Göteborgs Universitet
Institutionen för pedagogik och didaktik
PDAX51, 15hp Ht 2010
Margaretha Häggström
Undersökningsplan
Kunskap genom estetiska lärprocesser
Några Bildlärarstudenters syn på den kunskap och det lärande
elever tillägnar sig genom bildämnet på gymnasiet
Sammanfattning
Inledning
I slutet av min lärarutbildning 2005, kom jag i kontakt med begreppet estetiska lärprocesser
och ville då fördjupa mina kunskaper i ämnet, vilket jag gjorde i mitt examensarbete Estetiska
lärprocesser – Metod och kunskapssyn. Sedan dess har jag arbetat aktivt med estetiska
lärprocesser som lärare på gymnasiet, både i de estetiska ämnena bild och drama, och inom
ramen för svenskämnet, men också ämnesövergripande tillsammans med andra ämneslärare.
Bland oss estetlärare finns det en övertygelse om estetämnenas positiva effekter även om
det är svårt att bevisa dem. Till sådana effekter brukar nämnas ökad självkänsla, ökat
självförtroende och medvetenhet kring existentiella frågor. Men vilken typ av kunskap är det
egentligen som iscensätts med hjälp av estetik?
Bakgrund och Litteraturgenomgång
När vi nu åter står inför en ny skolreform som ska genomdrivas med start hösten 2011,
försvinner Estetisk verksamhet som kärnämne. Risken är stor att många gymnasieelever inte
kommer att välja någon estetisk kurs alls under sin gymnasietid, utan istället väljer kurser som
ger meritpoäng. De kvaliteter, som vi estetlärare hävdar, är positiva följder av de estetiska
ämnena, går därmed eleverna miste om i den nya gymnasieskolan. För att kunna framhålla
påstådda kvaliteter måste vi bättre kunna påvisa dem. Vi måste också bli bättre på att
inkludera lärare i övriga ämnen, och skolledning i arbetet med estetiska lärprocesser. Särskilt
nu när sådana lärprocesser i större utsträckning måste in i andra ämnen än de estetiska, om
man överhuvudtaget ska kunna tala om estetiska lärprocesser. För att förhindra att kunskapen
om nämnda lärprocesser försvinner helt eller förpassas till enbart grundskolan, behöver vi bli
tydliga med vad vi avser. Här menar jag att vi bör rikta kritik mot oss själva, en kritik av
estetikens syn på estetik, och hitta ett mer konkret språkbruk i beskrivandet av estetikens roll.
Det räcker inte att, som Persson och Thavenius gör i beskrivning av den radikala estetiken,
påstå att estetiken ”inrymmer alla slags sanningar, öppenhet inför världens förändringar och
den mänskliga osäkerheten”. Kanhända kan många fler pedagogiska metoder göra anspråk på
att inrymma alla slags sanningar – det ingår ju i skolans värdegrundsarbete att göra så.
Estetikens förespråkare har en tendens att slå sig för bröstet i sin argumentation.
Kunskap och lärande
Beroende på när och var vi lever våra liv och i vilken kultur våra liv levs, formas vår syn på
vad kunskap är. Ett samhälles nytta av olika kunskapsformer och innehåll blir på så sätt
styrande. Vi sägs idag leva i ett kunskapssamhälle vilket verka betona teoretisk kunskap mer
än tidigare. Men kunskap är inte endast kognitiv, all kunskap går inte ens att beskriva fullt ut,
exempelvis den som benämns som tyst kunskap, ofta en kunskap vi som människor tillägnat
oss genom våra sinnen, eller kunskap som är fysiskt beskaffad, som att kunna simma, cykla
eller åka skridskor.
I skolsammanhang brukar kunskapen delas in i de fyra f:en: fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet (Carlgren: 92). Fakta kan enkelt beskrivas som information om hur något
förhåller sig medan förståelse mer är en kvalitativ kunskapsform. Dessa båda kunskapsformer
är starkt förenade. Färdighet ses som en praktisk kunskap, men kan förstås samverka med
teoretisk kunskap, som när barnet lär sig skriva. Det som beskrivs som förtrogenhetskunskap
hör till den tysta kunskapen, vilken ofta är sinnlig. Denna kunskap kräver erfarenhet av något
slag.
Förutom de fyra f:en lyfts tre aspekter av kunskap fram, den konstruktiva som visar att
kunskap är ett sätt att göra världen begriplig, den kontextuella som pekar på kunskapens
sammanhang och slutligen den instrumentella som framhåller kunskapen som redskap
(Carlgren: 92, s 26).
Estetik
I mitt examensarbete ville jag komma fram till en definition av estiska läroprocesser och kom
då fram till att begreppet avsåg
estetisk verksamhet
metod för inlärning
kunskapssyn med utgångspunkt från konstnärens angreppssätt.
I Æstetik og læring redogör Austring & Sørensen för begreppet estetik och estetiska
lärprocesser. De tydliggör att estetiken är en del av kulturen och att konst är en del av
estetiken. Estetik är alltså ett bredare begrepp än konst. Estetiska lärprocesser, har i likhet med
empirisk kunskapsinhämtning, sitt ursprung i barndomen, menar Austring & Sørensen.
Genom aktiviteter via estetisk verksamhet av något slag, upplever och kommunicerar
individen med sig själv och sin omvärld, och det finns många likheter mellan lek och
skapande verksamheter. Vi bearbetar kroppsliga, sinnliga intryck av världen och omskapar
dem i kroppsligt förankrade estetiska uttryck. Författarna menar att individen har en medfödd
drift att förstå världen, och kombinerat med våra sociala behov, ett behov att kommunicera sin
upplevelse på ett eller annat sätt. Det är då individen söker omsätta sina intryck av världen till
ett helhetsorienterat estetiskt uttryck som den estetiska lärprocessen utspelas. Med hjälp av
estetiken kan vi uttrycka även sådant som vi muntligt och skriftligt har svårt att formulera.
Särskilt våra känslomässiga upplevelser. Med estetiska uttryck kan vi kombinera verkliga
känslor i ett fiktivt sammanhang, och vi skapar ett särskilt frirum där både kan återuppleva
händelser och att bearbeta den reflexivt.
Kreativitet
Carlgren påpekar att eleverna ska kunna uttrycka sig genom estetiska former, som en
integrerad del av övrig verksamhet, varför skolan måste stimulera kreativiteten hos eleverna
(Carlgren: 92, s 35). Vidare menar Carlgren att kreativitet är en aspekt av kunskapande som
avser nyskapande snarare än reproducerande kunskap. Kreativiteten innefattar den kognitiva
såväl som den praktiska dimensionen av kunskap. För att vara kreativ, krävs tillgång till
fantasi och mod att tänka nytt och okonventionellt. Även Vygotskij pekar på människans
förmåga att kombinera våra tidigare erfarenheter till något nytt, som den kreativa egenskapen
(Vygotskij: 1995) Hans Wetterholm menar att kreativitet i första hand är en målinriktad
tankeprocess, och inte en produkttillverkningsprocess. Han betonar också att kreativitet är
nyskapande inom alla områden, inte bara inom konstarterna (Wetterholm: 1992).
För att främja kreativiteten hos eleverna måste vi ställa dem inför olika dilemman som de
får lösa. De måste få göra egna erfarenheter av olika slag. Ju oftare eleverna ställs inför
kreativa problem desto lättare får de kreativa idéer. (Barnes: 1987)
Vetenskapsteoretisk referensram
Kritisk teori
Ett grundläggande karaktärsdrag i nästan all vetenskap torde vara ett kritiskt tänkande. I min
undersökning har jag starka inslag av kritisk teori då jag avser att kritiskt granska estetikens
syn på sig själv, i syfte att göra estetiken tillgänglig för alla inom skolan. Som det är nu finns
det en risk att lärare som inte undervisar i estetiska ämnen exkluderas, vilket kan märkas i
språkbruk och förgivettaganden hos dem som förespråkar estetiska lärprocesser. Det finns
inom denna grupp ett slags kulturelitism som är föga smickrande för oss som arbetar inom det
estetiska fältet. Om vi som arbetar med estetiska lärprocesser inte kan tydliggöra vad dessa
processer innebär kommer nya generationer gymnasieelever att uteslutas från arbete med
dem, i skolsammanhang.
Min infallsvinkel utgår också från en kritik mot den nya skolreformen som tycks bygga på
uppfattningen att de estetiska ämnena på gymnasieskolan är betydelselösa, eller det som
skolminister Jan Björklund brukar kalla ”flumpedagogik”.
Detta innebär för undersökningens del att fler frågor än svar kommer att läggas fram, att
rådande uppfattningar kritiseras och problematiseras. Vägledande för kritisk teori är ett
emancipatoriskt intresse (Alvesson & Sköldberg: 2008, s 287). För egen del innebär det att
inte låsas fast vid etablerade uppfattningar.
Enligt Alvesson & Sköldberg fordrar kritisk teori minst tre slags teorier: en hermeneutisk
förståelse av språk och mening, en socialteori om samhället och en teori om det omedvetna
(Alvesson & Sköldberg: 2008, s 331), vilka i sammanhanget utgör metateorier. Eftersom det
är en masteruppsats jag ska skriva och inte en doktorsavhandling har jag i dagsläget inte klart
för mig vilka teorier jag kommer att använda mig av. Ett problem här är naturligtvis att även
teorier som till exempel sociokulturell teori har sina färdiga trosföreställningar som kan
ifrågasättas. Ett sätt att tolka utifrån är att söka motbilder för att genomskåda hur företeelser
konceptualiseras som varande naturliga, oproblematiska, exotiska osv. På samma sätt som vi
inom estetiken pratar om att främmandegöra det bekanta och att göra det bekanta främmande,
diskuterar man inom kritisk teori att göra det välkända exotiskt. Genom att se sin sociala
omvärld som ganska märklig kastar man nytt ljus på fenomen och skeenden och kan på så sätt
problematisera och visa vägen för att framtida uppfattningar inte bör reproducera existerande.
När det gäller mitt ämne här – estetiska lärprocesser – kan fokus läggas på några olika
perspektiv, som till exempel diskursiv slutenhet eller asymmetriska maktrelationer.
Etnografi
Etnografiska undersökningar är aktiva i sin form. Etnografiska undersökningar försöker se
bakom gärningar och det som sägs, och ser hur dessa gärningar och det sagda förändras över
tid och från situation till situation (Kullberg: 2004).
Min undersökning kan sägas vara inspirerad av det etnografiska angreppssättet, men den
pågår kanske inte tillräckligt länge för att kallas en etnografisk studie. Jag kommer dock att ha
inslag som jag delar med etnografin, så som Kullberg beskriver den:
Datainsamling och dataproduktion, som består av informella och formella intervjuer,
insamlande av artefakter av olika slag.
Närhet, mångfald och flexibilitet i dataarbetet.
Täta beskrivningar och fortlöpande analys.
Studien är hel- och delinriktad.
Eftersom jag delvis kommer att titta på min egen verksamhet, är min studie ett slags
fältstudie.
Syfte
Syftet med min undersökning är att dels problematisera begreppet estetiska lärprocesser, dels
att belysa ett antal bildlärarstuderandes syn på den kunskap estetiska lärprocesser genererar,
för att bättre kunna motivera skolledare att satsa på estetik även på gymnasieskolan.
För att få syn på lärarstudenternas uppfattningar och upplevelser kring lärande vill jag
belysa följande frågeställningar:
Vilket slags lärande vill ni åstadkomma?
Vad ska man ha kunskapen till?
Vad skiljer denna kunskap från annan kunskap?
Vad får det för konsekvenser om eleverna inte får denna kunskap?
Med hjälp av de svar jag får vill jag finna pedagogiska motiveringar till varför vi ska arbeta
med estetiska lärprocesser och hur vi ska göra det när estetisk verksamhet försvinner från
gymnasieskolan. Som ett andra led i undersökningen skulle jag kunna koppla
lärarstudenternas svar till mina gymnasieelevers uppfattningar.
Förhoppningsvis kan denna undersökning bidra med diskussioner som berör de estetiska
ämnenas roll i unga människors utbildning och liv.
Genomförande
Jag avser att bygga min undersökning på ett flertal gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper,
bestående av bildlärarstudenter som nu läser sin första termin på bildinriktningen. Jag tänker
mig dessa intervjuer som ett slags metasamtal som i sig är kunskapsbringande, inte bara för
mig, utan också för lärarstudenterna, på så sätt att de lär av varandra och får syn på sina egna
tankar i förhållande till sina kurskamraters. Genom detta förfarande är det möjligt att få fram
olika perspektiv på samma fråga, perspektiv som studenterna själva lyfter.
Tanken är att vi gemensamt skapar en tankekarta vid varje intervjutillfälle, där varje karta
har en överordnad frågeställning. Vid första tillfället kommer jag att ha med en fråga, men vid
de efterföljande tillfällena kommer vi att utgå från föregående samtal som startpunkt.
Eventuellt kan vi spela in samtalen.
Deras resultat kommer jag sedan att använda som referens när jag tittar på min egen
verksamhet med gymnasieelever, för att se hur lärarstudenternas tankar korrelerar med
elevernas.
Slutligen kommer jag också att medverka vid lärarstudenternas slutredovisning av ett eget
skapande arbete, då jag åter följer upp deras tankar från intervjuerna. Detta för att se om deras
föreställningar fortfarande gäller, om de är applicerbara på deras eget skapande, helt enkelt för
att se om teori och praktik går att förena, eller om teorin behöver revideras.
Resultaten från fokusintervjuerna, jämförelsen med gymnasieeleverna och uppföljningen av
lärarstudenternas skapande arbeten, är det material som jag ska analysera.
Tidsplan: Intervjuserien startar i mitten av januari 2011, och min förhoppning är att
genomföra 4-5 gruppintervjuer med cirka två veckors mellanrum, och en avslutande intervju i
slutet av vårterminen. Däremellan kommer jag att kontinuerligt arbeta med intervjusvaren
kopplat till min egen verksamhet. Analysarbetet kommer också att pågå kontinuerligt.
Rapportskrivningen avslutar jag under sommaren 2011.
Relevans för pedagogisk yrkesverksamhet och lärarutbildning
Lärarutbildningen har under flera årtionden varit dålig på att diskutera och problematisera
metodik kopplat till kunskapsteori. Vilket kunskapsideal är förhärskande inom
lärarutbildningen? När nu estetisk verksamhet försvinner som obligatoriskt ämne på
gymnasiet är det viktigt att lärarstudenter känner till hur man kan arbeta med estetiska
lärprocesser, och varför.
Denna undersökning kan bidra med exempel för att utveckla de pedagogiska
diskussionerna på lärarutbildningen i allmänhet och på bildlärarutbildningen i synnerhet. Det
är viktigt att nyblivna lärare vågar utmana rådande normer när de kommer ut på skolorna, och
på så sätt driva skolutveckling.
Forskningsetik, trovärdighet och akribi
För att göra min studie så trovärdig som möjligt, kommer jag att lägga mig vinn om att
tydliggöra värderingar och åsikter som är mina, och förhoppningsvis problematisera dem
gentemot andra värderingar. Jag menar att värderingar ligger till grund för uppfattningar och
därför är avgörande för val av studiens frågeställningar, och vad jag vill uppnå. Det är viktigt
att i möjligaste mån explicitgöra dessa uppfattningar.
Göran Wallén tar upp den etiska dimensionen i forskning, och ett grundläggande krav är att
personers integritet värnas (Wallén: 1996). Därför kommer jag att avpersonifiera personer,
skolor och platser. Att presentera materialet i sin helhet, i mitt fall att redovisa alla
intervjusvar är också ett etiskt krav, likaså att låta dem som ingår i studien att ta del av
resultaten. Alla som deltar i studien deltar frivilligt enligt normen ”informerat samtycke”
(May: 1997).
Till den etiska dimensionen hör också att kunna etablera tillit mellan mig som undersöker
och dem som intervjuas. Här är det viktigt att informera om syftet med undersökningen, att de
intervjuade känner att deras deltagande är betydelsefullt och att de förstår sin egen roll i
samarbetet.
Litteraturlista
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Austring, Bennyé D. & Sørensen, Merete (2006) Æstetik og læring. Grundbog om æstetiske
læreprocesser. København: Hans Reitzels Förlag.
Barnes, Rob (1987) Lära barn skapa. Kreativt arbete med barn. Lund: Studentlitteratur
Carlgren, Ingrid (1992) Kunskap och lärande. Bildning och kunskap. Stockholm: Skolverket.
Liber Förlag.
Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
May, Tim (1997) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2003) Skolan och den radikala estetiken. Malmö: Malmö
Högskola.
Skolverket (1994) Lpo 94
Skolverket (1994) Lpf 94
Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Wallén, Göran (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Wetterholm, Hans (1992) Det synliga språket. En lärobok i bild. Stockholm: Runa Förlag.
