EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.5.2016
COM(2016) 320 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Ett helhetsgrepp på gränsöverskridande e-handel till nytta för enskilda och företag i EU
{SWD(2016) 163 final}
SV
SV
1
Bakgrund
I detta meddelande presenteras ett brett, heltäckande paket e-handelsåtgärder som enligt
kommissionens mening ska bidra till att snabbt avlägsna hindren för gränsöverskridande
nätverksamhet i EU. Detta är en förutsättning för en helt fungerande digital inre marknad och kommer
att bidra till att konsumenter och företag får bättre valuta för pengarna och ett ökat utbud av varor och
tjänster på nätet, samtidigt som företagen, särskilt uppstartsföretagen, får nya möjligheter att
expandera i EU. Paketet överensstämmer med Europeiska rådets uppmaning1 att vidta åtgärder för att
undanröja de kvarstående hindren för fri rörlighet för varor och tjänster som säljs på nätet och
motverka omotiverad diskriminering på grund av geografiskt läge. Det överensstämmer också med
Europaparlamentets uppmaning2 till kommissionen att undanröja hindren för e-handel och bygga upp
en verkligt gränsöverskridande e-handelsmarknad i EU.
E-handeln som tillväxtfaktor
E-detaljhandelns värde i EU växte med 13,7 % från 2013 till 2014, och uppgick totalt till
370 miljarder euro3. Under åren 2000–2014 växte sektorn i medeltal med 22 % om året4.
Omsättningen i e-handeln som andel av den totala omsättningen i detaljhandeln uppgick 2015 till
8 %5, vilket visar att man måste slå vakt om den här försäljningskanalens dynamik och bidrag till EU:s
ekonomiska tillväxt.
Kommissionen anger i sin strategi för en digital inre marknad6 en rad områden där omedelbara
åtgärder krävs för att avlägsna hindren för gränsöverskridande nätverksamhet och skapa rätt
förutsättningar för e-handel. Att förebygga omotiverad särbehandling av konsumenter och företag som
försöker köpa varor och tjänster på nätet i EU är en av de viktigaste åtgärderna. Sådan särbehandling
kan ta formen av restriktioner på grund av nationalitet, bostadsort eller geografisk belägenhet, och det
strider mot EU:s grundläggande principer. Kommissionen tillkännagav också i sin strategi för den inre
marknaden7, som ett led i sin satsning på en rättvisare inre marknad, sin avsikt att bekämpa alla former
av omotiverad särbehandling av kunder i olika medlemsstater, oavsett om de gäller direktförsäljning
eller återförsäljning och oavsett hur särbehandlingen går till.
Att förebygga särbehandling är inte det enda sättet att avlägsna hinder för gränsöverskridande ehandel. Därför framhålls i strategin för en digital inre marknad också att konsumenterna måste få
större förtroende för gränsöverskridande näthandel genom bättre tillämpning av befintliga regler och
genom tillgång till bra gränsöverskridande paketleveranstjänster till överkomligt pris. Kommissionen
betonar också i strategin att transaktionskostnaderna och andra problem på grund av skillnader i
avtalsrätten mellan medlemsstaterna måste minska, liksom momsrelaterad administration.
Kommissionens faktainhämtning8 har bekräftat att detta är de viktigaste punkterna att ta itu med.
I detta meddelande presenteras ett åtgärdspaket som bygger på fyra förslag för den digitala inre
marknaden för att ta vara på den gränsöverskridande e-handels potential i EU:
1
2
3
4
5
6
7
8
http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2015/06/26-euco-conclusions/
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2016-0009+0+DOC+XML+V0//EN
Uppgifter från European B2C E-commerce Report 2015, E-commerce Europe. Uppgifter saknas för Bulgarien, Cypern, Kroatien,
Litauen, Luxemburg, Malta, Slovenien och Slovakien, som inte ingår. http://www.ecommerce-europe.eu s. 29.
Duch-Brown, N. och Martens, B. (2015), The European Digital Single Market: Its Role in Economic Activity in the EU. JRC/IPTS
Digital Economy Working Paper 2015/17.Finns på https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/JRC98723.pdf
Eurostat, gemenskapsundersökning av företagens IKT-användning (företag med minst 10 anställda). Uppgifter avser kategori 10_G4 i
NACE rev. 2: Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar. I hela näringslivet (utom finanssektorn) uppgick e-handelns andel
av den totala omsättningen 2015 till 17 %.
COM(2015) 192 final.
COM(2015) 550 final.
SWD(2016) 70 final, Mystery shopping survey on territorial restrictions and geo-blocking in the European digital single market:
http://ec.europa.eu/consumers/consumer_evidence/market_studies/docs/geoblocking-exec-summary_en.pdf; rapport om det offentliga
samrådet: https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/full-report-results-public-consultation-geoblocking
2
Ett lagförslag om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på
grund av nationalitet, bostadsort eller etableringsort på den inre marknaden.
Ett lagförslag om översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete.
Ett förslag till förordning om paketleveranser.
Vägledning om genomförande och tillämpning av direktivet om otillbörliga affärsmetoder.
I meddelandet redovisas hur dessa fyra förslag hänger samman och kompletterar varandra och även rör
följande andra förslag inom den digitala inre marknaden av stor betydelse för e-handeln:
De två lagförslagen om tillhandahållande av digitalt innehåll respektive om nätförsäljning och
annan distansförsäljning av varor, som kommissionen antog i december 2015.
De kommande förslagen om förenklad momshantering, som ska antas under hösten 2016.
När de här förslagen väl har antagits kommer de att tillsammans med befintliga regler som ehandelsdirektivet9, konsumenträtt och marknadsföringsrätt som direktivet om konsumenträttigheter10,
de nya dataskyddsreglerna och konkurrensrätten, att utgöra en heltäckande ram för att ta vara på ehandelns potential i EU till fromma för både konsumenter och företag.
Samtidigt med e-handelspaketet lägger kommissionen också fram ett meddelande om sin övergripande
bedömning av plattformarnas och nätförmedlarnas roll samt ett förslag om översyn av direktivet om
audiovisuella medier. Enligt meddelandet har nätplattformarnas roll dramatiskt förändrat den digitala
ekonomin de senaste två decennierna, och har stor betydelse för de digitala värdekedjor som ligger till
grund för e-handeln i EU. För att ta vara på e-handelns möjligheter behöver EU skapa bästa möjliga
företagsklimat för nätförsäljare och för de e-handelsmarknader som många nätförsäljare är beroende
av. I meddelandet om plattformar lägger kommissionen fram sin bedömning och politik till stöd för
nätplattformarnas utveckling i EU.
Förslaget till översyn av direktivet om audiovisuella medier går ut på att modernisera reglerna så att de
stämmer överens med förändringar av marknader, konsumtion och teknik. Förslaget är inriktat på
direktivets räckvidd och de regler som gäller alla aktörer på marknaden, särskilt i fråga om främjande
av europeiska verk, skydd av minderåriga, reklamregler samt bekämpning av hatbrott.
2
Ett helhetsgrepp på e-handeln
Den europeiska e-handelsmarknaden har ännu inte nått sin fulla potential att bidra till tillväxt och nya
jobb. Hinder och skiljaktiga regler avskräcker företagen från gränsöverskridande verksamhet och
hindrar konsumenterna från att dra fördel av de mest konkurrenskraftiga erbjudandena och det fulla
utbudet på nätet.
E-handelns tillväxtpotential fortfarande outnyttjad
Under 2015 sålde bara 9 % av detaljhandelsföretagen i EU över nätet till konsumenter i andra EUländer, medan 24 % gjorde det på hemmamarknaden11. I ekonomin som helhet är det bara 19 % av de
små och medelstora företagen som säljer på nätet (jämfört med 43 % av storföretagen), och endast 8 %
9
10
11
Direktiv 2000/31/EG.
Direktiv 2011/83/EU.
Eurostat, gemenskapsundersökning av företagens IKT-användning (företag med minst 10 anställda). Uppgifter avser kategori 10_G4 i
NACE rev. 2: Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar.
3
av de små och medelstora företagen säljer på nätet till andra EU-länder (jämfört med 23 % av
storföretagen)12. Under 2015 gjorde bara 16 % av konsumenterna inköp på nätet från ett annat EUland, medan 47 % gjorde det på hemmamarknaden13. E-handelns andel av den totala detaljhandeln är
lägre i EU än i USA: e-handelns andel av den totala detaljhandeln var i EU 2015 omkring två
tredjedelar av den i USA14.
Genom dessa åtgärder för den digitala inre marknaden tar kommissionen ett helhetsgrepp på de olika
aspekterna av hindren för gränsöverskridande e-handel, och uppmärksammar särskilt de små och
medelstora företagen som ju är ryggraden i EU:s ekonomi men ligger efter i digitalt hänseende. Att
skapa rätt förutsättningar för framgångsrik e-handel kräver
att konsumenter och företag (särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag) får bättre
tillgång till varor och tjänster som bjuds ut på nätet i hela EU,
att konsumenternas förtroende stärks och företagen får ökad klarhet genom tydliga, mindre
splittrade regler för försäljning av varor på nätet och tillhandahållande av digitalt innehåll,
att transaktionskostnader och administrativa bördor minskar för företag som verkar
gränsöverskridande på nätet.
Bättre tillgång till varor och
tjänster på nätet
Stärka konsumenternas
förtroende och öka klarheten
Mindre transaktionskostnader och administration
•
•
•
•
•
•
Förbud mot omotiverad
geoblockering
Lika, starkare tillämpning
av reglerna i hela EU
Billigare
gränsöverskridande
leveranser
•
•
•
•
Billigare gränsöverskridande
leveranser
Enklare betalningar
Enhetlig avtalsrätt
Lika, starkare tillämpning av
reglerna i hela EU
Vägledning om otillbörliga
affärsmetoder
•
Minskat momskrångel
Lägre kostnader för olika
avtalsrätt
Billigare
gränsöverskridande
leveranser
Bättre tillgång till varor och tjänster på nätet
Kommissionens strategi är att nå de här tre målen genom en integrerad kombination av åtgärder.
Meningen med förslaget om geoblockering är att låta konsumenter och företag dra fördel av större
utbud genom att förbjuda detaljhandlare att diskriminera mot konsumenter och företag från andra
medlemsstater. Detta leder till ökad synlighet för erbjudanden från näringsidkare i andra länder, ökat
utbud av produkter att välja mellan och bättre möjligheter att leta efter det bästa erbjudandet vid köp
av varor och tjänster på nätet.
Kommissionen anser dock att det vore för betungande om näringsidkare skulle vara skyldiga att
leverera utanför sina nuvarande leveransområden. Fler åtgärder krävs för att hjälpa enskilda och
företag i EU att få tillgång till säljare och köpare i andra medlemsstater, bl.a. genom att se till att de
kan få tillgång till billiga gränsöverskridande paketleveranstjänster. Paketleveransernas kostnad och
effektivitet bör inte vara ett hinder för gränsöverskridande e-handel. Genom att gynna konkurrens och
öka insynen i priserna vill kommissionen få ned omotiverade prisskillnader: exempelvis kan de
12
13
14
Eurostat, gemenskapsundersökning av företagens IKT-användning (företag med minst 10 anställda). Uppgifterna avser hela näringslivet
(utom finanssektorn).
Eurostat, gemenskapsundersökning av hushållens och individernas IKT-användning, 2015 (isoc_ec_ibuy).
http://www.retailresearch.org/onlineretailing.php
4
ordinarie priserna för paketleverans utomlands vara hela fem gånger högre än för motsvarande tjänst
inrikes15.
Förslaget om geoblockering får större genomslag om vi har en betydligt vassare inställning till
tillämpningen. När förordningen om geoblockering väl har antagits skulle den tillämpas på
konsumentköp genom mekanismen i förordningen om konsumentskyddssamarbete, som också håller
på att ses över för att stärka mekanismen och anpassa den till de digitala marknaderna. Geoblockering
kan bero på avtal mellan leverantörer och distributörer. Sådana avtal kan begränsa konkurrensen på
den inre marknaden i strid med EU:s konkurrensregler. För att förordningen om geoblockering ska få
avsedd verkan kommer avtal med näringsidkare med passiva försäljningsbegränsningar (dvs.
skyldigheter att inte besvara spontana förfrågningar från enskilda konsumenter) som strider mot
förordningen att automatiskt vara ogiltiga.
Bygga upp konsumenternas förtroende och skapa mer förutsägbarhet för företagen
Förutom överkomliga gränsöverskridande leveranstjänster är förtroendet också beroende av
betalningsmetoder. Enligt förslaget om geoblockering är näringsidkarna inte skyldiga att ta emot ett
visst specifikt betalningsmedel, men de får inte vägra betalningar av skäl som har att göra med
nationalitet, bostadsort eller etableringsort.
Osäkerhet om centrala avtalsrättigheter är en viktig anledning till att konsumenterna saknar förtroende
för gränsöverskridande e-handel16. Genom de förslag som kommissionen lade fram i december 2015
om tillhandahållande av digitalt innehåll respektive om försäljning av varor på nätet och annan
distansförsäljning av varor17 får konsumenterna en fullständig, tydlig uppsättning enhetliga rättigheter
i hela EU och kan därför känna större förtroende när de köper digitalt innehåll eller varor på nätet i
andra länder. De förstärkta och effektivare formerna för tillsynssamarbete skapar också förtroende och
motverkar nackdelar för konsumenterna.
Tydlighet om vad som gäller i juridiken bidrar också till att bygga upp förtroendet. I sin vägledning
om genomförande och tillämpning av direktivet om otillbörliga affärsmetoder18 förtydligar
kommissionen sin tolkning av vissa centrala begrepp och bestämmelser i direktivet, som är en av de
rättsliga grunder som åberopas oftast av nätverket för konsumentskyddssamarbete. Vägledningen har
utökats med bl.a. samspelet mellan direktivet och annan EU-lagstiftning, den växande rättspraxisen i
EU-domstolen och de nationella domstolarna samt tillämpningen av direktivets insynskrav på nya
affärsmodeller, särskilt i den digitala sektorn.
Minskade transaktionskostnader och administration
När företag inriktar sin verksamhet på andra medlemsstater måste de ibland anpassa sina avtal till
konsumentavtalskrav i konsumentens hemland eller betala moms i det landet. För att minska
kostnaderna för företagen i sådana fall föreslog kommissionen redan i slutet av 2015 åtgärder för att
harmonisera vissa delar av de bindande konsumenträttigheterna vid försäljning av digitalt innehåll
eller distansförsäljning av varor på nätet eller på annat sätt. Kommissionen kommer också att ta upp
den administrativa börda som drabbar företagen i form av olika momsregler genom att lägga fram
lagförslag för att utöka den nuvarande kontaktpunkten för moms till att även omfatta varor som säljs
på nätet, vilket innebär att företagen kan lämna en enda momsdeklaration och göra en enda
momsinbetalning i sitt hemland.
15
16
17
18
SWD(2016) 166.
SWD(2015) 100.
COM(2015) 634 final, COM(2015) 635 final.
Direktiv 2005/29/EG.
5
3
Geoblockering och andra former av diskriminering: avskaffa diskriminering på
grund av nationalitet eller bostadsort
Trots harmoniseringen genom tjänstedirektivet19 och e-handelsdirektivet är den inre marknaden för
tjänster fortfarande splittrad och tillämpningen av reglerna inkonsekvent. För att e-handeln ska frodas i
EU krävs verkningsfulla åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering.
Genom att förtydliga i vilka fall det inte finns objektiva grunder att särbehandla konsumenter och
företag i EU på grund av nationalitet, bostadsort eller etableringsort kommer kommissionens förslag
att öka rättssäkerheten och få bort hinder för konsumenterna utan att företagen drabbas av orimliga
bördor.
Förslaget om geoblockering omfattar tjänster som ingår i tjänstedirektivet och till stor del ehandelsdirektivet, bl.a. detaljhandel på och utanför nätet med varor, elektroniskt levererade tjänster,
bl.a. sådana som inte är audiovisuellt material (musik, e-böcker, programvara och spel), turisttjänster,
underhållning och företagstjänster20.
Förslaget innebär en skyldighet att inte diskriminera, varken direkt eller indirekt, på grund av
nationalitet, bostadsort eller etableringsort. Med andra ord ska kunder från andra medlemsstater, i de
fall som förslaget gäller, kunna köpa på samma villkor som lokala kunder. För elektroniskt levererade
tjänster (t.ex. molntjänster, datalagring och webbvärdtjänster) vill kommissionen att
diskrimineringsförbudet börjar gälla i mitten av 2018, på grund av sektorns särdrag och så att
tjänsteleverantörerna kan förbereda sig på förändringarna. För innehållstjänster (dock inte
audiovisuellt material) på nätet som omfattar upphosrättsskyddade verk gäller inte
diskrimineringsförbudet än, även om det ska ses över om det bör utökas till att omfatta dem också.
Kommissionen kommer att samråda med de berörda parterna kring den översynen, på grundval av
bl.a. befintligt underlag och tillgänglig information. De andra reglerna, t.ex. ingen blockering av
tillgång till nätgränssnitt, ingen omdirigering utan kundens samtycke och ingen diskriminering på
grund av betalningsmedel, kommer dock att gälla dessa tjänster redan från början.
Konsumenterna drabbas fortfarande för ofta av geoblockering och geodiskriminering
Bara 37 % av webbplatserna lät 2015 besökare från andra EU-länder genomföra köp21, och det har inte
förbättrats sedan 2009. Dessutom uppgav 36 % av näthandlarna att de inte sålde minst en
produktkategori till kunder i andra EU-länder22. När det gäller konsumenternas erfarenheter hade 19 %
av de gränsöverskridande nätkunderna upplevt restriktioner i något skede av köpet23. Under det
offentliga samrådet instämde över 90 % av konsumenterna helt eller delvis i påståendet att
konsumenter och företag borde kunna köpa varor och tjänster överallt i EU. Drygt 80 % av
konsumenterna sade sig ha upplevt geoblockering24.
Varuförsäljning utan leverans
Vid försäljning av varor får en näringsidkare inte särbehandla sina kunder. Näringsidkaren kommer
visserligen inte att bli tvungen att leverera varorna till kundens land (med tanke på de eventuellt höga
leveranskostnaderna), men blir skyldig att tydligt informera kunden om befintliga leveransrestriktioner
19
20
21
22
23
Direktiv 2006/123/EG.
Audiovisuellt innehåll omfattas inte av tjänstedirektivet och omfattas därför inte heller av förslaget om geoblockering.
Europeiska kommissionen, Mystery Shopping survey on territorial restrictions and geo-blocking in the European Digital Single Market,
maj 2016. http://ec.europa.eu/consumers/consumer_evidence/market_studies/docs/geoblocking-exec-summary_en.pdf
SWD(2016) 70 final.
Flash Eurobarometer 397 (2015) om konsumenternas attityder till gränsöverskridande handel och konsumentskydd,
http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/PublicOpinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/FLASH/surveyKy/2031 http://
ec.europa.eu/COMMFrontOffice/PublicOpinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/F
LASH/surveyKy/2031.
24
https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/full-report-results-public-consultation-geoblocking
6
i enlighet med direktivet om konsumenträttigheter25 och ska dessutom erbjuda kunden samma
leveransvillkor som lokala kunder får (t.ex. leverans till en adress som kunden uppger i
näringsidkarens land eller hämtning på ett utlämningsställe). Kommissionens förslag om
paketleveranser (se avsnitt 4) handlar om gränsöverskridande leveranser och returer till rimligt pris,
särskilt för små och medelstora företag och konsumenter och på landsbygden och i avlägsna områden.
Tillgång till elektroniskt levererade tjänster
Kunder ska på ett icke-diskriminerande sätt kunna köpa gränsöverskridande tjänster som levereras
elektroniskt. t.ex. molntjänster, datalagring, webbvärdtjänster, systemadministration på distans samt
installation av filter, brandväggar och annonsblockerare m.m26. Diskrimineringsförbudet för
elektroniskt levererade tjänster börjar dock inte gälla förrän i mitten av 2018, på grund av sektorns
särdrag och så att tjänsteleverantörerna kan förbereda sig på förändringarna. För dessa tjänster behövs
naturligtvis inga fysiska leveranser.
Tjänster i andra medlemsstater än kundens
Näringsidkare får inte vägra att sälja till eller särbehandla kunder i fråga om pris eller andra villkor
genom samma försäljningskanal (t.ex. webbplatser) på grund av nationalitet, bostadsort eller
etableringsort, om tjänsten används eller konsumeras utanför kundens hemland (t.ex. konsertbiljetter,
hotellrum eller hyrbilar). Näringsidkarna får sätta olika priser på olika webbplatser, men kunderna bör
kunna välja vilken webbplats de köper från utan att utsättas för diskriminering.
Icke-diskriminering och betalningar
Förslaget om geoblockering tvingar inte näringsidkarna att godta något visst betalningsmedel, men de
får inte vägra att ta emot betalningar eller på något annat sätt tillämpa andra betalningsvillkor på grund
av kundens nationalitet, bostadsort eller etableringsort om näringsidkaren kan begära stark
kundautentisering och betalningen sker i en valuta som näringsidkaren tar emot. Näringsidkarna får
inte avvisa betalningsmedel (t.ex. bankkort) utställda i andra länder om de godtar samma slags
betalningsmedel utställda i sina hemländer.
Exempel:
Försäljning av fysiska varor
En kund i Belgien vill köpa en möbel från ett företag i Tyskland. Hon kan inte hindras från att besöka
företagets webbplats eller lämna en beställning, och företaget bör inte vägra att ta emot hennes
bankkort om de godtar samma kort utfärdade till kunder i Tyskland. Det tyska företaget måste erbjuda
samma villkor som de erbjuder tyska kunder (inbegripet pris), men är inte skyldigt att leverera möbeln
till Belgien. Företaget bör däremot låta den belgiska kunden hämta den på en adress eller ett
utlämningsställe i Tyskland, som tyska kunder får.
Försäljning av elektroniskt levererade tjänster
En kund i Frankrike vill köpa molntjänster från ett brittiskt företag. Den franska kunden kan inte
hindras från att besöka det brittiska företagets webbplats eller beställa för att hon är fransk. Företaget
får heller inte vägra att ta emot hennes kort om de godtar samma slags bankkort utställt i
Storbritannien. I det här fallet är det inte aktuellt med fysisk leverans, eftersom tjänsten tillhandahålls
elektroniskt.
Samma plats, samma tjänst, samma villkor
25
26
Direktiv 2011/83/EU.
Som en del av ett kommande förslag inom den digitala inre marknaden om fritt flöde av uppgifter kommer kommissionen också att ta
upp restriktioner för tillgången till sådana tjänster på grund av krav på uppgifternas belägenhet.
7
En tysk kund vill hyra en bil i Spanien från ett biluthyrningsföretag på företagets tyska webbplats, men
märker sedan att den spanska versionen av företagets webbplats erbjuder hyra av samma bil på samma
datum till samma villkor men mycket billigare. I detta fall kan kunden inte hindras från att boka bilen
på den spanska webbplatsen. Priset får inte heller öka plötsligt när kunden har matat in uppgifter om
sitt bostadsland: han har rätt att få samma villkor som alla andra kunder som bokar en bil på den
spanska webbplatsen.
4
Billiga paketleveranser
Bra och överkomliga gränsöverskridande leveranser är en förutsättning för att konsumenterna ska
kunna handla på nätet i andra länder. Europaparlamentet framhöll i sin resolution om vägen mot en
rättsakt för den digitala inre marknaden27 att tillgängliga, överkomliga, effektiva och högkvalitativa
leveranstjänster är en nödvändig förutsättning för en blomstrande gränsöverskridande e-handel.
Parlamentet stödde också åtgärder för att förbättra pristransparensen och tillsyn vars mål bör vara
välfungerande gränsöverskridande paketleveransmarknader.
Höga priser för gränsöverskridande leveranser hämmar e-handlarna
De priser som tas ut av företag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster för gränsöverskridande
leveranser är ofta tre till fem gånger högre än inrikes leveranser, och skillnaderna kan inte alltid
förklaras med arbetskraftskostnader eller andra kostnader i destinationslandet28.
Konsumenter och småföretag uppger att höga priser för paketleveranser hindrar dem från att köpa eller
sälja mer i andra medlemsstater29. Priserna i vad som förefaller vara liknande medlemsstater över
jämförbara sträckor varierar ibland avsevärt utan att det kan förklaras med uppenbara skillnader i
kostnadsfaktorerna. Höga priser för gränsöverskridande leveranser för e-handlare och konsumenter,
särskilt i avlägsna områden och för små och medelstora företag, hindrar därför den gränsöverskridande
e-handeln. Låga volymer leder till ett sämre förhandlingsläge, högre priser och färre leveransalternativ
för små e-handlare och privatpersoner. De nationella tillsynsmyndigheternas begränsade befogenheter
att övervaka marknaden för gränsöverskridande paket leder till att det saknas information om
eventuella ineffektiviteter på marknaderna och andra tillsynsfrågor.
Förslaget om paketleveranser har följande konkreta mål:
Öka insynen i taxor och terminalavgiftsandelar för vissa gränsöverskridande paketleveranstjänster
och föreskriva att de nationella tillsynsmyndigheterna bedömer vissa gränsöverskridande taxors
överkomlighet. Enligt förslaget ska denna bedömning av överkomligheten stå i proportion till de
eftersträvande målen.
Förbättra tillsynen med ett krav att alla paketleverantörer (över en viss storlek) ska lämna viss
grundläggande statistik till de nationella tillsynsmyndigheterna.
Uppmuntra konkurrensen genom att kräva öppen, icke-diskriminerande tillgång för tredje part till
gränsöverskridande paketleveranstjänster och de samhällsomfattande tjänsteleverantörernas
infrastruktur när dessa ingår multilaterala avtal om terminalavgiftsandelar.
Detta kommer att stärka konkurrensen och göra tillsynen över paketmarknaderna effektivare och mer
konsekvent. Ökad insyn i taxorna bidrar till att minska omotiverade skillnader i taxorna och sänka de
priser som enskilda och småföretag betalar, särskilt i avlägsna områden.
27
28
29
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2016-0009+0+DOC+XML+V0//EN
Ekonometrisk
undersökning
av
ordinarie
paketpriser
(Université
Saint-Louis
Bruxelles,
november
http://ec.europa.eu/growth/sectors/postal-services/studies/index_en.htm
http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=8169
8
2015),
Förslaget kompletterar andra initiativ, som främst går ut på självreglering, som de berörda parterna
(t.ex. de nationella postföretagen) nyligen inlett för att förbättra de gränsöverskridande
paketleveranstjänsterna och göra dem mer kundvänliga. Tillsammans med förslaget om geoblockering
kan det skapa nya ekonomiska möjligheter för aktörer som vill delta aktivt i den gränsöverskridande ehandeln.
5
Verkningsfullt gränsöverskridande konsumentskydd
Förordningen om konsumentskyddssamarbete antogs 2004 och har stärkt tillämpningen av
konsumentskyddslagstiftningen i EU, men det finns fortfarande problem med efterlevnaden av
centrala konsumentskyddsregler på de största konsumentmarknaderna på nätet. Dagens regler behöver
moderniseras med starkare och snabbare sätt att garantera likformig och konsekvent tillämpning av
dessa regler i EU, och då särskilt på den digitala inre marknaden.
Bristande efterlevnad av centrala konsumentskyddsregler
Företagens nuvarande bristande efterlevnad av EU:s konsumentskyddslagstiftning är inte bra. Lågt
räknat följer inte 37 % av e-handels- och bokningswebbplatserna grundläggande
konsumentskyddsprinciper. Detta skapar en merkostnad på uppskattningsvis 770 miljoner euro per år
för konsumenter som handlar resor, underhållning, kläder, elektronik eller finanstjänster i andra EUländer30.
Vid tillämpningen av förordningen om konsumentskyddssamarbete i gränsöverskridande tillsyn av
EU:s konsumentregler har flera brister framkommit. Metoderna för ömsesidigt bistånd är otillräckliga
och reaktionerna på storskaliga överträdelser som gäller hela EU är ineffektiva, särskilt när de
förekommer på nätet. Det är mycket ofta svårt och tidsödande att hitta sådana överträdelser. Slutligen
prioriteras inte tillsyn på gränsöverskridande marknader tillräckligt i de nationella tillsynsplanerna.
Den föreslagna nya förordningen om konsumentsskyddssamarbete har följande egenskaper:
Förstärkta, effektivare former för samarbete som leder till ökad rättssäkerhet, särskilt för
näringsidkare och konsumenter som är aktiva i andra EU-länder.
Mer befogenheter till myndigheterna så att de kan agera samordnat och snabbare mot utbredda
överträdelser på nätet (t.ex. med interimistiska åtgärder för att blockera webbplatser).
Ett samordnat förfarande, samordnat av kommissionen, när problemen är EU-omfattande.
Detta torde resultera i ökad rättssäkerhet på den inre marknaden genom stark, konsekvent tillämpning
av konsumenträtten. Detta torde också minska företagens kostnader för att följa reglerna på den inre
marknaden. Om problemen är EU-omfattande ska det finnas en enda kontaktpunkt för de berörda
företagen, så att åtaganden kan säkras snabbt och långvarig konsumentskada undvikas.
Den konsumentskyddslagstiftning som omfattas av förordningen om konsumentskyddssamarbete
förtecknas i bilagan till förordningen. Bilagan har uppdaterats när ny lagstiftning har antagits, och så
är det också tänkt att förslaget om geoblockering och andra former av diskriminering ska fungera. För
att öka räckvidden och effektiviteten i den nya förordningen om konsumentskyddssamarbete ska enligt
förslaget fler EU-rättsakter med konsumentskyddsmål också inkluderas31.
30
31
COM(2016) 284.
Det är fråga om antidiskrimineringsklausulen i tjänstedirektivet (2006/123/EG, artikel 20), järnvägspassagerarnas rättigheter (förordning
(EG) nr 1371/2007), funktionshindrade flygpassagerares rättigheter (förordning (EG) nr 1107/2006) och gemensamma regler för
lufttrafik (förordning (EG) nr 1008/2008).
9
För att utveckla e-handeln med finanstjänster på den inre marknaden föreslår kommissionen att
direktivet om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet32 och betalkontodirektivet33 också tas
med i bilagan till förordningen, så att tillsynsmyndigheterna har rätt att agera samordnat i fall där
tjänster som omfattas av de direktiven inte överensstämmer med deras konsumentskyddsbestämmelser.
6
Vägledning om direktivet om otillbörliga affärsmetoder
En viktig rättsakt för rättvisare e-handel är direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Tack vare
direktivets mycket stora räckvidd (det gäller alla ekonomiska sektorer, både på och utanför nätet) är
det en viktig rättslig grund för att se till att konsumenter inte vilseleds eller utsätts för aggressiv
marknadsföring och att kommersiella påståenden som görs av näringsidkare som riktar sig till
konsumenter i EU är klara, korrekta och styrkta.
Den nya vägledningen om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder34 på nätet är bl.a.
inriktad på följande:
Det klargörs att alla plattformar som är att betrakta som näringsidkare och riktar sig till
konsumenter med marknadsföring, försäljning eller leverans av varor, tjänster eller digitalt
innehåll måste se till att deras egna affärsmetoder överensstämmer helt med direktivet.
Samverkan mellan direktivet om otillbörliga affärsmetoder och e-handelsdirektivet klargörs. Inom
sina egna verksamheter (tjänster som mellanhand) har nätplattformar35 en skyldighet enligt god
handelssed36 att vidta lämpliga åtgärder, dock inte en generell skyldighet att övervaka eller utreda,
så att utomstående näringsidkare kan följa EU:s konsument- och marknadsföringslagstiftning och
hjälpa användarna att förstå vem de ingår avtal med. Åtgärderna kan t.ex. vara att i) låta
utomstående näringsidkare informera användarna om att de är näringsidkare, ii) tydligt informera
konsumenterna om att EU:s konsument- och marknadsföringsrätt bara gäller när den utomstående
leverantören är en näringsidkare eller iii) utforma sin webbplats så att utomstående näringsidkare
kan lämna information till användarna i enlighet med EU:s konsument- och marknadsföringsrätt.
Det påpekas att om nätplattformar som agerar som näringsidkare och riktar sig till konsumenter
underlåter att fullgöra denna skyldighet, kan de konstateras ha överträtt EU:s konsument- och
marknadsföringsrätt i sin egen verksamhet, om konsumenterna har eller sannolikt kunde ha
vilseletts. För sin egen verksamhet kan de inte åberopa ansvarsfrihet för enbart vidareförmedling
enligt e-handelsdirektivet, eftersom den ansvarsfriheten bara gäller information som lagras på
någon annans begäran. Enligt direktivet om otillbörliga affärsmetoder ska på motsvarande sätt
sökmotorer tydligt skilja mellan betalda annonser och äkta sökresultat.
Hänsyn tas till de principer utarbetats av flerpartsgruppen för jämförelseverktyg, en grupp med
företrädare för bransch, konsumenter, jämförelseföretag och nationella myndigheter med
kommissionen som samordnare. Principerna går längre än direktivets krav på insyn och god
handelssed: jämförelseföretag som följer principerna åtar sig att vara särskilt öppna om sina
affärsmodeller och redovisa sina kommersiella band till de näringsidkare vars produkter jämförs
på deras plattformar.
32
33
34
35
36
Direktiv 2014/17/EU.
Direktiv 2014/92/EU.
SWD(2016) 163.
De som räknas som näringsidkare i direktivets mening.
För plattformens egna affärsmetoder gentemot konsumenterna.
10
I vägledningen nämnas också de kriterier som flerpartsgruppen för miljöpåståenden tagit fram till stöd
för direktivets tillämpning mot vilseledande och ogrundade miljöpåståenden och för tillhandahållande
av tydlig, relevant och trovärdig konsumentinformation.
Slutligen klargörs samspelet mellan direktivet och sektoriell EU-lagstiftning, t.ex. ny lagstiftning som
direktivet om konsumenträttigheter och det reviderade direktivet om paketresor. När det gäller
paketresor förklaras i vägledningen, i enlighet med det åtagande till Europaparlamentet som
kommissionen gjorde när direktivet antogs 2015, att metoder där näringsidkare i rese- och
transportsektorn erbjuder tjänster till konsumenter på ett oklart sätt, t.ex. genom att dölja eller försvåra
för konsumenten att välja bort kompletterande resetjänster, kan det strida mot direktivet om
otillbörliga affärsmetoder.
Förutom de fyra viktigaste initiativen i detta e-handelspaket beskrivs nedan två andra förslag om den
digitala inre marknaden som ingår i kommissionens helhetsgrepp till förmån för e-handeln.
7
Enkla och verkningsfulla regler om gränsöverskridande avtal för konsumenter och
företag
För att underlätta den gränsöverskridande handeln antog kommissionen i december 2015 ett
meddelande37 åtföljt av förslag till i) ett direktiv om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av
digitalt innehåll38 och ii) ett direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor på nätet och
annan distansförsäljning av varor39. Tillsammans med förslaget till förordning om gränsöverskridande
portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden40 var dessa de första förslagen till ny
lagstiftning inom strategin för den digitala inre marknaden. När direktiven har antagits kommer de att
fullständigt harmonisera de konsumenträttigheter som gäller tillhandahållande av digitalt innehåll och
distansförsäljning av varor, även på nätet. E-handeln kommer att gynnas på följande sätt:
Lägre kostnader på grund av skillnader i avtalsrätten. Förslagen går ut på att centrala
konsumentavtalsregler om defekta varor och defekt digitalt innehåll blir desamma i alla
medlemsstater.
Rättssäkerhet för företagen. Till skillnad mot i dag när reglerna är komplexa kommer företagen
att kunna sälja digitalt innehåll eller varor på nätet i hela EU enligt samma regler om
konsumentavtal.
Hjälp till konsumenterna att dra nytta av gränsöverskridande handel i EU. Konsumenterna
får en helt harmoniserad uppsättning rättigheter som gäller i hela EU, och får därför ökat
förtroende för att köpa digitalt innehåll eller varor från andra EU-länder.
Minskade nackdelar för konsumenter som drabbas av defekt digitalt innehåll. Till skillnad
från i dag, när det inte finns några EU-omfattande avtalsrättsliga regler om digitalt innehåll, får
konsumenterna tydliga regler, som är särskilt anpassade till digitalt innehåll, om de stöter på
problem. Det gör det möjligt för dem att hävda sin rätt och minska de nackdelar som de nu kan
drabbas av om de köper defekt digitalt innehåll.
37
38
39
40
COM(2015) 633 final.
COM(2015) 634 final.
COM(2015) 635 final.
COM(2015) 627 final.
11
8
Minska företagens administration med olika momsregler
För moms utgör den komplicerade hanteringen av flera olika nationella system ett allvarligt hinder för
företag som försöker göra affärer i andra EU-länder, oavsett om det är på nätet eller inte. Från och med
den 1 januari 2015, då nya regler om leveransorten trädde i kraft, tas moms ut på alla tele- och
rundradiotjänster och elektroniska tjänster där kunden finns, inte där leverantören är baserad.
Samtidigt har ett elektroniskt registrerings- och betalningssystem (kontaktpunkten för moms) införts
för att minska kostnaderna och administrationen för de berörda förtagen. Kommissionen kommer
under 2016 att lägga fram lagförslag för att minska företagens administrativa börda på grund av olika
momsregler, varav följande kan nämnas:
Den nuvarande kontaktpunkten för moms utökas till att gälla försäljning på nätet i och utanför EU
av fysiska varor. I stället för att behöva deklarera och betala moms till alla medlemsstater där
kunderna finns, kan företagen göra en enda deklaration och betalning i sin egen medlemsstat.
En ny gemensam momströskel för hela EU ska förenkla hanteringen och göra det lättare att starta
små nya e-handelsföretag.
Det blir möjligt med hemlandstillsyn, vilket inbegriper momsrevision av gränsöverskridande
företag i endast en medlemsstat.
Momsundantaget avskaffas vid import av små sändningar från leverantörer i länder utanför EU.
Dessa åtgärder ska förhoppningsvis innebära att momsaspekter inte längre hindrar den
gränsöverskridande e-handeln.
9
Slutsatser
Förslagen i detta e-handelspaket, liksom de kommande förslagen om digitala avtal och förenklad
moms, torde alla lämna ett betydande bidrag till ökad gränsöverskridande e-handel i EU. De får ännu
starkare verkan i ett paket. Åtgärder mot omotiverad geoblockering bör kompletteras med bättre
tillämpning av reglerna, mer konkurrenskraftiga priser på paketleveranser, harmonisering av
avtalsrätten och förenklad momshantering. Kommissionen rekommenderar starkt att de berörda
parterna, Europaparlamentet och rådet betraktar dessa åtgärder som kompletterande till varandra, och
uppmanar lagstiftaren att snabbt anta dem i lagstiftningsprocessen, eftersom de kvarstående hindren
behöver avlägsnas snabbt. De olika förslagen är väsentliga delar av en helhet, och de är alla
nödvändiga för att skörda den gränsöverskridande e-handelns frukter.
12
