EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den XXX
SWD(2016) 174
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
Följedokument till
förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om åtgärder mot geoblockering och andra former av diskriminering på grund av
kundernas nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden
{COM(2016) 289}
{SWD(2016) 173}
SV
SV
Sammanfattning
Konsekvensbedömning av förslaget till förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering
och annan diskriminering på grund av bosättningsort eller nationalitet
A. Behov av åtgärder
Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?
Kunder – i synnerhet konsumenter, men även små företag – visar ett allt större intresse för
gränsöverskridande handel. De upplever dock allt oftare att näringsidkare som driver
verksamhet i andra medlemsländer vägrar att sälja till dem eller anpassar priset som en följd
av att kunden är från en annan medlemsstat. En anonym kundundersökning 2015 visade att
endast en dryg tredjedel av alla försök till gränsöverskridande köp slutfördes (37 %). Det kan
finnas bra orsaker till att inte sälja över gränserna (till exempel annorlunda konsumentlagar,
mervärdesskatt och flaskhalsar i gränsöverskridande leveranskanaler). Ett betydande antal
restriktioner kan emellertid vara omotiverade.
Vad förväntas initiativet leda till?
Målet med initiativet är att säkerställa att ingen diskriminering mot kunder sker på den inre
marknaden. Samtidigt tar man itu med flera underliggande orsaker till att företag agerar på ett
sådant sätt genom exempelvis kommissionens initiativ (om digitala avtal, paketleveranser och
utvidgning av Moss, e-tjänsten för mervärdesskatt) inom strategierna för den digitala inre
marknaden och den inre marknaden. Fokus för detta initiativ är speciellt de situationer där det
inte finns någon objektiv orsak till att utländska och inhemska kunder behandlas på olika sätt.
Vad är mervärdet av åtgärder på EU-nivå?
Det här är ett typiskt gränsöverskridande problem, som berör alla medlemsstater. För
närvarande har medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna inte en tillräckligt
klar rättslig ram att förlita sig på för att säkerställa tillämpningen av de befintliga
bestämmelserna. På grund av omfattningen och de förväntade följderna kan målen därför
bättre uppnås genom åtgärder på EU-nivå.
B. Lösningar
Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett
rekommenderat alternativ? Varför?
Målet kan inte uppnås enbart genom ökad insyn (alternativ 1). En del av problemet kan lösas
genom att man förbjuder blockering av åtkomst till webbplatser och automatisk omdirigering
utan att aktivt samtycke ges (alternativ 2) i kombination med ett krav på att rättfärdiga sådan
blockering i motiverade undantagsfall. I det rekommenderade alternativet (alternativ 3) ligger
fokus på att fastställa särskilda situationer där diskriminerande geoblockering inte kan
motiveras (för fysiska varor om kunden ordnar gränsöverskridande transport, för tjänster som
utförs på en fysisk plats där näringsidkaren bedriver verksamhet och för tjänster som levereras
elektroniskt där inget leveransproblem finns). Alternativ 4 är att upprätta en
tilläggsförteckning över motiveringar till diskriminerande geoblockering i syfte att förtydliga
principerna som anges i artikel 20.2 i tjänstedirektivet. Detta alternativ förkastades på grund
av sin komplexitet. Alternativ 5 omfattar ett krav på att företag måste leverera fysiska varor
över gränserna. Målet skulle uppnås bäst genom detta alternativ, men det förkastades på grund
av att det skulle leda till orimliga kostnader för företagen.
Vem stöder vilket alternativ?
Alternativ 1 har starkt stöd bland konsumenterna, men vissa företag har reservationer.
Alternativ 2 stöds klart av konsumenterna och godtas av företagen. En klar majoritet av
2
konsumenterna stöder alternativ 3 medan företagen har delade åsikter. Vissa är negativt
inställda och vissa positivt, till exempel när det gäller transaktioner där kunderna själva ordnar
transporten. En del företag föredrar alternativ 4 för att förtydliga lagstiftningen, medan andra
uttrycker sitt motstånd. Medan konsumenterna i princip stöder alternativ 5 tar företagen starkt
avstånd.
C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser
Vilka är fördelarna med det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars de
huvudsakliga alternativen)?
Baserat på tillgängliga uppgifter, till exempel distansförsäljning av elektroniska varor, en av
de mest populära kategorierna av internetförsäljning, kan nettoeffekten av att häva de
geoblockeringsrestriktioner som införts av företag på gränsöverskridande försäljning beräknas
till en ökning på ungefär 1,1 % av den totala marknadsstorleken (total försäljning). Den största
delen av den handeln skulle medföra en minskning i inhemska inköp, framför allt sådana som
inte görs via nätet. Nettoeffekten av handelsexpansionen beräknas till endast 0,4 %. Som en
följd av detta väntas prissänkningar på -0,5 % offline och -0,6 % online i medeltal i hela EU.
Inga prishöjningar väntas för någon medlemsstat. Om liknande effekter inträffar för alla
fysiska varor skulle den totala ökningen av konsumentöverskottet kunna vara 0,8 % i medeltal
för EU-28, med något olika resultat i olika medlemsstater. Man bör likväl komma ihåg att
baslinjen skulle påverkas beroende på hur effektiva de berörda lagstiftningsinitiativen är.
Vilka är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars
för de huvudsakliga alternativen)?
Att överge automatisk omdirigering och kräva samtycke för omdirigering av besökare medför
engångskostnader vid genomförandet, men skulle endast beröra en liten del av de stora
webbplatserna (omkring 2 % av webbplatserna som står för 7,5 % av gränsöverskridande
trafik). Andra kostnader för efterlevnad skulle vara väldigt begränsade, eftersom näringsidkare
helt enkelt skulle behandla utländska och inhemska kunder likadant. De skulle kunna få
ersättning för tilläggskostnader som uppstår, till exempel gällande betalningssystem eller
andra kostnader, på ett öppet redovisat sätt till den del de objektivt sett är berättigade.
Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag samt mikroföretag?
Denna åtgärd kommer att omfatta alla företag, däribland små och medelstora företag och
mikroföretag. Den enda ytterligare bördan skulle möjligen kunna gälla en liten tilläggsavgift
för betaltjänster och behovet av att ta reda på mervärdesskattesatsen i kundens land vid digital
försäljning (registreringen sköts via Mosstjänsten). Enligt det nya mervärdesskatteförslaget
kommer denna information att vara lättillgänglig. För företag som enligt nationell lagstiftning
är undantagna från mervärdesskatt skulle detta dock orsaka en hel del extraarbete. De är därför
undantagna från skyldigheten till lika behandling. Det skulle inte vara genomförbart att helt
utesluta mikroföretag och små företag.
Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?
Genomförandet kommer att ske genom redan befintliga strukturer som samordnas enligt
förordningen om konsumentskyddssamarbete vad gäller konsumenter, så inga nya
organisationskostnader väntas. Kommissionen har under en period på åtta år (2007–2015) fått
omkring 1 500 klagomål, men beräknar att oron bland konsumenterna är mycket större.
Förordningen förväntas förtydliga näringsidkarnas skyldigheter och förhindra dålig praxis.
Ökningen i medlemsstaternas årliga arbetsbörda kommer därför troligen att vara ganska liten.
Uppstår andra betydande konsekvenser?
Nej. Åtgärden gäller alla näringsidkare som säljer till EU-kunder, och påverkar därför inte den
internationella konkurrenskraften.
3
D. Uppföljning
När kommer åtgärderna att ses över?
En omfattande utvärdering bör göras fem år efter ikraftträdandet.
4
