Underlag till målmanual
Datum
Dnr
2013-03-26
Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Erika Axelsson [email protected]
Status: Utkast
Besluts datum:
Beslut fattat av:
Underlag målmanual
Inledning
Målansvarig myndighet tar fram en målmanual för respektive
miljökvalitetsmål och fattar beslut om fastställande av målmanualen, i
samråd med eventuella ämnesansvariga myndigheter och dokumenterar
beslutet på lämpligt sätt. Myndigheten ansvarar även för samverkan med
andra myndigheter och eventuellt organisationer vid framtagandet av
målmanualen. Syftet med målmanualerna är att skapa en mer konsekvent,
transperent och robust miljömålsuppföljning men också att tydliggöra
ansvaret för uppföljningen av miljökvalitetsmålets olika delar.
Precisering 1
Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och
god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön.
Förtydligande
Syftet med preciseringen är att förtydliga miljökvalitetsmålets förhållande
till Europeiska unionens regelverk och internationella överenskommelser.
Preciseringen kopplar till den svenska lagstiftningen som genomför
vattenmiljödirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327,
22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060), senast ändrat genom direktiv
2009/31/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114, Celex 32009L0031).
Vattenmyndigheterna har fastställt miljökvalitetsnormer för alla de större
vattnen i Sverige enligt förordningen om förvaltningen av kvaliteten på
2/10
vattenmiljön. Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, vatten i
övergångszon, dvs. ytvatten i närheten av flodutlopp vid kusten, kustvatten
och grundvatten inom Sverige. Huvudprincipen är att dessa
vattenförekomster ska upprätthålla eller nå god ytvattenstatus till 2015.
Uppföljning
Alla vattenförekomster statusklassas enligt vattenförvaltnings förordning
vart sjätte år. Då det finns mindre sjöar och vattendrag som inte
klassificeras som vattenförekomster, är det viktigt att ta fram en ny
uppföljningsindikator som täcker in samtliga vatten. De kvalitetsfaktorer
som rapporteras enligt vattenförvaltningen utgör en grund för uppföljning.
Länsstyrelsen i Jönköping har genomfört ett projekt med syfte att utvärdera
kvalitetsfaktorerna som eventuella indikatorer i miljömålsuppföljningen.
Fysisk påverkan har identifierats som en av de största anledningarna till att
god ekologisk status och god ekologisk potential inte nås i dag. Det finns
därför en särskild anledning att lyfta fram denna faktor i uppföljningen.
Uppföljningen sker främst via miljöövervakning med stöd av
bedömningsgrunder och Handboken 2007:4.
Det finns en rad andra direktiv såsom art- och habitat direktivet där
uppgifter om arter och naturtypers status ger värdefull information om
trenden för utvecklingen i miljön. Rapportering enligt artikel 17, art och
habitat direktivet sker vart sjätte år, underlag tas fram av artdatabanken på
uppdrag av havs- och vattenmyndigheten, som sedan rapporterar till
kommissionen.
Denna precisering har även koppling till miljökvalitetsmålet Grundvatten
av god kvalitet preciseringen om utströmmande
Ansvar
Vattenmyndigheterna ansvarar för att ta fram åtgärdsprogram för
respektive vattendistrikt. I åtgärdsprogrammen finns också finns ett
utpekat ansvar, för vilken myndighet som ansvarar för respektive åtgärd.
Länsstyrelserna utför den regionala miljöövervakningen i samråd med
Naturvårdsverket som har ansvaret för den regionala miljöövervakningen.
Kommunerna har tillsynsansvar för vissa miljöfarliga verksamheter, de
genomför även viss provtagning inom ramen för miljöövervakningen.
Havs- och vattenmyndigheten meddelar föreskrifter och tar fram
handböcker och miljökvalitetsnormer för bedömning och uppföljning i
samråd med Länsstyrelser och vattenmyndigheter. Havs- och
vattenmyndigheten har även ansvar för den nationella miljöövervakningen
för kust och hav samt sötvatten och medelsfördelning till denna. Revidering
3/10
av miljöövervakning sker med ett antal års mellanrum (input från Elisabeth
och Åsa). Hav-s och vattenmyndigheten ansvarar för rapportering till EUkommissionen när det gäller vattenförvaltning och havsmiljödirektivet.
Regional anpassning och uppföljning
Det finns skillnader i vissa av de parameterar som följs upp inom ramen för
vattendirektivet jämfört med den provtagning som sker inom ramen för
miljöövervakningen. Näringstransporterna från vattendragen varierar
mellan södra och norra Sverige (kolla med SLU Jens Fölster ang data
flodmynningsprogrammet). Många av parametrarna i övrigt som mäts och
undersöks inom miljöövervakningen rapporteras inom ramen
förvattenförvaltningen.
Precisering 2
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga
vattenflöden och vattennivåer bibehållna
Förtydligande
Syftet med preciseringen är att det i Sverige ska finnas vattendrag som är
oexploaterade och i huvudsak opåverkade. Dessa vattendrag har ett
miljötillstånd som har förutsättningar att hysa en naturlig och representativ
biologisk mångfald. Vattenkraft är den verksamhet som mest uppenbart
påverkar vattenflöden och nivåer i vattendrag. Även rätningar, dammar,
rensningar och bortledande av vatten kan innebära påverkan. Enligt 4 kap.
6 § miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering eller
vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i nationalälvarna med
tillhörande vattenområden och älvsträckor. Preciseringen omfattar dock
även andra vattendrag än de som omfattas av miljöbalken.
Uppföljning
Det saknas idag uppföljning av preciseringen. En hel del information om
fysiska hinder finns i dammregistret och kan kanske till viss del användas
för uppföljning. Andra databaser är inte lika kompletta såsom
åtgärdsdatabasen, vilket gör den svår att använda för uppföljning. Den
behöver kompletteras med information från länen, men kan i framtiden
vara ett verktyg för uppföljning.
4/10
Kan ev. använda fysisk påverkan i VISS till stöd för uppföljningen.
Jag har dålig koll på var vi idag mäter vattenflöden. Hur definierar vi
naturliga vattenflöden och vattennivåer? SMHI? Johan hjälp!!!
Ansvar
HaV ansvarar för att ta fram bedömningsgrunder för hydromorfologi. HaV
ansvar även för att ta fram en strategi för restaurering sjöar, vattendrag och
kustmiljöer.
HaV yttrar sig i miljödomstolen vid större miljöprövningar som rör
exploatering i vattenmiljöer.
Regional anpassning och uppföljning
I norra Sverige har det under flera decennier flottats timmer på
vattendragen vilket inneburit att man rätat vattendrag och rensat bort
större stenblock för att snabbt få ut timmer till kusten. I södra Sverige har
vattendrag rätats i jordbrukslandskapet för att snabbt kunna transportera
undan vatten. Under 1800-talet sänktes många sjöar och våtmarker dikades
ur för att tillgängliggöra odlingsbar mark, kanske främst i södra och
mellersta Sverige.
Precisering 3
Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet
Förtydligande
Enligt regeringsbeslutet ansågs det viktigt att ha en precisering om ytvattentäkter
för att spegla det övergripande miljötillstånd som miljökvalitetsmålet ska beskriva.
Våra ytvatten d.v.s. sjöar och vattendrag ska uppnå god vattenkvalitet i enlighet
med vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:636). Nivån god kvalitet bestäms
utifrån fastslagna nivåer i förordningen, mätningar av biologiska och kemiska
kvalitetsfaktorer sker inom ramen för miljöövervakning.
Preciseringen knyter an till föreskrifter och allmänna råd om klassificering och
miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (2008:1), denna föreskrift har
reviderats under våren och kommer att gå ut på remiss. Även
bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag har reviderats, då vissa
parametrar ändras. (Input Ann-Karin).
Det finns en rad olika lagstiftningar som knyter an till denna precisering,
bland annat Miljöbalkens 7:e kapitel som berör utformandet av föreskrifter
för vattenskyddsområden.
5/10
Uppföljning
SGU har upprätta en databas med grundvattenförekomster och
vattentäkter för miljömålsuppföljning.
Biologiska och kemiska kvalitetsfaktorer mäts inom ramen för
vattenförvaltningen för att bedöma status. För sjöar är de biologiska
kvalitetsfaktorerna växtplankton, makrofyter, bottenfauna och fisk, för
kemiska parametrar mäts näringsämnen, siktdjup, syrgas, försurning
och särskilt förorenande ämnen. I vattendrag är de biologiska
kvalitetsfaktorerna kiselalger, bottenfauna och fisk de kemiska
parametrar är näringsämnen, försurning och särskilt förorenande
ämnen om de släpps ut i betydande mängd.
Länsstyrelsen i Jönköping har genomfört ett projekt med i syfte att
utvärdera vattenförvaltnings kvalitetsfaktorer för uppföljning av
miljömålen. Rapporten visar att vissa av kvalitetsfaktorn fisk kan
användas, samtliga nätprovfisken och elfisken rapporteras i särskilda
databaser, dessa är även kopplade till VISS. Ytterliggare
kvalitetsfaktorer kan användas men behöver anpassas för att bättre
passa miljömålsuppföljningen.
Kolla med SGU ang. vattentäktsarkivetsdata för uppföljning
Ansvar
Kommunerna tar fram underlag och beslutar om vattenskyddsområden
och dess föreskrifter enligt 7 kapitlet Miljöbalken. Både länsstyrelsen
och miljönämnderna har tillsynsansvar inom vattenskyddsområden. Vid
beslut idag har länsstyrelsen tillsynsansvar för vattenskyddsområden
där länsstyrelsen har fattat beslut, och kommunal nämnd då kommunen
fattat beslut. Länsstyrelsen kan delegera tillsynsansvaret inom ett
vattenskyddsområde till kommunen. HaV har tagit över ansvaret för
handboken om vattenskyddsområden efter Naturvårdsverket. En
handledning och lathund för detta arbete har även tagits fram av
miljösamverkan Västra Götaland.
Statens livsmedelsverk har beslutat om föreskrifter (SLVFS 2001:30)
som gäller hantering av och kvalitet på dricksvatten från vattenverk
tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dygn eller minst 50
personer. Föreskrifterna omfattar regler för beredning och distribution,
kvalitetskrav, egenkontroll och undersökningar, gränsvärden med mera.
Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om försiktighetsmått för
dricksvatten (SOSFS 2003:17). (Input från Clas TU)
Regional anpassning och uppföljning
6/10
Precisering 4
Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
Förtydligande
Naturvårdsverket har i uppdrag (dnr M2012/176/Nm) att sammanställa
information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt
identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Det uppdraget
ska slutredovisas den 31 oktober 2012 och planeras utgöra en utgångspunkt
för tolkning av vilka tjänster som är viktiga och för uppföljning av dem.
Preciseringen om ekosystemtjänster innebär i visst avseende en dubblering
eftersom flera av de övriga preciseringarna pekar på specifika
ekosystemtjänster.
Uppföljning
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
Precisering 5
Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet
till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en
del i en grön infrastruktur
Förtydligande
Uppföljning
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
7/10
Precisering 6
Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och
vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk
variation inom och mellan populationer
Förtydligande
Preciseringen förtydligar att limniska naturtyper och arter i art- och
habitatdirektivet ska ha gynnsam bevarandestatus samt att sötvattensanknutna
arter i fågeldirektivet ska ha gynnsam bevarandestatus för måluppfyllelse.
Uppföljning
Den rapportering som görs enligt artikel 17 i art och habitat direktivet kan
användas för uppföljning av tora delar av preciseringen
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
Precisering 7
Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i
värdefulla sjöar och vattendrag
Förtydligande
Preciseringen av hotade arter utgår från delar av tidigare preciseringar om
hotade arter samt gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer. Den knyter
vidare an till Sveriges åtaganden inom konventionen för biologisk
mångfald. Vidare finns en stark koppling till preciseringen om förordningen
om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Preciseringen förtydligar att
andelen hotade arter ska minska och förutsätter samtidigt att andelen
försvunna arter inte ökar. Måluppfyllelse kan ske genom att nationellt
värdefulla eller potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag i behov av
restaurering har restaurerats och därmed på sikt kan nå gynnsam
bevarandestatus.
8/10
Uppföljning
Vissa miljöer och arter finns upptagna i Rådets direktiv 92/43/EEG av den
21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter bilaga
2, djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att
särskilda bevarande områden utses. Områdena finns definierade bilaga 1.
Enligt artikel 17 i rådets direktiv ska medlemsstaterna vart sjätte år i en
rapport redogöra för genomförandet av de åtgärder som vidtagits till följd
av direktivet. Rapporten ska bland annat innehålla information om
bevarande åtgärder som avses i artikel 6.1 samt en bedömning av
åtgärdernas effekt på bevarandestatusen hos livsmiljötyperna i bilaga 1 och
arterna i bilaga 2 och de viktigaste resultaten av den övervakning som avses
i artikel 11.
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
Precisering 8
Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden
Förtydligande
Uppföljning
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
9/10
Precisering 9
Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska
mångfalden är inte introducerade
Förtydligande
Uppföljning
Ansvar
Länsstyrelserna är den myndighet som ger tillstånd till utplantering av bland
annat fisk och kan därmed sätta upp villkor för vilka fiskar som sätts ut.
Länsstyrelsen bedriver även tillsyn över fiskodlingar och andra
vattenverksamheter.
Regional anpassning och uppföljning
Precisering 10
Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och
förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena
Förtydligande
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket tog 2007 gemensamt
fram riktlinjer för skyddsarbetet i en nationell strategi för skydd av vattenanknutna
natur- och kulturmiljöer (Naturvårdsverkets rapport 5666). Nya mål kommer
sannolikt att bli aktuella då Sverige vid FN:s möte om biologisk mångfald i Nagoya
(Japan) 2010 undertecknade en internationell överenskommelse som säger att
medlemsländerna till år 2020 ska skydda minst 17 % av land- och vattenområden.
Miljömålsberedningen har i sin handlingsplan för framtagande av strategier för
långsiktig och hållbar markanvändning respektive sammanhållen och hållbar
vattenpolitik angivit att detta blir ett viktigt område att hantera i kommande
strategiarbete.
10/10
Uppföljning
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
Precisering 11
Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv
och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller
är minimerad
Förtydligande
Uppföljning
Ansvar
Regional anpassning och uppföljning
