslagit övergripande tillsynsregler
för sådana aspekter som tillgångarna, åtagandena och informationen till
förmånstagarna. Hela förslaget är utformat för att förhindra förluster och bedrägerier,
framför allt genom kravet på en klar åtskillnad mellan det uppdragsgivande företaget
och fonden, kravet på fortlöpande tillsyn och kravet på att tillgångarna skall täcka
åtagandena.
Det innebär särskilt följande:
­ Det institut som sköter pensionsprogrammet och den organisation som betalar
in pensionsavgifter till institutet måste vara rättsligt åtskilda så att
förmånstagarnas intressen skyddas vid en konkurs.
­ En behörig myndighet måste utöva stabilitetstillsyn över hur programmet
förvaltas på grundval av vissa kriterier: ledningens/chefernas kompetens och
vandel, regler för förvaltningen av programmet, tillräckligt försiktig professionell
värdering av de tekniska avsättningarna osv.
­ Den fortlöpande finansiella tillsynen skall göras på grundval av årsbokslutet och
förvaltningsberättelsen,
som
pensionsprogrammets
medlemmar
och
förmånstagare skall kunna erhålla på begäran.
­ Pensionsinstitutet måste vart tredje år (eller efter en väsentlig förändring av
politiken) lämna information om sin investeringspolitik med en beskrivning av
företagets riskhanteringsmetoder.
2
Tillsynsmyndigheten skall därmed kunna bedöma huruvida de faktiska
investeringarna har gjorts i enlighet med de principer som formulerats. Detta är ett
sätt att tvinga ledningen att utforma en strategisk och långsiktig politik för
förvaltningen av sina tillgångar och åtaganden.
­ Tillsynsmyndigheten skall ha tillräcklig information och tillräckliga befogenheter
för att kunna ingripa för att försvara medlemmarnas och förmånstagarnas
intressen, bland annat rätt att företa inspektioner på plats, i förekommande fall
även där utlokaliserade funktioner utförs.
En fullständig lagstiftning för dessa institut kan dock inte enbart gälla säkerheten.
Den måste också ägna sig åt kostnaden för pensionen. Om den är för hög förlorar
alla: i program som bygger på slutlönen måste arbetsgivaren skjuta till extra för att
den utlovade förmånsnivån skall kunna hållas, i premiebaserade program får den
anställde till sist sämre pensionsförmåner. Dessutom blir pensionssystemets
hållbarhet sämre, vilket lägger tunga bördor på skattebetalarna.
Avkastningen på investeringarna är avgörande. Om man tecknar en tilläggspension
utöver den statliga folkpensionen, kan man under ett fyrtioårigt yrkesliv kanske få
betala 5 % av lönen för att nå önskad pensionsnivå om genomsnittsavkastningen är
6 %. Men om den bara är 2 % kan man behöva betala 20 %! Euron och den inre
marknaden för värdepapper kan bidra till att avkastningen stiger, samtidigt som de
garanterar att säkerheten är fullgod. Med euron blir kapitalmarknaden större och
mångsidigare, och därmed bör pensionsfonderna lättare kunna diversifiera
tillgångarna optimalt.
De lagstiftande myndigheterna kan inte blunda för detta. Reglerna måste ta hänsyn
både till säkerheten och till kostnaden.
Innebär förslaget att pensionsfonder som har fungerat i årtionden i
medlemsstater som Nederländerna och Storbritannien måste uppfylla
en hel uppsättning nya krav?
Nej. Nederländerna har redan ett mycket effektivt tillsynssystem. Om
kommissionens förslag antas, kommer det systemet att förbli oförändrat. I
Storbritannien har man också infört fullgoda tillsynsmekanismer sedan skandalen
med Maxwell Pension Fund, och de är i linje med kraven i kommissionens förslag.
Fondföretagen i dessa medlemsstater kommer att kunna fortsätta arbeta som
tidigare. I synnerhet kommer de också fortsättningsvis att kunna tillämpa "prudentperson"-principen för sina investeringar, eftersom det är en av kärnpunkterna i
förslaget.
Vad är "prudent-person"-principen?
Det innebär att ledningen för ett fondföretag alltid måste se till att
investeringsportföljen är väl diversifierad på ett sätt som motsvarar åtagandenas
(dvs. pensionslöftenas) karaktär och varaktighet. Däremot ger den företaget
befogenhet att själv bedöma hur den bästa diversifieringen kan uppnås för varje
fond.
I de medlemsstater där den principen tillämpas har pensionsfonderna de senaste
femton åren lyckats få dubbelt så hög avkastning som de fonder som har haft
enhetliga kvantitativa begränsningar för investeringarna. Ändå har det inte haft
någon skadlig effekt på fondernas säkerhet.
3
Kan
medlemsstaterna
investeringsbegränsningar?
behålla
sina
kvantitativa
Ja. Eftersom medlemsstaterna har olika traditioner och metoder för tillsyn har de
enligt förslaget rätt att behålla vissa kvantitativa investeringsbegränsningar (till
exempel högst så och så många procent av portföljen i aktier). Alla medlemsstater är
dock skyldiga att se till att fonderna förvaltas korrekt med hänsyn till deras
ekonomiska stabilitet.
Vidare införs enligt förslaget tak för de kvantitativa investeringsbegränsningarna, för
att den miljö fonderna arbetar i skall vara tillräckligt liberal. Fonderna skall alltså ha
frihet att investera en betydande del av sina medel i långsiktiga tillgångar som aktier
(minst 70 % av åtagandena eller av investeringsportföljen mot idag 35 % i Tyskland
och Österrike, till exempel) och på riskkapitalmarknader. Kunderna kommer också
att få möjlighet att skapa en lämplig internationell diversifiering av sin portfölj,
eftersom de kommer att få rätt att investera upp till 30 % av tillgångarna i andra
valutor än den i vilken pensionsåtagandena är gjorda. För medlemsstater som tillhör
euroområdet har fonderna goda möjligheter till diversifiering eftersom 70 % av
tillgångarna skall investeras där.
Enligt förslaget kan medlemsstaterna inte begära att fonderna investerar i särskilda
slag av tillgångar (till exempel statsobligationer).
Vilka effekter väntas förslaget få för EU:s ekonomi som helhet?
Kraftigt stimulerande. Tjänstepensionsinstituten är stora investerare. Idag förvaltar
de runt 2 300 miljarder euro, en siffra som förväntas stiga till 3 500 miljarder år 2005.
Summan kan bli ännu högre om fler medlemsstater beslutar att gynna framväxten av
tjänstepensionsprogram som lösning på problem som hänger ihop med
åldersstruktur och budgetmöjligheter. För övrigt finns det inga andra slag av institut
som investerar så långsiktigt (omkring fyrtio år).
Det skulle vara mycket fördelaktigt om dessa väldiga ekonomiska tillgångar
investerades i den "reala ekonomin" (via aktie- och riskkapitalmarknader) för att
främja ekonomin och skapa tillväxt och sysselsättning i EU i stället för att finansiera
statliga budgetunderskott. Detta erkändes av toppmötet i Lissabon i mars 2000, som
manade till åtgärder för att "underlätta för alla investerare att med framgång delta på
en integrerad marknad genom att undanröja hinder för investeringar
i pensionsfonder".
I idealfallet bör långsiktiga åtaganden knytas till tillgångar som ger god avkastning
över lång tid, t.ex. aktier. Investeringar i kortfristiga och likvida tillgångar som
obligationer lämpar sig bara för tillgångar som förfaller inom kort tid (högst fem år).
Tendensen mot fler fonderingsprogram och ökande investeringar i aktier bör skapa
större efterfrågan på finansiella instrument och påskynda övergången från
finansiering genom banker till finansiering genom marknaden, vilket är billigare och
flexiblare.
Kommissionens förslag är utformat för att underlätta denna utveckling och samtidigt
skapa ett fullgott skydd för förmånstagarna.
4
Grönboken om tilläggspensioner kom 1997 – varför har kommissionen
tagit så lång tid på sig med detta förslag?
Kommissionen har redan lagt fram ett meddelande (i maj 1999), där huvuddragen i
dess politik presenteras. Eftersom det är en politiskt känslig fråga ledde
meddelandet till en ny samrådsrunda med intensiva diskussioner i parlamentet. I
april i år kom Europaparlamentets ställningstagande till meddelandet. Att den
tidigare kommissionen avgick gav också upphov till en viss försening.
5
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards