Bilagor till kostpolicy
Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
Kostpolicy
Bilagor till kostpolicy
Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
1. Livsmedelsval/Miljö
1.2 Kostpersonal/Kvalitet
1.3 Verksamhetsansvarig för kök
1.4 Inflytande/delaktighet
1.5 Pedagogiska måltider
1.6 Måltidernas fördelning
1.7 Måltiden
2. Fakta om energifördelning och måltidsammansättning
2
2
2
2
3
3
3
4
4
4
5
2.1 Förskola, skola och fritidsverksamhet
2.2 Frukost & mellanmål i förskola och fritidsverksamhet
5
6
2.2.1 Frukost:
2.2.2 Mellanmål:
6
7
2.3 Salladsbordets sammansättning
2.4 Socker
8
9
2008
Kostpolicy
Bilagor till kostpolicy
Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
1. Livsmedelsval/Miljö
Kommunens verksamheter ska köpa livsmedel från godkända leverantörer
med vilka kommunen har tecknat avtal. Anbudsprodukter är utvalda enligt
kommunens kravspecifikation.
De produkter som omfattas av kommunens KRAV-certifiering får inte
bytas ut i annat fall än då leverantören inte kan leverera varan, om så är
fallet ska det tydligt framgå.
Alla elever som önskar ska kunna äta laktovegetarisk kost utan intyg.
Tydlig innehållsdeklaration ska finnas varje dag över måltiden.
Som dryck till varje lunch serveras vatten och ekologisk mjölk, andra
drycker serveras endast vid enstaka speciella tillfällen. ( undantag
gymnasium)
Bröd med smör/bordsmargarin erbjuds varje dag
Alla elever ska erbjudas ett välkomponerat och säsongsanpassat
salladsbord, där baljväxter ska ingå varje dag.
Då soppa serveras till lunch ska den innehålla potatis/ris/pasta/baljväxter
och att grovt mjukt bröd med pålägg finns samt frukt.
Till förskolebarn beräknas mindre mängd soppa, och kompletteras med
pannkaka/pudding.
Då gröt serveras till lunch ska grovt mjukt bröd med pålägg finnas samt
frukt. Till förskolebarn serveras ett annat alternativ än gröt.
Livsmedel som innehåller sötningsmedel ska endast serveras till dem som
av särskilda skäl behöver det.
Då ris och pasta serveras ska fullkornsprodukter användas eller varieras
med, viktigast är att inte enbart välja vita produkter.
Inga måltider får innehålla nötter eller jordnötter.
Specialkoster ska tillhandahållas av medicinska eller etiska skäl.
Ekologiska produkter utökas successivt när tillgänglighet finns och
ekonomiska förutsättningar ska ges till det.
2
1.2 Kostpersonal/Kvalitet
Personal som anställs i kök ska ha utbildning och/eller erfarenhet av
storköksarbete.
All kostpersonal ska ha goda kunskaper om specialkost och
födoämnesöverkänslighet.
Kostpersonal ska årligen genomgå lagstadgad utbildning i
livsmedelshygien och hantering, och därutöver annan fortbildning.
All varmhållning av mat ska ske enligt livsmedelslagstiftningen och vara
så kort som möjligt.
Skolcafeteriorna säljer inte läsk, godis och chips, erbjuder istället mer
hälsosamma alternativ som frukt, smörgås, juice och mjölkprodukter .
1.3 Verksamhetsansvarig för kök
Säkerställer att förskolan/skolan erbjuder måltider som följer ovanstående
program samt svenska näringsrekommendationer och SLV:s riktlinjer.
Ytterst ansvarig för att livsmedelslagstiftningen med gällande hygienregler
följs.
Tillsammans med personalen i kök utarbeta egenkontrollprogram efter
kommunens riktlinjer som skickas till miljö och byggkontoret samt
revideras årligen.
Ansvara för att kostpersonalen får lagstadgad och övrig fortbildning.
Tillgodose kökens behov av utrustning och hjälpmedel som underlättar en
säker och kvalitativ hantering av livsmedel.
1.4 Inflytande/delaktighet
Elever och föräldrar ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande
Personal, elever och föräldrar ska kontinuerligt få information om säkra
livsmedel, hantering och hållbar samhällsutveckling.
Matråd ska finnas på alla skolor där elever, kostpersonal, förskole- &
skolpersonal ska ingå samt där så önskas även föräldrar.
Enkätundersökning om skolmaten till elever ska genomföras årligen.
Kostpersonal ska kunna delta vid informationsmöten för föräldrar och
elever
Förskolans matsedel ska finnas synlig för föräldrar.
3
1.5 Pedagogiska måltider
Pedagogiska måltider är en arbetsuppgift i verksamheten där personal
aktivt verkar för att skapa goda matvanor och vara en god förebild.
Måltidspersonal skall medverka till att alla elever äter vid
lunchtillfället.
Måltidspersonal och lärare alternativt andra vuxna skall bidra till en
positiv anda och främjandet av goda matvanor.
1.6 Måltidernas fördelning
Barn som vistas hela dagar i förskola/fritids erbjuds frukost, lunch
och mellanmål. Frukt serveras på förmiddagen samt till de barn som
vistas efter 16.30.
Lunchmåltiden bör serveras mellan 11,00-12,30, alla barn/ungdomar
bör äta vid samma tidpunkt varje dag.
Alla elever bör ha minst 30 minuters lunchrast för att ges möjlighet
att äta i lugn och ro.
1.7 Måltiden
Skolor ska ha tydlig menytavla i skolrestaurangen med dagens
lunchmåltid, men även veckomatsedel ska finnas synlig.
För elever med specialkost ska maten finnas lätt tillänglig i matsalen.
Skollunchen ska planeras efter tallriksmodellen, och eleverna ska
kunna äta en komplett måltid enligt denna.
Alla skolor ska försöka ha salladsbordet först i serveringsordning,
därefter potatis/ris/pasta och till sist huvudkomponent.
Potatis ska alltid kokas i omgångar, så eleverna får nykokt potatis vid
ättillfället.
Pasta och ris ska beredas och varmhållas, så att bästa möjliga kvalitet
uppnås.
4
2. Fakta om energifördelning och måltidsammansättning
2.1 Förskola, skola och fritidsverksamhet
Energifördelning av måltider:
Frukost 15-20 %
Lunch 25-35 %
Middag 25-35 %
Mellanmål under dagen 10-30 %
Lunchmåltiden är inte dagens huvudmål, utan är
ca 1/3. För de barn som vistas hela dagen på förskola/fritids är
energiinnehållet av måltiderna ca 2/3.
En medelportion motsvarar 30 E % av dagsbehovet av energi
och näring för en elev i klass 4-6 (10-12 år). Följande
omräkningstal tillämpas vid andra energinivåer:
Barn i förskola (1-5 år) – 0,90
Elever i klass fsk-3 (6-9 år) – 0,95
Elever i klass 4-6 (10-12 år) – 1,0
Elever i klass 7-9 (13-15 år) – 1,10
Elever i gymnasiet (16-19 år) – 1,15
5
2.2 Frukost & mellanmål i förskola och fritidsverksamhet
2.2.1 Frukost:
Ca.15-20 % av dagsbehovet av energi och näringsämnen bör
komma ifrån frukosten. Frukosten ska bestå av:
Ekologisk
mjölk/mjölkprodukt
Bröd med smör/margarin
och ost eller köttpålägg
Frukt/bär/grönsak
Spannmålsprodukt (
gryn/flingor)
För de mindre barnen ligger tonvikten på grötfrukost, som serveras
med mjölk och frukt/bärmos. Större barn serveras naturell
fil/yoghurt med flingor/müsli men även gröt emellanåt.
Ägg kan serveras ibland. Juice serveras ibland, men ej på
bekostnad av mjölk/mjölkprodukter, utan kan erbjudas då och då
istället för färsk frukt/ grönsak.
Välj matfett med hög fetthalt till smörgås till de mindre barnen.
Mellanmjölk är den mjölk som alla barn över 1 års ålder ska
dricka.
Brödet bör vara lite grövre, gärna fullkorn samt osötat.
Tänk på att små barn inte kan äta så mycket fiberrika livsmedel.
Undvik i möjligaste mån bröd med härdat vegetabilisk fett.
Energiberäkning frukost:
Barn i förskola (1-5 år) - 295 kcal
Elever i klass fsk-3 (6-9 år) – 380 kcal
Elever i klass 4-5 (10-11 år) – 400 kcal
Ovan angivna nivåer är ungefärliga samt ska uppnås i snitt
under en vecka.
6
2.2.2 Mellanmål:
Ett mellanmål är som namnet låter - ett mål mellan måltiderna,
och bör vara ca.10 % av dagens energiintag. Basen i ett mellanmål
ska vara mjölk (alt. naturell fil/yoghurt) och smörgås. Mellanmålet
ska bestå av:
Ekologisk mjölk / mjölkprodukt.
Bröd med smör/margarin.
och ost eller köttpålägg.
Frukt/bär/grönsaker.
Energiberäkning mellanmål:
Barn i förskola (1-5 år) – 270 kcal
Elever i klass fsk-3 (6-9 år) – 285 kcal
Elever i klass 4-5 (10-11 år) – 300 kcal
Energiberäkning lunch:
Barn i förskola (1-5 år) – 562 kcal
Elever i klass fsk-3 (6-9 år) – 594 kcal
Elever i klass 4-6 (10-12 år) – 625 kcal
Elever i klass 7-9 (13-15 år) – 688 kcal
Elever i gymnasiet (16-19 år)– 718 kcal
Ovan angivna nivåer är ungefärliga samt ska uppnås i snitt
under en vecka
7
2.3 Salladsbordets sammansättning
Enligt SNR (svenska näringsrekommendationer) bör barn och
ungdomar äta 100-125 gram grönsaker/frukt i samband med
lunchen varje dag.
Ett lockande salladsbord, gärna med olika färger och placerat före
maten, kan vara ett sätt att stimulera till att äta mycket grönt.
Grönsaker och rotfrukter ska varieras och följa årstiderna.
Matiga sallader som innehåller bönor, linser, pasta, ris eller potatis
som bas bör ingå i salladsbordet varje dag. Det är ett bra sätt att
öka mängden kolhydrater i lunchen.
Salladsbordet bör innehålla:
minst 2 komponenter från C-vitaminlistan
blomkål
broccoli
paprika
salladskål
vitkål
apelsin
minst 3 komponenter från kolhydrat-/kostfiberlistan
bönor
linser
potatissallad
kikärter
pastasallad
morötter
rissallad
palsternacka
couscoussallad
rättika
kålrot
majs
frukt
rödbeta
ärter
ärter - majs- paprika
amerikansk grönsaksblandning
gröna bönor
därutöver dekorationsgrönsaker
tomat ( är inte enbart dekorationsgrönsak då den innehåller Lykopen,
som är en viktig antioxidant) sallad- isberg & huvudsallad
gurka och rädisor
70 % av utbudet ska bestå av de grövre sorterna av grönsaker,
högst 20 % av utbudet kan bestå av dekorationsgrönsaker och
högst 10 % av utbudet kan bestå av övriga grupper såsom svamp,
oliver, frukt o. dyl.
8
2.4 Socker
Riktlinjer gällande användning av socker i barnomsorg och skola i Ludvika kommun
Sveriges Tandläkarförbund har redovisat en kartläggning gjord på förskolor. Den visar bl.a.
att hälften av förskolor i Sverige serverar sötade mellanmål upp till tre gånger i veckan.
I våra förskolor och skolor har vi sedan några år infört gemensamma riktlinjer för frukost och
mellanmål, där vi reducerat eller helt tagit bort söta livsmedel, såsom o´boy, fruktyoghurt,
nyponsoppa och kräm.
Vi har ändå mycket kvar att göra, med bl.a. söta tillbehör till maten.
Risken med att äta för mycket sockerrika livsmedel är inte bara att det konkurrerar ut den
nyttiga maten man behöver samt försämrar tandhälsan, det ger ju dessutom en ojämn
blodsockernivå. Blodsockret stiger snabbt då man konsumerar sockerrika livsmedel, men
sjunker sedan lika snabbt och ofta till en lägre nivå. Trötthet och humör åker hiss, och aptit
och mättnadsbalans störs. Även koncentrationen minskar drastiskt vid nedgång av blodsockret
vilket kan påverka inlärningen.
I förslag till ny Skollag skrivs att det i skolans uppdrag ska ingå att främja fysisk aktivitet,
goda kostvanor och erbjuda skolmåltider i en lugn miljö.
Riktlinjer i Ludvika kommuns barnomsorg och skola:
Sötade mejeriprodukter till frukost/mellanmål ersätts med osötade produkter.
Bröd som serveras till lunch samt frukost/mellanmål bör vara osötat. Variera mellan
ljusare och grövre sorter, men välj gärna fullkornsprodukter.
Till pannkaka serveras blandsylt, hallonsylt eller jordgubbsylt. Till rätter som potatisbullar
och blodpudding serveras lingonsylt.
Ketchup är ett tillbehör som innehåller mycket socker och serveras därför i begränsad
omfattning till rätter som t ex hamburgare, köttbullar med potatismos, lasagne,
makaronipudding, moussaka, köttfärssås, chili con carne, korvrätter och pyttipanna
Servering av godis och läsk begränsas till större högtider.
Begränsa sockerkonsumtionen i samband med fika, fredagsmys, utflykter, friluftsdagar,
födelsedagar och liknande. Förslag: Barnens kalas kanske kan slås ihop till en gång/månad
och det som bjuds bör inte vara maränger och godis o.d.
Skolcafeteriorna tar bort läsk, godis och chips och ersätter det med frukt, smörgås och
liknande hälsosamma alternativ.
9
