Tekniska högskolan - Umeå Universitet Institutionen för Tillämpad Fysik & Elektronik Wearable Computers, D, 10p, 2003 2003-10-10 Björne Lindberg Ulf Brydstén Lars Karlsson Trådlös Kommunikation Jan Svensson [email protected] Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Abstract I denna rapport beskrivs och jämförs de olika trådlösa teknologierna: IR, WLAN Blåtand, Laser och GPRS. Rapportens syfte är att tjäna som underlag vid beslut om vilken trådlös teknik man skall använda sig av när man designar ett system som på ett eller annat vis skall utbyta information med andra system. Frekvensspektrat och problemen med det trådlösa mediet behandlas också. I slutet diskuteras den trådlösa fronten. Rapporten avslutas med ett fiktivt praktikfall rörande ett kommunikationssystem till Volvo Lastvagnar, Umeå. Key Words IR, WLAN, Blåtand, Laser, GPRS, trådlös kommunikation, trådlös teknik, trådlösa nätverk, trådlösa mediet, överföringshastighet, bandbredd, störningskänslighet, säkerhet, reflexion, diffraktion, refraktion, scattering 2 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Innehållsförteckning Inledning ………………………………………………………………..... 4 Kommunikationens grunder ………………………………………….... 4 Definition av trådlös kommunikation …………………………………. 4 Trådlös vs trådbunden kommunikation ……………………………….. 5 Fördelar med trådbunden kommunikation ……………………………. 5 Fördelar med trådlös kommunikation ………………………………… 5 Det elektromagnetiska frekvensspektrat ………………………………. 5 Vågutbredning och relaterade problem ………………………………... 6 Olika typer av trådlösa tekniker ………………………………………... 7 IR-kommunikation ………………………………………………………. 8 Laser-kommunikation .………………………………………………….. 9 Radio-kommunikation …………………………………………………... 11 Blåtand ………………………………………………………………... 11 WLAN ………………………………………………………………... 13 GPRS över GSM ……………………………………………………… 15 Trådlösa Fronten ………………………………………………………… 16 Sammanfattning …………………………………………………………. 17 Referenser ………………………………………………………………... 18 Praktikfall Volvo Lastvagnar …………………………………………... 19 3 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Inledning I dagens inbyggda system vill man ofta ha möjligheten att på ett enkelt sätt överföra data mellan det inbyggda systemet och en stationär PC eller annat system. Det kan handla om överföring över korta eller långa distanser. När man designar sitt system kan man välja att göra kommunikationsdelen trådbunden eller trådlös. Väljer man att göra den trådlös finns det ett stort utbud av teknologier att välja bland. Frågan man ställer sig är vilken typ av trådlös kommunikationsteknik man skall använda sig av? Vad passar bäst till just mitt system, min applikation? Vilka fördelar erbjuder den trådlösa tekniken och vilka är problemen? I denna rapport görs ett försök att utreda dessa frågor. Kommunikationens grunder För att kommunikation skall fungera krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Nedan listas dessa grundpelare som är ett krav för varje kommunikationssystem och som läsaren skall ha med sig i sin fortsatta läsning (En analogi med hur människan kommunicerar kan observeras) [8]. 1. Det måste existera en sändare, en mottagare, en kanal att kommunicera över samt information som skall skickas mellan sändare och mottagare. 2. Båda parter måste stå i förbindelse med varandra (höra varandra). 3. Kommunikationen måste ske med ett språk som båda förstår. 4. De kommunicerande parterna får ej ”prata i mun på varandra” utan måste vara överens om vem som skall tala och vem som skall lyssna. 5. Parterna får ej prata för snabbt så att missförstånd uppstår, eller för långsamt, så att den andre ledsnar och avbryter kommunikationen. 6. Det måste finnas ett sätt att kontrollera och bekräfta att informationen kommit fram och blivit förstådd. Dessa punkter är a och o i kommunikation och är något som utvecklaren av kommunikationssystemen måste ta hänsyn till. Det skall visa sig att olika system hanterar dessa punkter på olika sätt. Definition av trådlös kommunikation Innan man fortsätter med läsningen kan det vara bra att definiera upp vad som menas med trådlös kommunikation. Den generella tekniska definitionen av "trådlös kommunikation" och den som används i denna rapport är: ”kommunikation över etern med hjälp av elektromagnetiska vågor”. Trådlös 4 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 kommunikation skulle kunna innefatta kommunikation genom tex röksignaler, doftsignaler, djungeltrummor och vanligt tal. Dessa går dock under beteckningen akustiska signaler och behandlas inte här. [5] Trådbunden vs trådlös kommunikation Innan man bestämmer sig om man skall göra kommunikationsdelen trådbunden eller trådlös kan det vara intressant att titta på respektive för- och nackdelar. Fördelar med trådbunden kommunikation Att använda trådbunden teknik innebär att man till en given signal har dedikerat det fysiska mediet mellan sändare och mottagare. Man tvingar således signalen att följa mediet vilken därigenom hindras från att beblanda sig med andra signaler. Detta löser massa problem. Man behöver inte dela på mediet med andra signaler på samma sätt som vid trådlös kommunikation. Man slipper frekvensplanering, avancerade, kanalkodningar etc. Med de senaste teknikerna som tex USB 2.0 kan dessutom väldigt stora datamängder överföras på kort tid. Detta är den huvudsakliga fördelen med att använda trådbunden kommunikation, dvs överlägsen dataöverföringshastighet. Med trådbunden teknik behöver man heller aldrig tänka på att söka licenser och ha dyra abonnemang som vid vissa trådlösa lösningar. Exempel på trådbundna tekniker är RS-232, firewire och USB. [4] Fördelar med trådlös kommunikation Vi lever i ett mobilt samhälle och idag förflyttar vi oss geografiskt mer än någonsin. Bärbara datorer, bärbara mätsystem, PDA:er och mobiltelefoner är det snabbast växande segmentet inom datorindustrin [9]. Vi kräver tillgång till alla services som vi tidigare bara haft via trådbundna stationära lösningar. Services som Internet, mail, telefoni, sms är några av de mest använda och som önskas i ovan nämnda bärbara system. Vi mer eller mindre kräver av tekniken att den låter oss slippa de förhatliga kablarna. Med trådlös kommunikation uppnår man en helt annan flexibilitet, mobilitet och skalbarhet som trådbunden teknik inte kan erbjuda. [11] Det elektromagnetiska frekvensspektrat Det elektromagnetiska frekvensspektrat är en naturlig, ändlig, begränsad resurs och utgör den fysiska kanal som används vid trådlös kommunikation. Det har olika egenskaper beroende på var i spektrat man befinner sig. De elektromagnetiska vågorna sträcker sig från de längsta radiovågorna till den kortaste strålningen: gammastrålning. Frekvenser över 3 GHz dämpas kraftigt av 5 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 föremål som tex byggnader. För att komma runt dessa problem kan speglar användas. Vid frekvenser över 20 GHz börjar även nederbörd att påverka vågornas utbredning. Partikelegenskaperna ökar och vågegenskaperna avtar desto högre upp i spektrat man kommer [5]. Bandnamn Vanlig benämn. Frekvens Gamma Röntgen Ultraviolett (UV) Synligt ljus Infrarött ljus (IR) Extremely High Frequency (EHF) Super High Frequency (SHF) Ultra High Frequency (UHF) Very High Frequency (VHF) High Frequency (HF) Medium Frequency (MF) Low Frequency (LF) Very Low Frequency (VLF) Extremely Low Frequency (ELF) Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolett strålning Synligt ljus Infrarött ljus Mikrovågor Mikrovågor Mikrovågor Radiovågor Radiovågor Radiovågor Radiovågor Radiovågor Ljudvågor 300PHz-> 30PHz-300PHz 3PHz-30PHz 300THz-3PHz 300GHz-300THz 30-300GHz 3-30GHz 300-3000MHz 30-300MHz 3-30MHz 300-3000kHz 30-300kHz 3kHz-30kHz 300Hz-3kHz Teknologier Laser Laser Laser, IR MW MW,Sat,802.11a, HiL GPRS, BT, WLAN Kortvågsradio UndervattensCom Djungeltrumma Vågutbredning och relaterade problem En sändare består i princip av en antenn, som är kopplad till en strömkälla. Då uppstår ett elektromagnetiskt fält, som genererar vågor med en viss frekvens. Ju längre bärvåg man vill skicka iväg, desto längre måste antennen vara. Längre radiovågor har lättare att följa jordytan. För korta vågor är räckvidden i princip densamma som den optiska sikten [11]. Utbredning av elektromagnetiska vågor i rymden är olik utbredningen i kablar. Signalutbredningen i kablar sker endimensionellt och tappar på så vis ingen energi, förutom eventuell absorbtion i kabeln. I trådlös överföring breder vågorna ut sig sfärsikt i tre dimensioner. För att lagen om energikonservation skall vara uppfylld så måste signalen tappa energi vartefter den utbreder sig, s.k. Pathloss. För varje fördubbling av avstånd mellan sändare o mottagare så minskas signalen med 6 dB. För alla frekvenser upp till mm-vågsfrekvenser så är denna frirymdförlust den viktigaste källan till signalförlust. Detta är också den huvudsakliga anledningen till att trådlös överföring kräver mer energi för att generera och överföra en signal. Ett annat problem som man brottats med är att eliminera olika typer av brus. Med dagens avancerade signalbehandlig kan man dock påstå att man klarar att hantera detta på en tillfredställande nivå. När signalvågor som färdas i den fria rymden på något vis hindras eller blockeras så 6 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 uppstår nya vågor som resultat. Man skiljer mellan 4 typer av interaktioner. Reflektion, refraktion and diffraktion och scattering [7, 9]. Figur 1: Reflektion, refraktion och diffraktion 1.Reflektion. Detta inträffar när en våg träffar ett plant/slätt objekt. Vågen reflekteras, dvs vågen fortsätter med samma hastighet men med annan riktning. 2.Refraktion. Detta inträffar när en våg inträder i ett medium med annan våghastighet. Både hastighet och riktning påverkas. 3.Diffraktion. Detta inträffar när en våg träffar en kant. Vågen har en fallenhet att böja sig vid kanten och därmed få en annan riktning. Denna egenskap är starkt frekvensberoende. Desto högre frekvens desto mindre diffraktion. Väldigt höga frekvenser böjer sig inte alls. Ex ljus. 4.Scattering. Uppsamlingsnamn för alla interaktioner som är för komplex att beskriva med reflektion, refraktion och diffraktion. Scattering är starkt frekvensberoende. Vanligen så ökar det med frekvensen [9]. Olika typer av trådlösa tekniker Det finns många trådlösa tekniker att välja mellan. De tekniker som jag valt att behandla tillhör de vanligaste: WLAN, Bluetooth, IR, Laser samt GPRS över GSM. Först beskriver jag tekniken allmänt, därefter har jag i slutet av varje teknik sammanställt en tabell med viktiga fakta vars syfte är att tjäna som underlag för jämförelse av de olika teknikerna. När man designar sitt system finns det flera variabler som påverkar vilken teknik som är lämplig. Skall man tex bygga ett litet system så får Kom-utrustningen inte vara stor och otymplig. Är det fråga om långväga kommunikation måste man ha lång räckvidd etc. Jag har valt att jämföra systemen på följande punkter: Systemets storlek Störningskänslighet Säkerhet Licenser, abonnemang Pris, Ekonomi Räckvidd Dataöverföringshastighet Multikommunikation/Singelkommunikation 7 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Infrarött ljus lnfrarött ljus ligger precis utanför det synliga spektrat. Överföring av data med sådant ljus kräver en koncentrerad stråle, som innehåller informationen. Strålen skickas från en sändare till en mottagare, med det undantaget att både den sändande enheten och den mottagande enheten måste vara utrustade med varsin sändare (transmitter) och mottagare (receiver). Man pratar därför om att irprodukter är transceivers, alltså en kombination av sändare och mottagare. IR-Teknik kräver fri sikt mellan sändare och mottagare. Detta beror på ljusets egenskaper, dvs att ljus inte kan lysa genom väggar och svänga runt hörn. Omgivningens ljus stör dessutom ljusstrålen. Även moln, dimma och dis är stora hinder. Tekniken är därför mest lämplig för överföring på kortare avstånd, upp till 50 meter. IrDA-standarden med versionsnummer 1.1, tillåter ännu så länge bara 4 Mbps med en möjlig utbyggnad till 16 Mbps. Det förekommer två huvudtyper av IR-teknik: aktiv teknik, där en IR-emitterande strålningskälla används (ex fjärrkontroll) och passiv teknik, där man utnyttjar IRstrålningen som objektet sänder ut (ex värmekameror). Infrarött ljus kan också användas i ett WLAN och ge oss nästan lika bra prestanda som ett konventionellt LAN. Det problem vi möter är att det maximala avståndet mellan sändare och mottagare är 10-20 meter. Dessutom får som tidigare nämnts inte något föremål befinna sig i vägen [20]. Infraröd överföring i det fysiska lagret Infraröd överföring bygger på att man sänder infrarött ljus i pulser som skapats av en IR-diod. Vanligtvis använder man våglängderna 850nm till 950nm och en uteffekt på 2 Watt. Vid överföring av data använder man någon av de 3 metoderna: Direct modulation, Pulse-position modulation, Carrier modulation. Direct modulation Binär etta = diod på, binär nolla = diod av. Dataströmmen måste kodas med t.ex. Manchester-encoding för att sändare och mottagare ska kunna upprätthålla klock- och bitsynkronisering. Pulse-position modulation Ett optiskt filter hos mottagaren minskar solljus och reflexer. Detta minskar effektbehovet hos sändardioden. Bitströmmen delas upp i symboler om N bitar och varje symbol sänds i en av 2^N tidsluckor. Vanligt är 4 bitar och 16 tidsluckor, vilket ger cirka 2 Mbps. Högre datahastighet kräver equalizer för multi-path-dispersion samt att man höjer "off signal level" hos fotodioden. Carrier modulation Modulerar en bärvåg på samma sätt som inom radio med t.ex. FSK (frequency shift keying) eller PSK (phase shift keying). 8 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Mottagaren kan då filtrera signalen med både optiskt- och elektroniskt filter före demoduleringen. Ger ca 2-4 Mbps. Hastigheter kring 10 Mbps kan uppnås, men multipath-fenomen måste då kringgås (t.ex. genom multi-subcarrier modulation). IR-KOMMUNIKATION Systemets storlek: IR-teknik lämpar sig för både stora, små och bärbara system. IR-dioder, trancievers finns i både stora och små format och komponenterna som behövs har låg vikt. Störningskällor: IR-kommunikation kräver fri sikt mellan sändare och mottagare och klarar ej hinder som dimma, dis och optiska hinder som tex byggnader. IR-Teknik störs av vanligt solljus och kan inte användas utomhus. Säkerhet – IR-kommunikation ger bra grundsäkerhet genom att en ljusstråle är svår att avlyssna utan att bryta eller förvränga. Kryptering på applikationsnivå kan användas som komplement. Licenser, abonnemang – IR-kommunikation använder IR-bandet som ligger på 300GHz-300THz. Dessa är oreglerade och därmed licensbefriade. Räckvidd: ca 1km Dataöverföringshastighet: Högst 16 Mbit/s (VFIR) Multi-/Singelkommunikation: IR applikationsområden är som point to point kabelersättning. Även point-multipoint existerar genom ofokuserat ljus.WLAN Problem: Tekniken är universell, välbeprövad och lättanvänd och inga direkta problem finns annat än att den kräver fri sikt mellan sändare och mottagare. Pris, Ekonomi: IR-utrustning är mycket billig. Applikationsområden: Lämpliga applikationsområden är överföring av data mellan mätutrustning, modem, kameror, PDA:er, klockor etc. IR-teknik passar sämre i mobila lösningar genom att sändare och mottagare hela tiden måste se varandra med en riktad stråle. Laserkommunikation Laserkommunikation är enkelt förklarat kommunikation genom användning av laserljus. I många avseenden liknar laserkommunikation och radiokommunikation varandra. I båda fallen används elektromagnetiska vågor, om än inom helt olika frekvensområden. Laserstrålen används som bärvåg och moduleras med en underbärvåg, där informationen finns. Men om en laser är en ljuskälla, vad gör denna speciellt lämplig för kommunikation? Varför inte använda vilken ljuskälla som helst? Jo, det går i princip, men med laserljus går det väldigt mycket bättre. Laserljus genom glasfiberkablar är en sentida tillämpning inom teletekniken, men det går faktiskt 9 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 också att kommunicera på en laserstråle t.ex. genom luften och då över förvånansvärt stora avstånd. Just det gör LaserCom lämpligt för kommunikation, som både innehåller laser, optik och elektronik. Det faktum att en laser alstrar ljus med endast en viss färg, är en fördel vid LaserCom. Det möjliggör användning av mottagningsutrustning, som är okänslig för andra färger än just den som används för den aktuella kommunikationen. Med det blir interferensen med alla andra färger mindre och mottagningen klarare. Än viktigare är, att ljuset från en laser dämpas obetydligt på vägen genom det medium som utbredningen sker. Det beror på att laserljus är koherent, d.v.s alla ljusvågor som lämnar lasern har exakt samma frekvens och exakt samma fasläge (de svänger i samma takt och åt samma håll). Det är anledningen till att ljuset även från en liten laser kan ses på långt håll. LASER Systemets storlek: Laserteknik lämpar sig i dagsläget bäst för stora system, ej bärbara system. Eftersom tekniken innehåller optik, linser etc vilka är stora i sig så blir även kommunikationssystemet som helhet stort och klumpigt. Störningskällor: Laserkommunikation klarar hinder som dimma och elektromagnetiska störningar Endast helt ogenomskinligt material kan stoppa strålen. Säkerhet – Laserkommunikation ger bra grundsäkerhet genom att en ljusstråle är svår att avlyssna av utan att bryta eller förvränga. Kryptering på applikationsnivå kan användas som komplement. Licenser, abonnemang – Laserkommunikation använder de 3 frekvensbanden IR, Ljus, UV vilka samtliga är oreglerade och därmed licensbefriade. Inga abonnemang behövs. Räckvidd: ca 32 mil praktiskt, Teoretiskt 100 Mil. Dataöverföringshastighet: ca 155 Mbit/s vid max 5 km Multi-/Singelkommunikation: Lasers applikationsområden är mestadels point to point. Det går att bygga point to multipoint men det är ovanligt Problem: Sändare och mottagare måste vara mycket stabilt förankrade och systemet måste ha fina kallibreringsmöjligheter. Problem att rikta in lasern första gången är stor. Pris, Ekonomi: Laserutrustning är relativt dyr, kräver laserdioder med låg divergens samt bra optik. Applikationsområden: Laserteknik passar bra vid stora system som kräver säkra överföringar vid eländig terräng. Laserteknik passar sämre i mobila lösningar genom att stabilisation och noggrann riktning av laser mellan sändare och mottagare är så viktig. 10 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Blåtand Blåtand använder radiovågor i frekvensbandet 2.4 GHz som sändningsmedium. Dessa kan, till skillnad från infrarött ljus som IR-kommunikation använder sig av, färdas runt och i viss mån även genom föremål. De har således större räckvidd och är därmed svårare att kontrollera. Blåtand används i distribuerade nätverk och är designat för snabba, enkla och trådlösa förbindelser vid låg bandbredd. Blåtandsenheter behöver, eftersom de använder radiovågor, inte ”se” enheten de ska ansluta till och kan således användas genom till exempel väggar. Upp till åtta blåtandsenheter kan tillsammans bilda ett enkelt distribuerat nät som kallas pikonät. Ett piconät består av en master och en eller flera slavar. Mastern kontrollerar slavarnas tillgång till radiokanalen. En slav i ett piconät kan delta i andra piconät, antingen som master eller som slav. När två piconät har överlappande täckning kallas det ett scatternät. Blåtand med effekten 1mW, som är vanligast, kan överföra information simultant till flera olika enheter inom en 10-meters radiosfär. Alla piconät i en sådan radiosfär har ett eget frekvensband för att inte störa varandra. Av samma anledning har varje piconät varsin frekvenshoppningssekvens. Enheter som deltar i flera nät tar del av den lämpliga sekvensen via TDMA (”Time Division Multiple Access”). TDMA är ett digitalt transportschema där enheternas sänd och mottagningssignaler begränsas till särskilda tidsslussar. Blåtandsenhetens radio kan inte sända och ta emot information samtidigt utan växlar mellan dessa aktiviteter. Det sker enligt ett visst mönster och medför att blåtandsenheterna måste passera vissa tillstånd när ett piconät upprättas. Blåtands hårdvara kan delas upp i två delar. Dessa är radio- respektive länkmodulen. Radiomodulen skapar radiovågor i frekvensbandet 2,4 GHz, som är ett licensfritt, så kallat ISM-band (Industrial Scientific Medicine). Länkmodulen ansvarar för att beräkna hoppsekvensen. Till denna beräkning används masterns 48-bitars enhetsadress. Länkmodulen ansvarar även för felkorrigeringsprocesserna i Blåtand. Dessa är FEC (”Forward ErrorCorrection scheme”) och ARQ (”Automatic Retransmission request”). Syftet med FEC är att rätta till fel när de uppstår och reducera antalet återsändningar. ARQ ser till att informationen fortsätter att skickas antingen tills en bekräftelse på lyckad sändning skickats tillbaka eller en förutbestämd tidsperiod har utlöpt. Dessutom bifogas en CRC- (”Cyclic Redundancy Check”) till varje paket. CRC är en kontrollsumma som beräknas på de data som skickas. CRC visar att inget gått fel i överföringen, men ger inte något bra integritetsskydd eftersom det är lätt att skapa en ny CRC som stämmer med ett modifierat meddelande. Många blåtandsmottagare sätter sina binära 1/0 beslutströsklar till ett värde som baserats på antagandet att informationen innehåller ungefär samma antal ettor och nollor. 11 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Om till exempel ett stort antal ettor tas emot är det av intresse att veta om det beror på att det faktiskt har skickats ett stort antal ettor eller om bärarströmmen är för stark och därför ger många falska positiva utslag. Genom att ha ungefär lika många ettor som nollor kan det kontrolleras. För att uppnå denna balans och minska mängden redundanta data som sänds, används en metod som kallas vitning (”data whitening”, på engelska). Datavitning sker efter felkontrolleringsprocesserna. BLÅTAND Systemets storlek: Blåtands-teknik är designad för små system men lämpar sig även för stora och bärbara system. Blåtandsenheterna på marknaden idag är relativt små och de utvecklas ständigt. De har dessutom relativt låg vikt. Störningskällor: Blåtandskommunikation kommunicerar med radiovågor och klarar därför optiska hinder som dimma, husväggar etc. Blåtand kan störas av WLAN och mikrovågsugnar, detta pga att dessa använder samma frekvensområde. 2,4 GHz, för övrigt okänslig för elektromagnetisk störningar Säkerhet – Blåtand har inbyggd säkerhet genom stöd för Autenticiering, Authorization samt strömkryptering. Kryptering på applikationsnivå kan användas som komplement. Licenser, abonnemang – Blåtandskommunikation använder ISM-bandet som ligger på 2,4GHz. Detta är licensbefriat. Inget abonnemang krävs heller. Räckvidd: ca 10cm-10m (max 100m vid starkare sändare) Dataöverföringshastighet: Blåtand har nominella hastigheten 1 Mb/s men klarar i praktiken bara 721 kb/s på upp till 10 meters avstånd. Multi-/Singelkommunikation: Blåtand är designad för point-multipoint kommunikation. En enhet kan kommunicera med flera enheter. Problem: Tekniken är lättanvänd och inga direkta problem finns. Pris, Ekonomi: Blåtand-utrustning är baserad på lågkostnadsradioteknik och är således relativt billig. Applikationsområden: Lämpliga applikationsområden är överföring av data mellan mätutrustning, headsets, modem, kameror, PDA:er, etc. Blåtand passar bra i mobila lösningar genom att sändare och mottagare inte behöver ”se varandra”. 12 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 WLAN 802.11b Den i dagsläget vanligaste standarden för trådlösa nätverk heter 802.11b och bygger på den tidigare standarden 802.11. Syftet med en gemensam standard är att ge trådlösa nätverk samma robusthet som kablade Ethernet-nätverk. Protokollet CSMA/CD används där för avlyssning av mediet vid flera användare. Protokollet redogör i detalj för kollisionshantering och omdirigering av trafiken. Det fungerar så att en enhet lyssnar efter bärvåg innan den sänder och avbryter genast sändningen vid kollision. Eftersom enheter i 802.11 inte kan lyssna och sända samtidigt är kollisionshantering inte möjligt. Protokollet som används i stället heter CSMA/CA (”Carrier Sense Multiple Access with Collision Avoidance”). Det skickar tillbaka ett extra paket för att bekräfta mottagande av sända paket, det kallas ACK (”explicit packet ACKnowlegment”). Om inte en ACK-paket har mottagits av sändaren efter en viss tid antas en kollision ha skett och paketet skickas igen. WLAN används både i adhoc- och infrastrukturnätverk [6]. För att hindra användare som inte är autentiserade från att få tillgång till nätverket samt skydda dataströmmar i WLAN, används en strömkryptovariant som kallas WEP (”Wired Equivalent Privacy”). Det meddelande som ska skyddas sänds igenom en XOR-funktion tillsammans med en pseudoslumpsekvens. WLAN utnyttjar radiovågor och behöver därför inte ha fri sikt till enheten den ska ansluta till. Därigenom blir de mer kraftfulla och får längre räckvidd än IRkommunikation, som använder infrarött ljus. WLAN har i regel kraftigare signal och längre räckvidd än Blåtand, som är energisnålare. Vid försämrade sändningsförhållanden kan inte Blåtand sakta ner hastigheten på samma sätt som WLAN, som därmed är mer robust. IR-kommunikation är ännu känsligare för störningar och har svårt att upprätthålla kommunikation vid förflyttning eller starkt solljus. I IR-kommunikation sker en-till-en datautbyte genom att två infraröda enheter riktas mot varandra. Blåtand och WLAN skulle i motsvarande situation söka upp alla liknande enheter i rummet och någon sorts filtrering skulle behöva användas. Förutom det begränsade sändningsavstånd som infrarött ljus ger, saknar IR-kommunikation säkerhetsfunktioner, medan både Blåtand och WLAN använder sig av strömkryptering [10]. Hos de flesta WLAN: Wireless Local Area Network, som finns i Europa idag används frekvensbandet 2400-2483.5 MHz. När det gäller frekvensbandet mellan 2400 och 2 483,5 MHz finns det ett problem som har att göra med att även mikrovågsugnar genererar dessa frekvenser. Detta kan leda till störningar på nätet. Något som är viktigt när det gäller WLAN är antennens sändareffekt. I Europa får denna sändareffekt inte överskrida 100 mW, medan en avsevärt högre siffra tillåts i USA. I Europa har vi därför mycket sämre räckvidd än i USA. Hos oss ligger 13 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 räckvidden inomhus i normala fall på mellan 20 och 50 meter, medan motsvarande siffra i USA är 75-200 meter. Utomhus kan vi i Europa få en räckvidd på några hundra meter. I USA blir räckvidden 300 meter-11 kilometer. Den bandbredd som WLAN erbjuder varierar beroende på tillverkare. Ett enskilt företag kan också ha gett ut produkter med olika bandbredd. Vanliga siffror är 110 Mbps. Bandbredden beror också på vilken typ av antenn som används och gäller i normala fall för en kanal. I vissa system kan man således kombinera så mycket som 15 kanaler. På så vis kan det bli en betydligt större sammanlagd bandbredd [3]. De flesta WLAN använder en teknik som heter Spread Spectrum. Tekniken går ut på att informationen på olika sätt fördelas över bandbredden, så att inte hela bandbredden används som en kanal. Tekniken ger möjlighet till säker kommunikation. Spread Spectrum är väldigt svårt att avlyssna och inte heller så lätt att störa ut. WLAN 802.11b Systemets storlek: WLAN-adaptrar är relativt små och utvecklas hela tiden. Tekniken har dock inte blivit så liten att det passar för de allra minsta systemen. Tekniken har relativt låg vikt men drar mer ström än Blåtand och IR-teknik. Störningskällor: WLAN-teknik kräver ej fri sikt mellan sändare och mottagare och klarar optiska hinder som tex byggnader, väggar dimma och regn. WLANteknik kan störas av mikrovågsugnar och blåtandsteknik. Detta för att de arbetar på samma frekvens. Säkerhet – WLAN-teknik kommunicerar via radiovågor, vilket tyvärr gör det lättare att avlyssna då radiovågor sprids i 3 dimensioner och går rakt igenom väggar. WLAN använder dock en strömkryptering och genom att man använder Spread Spectrum så sprider man signalen över frekvensbandet. Detta gör det svårare att avlyssna och störa ut. Kryptering på applikationsnivå kan användas som komplement. Licenser, abonnemang – WLAN-kommunikation använder ISM-bandet som ligger på 2,4GHz. Detta är licensbefriat. Inget abonnemang krävs heller. Räckvidd: ca 50m inomhus (max 300m utomhus) Dataöverföringshastighet: Högst 11 Mbit/s, praktiskt ca 5Mbit/s Multi-/Singelkommunikation: WLAN är designad för point-multipoint kommunikation. En enhet kan kommunicera med flera enheter. Problem: WLAN erbjuder flexibilitet, skalbarhet och mobilitet samt är lätt att använda och installera. Inga anmärkningsvärda problem. Pris, Ekonomi: WLAN är en relativt billig trådlös teknik. Applikationsområden: Lämpliga applikationsområden är kommunikation mellan mobila system och LAN. 14 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 GPRS över GSM GPRS - General Packet Radio Service är en standard, som antagits av den europeiska standardiseringsorganisationen ETSI, för paketdata i GSM-nät. GSMnätets infrastruktur är utbyggd för att klara de nya kraven (Se figur 2). Trafiken mellan basstationen och mobilterminalen sker inom samma frekvensområde som vanliga pratsamtal. GPRS utnyttjar lediga tidsluckor som annars används för GSM-trafik. Basstationens kontrollenhet delar upp trafiken i tal och paketdata som sedan skickas vidare genom olika nät. Talet går till mobilväxeln och vidare i det vanliga kretskopplade telefoninätet. GPRS datatrafik går i ett separat paketförmedlat nät [7]. Figur 2: GPRS Infrastruktur, bl.a. GDN, PLMN, BG Standarden möjliggör dataöverföringshastigheter högre än 9600 bps (max 72,4107,2 kbps vid alla 8 tidsluckor allokerade). För att få hög överföringshastighet med GPRS skickas data parallellt på flera kanaler samtidigt (max 8). Varje kanal klarar av en hastighet på 9,05-13,4 kbps (beroende på vilken teknik operatören använder). GPRS tillför IP till GSM-nätet, vilket förbättrar spektrumeffektiviteten och upplevelsen för slutanvändaren. GPRS är inte en ersättare till GSM utan ett komplement. I dagens GSM-nät skickas data på samma sätt som vanligt tal. Samtalet kopplas upp direkt (sk. kretskopplade nät) mellan två parter som disponerar en egen kanal så länge samtalet varar. Det innebär att lika mycket resurser bandbredd är reserverat oavsett hur livlig trafiken är. Som användare betalar man lika mycket för den tid man väntar på svar, som när man verkligen utbyter data. Med GPRS skiljs datatrafiken ut från det vanliga telefonpratet vid basstationen. Den skickas sedan vidare genom ett paketdatanät, alltså samma princip som gäller 15 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 för exempelvis Internet. Därmed är det också möjligt att styra betalningen efter hur mycket kapacitet varje användare utnyttjar. Fördelarna med GPRS är möjligheten att vara ständigt uppkopplad och att en bruten förbindelse automatiskt kan återupptas. Säkerheten i GPRS-förbindelsen garanteras genom Autentisering och genom att chiffrering används vid radioåtkomst. IP-säkerheten är operatörsberoende och olika standardmetoder för Internetsäkerhet finns tillgängliga. GPRS över GSM Systemets storlek: Störningskällor: GPRS-teknik kräver ej fri sikt mellan sändare och mottagare utan klarar optiska hinder som tex väggar och byggnader. Regn dimma och atmosfäriska störningar kan dock försämra överföringshastigheten. Säkerhet: – Säkerheten i GPRS-förbindelsen garanteras genom Autentisering och genom att chiffrering används vid radioåtkomst. IP-säkerheten är operatörsberoende och olika standardmetoder för Internetsäkerhet finns tillgängliga. Kryptering på applikationsnivå kan användas som komplement. Licenser, abonnemang: Frekvensbandet är ej licensfritt så att egna implementationer är ej tillåtna. GPRS-abonnemang krävs. Debiteringen är operatörsberoende. Pris hos Telia för användning av GPRS ligger omkring 3- 13 öre per kb för de vanliga abonnemangen. Kontakta din nätoperatör eller tjänsteleverantör för ytterligare information. Räckvidd: I princip obegränsad där infrastruktur finnes. Dataöverföringshastighet: Max 107,2 kbps (vid alla 8 tidsluckor allokerade) Praktiskt ca 50-60kbps, dvs modemfart. Multi-/Singelkommunikation: GPRS är ett designat för point to point kommunikation. I fas 2 kommer stöd för point to multipointservices att finnas. Problem: - Begränsad cellkapacitet för alla användare. Pris, Ekonomi: Applikationsområden: GPRS är bäst lämpat för tillämpningar där dataöverföringen sker sporadiskt, till exempel WAP, Internet och meddelandetjänster. De vanligaste användningsområdena för GPRS är anslutning till bärbara datorer, multimediameddelanden och tjänster via GPRS. Trådlösa Fronten IBMs IR-grupp i Zürich har tillsammans med medlemmar ur IrDA-gruppen framarbetat ett nytt protokoll som kallas AIr (Advanced Air Protocol) som väntas uppfylla de krav som ställs av användarna. Protokollet tillåter ett godtyckligt antal 16 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 enheter inom 8 meter från varandra kommunicera utan störningar i höga hastigheter. Protokollet försöker anpassa sig till rådande förhållanden genom att både tillåta variabel hastighet och samtidigt undvika kollisioner genom en väl genomtänkt reservationsanmälan före sändningen som funkar i olika hastigheter. Problem kan uppstå eftersom symmetrin hos sändare och mottagare (vinklar mm) inte stämmer överens, så den som stör en sändning behöver inte nödvändigtvis höra motpartens önskan om sändningslucka. Detta löser man med "paritet", dvs sändareffekten och mottagarkänsligheten matchas så protokollet kan fungera [20]. Den snabba trådlösa tekniken 802.11g är klar och har fått ett standardgodkännande av standardiseringsorganisationen IEEE. Specifikationerna för tekniken 802.11g spikades i Juni 2003 de förlanserade 802.11g-produkterna behöver endast uppgraderas med ny mjukvara för att överensstämma med standarden. 802.11g har en maximal överföringshastighet på 54 Mbit/s, men den praktiska maxhastigheten beräknas vara kring 20 Mbit/s. 802.11g sänder på samma frekvens och är även bakåtkompatibel med den gamla 11 Mbit/s standarden 802.11b (som ger runt 5 Mbit/s i praktiken). Nästa steg som kommer att heta 802.11n väntas klara mellan 100 och 320 Mbit/s. Framtiden ser ljus ut. Sammanfattning Trådlös kommunikation erbjuder fördelar som flexibilitet, mobilitet och skalbarhet, vilket motsvarande trådbundna tekniker inte kan matcha. Den största nackdelen med trådlös teknik är att det inte går att komma upp i samma överföringshastigheter som trådbundna system. Det trådlösa mediet har inneboende problem som t.ex. flervägsutbredning, pathloss, refraktion och diffraktion. Brus är ett annat problem. Det problem som man brottas med idag är frekvensbristproblemet. Frekvensspektrat är en ändlig resurs. Problemet tvingar systemdesigners att bygga frekvenseffektiva system. Att välja rätt trådlös teknik till sitt system gör man genom att noggrant analysera sitt behov med avseende på överföringskapacitet, räckvidd, störningskänslighet, säkerhet, storlek och ekonomi etc. IR-kommunikation är den överlägset billigaste tekniken, den är dock mer begränsad än t.ex. Blåtand och WLAN, vilka inte kräver fri sikt mellan sändare och mottagare för att fungera. Laserkommunikation är relativt stor och klumpig teknik i dagsläget. GPRS över GSM har fördelar genom sin mer eller mindre obegränsade räckvidd. Nackdelen är dock att det kräver ett abonnemang för att nyttja operatörernas infrastruktur. Kommande trådlösa teknologier ser lovande ut. Det forskas på alla områden och nästa trådlösa standard 802.11n beräknas klara mellan 100 och 320 Mbit/s. 17 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Referenser Böcker 1. Principles of wireless computing, Lars Altin, Jens Zander, Studentlitteratur, 1997, ISBN 91-44-31421-3 2. Wireless J2ME Platform Programming, Vartan Piroumian, MicrosystemPress, Prentice Hall, 2002, ISBN 0-13-044914-8 Sun 3. Datakommunikation I praktiken Kent Mayer, Pagina Förlag AB, 2001, ISBN 91-636-0661-5 4. Handboken i tele- och datakommunikation, C Andersson, L Ewald, K Holmgren Studentlitteratur, 1993, ISBN 91-44-35171-2 5. Digital radiokommunikation, Lars Ahlin, Jens Zander, Studentlitteratur, 1992, ISBN 91-44-34551-8 6. Computer Networking, James F Kurose, Keith W Ross. 2001, Addison Wesley Longman Inc, ISBN 0-201-47711-4 7. Mobile Communication, Jochen Schiller, Addison Wesley Longman Inc – Pearson Education, 2000, ISBN 0-201-39836-2 8. Kommunikation I praktiken, 4:e Upplagan, Gunvald Hedemalm, Pagina Förlag AB, 1999, , ISBN 91-636-0505-8 9. Computer Networks, 3:rd edition, Andrew S Tanebaum, Prentice Hall inc,1996 , ISBN 0-13-394248-1 10. 802.11 Wireless Networks: The definitetive Guide, Mathew S, O’Reilly Beijing, 2002, ISBN 0-596-00183-5 11. Wireless Crash Course, Paul Bedell, , ISBN 0-07-137210-5, McGraw-Hill, 2001 Internetresurser: 20. www.irda.org 21. www.susning.nu 18 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Praktikfall Administrationssystem, Volvo Lastvagnar - Område 42 Ämne: Trådlös kommunikation Av: Jan Svensson: Wearable Computers Tillämpad Fysik & Elektronik Kursansvarig: Björne Lindberg 19 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Introduktion I kompendiet ”trådlös kommunikation” av Jan Svensson förklarades teorier och fakta bakom val av olika trådlösa teknologier. Nedan följer ett fiktivt praktiskt fall av hur bestämning av trådlös teknik kan gå till. Problembakgrund Wireless Communication AB hädanefter kallad WCAB fick 2003-10-30 ett uppdrag av Volvo Lastvagnar AB i Umeå. Uppdraget bestod i att hjälpa dem att ta fram ett kommunikationssystem för administration av felaktiga, defekta hytter. Ett område kallat ”område 42” innehåller en buffertbana med mindre defekta hytter. Denna buffertbana kan beskrivas som ett stort lagringsutrymme med hundratals hytter, placerade i fack på längsgående, höga hyllor, på båda sidor om en räls (se figur 1). På rälsen fanns för närvarande en halvautomatisk vagn med möjlighet att stoppa in och plocka ut hytter, samt transportera och lyfta av dem på en utgående räls. Bufferten innehöll hytter som på något vis var defekta och som måste åtgärdas. Några exempel på defekter som hytterna kunde vara drabbad av var: 1. Lackfel o skadad lack o matt lack o ojämn lack o fel kulör o flytningar 2. Kaross/Plåtfel: o veckad plåtdetalj o skev plåtdetalj o misstämmande montagehål 3. Svetsfel: o missad svetsfog o missad punktsvets o brännhål Man hade stora problem med det nuvarande kabelbundna systemet och var i behov av kvalificerad hjälp för att finna en lösning på problemet. Metod WCAB tog på sig uppdraget och gjorde genast en ”på platsen studie”. En intervju med underhållschef och nuvarande konstruktörer gav följande information. Man hade tidigare provat med mjuk kabel i så kallade kabelkedjor, dvs mjuk kabel placerad inuti en mjuk ihålig plastkedja. Denna plastkedja var länken mellan transportvagn och företagets fasta nät. Man hade dock problem med återkommande kabelbrott efter en längre tids användning vilket ledde till kostsamt underhållsarbete. Det ville man nu slippa. Man hade också prova med manuell/mänsklig avläsning av kodbrickor o dylikt men det hade bevisats vara mycket kostnads-ineffektivt och var dessutom mycket oflexibelt. Man hade fått påbackning från Ekonomi-avdelningen att genast hitta ett annat alternativ. Nu hade dessutom ytterligare ett kabelbrott inträffat. Man var nu i sånt läge att man omedelbart behövde professionell hjälp för att lösa problemet. WCAB var det självklara alternativet. 20 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Systemkrav Efter genomgång med underhållschefen kunde kraven slås fast. Kravet på det nya systemet var följande: Man ville ha en så billig lösning som möjligt Den skulle vara så underhållsfri som möjligt Ingen speciell säkerhet krävdes, ty okänslig information Inga större krav på storleken krävdes, pga industrimiljö Inga större överföringsprestanda krävdes, pga liten infomängd. Man ville integrera vagnen med företagets interna nät så att vagnen hade möjlighet att kommunicera med en viktig databas. Viktiga notiser Viktiga notiser och slutsatser som konsulten från WCAB drog vid studiebesöket: Buffertbanan var ca 120 meter lång och 9 meter hög (3 våningar) och kunde som max innehålla 260 hytter, dvs då båda sidor om räls nyttjades. Vagnen rörde sig längs en räls, med en maxfart om ca 15km/tim. Samtliga rörelser vertikalt och horisontellt var raka vinkelräta rörelser Närmaste tillgång till det företagets interna nät med databasåtkomst var Rum 2, i värsta fall ca 135 meter, utom sikt för vagnen (Se figur). Kommunikation skulle dels behövas mellan vagn och samtliga hytter, samt mellan vagn och en databas på Volvos interna nät, (maxsträcka på ca 135 meter). Varje vagn stod på en unik släde genom hela tillverkningsprocessen. Miljön var: inomhus, temperatur normalt mellan 15 och 35 plusgrader. 21 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Val av teknik Trådlös vs trådbunden teknik Eftersom vagnen rör på sig så var valet mellan trådbunden och trådlös teknik lätt. Trådlös teknik var i detta fall det enda som kunde ge en tillfredställande grund av underhållsfrihet. Det skulle bli slut på kabelbrottens dagar. Val av trådlös teknik: Nu när det var fastställt att trådlöskommunikation skulle användas gick man över till steg 2, att välja trådlös teknik. De tekniker som WCAB behärskade var: Laser, IR, WLAN, BT och GPRS över GSM och det var alltså någon av dessa som skulle väljas. Man tittade på de krav som ledningen ställt och jämförde de olika teknikerna. Säkerhet Eftersom det inte fanns några större krav på säkerhet så spelade teknikvalet ur den synpunkten inte någon större roll. Datat som skulle överföras var bara olika feltyper etc och var därmed oviktigt att skydda. Överföringskapacitet och storlek Mängden data som skulle överföras var så pass liten att kraven på överföringshastighet heller inte var en avgörande faktor. Detsamma gäller kravet på storlek. Tack vare att systemet skulle användas i industrin så ges ofta friheten att göra fula otympliga lösningar, bara dom är fungerande och slitstarka. Alla tekniker var alltså likvärdiga ur dessa synpunkter. Räckvidd När det gäller räckvidd så föll Blåtand ut. Den skulle inte klara sträckan på 120 meter även om man använde enheten med kraftigare uteffekt. WLAN har inte heller så bra räckvidd men skulle kunna klara räckvidden med ca 1-2 mellanliggande noder. IR klarar tekniken men ser tyvärr inte bakom hörn, dvs i detta fall till rum 2 som hade tillgång till det interna nätet. Laser har samma problem som IR. GPRS över GSM klarade räckviddskravet galant. Störningskällor Miljön/omgivningen för systemet var relativt bra. Det var inomhus, temperaturen låg normalt mellan 15 och 35 plusgrader. Inga andra störningskällor fanns förutom starka Halogen och kvicksilverlampor samt ytterst svaga magnetiska störningar från svetsrobotar i en lokal bredvid. Pris Vad gäller pris kunde en sak slås fast. Det skulle vara ett stort slöseri med pengar att utnyttja GPRS över GSM för kommunikation inom Volvos Industriområde. Det skulle innebära att ett GPRS-abonnemang måste tecknas och tillhörande trafiktaxa. Blåtand som är en billig teknik i sig hade ju redan fallit ur pga sin dåliga räckvidd. WLAN-teknik var relativt billig men dyr i förhållande till den billiga IR-tekniken. Övrigt Volvos skyddsombud ogillade idén med laser, han hade färsk information om hur farlig laser var och ville därför inte att den tekniken skulle diskuteras mer. Personalen på WCAB arbetade helst med den billiga IR-tekniken. Den kände dom sig säkrast på. Beslut om trådlös teknik 22 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 För att göra en lång historia kort. Detta blev resultatet av WCAB:s konsultarbete. Kommunikationssystemet baserades på IR-teknik. Anledningarna var många. Eftersom hytter i bufferten var stillastående och transportvagnen bara rörde sig vinkelrätt och lodrätt så kunde man konstatera att man kunde klara sig med en riktad teknik som IR och laser. Det fanns ingen anledning att använda sig av en rundstrålande teknik som text Blåtand. Lösningen var att förse varje släde med ett billigt IR-tranciever-system samt 3 stycken trancievers på transportvagnen. 2 stycken var riktad vinkelrät mot rälsen, dvs riktad mot respektive buffertsida, och som kunde kommunicera med de trancieverförsedda slädarna. Den tredje trancievern riktades rakt fram mot slutet av transportgången för att sedan vinklas in 90 grader via en strategiskt utplacerad spegel. Ett hål hade tagits i rum 2 och en tranciever hade monterats på väggen för att kunna ta emot vagnens signaler. (Se figur 2) Trancievern var ansluten till En PC i rum 2 som i sin tur var ansluten till det interna nätet och den viktiga databasen. På så vis kunde man få IR att se runt hörn och fylla kravet att vagnen skulle kunna kommunicera med den viktiga databasen. Transportvagnen kunde dessutom utan problem kommunicera med PCn i rum 2 medan vagnen var i rörelse, eftersom ljusstrålen inte ändrar riktning i linje med rälsen. För att gardera sig med störningar från kvicksilver- och halogenlampor var man tvungen att förse varje tranciever med ett dagljusfilter. 23 Wearable Computers D, 10p Trådlös kommunikation Jan Svensson 2003-10-12 Det nya kommunikationssystemet Så här fungerade fabriken flödesmässigt efter uppgraderingen. 1. En släde med hytt kommer in på en arbetsstation. Personal upptäcker ett fel på hytten och matar med handburna enheter in feltyp etc och överför det till släden via IR. Släden åker vidare… 2. När vagnen kommer till buffertbanan i område 42 läser vagnen av felet, placerar den i bufferten, och meddelar via IR Databasen om att den är inkommen i bufferten, var den placerats, feltyper etc. 3. När personal vid en felkorrigeringsstation är klar för att behandla en typ av fel så knappar dom in det på en PC ansluten till databasen. PCn kontaktar vagnen via det nya IR-systemet, som hämtar rätt hytt o placerar den på rätt räls så att den dyker upp på rätt station. Resultat: Personal och ledning på Volvo Lastvagnar är helnöjda med det nya trådlösa IR kommunikationssystemet och vill fortsätta samarbetet med WCAB vid framtida projekt. Man har fått ett billigt, ofarligt och underhållsfritt system. Ekonomiavdelning och skyddsombud har heller inte några invändningar mot systemet. EndOfFile 24