Ylva Rönnelid, Forskar-AT: Projekt om genetiken bakom mottaglighet för Rotavirusinfektioner och vaccineffektivitet Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarliga akuta gastroenteriter hos barn i hela världen och akuta diarrésjukdomar är en av de största orsakerna till mortalitet hos barn under 5 år i utvecklingsländer. Rotavirus är ett dubbelsträngat RNA virus som infekterar tarmceller som förlorar förmågan att absorbera vatten vilket ger diarré, med påföljande dehydrering och elektrolytrubbningar. För immunologiskt skydd anses neutraliserande antikroppar i tarmen mot två proteiner, VP4 och VP7, i den yttre kapsiden vara viktigt. Dessa två proteiner finns i flera typer och baserat på dessa delas rotavirus in i olika genotyper, där VP4 avgör virusets P-genotyp och VP7 avgör G-genotyp. Fördelningen mellan olika virusstammar skiljer sig mellan olika geografiska regioner. I dag finns två levande försvagade orala rotavirusvaccin tillgängliga globalt, Rotarix® (GSK) och Rotateq® (Merck), baserade på rotavirus med ytprotein av typen P[8]. Båda vaccinen har testats i stora studier i Europa och Nordamerika, där de gett ett gott skydd mot allvarliga rotavirusdiarréer, men man har sett ett betydligt lägre skydd i både Nicaragua och i flera Afrikanska länder söder om Sahara. Tidigare studier har visat att blodgrupps- och vävnadsantigen av Lewistyp påverkar mottagligheten för rotavirusinfektion. Barn med Lewis negativ fenotyp (som saknar Lewisantigenet som annars uttrycks i epitelet av exokrina körtlar samt klär erytrocyter) har visats varit resistenta mot rotavirusinfektioner associerade med genotypen P[8], vilken ingår i de nuvarande vaccinerna. Den Lewis-negativa befolkningsandelen varierar stort mellan olika etniska grupper och är mycket lägra bland kaukasier jämfört med vissa latinamerikanska och afrikanska populationer. Eftersom vaccination med dessa levande orala vaccin förmodligen stimulerar till större immunrespons om de orsakar infektion, är det rimligt att anta att effekten av vaccin baserade på virus av typen P[8] skulle vara lägre i populationer med hög andel av Lewis-negativ fenotyp. Syftet med projektet är att undersöka genetiken bakom mottaglighet och morbiditet vid rotavirusinfektion samt hur dessa genetiska faktorer påverkar vaccinationseffekten av de nu tillgängliga vaccinen i olika populationer. Hypotesen är att Lewis-negativa barn får mindre immunologisk skydd av de nuvarande vaccinen jämfört med Lewis-positiva barn. Kunskapen är viktig för att i framtiden utveckla nya vaccin som är bättre anpassade för olika populationer.