rotavirus primer

BAKGRUNDSFAKTA: ROTAVIRUS
Rotavirus är den vanligaste orsaken till svår diarré hos barn världen över. 1 Nästan alla
barn i världen infekteras av rotavirus under de fem första levnadsåren, vilket leder till
svåra obehag till följd av akut gastroenterit (diarré och kräkning).1
Det här dokumentet är utformat för att vara en lättillgänglig källa med referensstatistik
som beskriver den nuvarande situationen för rotavirussjukdom, med fokus på Europa.
Epidemiologi för rotavirus
 Rotavirus är den vanligaste orsaken till svår diarré hos barn världen över
- 95 % av barnen i världen infekteras vid 3–5 års ålder.1

Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarré- och kräkningsrelaterade intagningar
av spädbarn och små barn på sjukhus världen över.1

Rotavirus är den ensamt största orsaken till diarrérelaterade dödsfall bland barn. 3

Rotavirus beräknas svara för 5 % alla dödsfall hos barn under fem år och uppemot
40 % av alla dödsfall till följd av svår diarré.4

Högst förekomst av klinisk sjukdom finns hos barn som är 6–24 månader – och ju
yngre barn desto större risk för allvarlig sjukdom, intagning på sjukhus eller dödsfall. 5
Epidemiologi för rotavirus i Europa
 Uppskattningsvis förekommer 4,5 miljoner rotavirusepisoder om året bland EU:s 24
miljoner barn under 5 år.2
- I Europa, inklusive Ryssland, beräknas rotavirus årligen svara för ungefär
 3,5 miljoner episoder av gastroenterit som kräver vård i hemmet
 1 miljon fall som kräver klinikbesök
 100 000 fall som kräver intagning på sjukhus2

Detta beräknas innebära följande vid 5 års ålder2:
- nästan alla barn har haft en episod av rotavirusgastroenterit
- 1 av 6 fall har krävt ett klinikbesök
- 1 av 47 fall har krävt intagning på sjukhus
- ungefär 1 av 14 000 barn har avlidit.
Sida1
Viruset
 I Europa svarar fem rotavirus-P-G -kombinationer av grupp A-rotavirusstammar
(G1P[8], G2P[4], G3P[8], G4P[8], G9P[8]), för 94 % av fallen av rotavirusdiarré bland
barn.6

Två naturliga rotavirusinfektioner ger nästan 100-procentigt skydd mot måttlig till svår
sjukdom, oavsett vilka rotavirusserotyper som cirkulerar.7,8
Kliniskt förlopp för rotavirus
 Friska välnärda barn har en inkubationstid för rotavirusinfektion på 1–4 dagar
(vanligtvis 2 dagar),9 med symtom som varar i 4–8 dagar.5
Intagningar på sjukhus i Europa till följd av rotavirus
 Dödligheten i i-världen är låg, men rotavirus är en stor orsak till intagningar av barn
på sjukhus, och svarar för 21–58 % av alla intagningar av spädbarn och små barn på
sjukhus till följd av diarré och kräkning:
- Australien: 50 %10
- Nya Zeeland: 34–35 %11
- England och Wales: 43 %12
- Finland: 54 %13
- Nederländerna: 32–58 %14
- Ungern: 21,2 %15
- Polen: 46 %16
- Spanien: 25,3 %17
- Sverige: 34–45 %18
- USA:16,5 %4; 8,7 %19.

Sjukhusvistelsens genomsnittliga längd för rotavirusgastroenterit i i-världen har
registrerats som:
- 4 dagar: Frankrike21, Spanien22 och Österrike23
- 5 dagar: Tyskland23
- 7 dagar: Schweiz23.

Enligt en fransk studie gör nosokomial (en sjukdom som sprids på sjukhus från bädd
till bädd) rotavirusinfektion att sjukhusvistelsen förlängs med upp till så mycket som
10 dagar.24
Sida2
Ekonomisk belastning
 Enligt en österikisk studie är direktkostnaden (sjukhus, tredjepartsbetalare och familj)
per nosokomialt rotavirusfall så högt som EUR 2 500,25 vilket resulterar i en årlig
kostnad på EUR 6,2 miljoner.

I Sverige har den årliga kostnaden för intagningar på sjukhus till följd av rotavirus
uppskattats till SEK 13–15 miljoner kronor.18

I-världen har en hög samhällskostnad för rotavirusgastroenterit26
- och den har uppskattats vara 7 miljarder kronor per år i USA.27
Kontaktinformation för ytterligare information:
Jann Storsaeter, medicinsk rådgivare, GSK
Telefon: 08-6309357, mobil: 0708-61 34 36, e-post: [email protected]
Pär Sandberg, presschef, GSK
Telefon: 08-56843615, e-post: [email protected]
Dr Björn Falck, Telefon: 08-225060, mobil: 070-9997696, e-post: [email protected]
Sida3
Referenser
1. Parashar UD m.fl. Rotavirus. Emerg Infect Dis 1998;4(4):561–570.
2. Verstraeten T m.fl. Burden of rotavirus disease in the new European Union. ESPID 2005;
Valentia.
3. Bresee J m.fl. Rotavirus in Asia: The Value of Surveillance for Informing Decisions about the
Introduction of New Vaccines. J Infect Dis. 2005:192 suppl 1:S1–S5.
4. Ward RL m.fl. Protection against rotavirus disease after natural rotavirus infection. US
Rotavirus Vaccine Efficacy Group. J Infect Dis 1994;169:900–904.
5. Linhares AC m.fl. Rotavirus vaccines and vaccination in Latin America. Pan Am J Public
Health 2000;8(5):305–331.
6. Santos N m.fl. Global distribution of rotavirus serotypes/genotypes and its implication for the
development and implementation of an effective rotavirus vaccine. Rev Med Virol 2005 Jan–
Feb;15(1):29–56.
7. Velazquez FR m.fl. Rotavirus infections in infants as protection against subsequent
infections. N Engl J Med 1996;335(14):1022–1028.
8. Velazquez m.fl. Serum antibody as a marker of protection against natural rotavirus infection
and disease. J Infect Dis 2000;182:1602–1609.
9. Kapikian A m.fl. Rotaviruses. In: Fields B m.fl., utgiv. Fields Virology, 3rd ed; 1996:p1657–
1708.
10. Carlin JB m.fl. Rotavirus infection and rates of hospitalisation for acute gastroenteritis in
young children in Australia. 1993–1996 Med J Aust 1998;169 252–256.
11. Ardern-Holmes SL m.fl. Trends in hospitalization and mortality from rotavirus disease in New
Zealand infants. Pediatr Infect Dis J 1999;18:614–619.
12. Ryan MJ m.fl. Hospital admissions attributable to rotavirus infection in England and Wales. J
Infect Dis 1996;174: S12–S18.
13. Vesikari T Lancet. Rotavirus vaccines against diarrhoeal disease 1997; Nov
22;350(9090):1538–41. Review..
14. de Wit MA m.fl. Hospital admissions for rotavirus infection in the Netherlands. Clin Infect Dis
2000;31:698–704.
15. Szücs G m.fl. Burden of human rotavirus-associated hospitalizations in three geographic
regions of Hungary. Acta Paediatr 1999;426:S61–S65.
16. Mrukowicz m.fl. Epidemiology of rotavirus in infants and protection against symptomatic
illness afforded by primary infection and vaccination. Acta Paediatr 1999;88:53–60.
17. Visser m.fl. Impact of rotavirus disease in Spain: an estimate of hospital admissions due to
rotavirus. Acta Paediatr 1999;88:S72–S76.
18. Johansen m.fl. Incidence and estimates of the disease burden of rotavirus in Sweden. Acta
Paediatr 1999;426: S20–S23.
19. Chang HG m.fl. Disease burden and risk factors for hospitalizations associated with rotavirus
infection among children in New York State, 1989 through 2000. Pediatr Infect Dis J 2003;22:
804–814.
20. Lynch M m.fl. Rotavirus in Ireland: national estimates of disease burden, 1997 to 1998.
Pediatr Infect Dis J. 2001 ;Jul;20(7):693–8.
21. Marie-Cardine A m.fl. Epidemiology of acute viral gastroenteritis in children hospitalized in
Rouen, France. Clin Infect Dis 2002;34(9):1170–8.
22. Gil m.fl. Abstract, ESPID annual meeting, maj 2002.
23. Frühwirth M m.fl. International variation in disease burden of rotavirus gastroenteritis in
children with community- and nosocomially acquired infection. Pediatr Infect Dis J
2001;20(8):784–791.
24. Thuret A m.fl. Prospective follow-up of hospital-acquired diarrhoea in 28 paediatric wards of
the south-east part of France during a winter season. Pathologie Biologie (Paris) 2004 Apr;
52(3):131–7.
25. Fruhwirth M m.fl. Economic impact of community- and nosocomially acquired rotavirus
gastroenteritis in Austria. Pediatr Infect Dis J. 2001; 20(2): 184–8.
26. Glass R m.fl. Abstract 3rd WSPID Santiago, Chile, 19–23 nov 2002.
27. Tucker A m.fl. JAMA. Cost-effectiveness analysis of a rotavirus immunization program for the
Sida4
United States. 1998:279:1371–1376.
Sida5