Pressmaterial
Fakta om stroke
Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra
funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter
hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30 000 svenskar får stroke varje år,
medelåldern är 74 år. En tredjedel av alla insjuknanden i stroke är återfall.
Mellan 15 och 20 procent av dem som drabbas dör inom en månad men det
finns avsevärda regionala skillnader i dödlighet.
Stroke är den främsta orsaken till svåra funktionsnedsättningar hos vuxna och
orsakar omkring en miljon vårddagar per år. Stroke och dess konsekvenser är
också den enskilda sjukdom som kostar samhället mest; bara stroke till följd
av förmaksflimmer kostar över fyra miljarder kronor om året.
Genomsnittskostnaden för en stroke är 600 000 kronor.
Skillnader mellan män och kvinnor
Män löper något större risk jämfört med kvinnor i samma ålder. Men
eftersom kvinnor blir äldre är det totalt fler kvinnor som får stroke, de är i
genomsnitt nära fem år äldre än männen när de insjuknar.
Kvinnor har i flera avseenden sämre prognos efter stroke än män, enligt en
uppföljning tre månader efter insjuknandet. Överlevnaden var sämre, en
större andel var beroende av andras hjälp i vardagen, fler bodde på
institution, fler uppgav sig vara nedstämda och fler tyckte att deras allmänna
hälsotillstånd var dåligt. En orsak kan vara att kvinnor som grupp insjuknar i
svårare stroke.
(Källa: Nationella riktlinjer för strokesjukvård, preliminär version,
Socialstyrelsen 2009).
Orsaker till stroke
Stroke drabbar akut. I omkring 85 procent av fallen är orsaken en blodpropp
som blockerar blodflödet till ett område i hjärnan. Denna form av stroke kallas
ischemisk stroke. Cellerna får inget syre och dör. Proppen kan uppstå i
hjärnan, ha lossnat från en förträngning i kärlväggen i halspulsådern eller
komma från hjärtat. Ischemisk stroke gör inte ont eftersom hjärnan saknar
känsel. Vilka konsekvenser stroke får för den som drabbas beror på vilka
områden i hjärnan som skadats.
De övriga fallen av stroke orsakas av en blödning, antingen från ett kärl inne i
hjärnan, eller mellan hjärnhinnorna. Det är viktigt att veta vilken orsaken är
eftersom behandlingen skiljer sig åt.
Riskfaktorer för stroke
De viktigaste riskfaktorerna för stroke är:
Förmaksflimmer – sexdubblar risken för stroke
Högt blodtryck – omkring 540 000 svenskar har så högt blodtryck (över
180/110) att de ligger i högriskgruppen för att drabbas av stroke. Det ideala
blodtrycket ska inte överstiga 140/90.
Rökning – fördubblar risken för stroke
Höga blodfetter som bidrar till åderförkalkning
Ärftlig benägenhet för hjärt- kärlsjukdom
Hög ålder (över 75)
Tidigare stroke eller TIA *
Diabetes
Förträngning av halspulsådern
Symtom vid stroke:
Symtomen vid stroke kommer plötsligt och kan vara flera av de följande:
Svaghet, domningskänsla eller förlorad kontroll av ansiktsmuskler
Dimsyn eller synförlust på ett eller båda ögonen
Förlust av talförmågan, svårighet att tala eller förstå tal
Oförklarlig yrsel, ostadighet eller fall
Svårigheter att svälja
Ovanlig och svår huvudvärk
*TIA
En varningssignal om hotande stroke är TIA (transitorisk ischemisk attack), en
övergående störning i hjärnans blodcirkulation, som drabbar omkring 10 000
personer varje år. Omkring 10 procent av dem som får TIA får en stroke inom
två dagar.
Sannolikt beror TIA på att en liten propp täpper till ett kärl i hjärnan men att
den snabbt löses upp så att blodcirkulationen blir normal innan skador hinner
uppstå. Symtomen liknar dem vid stroke men försvinner oftast inom cirka 15
minuter.
Vid misstanke om TIA ska man alltid kontakta vården eftersom snabb
behandling minskar riskerna för följande stroke. Utredningen bör helst göras
samma dag med bland annat röntgen av hjärnan. Den medicinska
behandlingen består i läkemedel som minskar risken för blodpropp,
blodfettssänkande och blodtryckssänkande preparat. Det kan också bli
aktuellt med operation av halspulsådern för att vidga en eventuell
förträngning där.
(Källa, Nationella riktlinjer för strokevård, preliminära riktlinjer, Socialstyrelsen
2009).
Strokeenheter viktiga
Snabb diagnos och behandling är ytterst viktigt vid stroke för att begränsa
skadorna hos patienten. På många sjukhus finns numera särskilda
strokeenheter som är specialiserade på att ta hand om dessa patienter.
På strokeenheterna är beredskapen optimal och där finns möjlighet att snabbt
behandla medicinska och eventuella andra komplikationer. Vård på
strokeenheter med akutvård kombinerad med rehabilitering har visat sig
minska riskerna för att patienten ska avlida, för framtida funktionshinder och
för beroende av vård på institution. De gynnsamma effekterna gäller alla
patienter oavsett kön, ålder eller skadans omfattning och består även efter
fem, tio år. Därför får sådan vård högsta prioritet i Socialstyrelsens nya
preliminära riktlinjer för strokevården.
Behandling
Vid ankomsten till sjukhus ska patientens psykiska och fysiska tillstånd
bedömas, man tar EKG, laboratorieprover och datortomografi (skiktröntgen)
av hjärnan. Den medicinska behandlingen av stroke är beroende av vad
stroken orsakats av.
Om det handlar om en propp får patienten blodproppslösande medel
(intravenös trombolys) men behandlingen måste sättas in inom 3 timmar för
att vara meningsfull. Behandlingen förbättrar starkt prognosen och ökar
patientens möjligheter att bli helt eller nästa helt återställd från sina symtom.
I Socialstyrelsens preliminära riktlinjer för strokevård föreslås att tiden utökas
till 4,5 timmar vilket ytterligare skulle förbättra förutsättningarna.
(Källa: Nationella riktlinjer för strokesjukvård, preliminär version, SOS 2009).
Om orsaken bedöms vara blodpropp i hjärnan på grund av en förträngning i
halspulsådern kan man operera bort förändringarna för att minska riskerna
för återfall.
Om orsaken är en blödning på grund av ett brustet kärl är blodproppslösande
eller blodförtunnande behandling farlig eftersom det kan förvärra blödningen
och därmed skadorna. Då kan i stället operation vara den lämpligaste
behandlingen.
Att förebygga återfall
Den som en gång fått stroke löper ökad risk att drabbas igen. Patienten får
därför livslång förebyggande behandling med blodtryckssänkande och
blodfettsänkande medel och preparat som minskar blodets förmåga att levra
sig och bilda proppar. Sådan behandling tillsammans med livsstilsåtgärder
minskar risken för återfall med mellan 14 och 30 procent. Om proppen
uppstått på grund av en förträngning i halspulsådern kan förträngningen
opereras bort eller kärlet utvidgas. Propphämmande behandling
rekommenderas inte till patienter vars stroke orsakats av en blödning i
hjärnan.
(Källa: Framtidens läkemedel. Läkemedelsverket 18 april 2007).
Rehabilitering
Stroke kan, beroende på svårighetsgrad, få mycket stora konsekvenser för
patienten, som talproblem, minnesstörningar, förlamning, förlorad känsel,
synrubbningar, svårigheter att kommunicera med omgivningen och
psykologiska och emotionella förändringar. Depression, svår trötthet och
smärta är vanligt. Livssituationen förändras drastiskt både för den som
drabbas och närstående.
Rehabiliterig för att så långt möjligt öva upp nedsatta funktioner så att
patienten kan fungera i vardagen är det kanske viktigaste inslaget i
strokevården – det kan handla om så till synes enkla ting som att klä sig, sköta
sin hygien och laga mat.
Att förebygga stroke
Riskfaktorer för stroke som ålder, kön och ärftlig benägenhet kan man inte
göra något åt. Men faktorer som ligger i livsstilen är möjliga att påverka. Den
som röker bör sluta och den som är över 50 år bör regelbundet kontrollera
blodtrycket. Motion, sunda matvanor, viktnedgång och måttlighet
alkoholkonsumtion minskar risken ytterligare.
Hos patienter med förmaksflimmer samt ytterligare en riskfaktor för stroke är
det viktigt att ge blodförtunnande läkemedel.
Så uppstår en blodpropp
I åtta fall av tio orsakas stroke av en blodpropp som uppstått i eller fastnat i
hjärnan. En blodpropp bildas när kroppen försöker läka en skada i ett kärl
genom att koagulera (levra sig). Den starkaste riskfaktorn för blodpropp är
ateroskleros (åderförkalkning) vilket innebär att fettavlagringar (plack) växer
till på kärlens väggar så att de blir trängre och stelare och blodflödet
försämras.
Ibland kan placken i ett förträngt kärl brista. Det uppstår ett litet sår och det
bildas en propp av koagel som ett ”plåster” på kärlets insida. Vill det sig illa
kan hela eller en del av en sådan propp lossna och föras iväg med blodet tills
den fastnar och täpper till ett kärl. Vid stroke är det ofta en förträngning i
halspulsådern som brister eller en propp som bildats i hjärtat som förs i väg till
hjärnan där den fastnar.
Starkt minskad strokerisk med behandling
Förmaksflimmer, som gör att hjärtat drar sig samman oregelbundet, är en
vanlig orsak till stroke. Störningarna gör att hjärtat inte helt töms på blod.
Följden kan bli en liten klump av levrat blod (koagel)som lossnar och följer
med blodströmmen upp till hjärnan där den fastnar.
I september 2009 presenterades banbrytande resultat från en stor
internationell studie (RE-LY) med över 18 000 patienter, varav 300 i Sverige.
Där har man jämfört förekomsten av stroke och blodpropp hos patienter med
förmaksflimmer som behandlats med de blodförtunnande medlen Pradaxa
respektive Waran i snitt två år med minst ett års uppföljning. Resultaten
överträffade all förväntan och det är dessa som ligger till grund för den
europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s godkännande av Pradaxa för
förebyggande av blodpropp och stroke hos personer med förmaksflimmer.
Jämfört med Waran visar studien att Pradaxa:
Vid dosering med 150 mg:
Minskade risken för stroke på grund av blodpropp med 35 procent.
Minskade risken för stroke på grund av hjärnblödning med 74 procent
Minskade risken för intrakraniella blödningar med 59 procent
Minskade risken för andra livshotande blödningar med 20 procent
Vid dosering med 110 mg:
Minskade risken för andra livshotande blödningar med 33 procent.
Minskade risken för stora blödningar med 20 procent.
Minskade risken för intrakraniella blödningar med 70 procent
Internationell huvudprövare för studien var Lars Wallentin, professor i
kardiologi, vid Uppsala universitet.
Referenser: Nationella riktlinjer för strokesjukvård, Socialstyrelsen 2005,
Nationella riktlinjer för strokevård, preliminära riktlinjer, Socialstyrelsen 2009
Vårdguiden, Sjukvårdsrådgivningen, Öppna jämförelser av hälso- och
sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting 2007,
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting.
2011-08-22 MEC
