Kärrtorps gymnasium
Naturvetenskapsprogrammet
Inriktning: Naturvetenskap och
samhälle
Joar Larsson
GMO
En studie om tekniken, organismerna dess praktik och problematik
Gymnasiearbete
Tomas Ekman
2014-03-12
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2
1 Inledning.................................................................................................................................. 3
1.1 Syfte och frågeställningar ..................................................................................................... 3
1.2 Metod ................................................................................................................................... 3
1.2 Material och källkritik .......................................................................................................... 4
2 Resultat .................................................................................................................................... 5
2.1 Historisk genmodifiering...................................................................................................... 5
2.2 Genmodifieringsprocessen ................................................................................................... 5
2.3 Säkerhet ................................................................................................................................ 5
2.4 Biologiska effekter och faktorer ........................................................................................... 7
2.4.1 Agrikulturell påverkan ...................................................................................................... 7
2.4.1.1 Avkastning och skörd ..................................................................................................... 8
2.4.1.2 Monokulturer .................................................................................................................. 9
2.4.3 Individuella hälsoeffekter ................................................................................................ 10
2.4.4 Epidemiologisk och medicin geografisk situation samt praktik ..................................... 10
2.5 Ekologisk odling ................................................................................................................ 11
2.6 Europeisk uppfattning ........................................................................................................ 11
2.7 Samexistens ........................................................................................................................ 12
2.8 Hållbar utveckling .............................................................................................................. 12
3 Analys .................................................................................................................................... 13
3.1 Praktiska kvalitéer .............................................................................................................. 13
3.2 Risker ................................................................................................................................. 14
3.3 Hållbar utveckling .............................................................................................................. 15
4 Sammanfattning .................................................................................................................... 18
5 Referenslista .......................................................................................................................... 19
2
1 Inledning
Ända sedan sena 1800-talet har människan tagit flera framsteg inom genetiken med
uppföljande upptäckter om de genetiska aspekterna om livet fram in på 1900-talet som
möjliggjorde på 1970-1980-talet innovationerna till fundamenten för dagens genteknik.
Dessa framsteg har erbjudits att vara lösningarna samt förbättringar angående flertal
situationer i världen genom att modifiera organismer genetiskt till s.k. GMO (genmodifierade
organismer) – från näringsbrist, svält, epidemier till simpel ökad avkastning av exempelvis
grödor.
Samtidigt har tiden visat att tekniken inte är perfekt genom uppkomsten av problematiska
aspekter angående miljön och samhället.
Detta har lett från debatterade diskussioner mellan intressegrupper till dagssituationen där två
antagonistiska samt symboliska perspektiv kolliderar mellan den skeptiska samt restriktiva
EU och motstående länder med komparativt högre tolerans för applicering av GMO som
förekommer exempelvis i; USA, Kina och Argentina.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats ämnar undersöka den aktuella GMO-debatten från ett akademiskt
perspektiv genom att översiktligt granska ämnet samt besvara följande frågeställningar:
Vilken praktisk nytta medförs från GMO?
Vilka risker och konsekvenser kan GMO medföra?
Hur förhåller GMO sig till en hållbar utveckling?
1.2 Metod
Denna studie utgörs primärt av en kombination av digitala och tryckta litterära källor. Detta
motiveras då de tryckta källorna erbjuder akademisk information som möjliggör en begriplig
och redogörbar syn över ämnet medan de digitala källorna tillgodosåg behovet av subjektiva
värderingar från intressegrupper som krävdes för nyanseringen och sammanställning av
perspektiven i debatten samt oberoende statistiska primär-och sekundärkällor från universitet
och organisationer vars källor annars ej skulle vara nåbar.
Bristerna denna metod medför är att studien grundar sig på andra verk snarare än att finna
egna primärkällor som skulle vara uppnåbar genom egna mätningar, enkäter, prognoser, m.m.
Detta kan till viss grad förbises då denna uppsats är på gymnasial nivå snarare än
3
universitetsnivå samt faktumet att ämnet och frågeställningarnas omständigheter krävde källor
utöver mätning som kan uppnås vid förenämnda omständigheter.
1.2 Material och källkritik
Denna studie använde litterära och digitala källor som kan delas upp i fyra grupper;
1.
2.
3.
4.
Statistiska primärkällor.
Akademiska studier.
Informerande icke-akademiska sekundärkällor.
Partiska icke-akademiska sekundärkällor.
Motivering för brukningen av materialet är då grupperna komplimenterar och stödjer
varandra för att ge perspektiv som överlappar och täcker informationsmängder som källorna
självständigt ej informerar om. Nackdelarna med dessa är att statistiken kräver kontext för
förståelse av informationen, de akademiska studierna vilar på flertalet källor och är nischade
inom specifika ämnen, och slutligen de icke-akademiska sekundärkällorna varav kvarstår
samma problem från föregående sekundärkälla-gruppen samtidigt som några är partiskt
vinklade inom ämnet.
Aktualiteten varierar mellan källorna, dock består majoriteten inom ett intervall i 2000-talet.
Statistiken som brukades hämtades från källor som var i relation till aktuell tid relevant för att
få ett översiktsperspektiv som är relaterbar. De äldre källorna utnyttjades främst för
jämförelser, spekulation och basal upplysning inom ämnet vilket kan sympatiseras med då
ämnet i fråga är relativt nytt då dess grund kommer från 1970-1980-talet.
Vissa källor var subjektiva och möjligen propagerande för en möjlig agenda, dock krävs
hänsyn till att detta inte påverkar strävandet för objektivitet och professionalism som denna
studie vilar på i och med att förenämnda källor endast brukades för eventuell kritik samt
spekulation som krävs för nyansering.
Något noterbart är att samtliga ämnen oavsett ursprung förhöll sig till en saklig standard
gällande ordspråk och motivation av eventuella påstående.
4
2 Resultat
2.1 Historisk genmodifiering
Den traditionella förädlingen av organismer som människor nyttjat sedan domesticering och
jordbruk utgick främst från utseende och observerbara fenotyper vilka människor avlade man
andra individer med attraktiva egenskaper, denna process krävde naturligt uppkomna
mutationer eller tränade egenskaper (som muskulatur) och tog generationer innan
egenskaperna utvecklades helt, exempel är viltkål som genom tid utvecklats till blomkål,
vitkål och raps sedan förhistorisk tid till de senaste 70 åren där genom artificiell insemination
som ger kontrollerad förädling givit trefaldigad avkastning på mjölkkon och fördubblat
slaktkycklingars genomsnittsvikt1.
2.2 Genmodifieringsprocessen
Processen som brukas främst inom genmodifiering idag börjar genom isolering av utvald gen
som sedan överförs till plasmider, i fallet om genmodifierade plantor användes primärt
plasmider från bakterien ”Agrobacterium tumefaciens” som den önskade organismens celler
beblandas med där cellerna extraherar T-DNA från plasmiden varav implementerar bakterien
den önskade genen in i organismens kromosomer vilket resulterar i konsekvent fortplantning
av transgena(genmodifierade) celler genom meios och mitos2.
En alternativ metod är s.k. gen-kanoner där plantor beskjuts av mikroskopiska
volfram/guldkulor med önskvärda påfästna gener in i växtcellen3.
2.3 Säkerhet
I Sverige tillämpas kontrollerande principer och metoder för att undvika att GMO från
laboratorier bryts ut i naturen omedvetet.
1
Brändén, Henrik, Genteknik som tar skruv, 2011, s.22-27
2
African Biosafety Network of Expertise, 2014-03-02, http://www.nepadbiosafety.net/subjects/biotechnology/process-of-developing-
genetically-modified-gm-crops
3
Brändén, Henrik , 2004, Genteknik, kloning och stamceller s.32
5
Tillstånd från Arbetsmiljöverket krävs för att få föra in gener i bakterier eller andra celler
inom laboratorium-och fabrikslokal4.
För att minimera riskerna att släppa ut potentiellt miljöhotande bakterier i naturen består
samtliga genmodifierade bakterier av svaga stammar samtidigt som bakterierna är beroende
av laboratoriets omgivning för överlevnad genom specialdesignade habitat och värmeskåp
vilket innebär att samtliga genmodifierade bakterier har väldigt låg sannolikhet att överleva
utanför laboratoriet5.
För att kunna släppa ut genmodifierade organismer i miljön krävs godkännande av Kemikalie
Inspektionen vilket i sin tur kräver en förgranskning om potentiella risker6,7.
4
Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.23
5
Ibid, s.18
6
Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s. 27
7
Kemikalie Inspektionen, http://www.kemi.se/Innehall/Bekampningsmedel/Genmodifierade-organismer-GMO/, 2014-02-09
6
Inom USA regleras och kontrolleras GMO-grödor av tre grupper;
1. Environmental Protection Agency – reglerar biopesticider såsom Bt-toxiner där kravet
att toxinet är säker för miljön eller GMO som innehåller gener från Bt8.
2. Food and Drug Administration – ansvarar för säkerhetsregleringen för säker
konsumtion av GM-grödor för djur och människor. Amerikansk lag har lett till att
utvecklare av GM-grödor får konsultera med Food and Drug Administration angående
GM-grödan för granskning av bland annat toxiner eller eventuella problem grödan kan
medföra, denna prcoess är dock frivillig9.
3. U.S. Department of Agriculture – Reglerar organismer som kan orsaka sjukdomar
eller skador till plantor, varav räknas GM-grödor som fått sina gener från transaktion
genom Agrobacterium tumefaciens eller ifall de har gener från ogräs, exempelvis
terminator-gener10.
2.4 Biologiska effekter och faktorer
2.4.1 Agrikulturell påverkan
Bakterien Bacillus thuringensis (härmed förkortas ”Bt”) är kapabel av att producera kristaller
genom protein i olika former och variationer som är harmlösa för människor dock dödlig för
specifika insekter beroende på specifik variation11, denna bakterie har nyttjats sedan 1950talet som biologisk bekämpningsmedel – och även idag av ekologiska jordbruksodlare –
genom att odla bakterierna i kulturer inom tankar som sedan sprids över grödorna. Genom
genmodifieringsprocessen har s.k. Bt-grödor utvecklats med kapaciteten att producera eget
8
Federation of American Scientists, 2014-03-01, http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-agriculture/2.-agricultural-
biotechnology/us-regulation-of-genetically-engineered-crops.html
9
Ibid
10
Federation of American Scientists, 2014-03-01, http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-agriculture/2.-agricultural-
biotechnology/usda-regulation-of-pharma-crops.html
11
Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.34-35
7
bekämpningsmedel mot inkräktande insekter vilket har resulterat i vissa fall om Bt-bomull
med en minskning av kemiska bekämpningsmedel upp till 80 %12.
I en rapport från 2011 hänvisar statistik att herbicidtoleranta sojabönor i USA, Argentina och
Brasilien – vilka stod vid den tidpunkten för 87 % för all export av sojabönor – tagit en större
inflytande roll inom sojaböna-produktion då den totala odlingsytan bestod i USA av 94 %,
Argentina 100 % och Brasilien med 83 % av herbicidtoleranta genmodifierade sojabönor13.
Under perioden 1996-2011 i USA har GMO-framsteg lett till ökning av herbicidresistenta
grödor samt en korrelerande ökning av brukandet av herbicider med 239 miljoner kilogram,
dock har tillväxten av grödor med anlag från Bacillus thuringiensis lett till en minskning av
insekticider med 56 miljoner kilogram, totalt skedde en brukningsökning på 7 % (183
miljoner kg) av pesticider14.
2.4.1.1 Avkastning och skörd
Under en tjugoårs period visade ett experiment om genmodifierad majs avkastningskapacitet
fluktuerade både över och under genomsnittsavkastningen hos icke-modifierad majs beroende
på externa faktorer som förekommer inom odling men visade parallellt att genmodifierad
majs hade komparativt bättre avkastning vid uppkomster av eventuella risker15.
Under en femårs studie i Indien jämfördes bomullsproduktion före och efter anpassning med
Bt-modifikation av bomull, konsekvent skedde en avkastningsökning på 18 % och en
minskning av insekticidspridning på 55 % varav påverkades låginkomst bönder mest positivt,
dock ökade predation från skadedjur som Bt-bomull var ej programmerade för16.
Under en tvåårig undersökning mellan 2005-2007 i västra Kanada rapporterade en
undersökning att jordbrukare som använde sig av genmodifierat raps fick fördelar för
12
Forskingsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin, 2003, s.43-44
13
SoyStats, 2014-02-29, http://soystats.com/archives/2012/page_36.htm
14
Environmental Sciences Europe, 2014-02-07, http://www.enveurope.com/content/24/1/24,
15
Shi, Guanming, Chavas, Jean-paul, Lauer, Joseph, 2014-03-01, http://www.nature.com/nbt/journal/v31/n2/extref/nbt.2496-S1.pdf
16
Stone, Glenn Davis, 2014-02-10, http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X10001737
8
producenter värda mellan 0,96 och 1,076 miljarder (amerikanska) dollar vilket beror på
förbättrad ogräskontroll och minskade kostnader17.
Det finns genmodifiering som förhindrar protein i vissa plantor att bryta ned cellväggarna vid
mognad vilket konserverar produkten längre18.
2.4.1.2 Monokulturer
Monokulturer är inom agrikultur ett begrepp för homogena lantbruksområden dominerade av
endast en art; detta tenderar att vara en biologisk risk då monokulturer är mer sårbara habitat
på grund att främmande fientliga arter såsom sjukdomar, skadedjur eller övriga parasiter som
kan etablera sin närvaro lättare då anpassning av en icke-föränderlig miljö är lättare
komparativt med en heterogen och kan eventuellt eliminera den dominerande artens
population samtidigt som jordnära mineraler och näringsämnen successivt tynar bort; detta
leder generellt till en ökning av pesticider och gödselmedel19.
2.4.2 Genflöde
Genflöde är en process där gener överförs med tid mellan individuella organismer; processen
sker främst genom korspollinering då plantor sprider sina genetiska uppsättningar via pollen
till andra plantor som producerar individer med nytt dna. Processens sannolikhet beror delvis
hur nära arterna är besläktade varav tenderar genetiskt liknande att lyckas mer komparativt till
mindre liknande – dock kan två olika arter fortplantas i vilket fall s.k. hybrider uppstår –
denna process exkluderar ej GMO vilket resulterar i risken för anlag från GMO kan spridas
till andra habitat20.
En variant av genflöde är s.k. genetisk kontaminering vilket är vad som händer när gener från
GMO sprider sig till icke-GMO och förändrar de genetiska uppsättningarna, detta kan ske på
olika sätt, ett exempel var då ris-förvaring kontaminerades med resultatet av restriktioner av
amerikanskt ris-exporterande från europeiskt håll21. Detta fenomen är något som även kan bli
problematiskt för ekologiska jordbrukare då kontaminerade arter måste klassificeras som
17
David Castle, 2014-03-02, http://www.agbioforum.org/v14n1/v14n1a01-smyth.htm
18
Brändén, Henrik, 2004, Genteknik, kloning och stamceller, s.31
19
Green Health Report, 2014-03-01, http://greenhealthreport.com/2010/07/the-dangers-of-monocultures/
20
Dr J. Glover, 2014-02-29, http://data.daff.gov.au/brs/brsShop/data/12860_gene_flow_report.pdf
21
Huff, Ethan A., 2014-03-01, http://www.globalresearch.ca/gmo-contamination-genetically-modified-rice-trials-in-u-s-contaminate-worlds-
rice-supply/5341589
9
GMO vilket tvingar ovannämnda bönder att tvingas anpassas till andra marknadslagar och
dynamiker, vilket var något som hände 2006 i England22.
2.4.3 Individuella hälsoeffekter
GMO har hittills aldrig påverkat en människa negativt vid konsumtion23, det finns flertalet
akademiska uppsatser som bekräftar detta24.
Det gyllene riset är en GMO som innehåller 6 gener för att produktion, förvaring och
underlättning av vitaminer och näringsämnen för kroppen, exempelvis järn och beta-karoten
som kan användas av kroppen för produktion av A-vitamin, ytterligare hybridiseras denna
GMO med andra rissorter för att undvika patentkostnader25.
Det är teoretiskt möjligt att genmodifiera mat för ökat innehåll av näringsämnen och protein
vilket har spekulerats till att minska köttkonsumtion och risk för hjärt-och kärlsjukdomar26
2.4.4 Epidemiologisk och medicin geografisk situation samt praktik
2011 lyckades The Roslin Institute – University of Edinburgh genmodifiera kycklingar för att
förhindra smittbärare av fågelinfluensan från att infektera andra i populationen utan att ha
någon direkt negativ sidoeffekt på de genetiskt modifierade kycklingarna eller på
konsumenterna av kycklingarna, samtidigt är genen kapabel att nyttjas på andra djur, dock
förespråkade forskningsgruppen om uppmuntran till förbättrade levnadsvillkor/tillstånd för
djuren i första hand för att undvika epidemier27.
Ett koncept som utvecklats från GMO är s.k. ätbara vaccin där antigena protein odlas i
organismer som sedan konsumeras av människor som genom matspjälkningsprocessen
utsöndrar antigenerna och ger högre immunitet mot sjukdomar komparativt med traditionella
metoder28 utan risk för infektionsrelaterade eller psykologiska problem som sprutor medför
samtidigt som konceptet är möjlig på en massproduktions-nivå och ekonomiskt applicerbar i
22
Montague, 2006
23
World Health Organisation, 2014-02-27, http://www.who.int/foodsafety/publications/biotech/20questions/en/
24
Gmopundit.blogspot, 2014-03-03, http://gmopundit.blogspot.se/2007/06/150-published-safety-assessments-on-gm.html#!/2007/06/150-
published-safety-assessments-on-gm.html
25
Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.28
26
Ibid, s.29-30
27
The Roslin Institute (University of Edinburgh), 2014-02-09, http://www.roslin.ed.ac.uk/public-interest/gm-chickens/
28
PharmaTutor, 2014-03-01, http://www.pharmatutor.org/articles/edible-vaccine-a-great-boon-in-medicinal-science
10
utvecklingsländer29, dessutom har konceptet möjliggjort potentiella framsteg för preventivt
skydd mot autoimmuna sjukdomar och för applicering inom cancerterapi30.
Enligt en rapport från världshälsoorganisationen uppskattas att 250 miljoner förskolebarn –
främst i Sydostasien och Afrika – lider av A-vitaminbrist varav beräknas mellan 250 000 till
500 000 bli blinda per år med 50 % mortalitetsrisk31.
2.5 Ekologisk odling
Det framstående alternativet till GMO är ekologisk odling vilket innebär att endast naturligt
förekommande medel brukas inom agrikultur med organiska material istället för artificiella
medel såsom kvävebaserade gödsel32. Fördelarna som uppkommer genom ekologisk odling är
avsaknaden på kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel som leder till förbättrade
ekologiska omständigheter i jordbruksmiljön istället för exempelvis erosion samtidigt som det
heterogena landskapet gynnar närmiljö genom förminskad energibrukning och förbättrade
ekologiska förhållanden33.
Nackdelarna som härleds från ekologisk odling är främst den komparativt försämrade
produktiviteten i jämförelse med icke-ekologisk odling som verkar på en större industriell
skala i snabbare produktionshastighet samtidigt som specifik utbildning och erfarenhet om
ekologisk odling inte är förutsättningar för framgång34.
2.6 Europeisk uppfattning
Enligt en rapport från EU-kommissionen 2010 rapporterades att 66 % av den europeiska
befolkningen (representerat via stickprovsundersökningar) uttryckte sig oroade angående
risker direkt associerat med GMO, medan endast 48 % uttryckte samma sak från Sverige.
Komparativt oroar européer mer för kemiska produkter, matförgiftning, dietrelaterade
29
Federation of American Scientists, 2014-03-01 http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-agriculture/2.-agricultural-
biotechnology/making-edible-vaccines-in-plants.html
30
V G Ramachandran, 2014-03-01, http://www.researchgate.net/publication/6255450_Edible_vaccines_current_status_and_future
31
World Health Organisation, 2014-03-02 http://www.who.int/nutrition/topics/vad/en/
32
Jordbruksverket, 2014-03-02,
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/ekologiskodling.4.373db8e013d4008b3a18000179.html
33
Krav, 2014-03-02, http://www.krav.se/vilka-ar-miljofordelarna-med-ekologisk-odling
34
International Efficient Agriculture Solutions and Standards Association, 2014-03-02, http://ieassa.org/en/organic-farming-pros-and-cons/
11
sjukdomar och fetma än GMO. Vissa undvek att ta ett ställningstagande i avsaknad av
information.35
2.7 Samexistens
Samexistens är ett begrepp som syftar på segregering mellan GMO-grödor och icke-GMOgrödor inom EU vars system uppehålls genom reglering av frön, buffertzoner och isolation.
Systemets reglering varierar mellan jordbrukare och länder vilket kan innebära problematik
om jordbruk nära gränser inom EU36.
2.8 Hållbar utveckling
Enligt FN innefattar hållbar utveckling tre dimensioner; ekonomisk hållbarhet, social
hållbarhet samt ekologisk hållbarhet med definitionen ”En hållbar utveckling är en utveckling
som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov".37
35
EU-Kommissionen, 2014-02-07, http://www.efsa.europa.eu/en/factsheet/docs/reporten.pdf
36
Marta Czarnak-Kłos, Emilio Rodriguez-Cerezo, 2014-03-02, http://ecob.jrc.ec.europa.eu/documents/Maize.pdf
37
Förenta Nationerna, 2014-03-03 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/
12
3 Analys
3.1 Praktiska kvalitéer
I detta kapitel diskuterar jag den praktiska nyttan GMO har, samt möjliga applikationer.
GMO har flertalet fördelar som lett till opinioner som förespråkar att dess användning
överväger nackdelarna och är kapabel att lösa flertalet problem; det först förekommande
tenderar att vara direktrelaterade till agrikultur i vilket GMO kan vara en lösning inom vissa
områden men detta varierar starkt beroende på de faktorer som är i beräkning såsom
skadedjur, ogräs eller fysikaliska förhållanden som är problematiska för ekologisk odling.
Studier hänvisar till att GMO tenderar att ge större avkastning vid uppkomsten av sagda
faktorer vilket inte rättfärdigar ett skifte från traditionellt jordbruk till bioteknologiskt
jordbruk, däremot gives möjligheten till utnyttjning av GMO inom specifika regioner där
GMO kan brukas för primärproduktion som annars ej skulle vara möjlig, detta skulle på sikt
under säkra omständigheter leda till utvecklade socioekonomiska förhållande i sagda regioner
och leda till teoretiskt ökad tillväxt och sysselsättning.
Utöver agrikultur finns ett värde i GMO för forskning som kan ge direkt konkreta resultat;
såsom förbättrad epidemiologisk kontroll vid utbrott av epidemier – vilket kan variera från
fetma, hjärt-och kärlsjukdomar till infektioner – som ger större flexibilitet och variation för
problemlösning från ett medicinskt geografiskt perspektiv vilket även innefattar vaccinering
ifall massproduktion av ätbara vaccin lyckas (vilket prognoser och spekulationer har varit
positiva för); detta innebär att förbättrade villkor skulle kunna ges till världen generellt då
problem som är direkt associerade med sprutbaserad vaccinering skulle kunna elimineras,
men detta skulle innebära främst en fördel för mindre ekonomiskt utvecklade länder då denna
metod är relativt billig och simpel i förhållande till produktion och i vissa fall blir mindre
logistiskt problematiskt.
Bortsett från spekulation finns konkreta möjligheter att lösa världshälsoproblem idag genom
det ”gyllene riset” som är en hållbar lösning för att eliminera näringsbristsituationen i Afrika,
Sydostasien eller bara generellt som vitaminsupplement på marknaden vilket möjligen skulle
leda till förbättrad hälsa i välutvecklade länder då mat-konsumtion påverkas positivt, men
främst i de länder med invånare som lider av akut brist på sagda näringsämnen; detta skulle
13
leda till förbättrade förhållanden i de påverkade länderna som skulle resultera i en
kedjesekvens med tillväxt i länderna då demografiska aspekter utvecklas i kausalitet med de
ekonomiska då potentiell arbetskraft ej dör, mindre andel av BNP i procent ej behövs brukas
för att bemöta hälsokrisen och kan brukas istället på andra element i samhället såsom
infrastruktur och utbildning vilket i sin tur leder till en positiv spiral för respektive samhälle.
Från ett ekonomiskt perspektiv är GMO:s innebörd tvetydlig; svårighet finns inom
kvantifieringen av dess betydelse som kraft på världsmarknaden, i flertalet anekdotiska fall
har positiva utkomster uppvisats med godtagbar data, dock utgörs resultatet ej främst på
GMO:s avkastning utan på dess förmåga att bemöta specifika predatorer och parasiter vilket i
sig innebär att fördelen med GMO handlar om negation av vad ekologisk odling inte kan
bemöta jämförelsevis effektivt vilket förklarar situationerna GMO har givit vinst. Som
kontrast krävs hänsyn till GMO är en relativt ny teknik med enorm potential analogt med den
traditionella förädlingen av boskapsdjur och växter som kulminerade resultaten från artificiell
insemination angående avkastning, alternativt finns spekulationer kring modifiering av
växters effektivitet av resursbrukande såsom vatten eller näringssalter, Detta skulle innebära
teoretisk upplåsning av vissa regioner för jordbruksambitioner vilket hänvisas inom den första
analysparagrafen, alternativt mindre belastning av miljön.
3.2 Risker
I detta kapitel diskuteras risker och konsekvenser som härstammar från användningen av
GMO.
Problemen kultivering av GMO medför kan innebära dramatisk destruktivitet för ekologin då
genflöde kan leda till spridning av gener och inkräktning på främmande habitat med
konsekvenser som kan variera från småskalig verkan till i värsta fall teoretisk regional
ekologisk kollaps ifall trofinkedjor rubbas. Spridning av icke-inhemska gener är sannolik med
tanke på den omfattande handeln av agrikulturella varor med genmodifiering; exempelvis
sojabönor, vilka kan kontaminera främmande miljöer beroende på logistisk infrastruktur så
vida åtgärder ej tas såsom hypotetisk sterilisering, förstärkta fysikaliska barriärer, striktare
granskning alternativt restriktioner; dock kan restriktioner leda till ekonomiska problem
såsom privata aktörer missgynnas medan regioner isoleras.
14
Ifall en ekologisk kollaps möjligen skulle ske varav GMO är inblandad kan det innebära ett
paradigmskifte för ökad stigmatisering av bioteknologi vilket kan resultera med restriktioner
för – alternativt stagnering av – regioners vetenskapliga utveckling inom förenämnda ämne
vilket i sin tur påverkar innovation och långsiktigt kultur.
Spridning kräver större uppsyn från ett juridiskt perspektiv då uppsikten och kontroll av GMgrödor brister i GMO-toleranta länder såsom USA där kontroll sker frivilligt, i vilket fall en
restriktiv policy EU verkar för skapar ej konstruktivitet då oönskade resultat möjligen redan
sker i övriga regioner i omvärlden på grund av det logistiska nätverket världshandeln behöver;
detta innebär inte nödvändigtvis att en extrem restriktiv juridisk syn på GMO bör inskaffas,
däremot skulle en hypotetisk global samverkan för uppsyn av utvecklandet av GMO kunna
minska spridningen av oönskade genflöden; dock bör länders suveräniteter och tankesätt
respekteras vilket gör en sådan åtgärd osannolik.
Genflöden och genetisk kontaminering kan innebära problem för ekologiska odlare som
tvingas anpassas efter andra dynamiker ifall deras varor kontamineras av GMO, vilket ej har
en makroekonomisk verkan, däremot kan lokala områden och regioner med en lång historia
och kultur som förknippas med ekologisk odling och ekologism riskera att förlora sin
kulturella och ekonomiska identitet.
Ett problem som GMO-odlare bemöter är homogeniteten av ekologi vilket gör
naturlandskapen väldigt sårbara för potentiella inkräktare – då en monoton miljö underlättar
anpassning – vilka möjligen kan etablera sin närvaro; ifall inkräktarna är någon organism eller
sjukdom som även påverkar människor kan regional hälsa påverkas negativt samtidigt som
ekonomin och ekologin missgynnas.
3.3 Hållbar utveckling
I detta kapitel tas förhållandet mellan GMO och hållbarhet upp.
Problematiken kring diskussioner angående hållbar utveckling kan resoneras kring semantiska
perspektiv; för att bemöta detta utgår denna analys från FN:s definition.
15
Från ett ekonomiskt perspektiv existerar reella fördelar som uppnår del-kravet angående
ekonomisk hållbarhet. Detta befästs primärt inom agrikulturell produktion då diverse
modifieringar uppnått positiva resultat; främst i bekämpning mot skadande organismer i vilket
fall GMO minskar kostnader medan ökning av tillväxt uppnås. Detta innebär stor signifikans
för länder beroende av respektive primärproduktion såsom agrikultur då sociala och
ekonomiska aspekter påverkas positivt i och med regional tillväxt vilket finnes i förenämnda
del-kapitel, dock kan miljöns påverkan fluktuera då utveckling av monokulturer eller genetisk
kontaminering sker med olika variationer beroende på förutsättningarna – med resultanten av
förändrad miljö med minskad ekologisk mångfald med medföljande konsekvenser. Dock kan
man argumentera att teknologisk utveckling inom genteknik kan potentiellt brukas för
minimering av eventuella skador eller nollställning då konkreta metoder finns för att hitta
GMO – exempelvis s.k. markörer – medan teorier om minskad ekologisk påverkan från GMO
finns.
Den största reella ekonomiska fördelen om GMO idag finns förmodligen inom dess förmåga
samt enorma potential att bemöta epidemiologiska problem genom att erbjuda substitut till
äldre metoder som kräver organisatoriska samt logistiska förutsättningar på global skala för
att effektivt bemöta problem vilket GMO som kontrast kan kontra genom att erbjuda
decentraliserade och tillgängliga medel för lokala befolkningar genom agrikulturell
produktion; det största problemet om näringsbrist i Sydostasien har spekulerats kring och är
kapabel av att vara en nyckeldel till lösningen då regionen ej har geografiska motsättningar
till agrikultur (vilket ökenregioner har) vilket leder till möjligheten att med stor sannolikhet
kunna lösa problemet på lokal nivå förutsatt att GMO såsom det gyllene riset kan brukas inom
kontrollerande omständigheter för miljösäkerhet samt inom diverse suveräniteters juridiska
ramar i vilket acceptans av tekniken är en förutsättning att lyckas vilket medför flertalet
socioekonomiska fördelar som förenämnda del-kapitel redogör.
Hänsyn till världsmarknadens dynamik är en förutsättning för kvantifiering av GMO:s roll
som ekonomisk tillgång, i vilket fall brukandet av GMO fluktuerar regionvis samt faktumet
av dess relativt unga ålder medför komplikationer för sammanställning av dess innebörd som
variabel på global nivå; vidare forskning rekommenderas för en kvalificerad bedömning.
Förhållandevis har GMO liten social påverkan vid exkludering av ovannämnda
socioekonomiska påverkan. Dock kan EU:s skepticism mot GMO-mat som fenomen från den
generella EU-medborgaren vara intressant att nämna vilket i bästa fall endast utgör
16
konsumenters preferenser angående mat-konsumtion. I värsta fall kan den allrådande
skepticismen leda till stigmatisering av GMO:s relation till övriga relevanta ämnen,
exempelvis forskning vilket kan teoretiskt leda till s.k. braindrain av europeiska GMOforskare till länder med mer positiv syn till GMO då företagsklimat och akademiska centrum
möjligen är mer utvidgade och utvecklade, vilket möjligen kan skada långsiktigt EU:s
innovativa kompetens då konkurrens från omvärlden ökar i och med GMO:s flexibilitet och
möjliga tillämpningar inom diverse ämnen vilket har visats möjligt inom exempelvis
epidemiologi och teoretisk medicin.
Det är främst inom den ekologiska grenen av hållbar utveckling som GMO tenderar att
generera problematik vilket har redogjorts och förklarats tidigare i analys-kapitlen. Huruvida
GMO påverkar miljön kan variera beroende på externa förhållanden, för tillfället finns inga
direkt effektiva medel för konservering av miljön mot GMO:s långsiktiga inflytande, vilket
främst beror på säkerhetsbrister internationellt vilket har resulterat med olika incidenter inom
olika intervall tidsmässigt, dock har inga enorma ekologiska konsekvenser uppvisats på en
stor skala än vilket ger frågeställningen huruvida en storskalig konsekvens kan ske utöver de
kända riskerna med genflöde, monokulturer och inkräktning av främmande organismer i
andra habitat. I och med teknikens unga ålder kan man endast spekulera ifall en ekologisk
kataklysm kommer att ske på grund av GMO analogt till kärnkraftens fall med Harrisburg,
Tjernobyl och nyligen Fukushima vilket skulle resultera i möjligt paradigmskifte med generell
negativ syn mot brukandet GMO. Man kan även spekulera positivt kring teknikens ålder
genom resonemanget att teknologisk utveckling kan leda till lösningar av de nuvarande
bristerna samt till förbättringar för miljön inom multipla områden.
Sammanfattande kan man konstatera att brukandet av GMO är för dagsläget inte möjliggör en
hållbar utveckling på grund av ekologiska begränsningar och problem som medförs, däremot
förhåller sig brukandet någorlunda positivt angående de resterande dimensionerna, samt finns
stor potential inom området att uppnå förbättrad relation till miljön ifall teknologin att
överkomma dess begränsningar realiseras.
17
4 Sammanfattning
Denna undersökning analyserade GMO:s position i förhållande till dess nytta respektive
komplikationer och nackdelar. Den använda metoden utgick från analysering, reflektion,
introspektion samt medföljande spekulation av ämnet genom brukning av diverse tillgängliga
akademiska uppsatser, komplimenterande sekundära källor med olika perspektiv,
nyanseringar och informativa innehåll samt utnyttjades statistik som med övrig information
gav en översiktsbild om ämnet i fråga. Praktiken av GMO med dess nytta och risker
diskuterades samt analyserades huruvida hållbar GMO är med slutsatsen att kriteriet för
ekologisk hållbarhet ej uppnås, dock finnes potential för åtgärder vilket möjliggör hållbar
utveckling då praktiken av ämnet ifråga är relativt ny.
18
5 Referenslista
I.
African Biosafety Network of Expertise, (2014-03-02),
http://www.nepadbiosafety.net/subjects/biotechnology/process-of-developing-genetically-modified-gmcrops
II.
Brändén, Henrik (2011)Genteknik som tar skruv, Stockholm, Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande, Formas
III.
Brändén, Henrik(2004),Genteknik, kloning och stamceller, Vetenskapsrådet
IV.
David Castle (2014-03-02), http://www.agbioforum.org/v14n1/v14n1a01-smyth.htm
V.
Dr J. Glover (2014-02-29), http://data.daff.gov.au/brs/brsShop/data/12860_gene_flow_report.pdf
VI.
Environmental Sciences Europe, (2014-02-07), http://www.enveurope.com/content/24/1/24
VII.
EU-kommissionen, (2014-02-07), http://www.efsa.europa.eu/en/factsheet/docs/reporten.pdf
VIII.
Federation of American Scientists, (2014-03-01), http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuseagriculture/2.-agricultural-biotechnology/us-regulation-of-genetically-engineered-crops.html
IX.
Federation of American Scientists, (2014-03-01), http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuseagriculture/2.-agricultural-biotechnology/usda-regulation-of-pharma-crops.html
X.
Federation of American Scientists, (2014-03-01) http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuseagriculture/2.-agricultural-biotechnology/making-edible-vaccines-in-plants.html
XI.
Forskningsrådet för miljö (2003), areella näringar och samhällsbyggande, Formas, Genklippet? Maten,
miljön och den nya biologin, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,
Stockholm, Formas
XII.
Förenta Nationerna, (2014-03-03), http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-ochfattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/
XIII.
Gmopundit.blogspot, (2014-03-03), http://gmopundit.blogspot.se/2007/06/150-published-safetyassessments-on-gm.html#!/2007/06/150-published-safety-assessments-on-gm.html
XIV.
Green Health Report, (2014-03-01), http://greenhealthreport.com/2010/07/the-dangers-ofmonocultures/
XV.
Huff, Ethan A. (2014-03-01), http://www.globalresearch.ca/gmo-contamination-genetically-modifiedrice-trials-in-u-s-contaminate-worlds-rice-supply/5341589
XVI.
International Efficient Agriculture Solutions and Standards Association, (2014-03-02),
http://ieassa.org/en/organic-farming-pros-and-cons/
XVII.
Jordbruksverket, (2014-03-02),
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/ekologiskodling.4.373db8e013d4008b3a1800017
9.html
XVIII.
Kemikalie Inspektionen, (2014-02-09),
http://www.kemi.se/Innehall/Bekampningsmedel/Genmodifierade-organismer-GMO/
19
XIX.
XX.
Krav, (2014-03-02), http://www.krav.se/vilka-ar-miljofordelarna-med-ekologisk-odling
Marta Czarnak-Kłos, Emilio Rodriguez-Cerezo (2014-03-02),
http://ecob.jrc.ec.europa.eu/documents/Maize.pdf
XXI.
XXII.
Montague, (2006), ”Inherit the Wind”, CounterPunch, weekend edition januari 7-9
PharmaTutor, (2014-03-01), http://www.pharmatutor.org/articles/edible-vaccine-a-great-boon-inmedicinal-science
XXIII.
SoyStats, (2014-02-29), http://soystats.com/archives/2012/page_36.htm
XXIV.
Shi, Guanming, Chavas, Jean-paul, Lauer, Joseph (2014-03-01),
http://www.nature.com/nbt/journal/v31/n2/extref/nbt.2496-S1.pdf
XXV.
Stone, Glenn Davis (2014-02-10),
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X10001737
XXVI.
The Roslin Institute (University of Edinburgh), (2014-02-09), http://www.roslin.ed.ac.uk/publicinterest/gm-chickens/
XXVII.
V G Ramachandran (2014-03-01),
http://www.researchgate.net/publication/6255450_Edible_vaccines_current_status_and_future
XXVIII.
World Health Organisation, (2014-02-27),
http://www.who.int/foodsafety/publications/biotech/20questions/en/
XXIX.
World Health Organisation, (2014-03-02), http://www.who.int/nutrition/topics/vad/en/
20
