dialogica
NR 2
1999
Ett nyhetsbrev från Logica Svenska AB
IT i kristallkulan
När millennieskiftet
har passerats kommer
företagen att ha en stor
resurspool av kompetenta och strukturerade
konsulter, programmerare och projektledare.
Hur ska företagen dra
nytta av dessa resurser?
Var finns tillväxtpotentialen? Per Florén från
Kairos Future och Robert
Leonardi från Logica
blickar in i kristallkulan
och skådar tio år fram i
tiden.
Denna tidning
handlar till
stor del om
framtiden. Det
är ingen slump.
Att förstå både
dagens och
morgondagens
verklighet är
vår vardag och
något som vi
gärna vill delge
våra kunder.
Trevlig läsning
och glad
sommar!
sidan 4–5
Foto: Tony Stone Images
När kundinformation blir en tillgång
– Paul Fox,
vd Logica
Svenska AB.
Logica Svenska AB
Solna Torg 19
171 45 Solna
tel: 08-705 77 00
fax: 08-730 38 55
www.logica.se
Foto: Photodisc
[email protected]
För de flesta konkurrensutsatta branscher är
den centrala utmaningen idag att behålla sina
kunder. Genom lojala kunder som stannar kvar
kan företaget öka sina intäkter dramatiskt. I en
studie visade det sig att en femprocentig ökning i kundlojalitet genererade en vinstökning
på mellan 25 och 85 procent. Ett av de mest
kraftfulla verktygen för att behålla kunderna är
något som företagen redan har men inte utnyttjar – informationen om kunderna.
sidan 3
Så kommer e-handeln att förändra företagen – sid 6-7
Logica sponsrar
världsomsegling
Logica har slutit flera nya avtal
inom den japanska mobiltelefonindustrin. Det totala värdet
av avtalen överstiger 17 miljoner pund. Logica ska bygga
upp ett short message-center
med hjälp av företagets
Telepath-lösning, samt även
uppgradera befintliga system.
De nya avtalen visar på den
starka tillväxt som just nu sker
i Logicas största marknadssektor. Runt 90 procent av
mobiltelefon operatörerna i den
asiatiska Stillahavsregionen utnyttjar lösningar från Logica.
Som första bolag i Logicakoncernen utför Logica Svenska
konsulttjänster åt den japanska
teleoperatören NTT. Konsultuppdragen berör Mobile
Commerce-området och leds av
Logicas Robert Leonardi.
NTT är Japans motsvarighet
till Telia och är världens största
teleoperatör.
Logica sponsrar en yacht i
världsomseglingen BT Global
Challenge Race 2000 - 2001.
Tävlingen, som pågår jorden
runt under tio månader, beskrivs som en av världens
tuffaste. Totalt kämpar 15
identiska båtar om segern.
Tillsammans med sponsorer
som British Telecom, Mitsubishi
och TeamSpirIT (ett konsortium
bestående av Ericsson, Lucent,
Marconi, Sun, Dell, Nortel,
Fujitsu och Computer Centre)
bidrar denna aktivitet till att
positionera Logica som ett av
de ledande globala IT-tjänsteföretagen.
Själva tävlingen börjar i
Southampton i Storbritannien i
september år 2000 och kan
följas på Logicas hemsida. Deltagarna seglar ”åt fel håll”, det
vill säga mot de rådande vindarna och strömmarna. Första
anhalt är Boston i USA och
därefter bär det vidare söderut
till Buenos Aires i Argentina,
runt Kap Horn och vidare till
Sydney i Australien. Därifrån
tar man sig till Kapstaden i
Sydafrika och sedan åter till
Storbritannien. När båtarna
kommit i mål har tio månader
gått sedan starten.
Besättningarna på alla del-
Miljonkontrakt
inom application
management
Logica och
Reuters partners
inom trådlösa
tjänster
Foto: Tony Stone Images
Världens största
teleoperatör får
svensk hjälp
Logica har tecknat ett kontrakt
gällande application management med återförsäljarkoncernen Savacentre i Storbritannien. Kontraktet är värt närmare fem miljoner pund och
löper över tre år.
Logica kommer att övervaka
den dagliga driften av koncernens kärnapplikationer under
tiden att befintliga system
migreras för att passa moderbolaget J. Sainsburys system.
2
Logica och Reuters har offentliggjort att de bildat ett strategiskt partnerskap för att erbjuda informationstjänster i
mobiltelefonsystem. Genom att
kombinera Reuters nyligen lanserade Wireless Information
Services med Logicas kompetens inom ”messaging” (meddelandehantering) kan de båda
företagen utrusta mobiltelefonoperatörer med en paketlösning
som gör att operatörerna kan
erbjuda sina abonnenter högkvalitativa nyheter samt finansiell och affärsinformation.
tagande båtar utgörs helt av
frivilliga med ingen eller liten
erfarenhet av havskappsegling,
och ännu mindre av att segla
åt fel håll. Framgången är helt
beroende av skippern och det
lagarbete som varje team kan
frammana.
Det senaste inom TIME-sektorn
Stockholm är Europas ledande
huvudstad inom TIME-industrin
(Telekommunikation, IT, Media/
Nya Media och Elektronik).
Detta kommer att manifesteras
under veckan 7-11 juni. Veckan
fylls av evenemang som ger ett
smakprov på det senaste, det
bästa och det mest tankeväckande som sker inom TIME-sektorn just nu. Dessutom visas de
bästa IT-projekten från hela
världen och flera prominenta,
internationella TIME-företrädare finns på plats i Stockholm. Logica deltar som utställare på seminariet Mobile
E-Commerce onsdagen den
9 juni på Stockholmsmässan i
Älvsjö. Läs mer på webbadressen www.time.stockholm.se.
Sydamerika ny Logica-region
Efter flera månader av marknadsundersökningar och planering kommer Logica att etablera Sydamerika som ny affärsregion.
Verksamheten startar i bör-
jan av nästa räkenskapsår, dvs
från 1 juli i år och leds från
Sao Paolo. Senare kommer
kontor även att etableras i Rio
de Janeiro och Buenos Aires.
Kundlojalitet är knappast ett nytt begrepp. ”Kunden i
centrum” är en klyscha vi hört ofta de senaste 20
åren. Nu har begreppet fått ett nytt moderiktigt
namn; Customer Relationship Management (CRM).
Ingen har väl lyckats undgå att höra benämningen
eller att instämma i dess förträfflighet. Få är dock de
som har genomfört CRM i praktiken. Det är lätt att
konstatera med tanke på att vi alla har erfarenhet av
att vara konsumenter.
Bilden kommer från
Telia CallCenter i Sollefteå.
Information om kunden
– en outnyttjad tillgång
Låt oss göra en tankeövning.
Föreställ dig att du är kund till
ett företag som agerar i sann
CRM-anda. Ett företag vars
strategiska mål är att behålla
dig som kund genom att göra
ditt liv lite bättre, inte bara
sälja produkter och tjänster till
dig. Föreställ dig sedan att du
varit kund i detta företag sedan en tid, vilket gör att om
du skulle gå över till en av deras konkurrenter så skulle du
inte bara förlora lojalitetspoäng, utan också en relation
med ett företag som lärt känna
dig och därför ger dig den service du vill ha.
Resultatet för företaget är
en kraftfull konkurrensfördel
och kunder som stannar. Här
följer ett exempel på hur det
kan gå till.
En handläggare hos Eva
Karlssons teleoperatör får indikation om att familjen Karlssons utnyttjande av tjänster
ökat radikalt de senaste två
månaderna. Det har resulterat i
att familjens telefonkostnader
stigit med över 1000 kr. Handläggaren ringer därför till Eva.
Det visar sig att familjen förutom det vanliga teleabonnemanget innehar två mobiltelefonabonnemang. Eva efterfrå-
gar dessutom en extra telelinje.
På frågan om varför Eva behöver en ny linje svarar hon att
hon fått ett nytt jobb som gör
att hon i huvudsak måste arbeta hemifrån. Kundservice föreslår då funktionen ”samtal
väntar” och röstbrevlåda som
tilläggstjänster. Dessutom ordnas en specificerad telefonräkning för enklare rapportering
till Evas arbetsgivare.
Anpassat paketpris
Kundservice frågar också om
Eva behöver tillgång till företagets e-post eller till Internet.
När Eva svarar ja föreslås ett
ISDN-abonnemang och ett erbjudande att delta i ett försök
med en ny ADSL-tjänst vilket
ger snabbare uppkopplingshastighet. För allt detta kan
Eva erbjudas ett paketpris baserat på familjens helhetsengagemang hos teleoperatören.
Vad är det som är speciellt
med detta förhållande mellan
Eva och teleoperatören? Hur
skapar teleoperatören en fastare relation med kunden?
• Telefonsamtalet initierades
utifrån kunskapen om att
familjen Karlssons nyttjande
av operatörens tjänster förändrats och ett förmodat
behov av utökad service.
• Kundservice kände till sammansättningen och omfattningen av alla tjänster som
Eva och hennes familj utnyttjade hos teleoperatören.
• Informationen presenterades
för handläggaren på ett
lättförståeligt sätt som
gjorde att denne kunde
vägledas under det relativt
korta telefonsamtalet.
• Eva kunde erbjudas alla
operatörens tjänster, oavsett
vilken underliggande affärsenhet som slutligen utför
tjänsten. Kundens behov
stod därmed i centrum.
• Eva kunde också erbjudas
ett pris som tog hänsyn till
hur mycket familjen utnyttjade företagets tjänster.
Exemplet visar hur ett kort
samtal erbjuder en mängd möjligheter att stärka ett kundförhållande.
Samla all kunskap
De riktigt stora effekterna av
CRM blir möjliga först när företagets samlade kunskap om
kunden finns att tillgå för all
kundkontaktpersonal på ett
överskådligt sätt. Informationen
måste kunna förstås sekundsnabbt. Riktlinjer som hjälper
företagets representant att fokusera på de för situationen
viktigaste målen samt fatta beslut utifrån den befintliga kunskapen om kunden måste finnas där. Kundkontaktpersonalen ges också via ett enda
användargränssnitt tillgång till
olika informationssystem och
databaser på olika plattformar.
I och med detta får företaget
en helhetsbild av kunden. Den
samlade informationen kan
även användas för självbetjäning via webben, samt ligga till
grund för utveckling av nya
produkter och tjänster.
För att detta ska bli verklighet måste organisationen förändras, både processerna och
medarbetarna. Det som i första
hand måste förändras är det
produktorienterade sätt som
kundservicefunktioner idag är
uppbyggda kring. Istället är det
kunden och dennes behov som
måste stå i centrum. Varje
kund är speciell och behöver
bemötas på ett anpassat sätt.
De företag som inser detta
får lojalare kunder som känner
att de får ut mer än bara företagets standarderbjudanden.
Kontakt på Logica, Jan Thungren på [email protected].
3
Nytt millennium – nya spe
Millennieskiftet är överstökat och EMU-integrationen klar. Vad sker i företagen
på andra sidan år 2000? Flera olika resurser har frigjorts i form av projektledare, programmerare, konsulter med mera. Vilka skapar de initiativ som drar
nytta av denna pool av kompetenta och strukturerade resurser? Vad kommer
den att användas till? Var finns tillväxtpotentialen? Per Florén från Kairos
Future och Logicas Robert Leonardi träffades och blickade in i kristallkulan.
Robert Leonardi: – De flesta företag
har hittills koncentrerat sig oerhört
mycket på att överleva. Först kom den
finansiella krisen i början på nittiotalet,
sedan EU-medlemskapets vara eller icke
vara och därefter EMU-frågan och år
2000-problematiken. Under hela den här
tiden har affärsbiten blivit föråldrad eller
försvagats och dessutom har många nya
företag och aktörer tillkommit och de
har inte behövt reparera gammal struktur. De gamla företagen har snart fått
bukt med de akuta problemen och då är
frågan om de kommer att börja konkurrera med de nya företagen.
Per Florén: – Vi kan se flera olika
utvecklingslinjer som kan påverka hur
företagen ser ut och vad de sysslar med i
framtiden. Konkurrensen kommer att
skärpas och många företag kommer att
samverka mer intensivt, t ex i form av
virtuella företag. Branschglidningen
kommer att öka, konkurrenter kommer
att dyka upp från de mest oväntade håll.
Det kommer att finnas både fast och
mobil datakommunikation med hög
bandbredd och internationaliseringen
kommer att göra att nationsgränserna
minskar i betydelse.
Kulturella avstånd finns kvar
RL: – Även om de geografiska avstånden försvinner kommer det att finnas
kvar kulturella avstånd, inte bara mellan
I resurstriangeln återfinns dels
producenterna, som arbetar
med stora volymer och små
marginaler. I gränssnittet mot
kunden anpassas produkterna
och tjänsterna och laddas
med varumärken.
4
olika länder utan också inom Sverige.
Därför gäller det att kunna anpassa
budskapen till sina individuella kunder
för att de kulturella skillnaderna inte ska
utgöra ett hinder. Det gör det möjligt för
nya aktörer att gå in och bearbeta individer, inte marknader. Överhuvudtaget
tror jag att det kommer att bli viktigare
att ta hand om och vårda sina kunder.
PF: – Vi föreställer oss att året är
2009. Både datakommunikation och finansiella system finns på plats, säkra
elektroniska transaktioner är vardagsmat. Låt oss också anta att vi har en
öppen inställning till att lagra uppgifter
i elektroniska kundregister.
Många företag handlar med uppgifter
om kunder för att ännu bättre kunna
skräddarsy marknadsföring och reklam.
Kvalificerade kundregister är nu så värdefulla att många företag köps upp bara
för att köparen skall komma över kundregistret.
Många tjänster, t ex telefon, Internet,
tv, videofilmer erbjuds gratis i utbyte mot
att du lämnar uppgifter om dig själv. En
viktig fråga är: Kommer du att uppskatta att få ”personliga erbjudanden”,
eller kommer du att känna dig kränkt?
Kommer du att köpa dina flyg- och tågbiljetter via automater och mobiltelefon
eller kommer du att använda dig av en
dyrare, men personlig service, som vet
dina preferenser och kanske till och med
ringer upp och tipsar om bra reseerbjudanden?
RL: – Om hanteringen av personuppgifter begränsas kan färre reseföretag
ha information om kunderna, och det
blir då mäklare som kommer att sitta på
informationen och därmed ”äga” kunden. Med friare hantering kan flera ha
information om kunden och följaktligen
fler aktörer som äger kundkontakten.
Detta kommer att leda till en högre
konkurrens och att information i större
utsträckning blir en handelsvara mellan
företag.
Banker möter ökad konkurrens
PF: – Ser vi på den finansiella sektorn
kan vi konstatera att aktörerna blir fler
och fler. Vi har sedan flera år försäkringsbolag, olika kundkort och andra
som mer och mer konkurrerar med de
traditionella bankerna. Samtidigt växer
de stora bankerna sig allt större. Här
tror jag att det kommer att uppstå lokala ombud som samarbetar med de riktigt stora. Till exempel kan LO, SACO
eller Skattebetalarnas förening skriva avtal med en bank på Jersey om att tillhandahålla förmånliga banktjänster för
sina medlemmar. Det lokala ombudet
”äger” kundkontakten och säljer den i
utbyte mot förmånliga villkor, för sig
själv eller sina medlemmar.
Om hanteringen av personuppgifter
blir friare (så att de olika bankerna enkelt kan utbyta data mellan varandra)
kan vi få se en utveckling mot banktjänstefabriker, dvs organisationer som
producerar en eller flera tjänster på ett
mycket effektivt sätt, och kunder som
fritt väljer mellan olika bankers olika
tjänster. Du kan låna i en bank, spara i
fonder i en annan och ha kort i en
tredje. Det kommer att råda konkurrens
per tjänst inte per bank.
RL: – Finans och handel tror jag
kommer att flyta ihop, liksom telekom
och finans. Överlag kommer fler och fler
företag att tillhandahålla finansiella
tjänster. Det handlar om sådana företag
som redan i dag har en stor relation med
elregler
”Man kan tänka sig att LO och Statoil
börjar sälja elenergi, ICA erbjuder villalån
och Handelsbanken säljer hemtjänster.” Per Florén, Kairos Future
Foto: Peter Nordahl
kunderna och är vana att hantera ett
stort antal kunder. Vi kan både komma
att få se Europolitan-banken, Statoilbanken och Vattenfall-banken.
finanstjänster eller av telekom, utan det
vi får är istället ”hybridbranscher”, som
tillhandahåller kombinationer av olika
produkter och tjänster.
PF: – Generellt kan man se att uppdelningen mellan olika branscher blir allt
mindre intressant. Aktörer som märker
att lönsamheten minskar söker nya jaktmarker i andra branscher. Resesektorn
har gått in i försäkringsbranschen, försäkringsbranschen har gått in i finanssektorn, energisektorn har börjat ge sig
in i telekombranschen. Fler och fler företag kommer att ge sig in i nya branscher
och man kan tänka sig att LO och Statoil börjar sälja elenergi, ICA erbjuder
villalån och Handelsbanken säljer hemtjänster.
PF: – Man kan rita upp en resurstriangel där man placerar in olika företag beroende på i vilken utsträckning de
utnyttjar resurserna infrastruktur (hus,
el- och telenät, datorer, maskiner, fordon
etc), människor och information. De
tunga producenterna har tyngdpunkten
på infrastruktur och information och
arbetar med stora volymer och små marginaler. De tillhandahåller sina tjänster
och produkter till de företag som distribuerar och marknadsför. Dessa företag
hamnar inom ett område som har tyngdpunkten lagd på människor och information och fungerar som ett gränssnitt
mot kunderna. De är de som anpassar
och laddar produkterna och tjänsterna
med varumärken. Mitt emellan de båda
huvudtyperna kan vi finna mellanhänder,
som utnyttjar imperfektionen i informationsfördelningen mellan producenter och
”kundgränssnittet”.
Polarisering av branscher
RL: – Jag tycker att man kan se en
kommande polarisering mellan företag
som producerar och företag som distribuerar och marknadsför. Å ena sidan
finns stora producenter av energi, av
banktjänster och av telekom. Dessa företag har infrastrukturen som krävs. Å andra sidan finns företag som paketerar
och anpassar produkterna och tjänsterna
till kunderna, och producerar innehåll
som distribueras på infrastrukturen. Det
kommer troligen inte att finnas några
renodlade leverantörer av energi, av
RL: – Typiska “kundgränssnittsaktörer” som finns redan i dag är till exempel IKEA, teleoperatörerna och LO. De
är faktiskt föregångare, kanske utan att
de vet om det.
PF: – Sammanfattningsvis kan man
säga att den traditionella indelningen i
branscher kommer att bli mindre intressant i framtiden. Produktion av tjänster
kommer att ske i stora tjänstefabriker
medan gränssnitt till kunden mycket väl
kan komma att hanteras av helt andra
organisationer. En avgörande fråga är
hur kundinformation kommer att kunna
hanteras i framtiden? Kommer det att
vara tillåtet, legalt och opinionsmässigt
att lagra data om enskilda personer och
utnyttja dessa, eller kommer denna hantering att bli omöjlig? Svaret på denna
fråga kommer att betyda mycket för hur
framtidens affärer kommer att bedrivas.
Per Florén arbetar på konsultföretaget
Kairos Future med framtids- och
scenariestudier i huvudsak inom informationsteknologi. Per har också skrivit
flera böcker, bl a ”Internet – En vägvisare till morgondagens affärer” som
kom ut redan 1994 och ”Tjugo världar”
som kom ut i höstas. E-postadress
[email protected]
Robert Leonardi är verksamhetskonsult på Logica och arbetar bland
annat med elektronisk handel. Robert
har utbildning från Stanford University
inom ”Managing Innovations”. Han är
upphovsman till Postgirots mobila
banklösning MobilSmart. E-postadress
[email protected]
5
Tsunami – jättevågen som
Foto: IBL Bildbyrå
Förändringarna på området där ny teknik möter affärslivet går så snabbt att
de båda första vågorna inom e-handel redan spolat förbi. I de flesta fall har
de resulterat i besvikelse och frustration och endast några enstaka framgångshistorier kan visas upp. Företag som bara bedriver enklare marknadsföring på nätet, eller tillhandahåller ett virtuellt butiksalternativ, drar inte nytta
av de enorma möjligheter som skapas tack vare teknikens frammarsch.
Den tredje e-handelsvågen är en tsunami
– en gigantisk våg – som kommer att
förändra hela det kommersiella landskapet. Bara de mest snabbrörliga företagen
kommer att kunna tämja dess krafter
och överleva. Det är dessa företag som
kommer att kunna erbjuda specialanpassning och service via Internet och
som överträffar köparnas vildaste fantasier. De här företagen kommer att finnas
kvar länge efter de som rider på den
”hype” som råder i dag. Det här uppnår
de genom att erbjuda alla typer av
Internet-köpare, från företag till konsumenter, den perfekta produkten, skräddarsydd för hans eller hennes behov oav-
6
sett hur komplicerad produkten eller
tjänsten är. Långsammare, mer traditionsbundna företag kommer ohjälpligt
att hamna på efterkälken i denna nya
miljö.
Inledningen på förändringen som
kommer märks redan inom konsumentmarknaden, där några leverantörer
erbjuder konsumenter att via Internet
handla måttbeställda varor inom till
exempel hemelektronik och kläder. Den
verkliga kraften i den nya e-handelsvågen kommer dock att märkas på business-to-business-marknaden där samma
koncept kan tillämpas på andra områden. Exempel är marknaden för finan-
siella instrument och komplicerade – och
därför dyra – konfigurationsproblem,
som att välja egenskaperna för hissarna i
en ny kontorsbyggnad. I dag inbegriper
ett sådant köp manuella konfigurationsförfaranden som både är tidsödande och
utsatta för fel.
Omstrukturering nödvändig
Den tredje e-handelsvågen kommer att
kräva omfattande omstrukturering av
organisationen, av värdekedjan och av
förhållandet till de många affärspartners
som kommer att behövas för att ge
köparen bredast möjliga valmöjligheter.
Leverantören själv måste definiera och
förändrar e-handeln
kodifiera sin ”best practice” så att denna
stödjer säljförfarandet gentemot köparen. För att en köpare ska kunna konfigurera en produkt i detalj måste leverantören ha en mängd information samlad i elektronisk form, bland annat hur
komponenter passar med varandra i
olika sammanhang. Leverantören behöver också information från sitt CRM-system (Customer Relationship Management), som innehåller kunskap om kunden.
En förutsättning för ett säljstödssystem som beskrivs här är att kunskap
och information sprids mellan avdelningar och organisationer. System som
lagrar kundinformation och teknisk
information måste kunna ”prata” med
varandra. Bägge måste dessutom kunna
integreras med de finansiella system som
hanterar kreditkontroll, fakturering och
betalning för en order, samt logistiksystemen. I den än så länge något otydliga tillvaron efter den tredje e-handelsvågen är det inte alls säkert att alla
dessa funktioner finns kvar i samma
företag, utan istället kan utföras av
andra organisationer, vilket ytterligare
ökar behovet av systemintegration.
Integrera värdekedjan
Den största utmaningen för tsunamiöverlevare kommer att vara att integrera
värdekedjan och sina affärspartners. Det
är inte så roligt för en företagskund att
konfigurera en önskad produkt och förvänta sig leverans en viss dag om komponenterna inte finns i lager. Företag i
tsunamins efterdyningar kommer att
vara ”just-in-time”-företag som upprätthåller relatidslänkar för utbyte av infor-
mation med sina partners och leverantörer. Så fort en kund väljer ett komponent
till sin konfiguration, kommer ett meddelande att skickas till komponenttillverkaren, som i sin tur kontrollerar
sitt lager eller eventuellt startar en tillverkningsprocess. Det kan i sin tur få effekt på tillverkarens leverantör. Alla
leveransdatum av komponenter och delkomponenter måste på ett eller annat
sätt kommuniceras till huvudleverantören
som styr upp det hela så att kundens
krav på leveranstid tillgodoses.
Den integration mellan företag och
dess partners och leverantörer som krävs
i framtiden måste vara löst kopplad för
att flexibiliteten ska bibehållas. Den
elektroniska infrastrukturen måste vara
helt ”plug-and-play”, så att applikationer både längst fram och längst bak i
kedjan kan läggas till och tas bort i takt
med att nya förutsättningar medför förändringar i produkter och allianser.
Strukturen måste dessutom vara skalbar.
Även om företagen är begränsade vad
gäller personal och organisation kan
handelsvolymerna växa sig mycket stora.
När kopplingar väl har etablerats mellan
systemen måste de vara säkra och pålitliga. Det måste finnas säkerhetsmekanismer inbäddade i systemen som
kan auktorisera överföring av information, som till exempel lagernivåer, till
andra system, eller som kan kontrollera
autenticiteten hos en elektronisk inköpsorder.
serviceutbud och ta större marknadsandelar. För att åstadkomma detta måste
de förnya sig själva på Internet, vilket
innebär att de oundvikligen behöver tillhandahålla nya tjänster, eller outsourca
gamla för att vara så effektiva som möjligt. Ett företag kan till exempel
outsourca funktioner som fakturering
och logistik.
Ur ett tekniskt perspektiv har begreppet e-handel hittills varit relativt okomplicerat. Tredje vågens e-handel kommer
att innebära att webben används på ett
tekniskt mer avancerat och mycket
kraftfullare sätt. Det betyder att e-handel inte bara kommer att handla om att
köpa, utan också att sälja på ett effektivare sätt. De två nyckelförutsättningarna
för att lyckas när e-handelsrevolutionen
tar fart är en tydlig affärsvision och
stark systemintegration.
Slutsats
Tekniken ligger ofta långt framme men i
slutändan måste den alltid förenas med
en genomtänkt affärsstrategi. De starka
kan bara förbli starka genom att utnyttja ny teknik för att skapa och leverera nya värdefulla tjänster, samt att
förmå marknaden att fortsätta efterfråga dessa tjänster. Nyckeln ligger i att
bygga upp en lojalitet. Rätt fokus här
kommer att ge riklig utdelning.
Texten är baserad på
en artikel ur Logica
Views skriven av Alan
Feast. Alan är konsult
inom e-handel på
Logica i Storbritannien.
Nya roller för
mellanhänder och mäklare
Den nya e-handelsvågen ger organisationer möjlighet att förbättra produkt- och
Logicas fem erbjudanden inom e-handel
Logica arbetar med fem huvudsakliga
erbjudanden inom e-handel:
Mobile Commerce – Möjlighet att
via mobiltelefonen göra allt det man
idag kan göra på Internet; informationstjänster, speltjänster, banktjänster, betaltjänster, e-cash, e-biljetter.
Complex e-sales – Med detta menar
vi möjligheten för organisationer som
säljer komplexa, konfigurerbara produkter eller tjänster att effektivisera
den personliga delen av införsäljningen genom ett datasystem. Man kan
till exempel låta kunden själv mata in
uppgifter om sina behov men det kan
också vara säljaren som får ett stödsystem i sin hand. Det kan gälla allt
från försäljning av bilar till telefonväxlar och finansiella tjänster.
Corporate services – Här handlar det
om system mellan företag för effektivare inköps- och andra affärsprocesser, bland annat med hjälp av XML/
EDI eller EDI som hos vår kund BBS i
Norge.
Elektronisk fakturapresentation och
betalning (på engelska Electronic Bill
Presentment and Payment – EBPP) –
Detta kan vara en lösning som gör
det möjligt för slutanvändaren att via
sin Internetbank få upp elektroniska
fakturor från olika leverantörer på
skärmen för godkännande.
Public Key Infrastructure – Säkerhetslösningar baserade på digitala
certifikat.
Kontakt på Logica, Anders Waldner,
[email protected]
7
Utgiven av:
Logica Svenska AB
Solna Torg 19
17145 Solna
tel: 08-705 77 00
fax: 08-730 38 55
www.logica.se
[email protected]
B
Ansvarig utgivare:
Paul Fox
Kontaktperson på Logica:
Monica Villot Berling
Produktion:
Infokraft Publishing AB
Logica växer
och välkomnar
tre nya erfarna
medarbetare
Per Edlund, med 15 års
erfarenhet som datakonsult, har börjat på Logica
som seniorkonsult. Tidigare
har Per drivit egen verksamhet under namnen P E
Datakonsult och PSJ
Sweden samt varit anställd
på Entra Finanskonsult som
systemerare och projektledare. Per har mestadels varit verksam inom bankoch finanssektorn.
Kristina Kaup kommer
närmast från Cap Gemini
Sverige, där hon arbetat
sedan 1994 som bl a Team
Manager och nu senast Key
Account Manager inom
energisektorn. På Logica
har Kristina tillträtt som
Line of Business Manager
för telekommunikationsoch energisektorerna.
Kristina ingår i ledningsgruppen på Logica.
Boule och försommarkväll på Djurgården
Onsdagen den 16 juni är det återigen dags
för Logicas mycket uppskattade årliga
bouleturnering i Prins Bertils Boulehall på
Djurgården. Som vanligt samlas alla på
kajen vid Nybrovikens innersta del. Därifrån
tar M/S Daphne oss till den grönskande
Djurgården. Vi bjuder på spännande
boulespel, en läcker fransk buffé med tillhörande drycker samt trevligt sällskap.
OSA senast 5 juni Jane Larnefeldt,
[email protected].
Bilderna kommer
från förra årets
bouleturnering.
Foto: Peter Nordahl
Brian Williams har börjat
på Logica som seniorkonsult och kommer bl a
att arbeta med elektronisk
handel. Brian kommer närmast från Frango AB där
han arbetat som Senior
System Analyst sedan 1996.
Innan detta arbetade Brian
under fyra år som systemkonsult på IBM i Storbritannien och i Sverige.
Vi hjälper ledande organisationer världen över att nå
sina affärsmål genom innovativ användning av IT