dialogica NR 2 1999 Ett nyhetsbrev från Logica Svenska AB IT i kristallkulan När millennieskiftet har passerats kommer företagen att ha en stor resurspool av kompetenta och strukturerade konsulter, programmerare och projektledare. Hur ska företagen dra nytta av dessa resurser? Var finns tillväxtpotentialen? Per Florén från Kairos Future och Robert Leonardi från Logica blickar in i kristallkulan och skådar tio år fram i tiden. Denna tidning handlar till stor del om framtiden. Det är ingen slump. Att förstå både dagens och morgondagens verklighet är vår vardag och något som vi gärna vill delge våra kunder. Trevlig läsning och glad sommar! sidan 4–5 Foto: Tony Stone Images När kundinformation blir en tillgång – Paul Fox, vd Logica Svenska AB. Logica Svenska AB Solna Torg 19 171 45 Solna tel: 08-705 77 00 fax: 08-730 38 55 www.logica.se Foto: Photodisc [email protected] För de flesta konkurrensutsatta branscher är den centrala utmaningen idag att behålla sina kunder. Genom lojala kunder som stannar kvar kan företaget öka sina intäkter dramatiskt. I en studie visade det sig att en femprocentig ökning i kundlojalitet genererade en vinstökning på mellan 25 och 85 procent. Ett av de mest kraftfulla verktygen för att behålla kunderna är något som företagen redan har men inte utnyttjar – informationen om kunderna. sidan 3 Så kommer e-handeln att förändra företagen – sid 6-7 Logica sponsrar världsomsegling Logica har slutit flera nya avtal inom den japanska mobiltelefonindustrin. Det totala värdet av avtalen överstiger 17 miljoner pund. Logica ska bygga upp ett short message-center med hjälp av företagets Telepath-lösning, samt även uppgradera befintliga system. De nya avtalen visar på den starka tillväxt som just nu sker i Logicas största marknadssektor. Runt 90 procent av mobiltelefon operatörerna i den asiatiska Stillahavsregionen utnyttjar lösningar från Logica. Som första bolag i Logicakoncernen utför Logica Svenska konsulttjänster åt den japanska teleoperatören NTT. Konsultuppdragen berör Mobile Commerce-området och leds av Logicas Robert Leonardi. NTT är Japans motsvarighet till Telia och är världens största teleoperatör. Logica sponsrar en yacht i världsomseglingen BT Global Challenge Race 2000 - 2001. Tävlingen, som pågår jorden runt under tio månader, beskrivs som en av världens tuffaste. Totalt kämpar 15 identiska båtar om segern. Tillsammans med sponsorer som British Telecom, Mitsubishi och TeamSpirIT (ett konsortium bestående av Ericsson, Lucent, Marconi, Sun, Dell, Nortel, Fujitsu och Computer Centre) bidrar denna aktivitet till att positionera Logica som ett av de ledande globala IT-tjänsteföretagen. Själva tävlingen börjar i Southampton i Storbritannien i september år 2000 och kan följas på Logicas hemsida. Deltagarna seglar ”åt fel håll”, det vill säga mot de rådande vindarna och strömmarna. Första anhalt är Boston i USA och därefter bär det vidare söderut till Buenos Aires i Argentina, runt Kap Horn och vidare till Sydney i Australien. Därifrån tar man sig till Kapstaden i Sydafrika och sedan åter till Storbritannien. När båtarna kommit i mål har tio månader gått sedan starten. Besättningarna på alla del- Miljonkontrakt inom application management Logica och Reuters partners inom trådlösa tjänster Foto: Tony Stone Images Världens största teleoperatör får svensk hjälp Logica har tecknat ett kontrakt gällande application management med återförsäljarkoncernen Savacentre i Storbritannien. Kontraktet är värt närmare fem miljoner pund och löper över tre år. Logica kommer att övervaka den dagliga driften av koncernens kärnapplikationer under tiden att befintliga system migreras för att passa moderbolaget J. Sainsburys system. 2 Logica och Reuters har offentliggjort att de bildat ett strategiskt partnerskap för att erbjuda informationstjänster i mobiltelefonsystem. Genom att kombinera Reuters nyligen lanserade Wireless Information Services med Logicas kompetens inom ”messaging” (meddelandehantering) kan de båda företagen utrusta mobiltelefonoperatörer med en paketlösning som gör att operatörerna kan erbjuda sina abonnenter högkvalitativa nyheter samt finansiell och affärsinformation. tagande båtar utgörs helt av frivilliga med ingen eller liten erfarenhet av havskappsegling, och ännu mindre av att segla åt fel håll. Framgången är helt beroende av skippern och det lagarbete som varje team kan frammana. Det senaste inom TIME-sektorn Stockholm är Europas ledande huvudstad inom TIME-industrin (Telekommunikation, IT, Media/ Nya Media och Elektronik). Detta kommer att manifesteras under veckan 7-11 juni. Veckan fylls av evenemang som ger ett smakprov på det senaste, det bästa och det mest tankeväckande som sker inom TIME-sektorn just nu. Dessutom visas de bästa IT-projekten från hela världen och flera prominenta, internationella TIME-företrädare finns på plats i Stockholm. Logica deltar som utställare på seminariet Mobile E-Commerce onsdagen den 9 juni på Stockholmsmässan i Älvsjö. Läs mer på webbadressen www.time.stockholm.se. Sydamerika ny Logica-region Efter flera månader av marknadsundersökningar och planering kommer Logica att etablera Sydamerika som ny affärsregion. Verksamheten startar i bör- jan av nästa räkenskapsår, dvs från 1 juli i år och leds från Sao Paolo. Senare kommer kontor även att etableras i Rio de Janeiro och Buenos Aires. Kundlojalitet är knappast ett nytt begrepp. ”Kunden i centrum” är en klyscha vi hört ofta de senaste 20 åren. Nu har begreppet fått ett nytt moderiktigt namn; Customer Relationship Management (CRM). Ingen har väl lyckats undgå att höra benämningen eller att instämma i dess förträfflighet. Få är dock de som har genomfört CRM i praktiken. Det är lätt att konstatera med tanke på att vi alla har erfarenhet av att vara konsumenter. Bilden kommer från Telia CallCenter i Sollefteå. Information om kunden – en outnyttjad tillgång Låt oss göra en tankeövning. Föreställ dig att du är kund till ett företag som agerar i sann CRM-anda. Ett företag vars strategiska mål är att behålla dig som kund genom att göra ditt liv lite bättre, inte bara sälja produkter och tjänster till dig. Föreställ dig sedan att du varit kund i detta företag sedan en tid, vilket gör att om du skulle gå över till en av deras konkurrenter så skulle du inte bara förlora lojalitetspoäng, utan också en relation med ett företag som lärt känna dig och därför ger dig den service du vill ha. Resultatet för företaget är en kraftfull konkurrensfördel och kunder som stannar. Här följer ett exempel på hur det kan gå till. En handläggare hos Eva Karlssons teleoperatör får indikation om att familjen Karlssons utnyttjande av tjänster ökat radikalt de senaste två månaderna. Det har resulterat i att familjens telefonkostnader stigit med över 1000 kr. Handläggaren ringer därför till Eva. Det visar sig att familjen förutom det vanliga teleabonnemanget innehar två mobiltelefonabonnemang. Eva efterfrå- gar dessutom en extra telelinje. På frågan om varför Eva behöver en ny linje svarar hon att hon fått ett nytt jobb som gör att hon i huvudsak måste arbeta hemifrån. Kundservice föreslår då funktionen ”samtal väntar” och röstbrevlåda som tilläggstjänster. Dessutom ordnas en specificerad telefonräkning för enklare rapportering till Evas arbetsgivare. Anpassat paketpris Kundservice frågar också om Eva behöver tillgång till företagets e-post eller till Internet. När Eva svarar ja föreslås ett ISDN-abonnemang och ett erbjudande att delta i ett försök med en ny ADSL-tjänst vilket ger snabbare uppkopplingshastighet. För allt detta kan Eva erbjudas ett paketpris baserat på familjens helhetsengagemang hos teleoperatören. Vad är det som är speciellt med detta förhållande mellan Eva och teleoperatören? Hur skapar teleoperatören en fastare relation med kunden? • Telefonsamtalet initierades utifrån kunskapen om att familjen Karlssons nyttjande av operatörens tjänster förändrats och ett förmodat behov av utökad service. • Kundservice kände till sammansättningen och omfattningen av alla tjänster som Eva och hennes familj utnyttjade hos teleoperatören. • Informationen presenterades för handläggaren på ett lättförståeligt sätt som gjorde att denne kunde vägledas under det relativt korta telefonsamtalet. • Eva kunde erbjudas alla operatörens tjänster, oavsett vilken underliggande affärsenhet som slutligen utför tjänsten. Kundens behov stod därmed i centrum. • Eva kunde också erbjudas ett pris som tog hänsyn till hur mycket familjen utnyttjade företagets tjänster. Exemplet visar hur ett kort samtal erbjuder en mängd möjligheter att stärka ett kundförhållande. Samla all kunskap De riktigt stora effekterna av CRM blir möjliga först när företagets samlade kunskap om kunden finns att tillgå för all kundkontaktpersonal på ett överskådligt sätt. Informationen måste kunna förstås sekundsnabbt. Riktlinjer som hjälper företagets representant att fokusera på de för situationen viktigaste målen samt fatta beslut utifrån den befintliga kunskapen om kunden måste finnas där. Kundkontaktpersonalen ges också via ett enda användargränssnitt tillgång till olika informationssystem och databaser på olika plattformar. I och med detta får företaget en helhetsbild av kunden. Den samlade informationen kan även användas för självbetjäning via webben, samt ligga till grund för utveckling av nya produkter och tjänster. För att detta ska bli verklighet måste organisationen förändras, både processerna och medarbetarna. Det som i första hand måste förändras är det produktorienterade sätt som kundservicefunktioner idag är uppbyggda kring. Istället är det kunden och dennes behov som måste stå i centrum. Varje kund är speciell och behöver bemötas på ett anpassat sätt. De företag som inser detta får lojalare kunder som känner att de får ut mer än bara företagets standarderbjudanden. Kontakt på Logica, Jan Thungren på [email protected]. 3 Nytt millennium – nya spe Millennieskiftet är överstökat och EMU-integrationen klar. Vad sker i företagen på andra sidan år 2000? Flera olika resurser har frigjorts i form av projektledare, programmerare, konsulter med mera. Vilka skapar de initiativ som drar nytta av denna pool av kompetenta och strukturerade resurser? Vad kommer den att användas till? Var finns tillväxtpotentialen? Per Florén från Kairos Future och Logicas Robert Leonardi träffades och blickade in i kristallkulan. Robert Leonardi: – De flesta företag har hittills koncentrerat sig oerhört mycket på att överleva. Först kom den finansiella krisen i början på nittiotalet, sedan EU-medlemskapets vara eller icke vara och därefter EMU-frågan och år 2000-problematiken. Under hela den här tiden har affärsbiten blivit föråldrad eller försvagats och dessutom har många nya företag och aktörer tillkommit och de har inte behövt reparera gammal struktur. De gamla företagen har snart fått bukt med de akuta problemen och då är frågan om de kommer att börja konkurrera med de nya företagen. Per Florén: – Vi kan se flera olika utvecklingslinjer som kan påverka hur företagen ser ut och vad de sysslar med i framtiden. Konkurrensen kommer att skärpas och många företag kommer att samverka mer intensivt, t ex i form av virtuella företag. Branschglidningen kommer att öka, konkurrenter kommer att dyka upp från de mest oväntade håll. Det kommer att finnas både fast och mobil datakommunikation med hög bandbredd och internationaliseringen kommer att göra att nationsgränserna minskar i betydelse. Kulturella avstånd finns kvar RL: – Även om de geografiska avstånden försvinner kommer det att finnas kvar kulturella avstånd, inte bara mellan I resurstriangeln återfinns dels producenterna, som arbetar med stora volymer och små marginaler. I gränssnittet mot kunden anpassas produkterna och tjänsterna och laddas med varumärken. 4 olika länder utan också inom Sverige. Därför gäller det att kunna anpassa budskapen till sina individuella kunder för att de kulturella skillnaderna inte ska utgöra ett hinder. Det gör det möjligt för nya aktörer att gå in och bearbeta individer, inte marknader. Överhuvudtaget tror jag att det kommer att bli viktigare att ta hand om och vårda sina kunder. PF: – Vi föreställer oss att året är 2009. Både datakommunikation och finansiella system finns på plats, säkra elektroniska transaktioner är vardagsmat. Låt oss också anta att vi har en öppen inställning till att lagra uppgifter i elektroniska kundregister. Många företag handlar med uppgifter om kunder för att ännu bättre kunna skräddarsy marknadsföring och reklam. Kvalificerade kundregister är nu så värdefulla att många företag köps upp bara för att köparen skall komma över kundregistret. Många tjänster, t ex telefon, Internet, tv, videofilmer erbjuds gratis i utbyte mot att du lämnar uppgifter om dig själv. En viktig fråga är: Kommer du att uppskatta att få ”personliga erbjudanden”, eller kommer du att känna dig kränkt? Kommer du att köpa dina flyg- och tågbiljetter via automater och mobiltelefon eller kommer du att använda dig av en dyrare, men personlig service, som vet dina preferenser och kanske till och med ringer upp och tipsar om bra reseerbjudanden? RL: – Om hanteringen av personuppgifter begränsas kan färre reseföretag ha information om kunderna, och det blir då mäklare som kommer att sitta på informationen och därmed ”äga” kunden. Med friare hantering kan flera ha information om kunden och följaktligen fler aktörer som äger kundkontakten. Detta kommer att leda till en högre konkurrens och att information i större utsträckning blir en handelsvara mellan företag. Banker möter ökad konkurrens PF: – Ser vi på den finansiella sektorn kan vi konstatera att aktörerna blir fler och fler. Vi har sedan flera år försäkringsbolag, olika kundkort och andra som mer och mer konkurrerar med de traditionella bankerna. Samtidigt växer de stora bankerna sig allt större. Här tror jag att det kommer att uppstå lokala ombud som samarbetar med de riktigt stora. Till exempel kan LO, SACO eller Skattebetalarnas förening skriva avtal med en bank på Jersey om att tillhandahålla förmånliga banktjänster för sina medlemmar. Det lokala ombudet ”äger” kundkontakten och säljer den i utbyte mot förmånliga villkor, för sig själv eller sina medlemmar. Om hanteringen av personuppgifter blir friare (så att de olika bankerna enkelt kan utbyta data mellan varandra) kan vi få se en utveckling mot banktjänstefabriker, dvs organisationer som producerar en eller flera tjänster på ett mycket effektivt sätt, och kunder som fritt väljer mellan olika bankers olika tjänster. Du kan låna i en bank, spara i fonder i en annan och ha kort i en tredje. Det kommer att råda konkurrens per tjänst inte per bank. RL: – Finans och handel tror jag kommer att flyta ihop, liksom telekom och finans. Överlag kommer fler och fler företag att tillhandahålla finansiella tjänster. Det handlar om sådana företag som redan i dag har en stor relation med elregler ”Man kan tänka sig att LO och Statoil börjar sälja elenergi, ICA erbjuder villalån och Handelsbanken säljer hemtjänster.” Per Florén, Kairos Future Foto: Peter Nordahl kunderna och är vana att hantera ett stort antal kunder. Vi kan både komma att få se Europolitan-banken, Statoilbanken och Vattenfall-banken. finanstjänster eller av telekom, utan det vi får är istället ”hybridbranscher”, som tillhandahåller kombinationer av olika produkter och tjänster. PF: – Generellt kan man se att uppdelningen mellan olika branscher blir allt mindre intressant. Aktörer som märker att lönsamheten minskar söker nya jaktmarker i andra branscher. Resesektorn har gått in i försäkringsbranschen, försäkringsbranschen har gått in i finanssektorn, energisektorn har börjat ge sig in i telekombranschen. Fler och fler företag kommer att ge sig in i nya branscher och man kan tänka sig att LO och Statoil börjar sälja elenergi, ICA erbjuder villalån och Handelsbanken säljer hemtjänster. PF: – Man kan rita upp en resurstriangel där man placerar in olika företag beroende på i vilken utsträckning de utnyttjar resurserna infrastruktur (hus, el- och telenät, datorer, maskiner, fordon etc), människor och information. De tunga producenterna har tyngdpunkten på infrastruktur och information och arbetar med stora volymer och små marginaler. De tillhandahåller sina tjänster och produkter till de företag som distribuerar och marknadsför. Dessa företag hamnar inom ett område som har tyngdpunkten lagd på människor och information och fungerar som ett gränssnitt mot kunderna. De är de som anpassar och laddar produkterna och tjänsterna med varumärken. Mitt emellan de båda huvudtyperna kan vi finna mellanhänder, som utnyttjar imperfektionen i informationsfördelningen mellan producenter och ”kundgränssnittet”. Polarisering av branscher RL: – Jag tycker att man kan se en kommande polarisering mellan företag som producerar och företag som distribuerar och marknadsför. Å ena sidan finns stora producenter av energi, av banktjänster och av telekom. Dessa företag har infrastrukturen som krävs. Å andra sidan finns företag som paketerar och anpassar produkterna och tjänsterna till kunderna, och producerar innehåll som distribueras på infrastrukturen. Det kommer troligen inte att finnas några renodlade leverantörer av energi, av RL: – Typiska “kundgränssnittsaktörer” som finns redan i dag är till exempel IKEA, teleoperatörerna och LO. De är faktiskt föregångare, kanske utan att de vet om det. PF: – Sammanfattningsvis kan man säga att den traditionella indelningen i branscher kommer att bli mindre intressant i framtiden. Produktion av tjänster kommer att ske i stora tjänstefabriker medan gränssnitt till kunden mycket väl kan komma att hanteras av helt andra organisationer. En avgörande fråga är hur kundinformation kommer att kunna hanteras i framtiden? Kommer det att vara tillåtet, legalt och opinionsmässigt att lagra data om enskilda personer och utnyttja dessa, eller kommer denna hantering att bli omöjlig? Svaret på denna fråga kommer att betyda mycket för hur framtidens affärer kommer att bedrivas. Per Florén arbetar på konsultföretaget Kairos Future med framtids- och scenariestudier i huvudsak inom informationsteknologi. Per har också skrivit flera böcker, bl a ”Internet – En vägvisare till morgondagens affärer” som kom ut redan 1994 och ”Tjugo världar” som kom ut i höstas. E-postadress [email protected] Robert Leonardi är verksamhetskonsult på Logica och arbetar bland annat med elektronisk handel. Robert har utbildning från Stanford University inom ”Managing Innovations”. Han är upphovsman till Postgirots mobila banklösning MobilSmart. E-postadress [email protected] 5 Tsunami – jättevågen som Foto: IBL Bildbyrå Förändringarna på området där ny teknik möter affärslivet går så snabbt att de båda första vågorna inom e-handel redan spolat förbi. I de flesta fall har de resulterat i besvikelse och frustration och endast några enstaka framgångshistorier kan visas upp. Företag som bara bedriver enklare marknadsföring på nätet, eller tillhandahåller ett virtuellt butiksalternativ, drar inte nytta av de enorma möjligheter som skapas tack vare teknikens frammarsch. Den tredje e-handelsvågen är en tsunami – en gigantisk våg – som kommer att förändra hela det kommersiella landskapet. Bara de mest snabbrörliga företagen kommer att kunna tämja dess krafter och överleva. Det är dessa företag som kommer att kunna erbjuda specialanpassning och service via Internet och som överträffar köparnas vildaste fantasier. De här företagen kommer att finnas kvar länge efter de som rider på den ”hype” som råder i dag. Det här uppnår de genom att erbjuda alla typer av Internet-köpare, från företag till konsumenter, den perfekta produkten, skräddarsydd för hans eller hennes behov oav- 6 sett hur komplicerad produkten eller tjänsten är. Långsammare, mer traditionsbundna företag kommer ohjälpligt att hamna på efterkälken i denna nya miljö. Inledningen på förändringen som kommer märks redan inom konsumentmarknaden, där några leverantörer erbjuder konsumenter att via Internet handla måttbeställda varor inom till exempel hemelektronik och kläder. Den verkliga kraften i den nya e-handelsvågen kommer dock att märkas på business-to-business-marknaden där samma koncept kan tillämpas på andra områden. Exempel är marknaden för finan- siella instrument och komplicerade – och därför dyra – konfigurationsproblem, som att välja egenskaperna för hissarna i en ny kontorsbyggnad. I dag inbegriper ett sådant köp manuella konfigurationsförfaranden som både är tidsödande och utsatta för fel. Omstrukturering nödvändig Den tredje e-handelsvågen kommer att kräva omfattande omstrukturering av organisationen, av värdekedjan och av förhållandet till de många affärspartners som kommer att behövas för att ge köparen bredast möjliga valmöjligheter. Leverantören själv måste definiera och förändrar e-handeln kodifiera sin ”best practice” så att denna stödjer säljförfarandet gentemot köparen. För att en köpare ska kunna konfigurera en produkt i detalj måste leverantören ha en mängd information samlad i elektronisk form, bland annat hur komponenter passar med varandra i olika sammanhang. Leverantören behöver också information från sitt CRM-system (Customer Relationship Management), som innehåller kunskap om kunden. En förutsättning för ett säljstödssystem som beskrivs här är att kunskap och information sprids mellan avdelningar och organisationer. System som lagrar kundinformation och teknisk information måste kunna ”prata” med varandra. Bägge måste dessutom kunna integreras med de finansiella system som hanterar kreditkontroll, fakturering och betalning för en order, samt logistiksystemen. I den än så länge något otydliga tillvaron efter den tredje e-handelsvågen är det inte alls säkert att alla dessa funktioner finns kvar i samma företag, utan istället kan utföras av andra organisationer, vilket ytterligare ökar behovet av systemintegration. Integrera värdekedjan Den största utmaningen för tsunamiöverlevare kommer att vara att integrera värdekedjan och sina affärspartners. Det är inte så roligt för en företagskund att konfigurera en önskad produkt och förvänta sig leverans en viss dag om komponenterna inte finns i lager. Företag i tsunamins efterdyningar kommer att vara ”just-in-time”-företag som upprätthåller relatidslänkar för utbyte av infor- mation med sina partners och leverantörer. Så fort en kund väljer ett komponent till sin konfiguration, kommer ett meddelande att skickas till komponenttillverkaren, som i sin tur kontrollerar sitt lager eller eventuellt startar en tillverkningsprocess. Det kan i sin tur få effekt på tillverkarens leverantör. Alla leveransdatum av komponenter och delkomponenter måste på ett eller annat sätt kommuniceras till huvudleverantören som styr upp det hela så att kundens krav på leveranstid tillgodoses. Den integration mellan företag och dess partners och leverantörer som krävs i framtiden måste vara löst kopplad för att flexibiliteten ska bibehållas. Den elektroniska infrastrukturen måste vara helt ”plug-and-play”, så att applikationer både längst fram och längst bak i kedjan kan läggas till och tas bort i takt med att nya förutsättningar medför förändringar i produkter och allianser. Strukturen måste dessutom vara skalbar. Även om företagen är begränsade vad gäller personal och organisation kan handelsvolymerna växa sig mycket stora. När kopplingar väl har etablerats mellan systemen måste de vara säkra och pålitliga. Det måste finnas säkerhetsmekanismer inbäddade i systemen som kan auktorisera överföring av information, som till exempel lagernivåer, till andra system, eller som kan kontrollera autenticiteten hos en elektronisk inköpsorder. serviceutbud och ta större marknadsandelar. För att åstadkomma detta måste de förnya sig själva på Internet, vilket innebär att de oundvikligen behöver tillhandahålla nya tjänster, eller outsourca gamla för att vara så effektiva som möjligt. Ett företag kan till exempel outsourca funktioner som fakturering och logistik. Ur ett tekniskt perspektiv har begreppet e-handel hittills varit relativt okomplicerat. Tredje vågens e-handel kommer att innebära att webben används på ett tekniskt mer avancerat och mycket kraftfullare sätt. Det betyder att e-handel inte bara kommer att handla om att köpa, utan också att sälja på ett effektivare sätt. De två nyckelförutsättningarna för att lyckas när e-handelsrevolutionen tar fart är en tydlig affärsvision och stark systemintegration. Slutsats Tekniken ligger ofta långt framme men i slutändan måste den alltid förenas med en genomtänkt affärsstrategi. De starka kan bara förbli starka genom att utnyttja ny teknik för att skapa och leverera nya värdefulla tjänster, samt att förmå marknaden att fortsätta efterfråga dessa tjänster. Nyckeln ligger i att bygga upp en lojalitet. Rätt fokus här kommer att ge riklig utdelning. Texten är baserad på en artikel ur Logica Views skriven av Alan Feast. Alan är konsult inom e-handel på Logica i Storbritannien. Nya roller för mellanhänder och mäklare Den nya e-handelsvågen ger organisationer möjlighet att förbättra produkt- och Logicas fem erbjudanden inom e-handel Logica arbetar med fem huvudsakliga erbjudanden inom e-handel: Mobile Commerce – Möjlighet att via mobiltelefonen göra allt det man idag kan göra på Internet; informationstjänster, speltjänster, banktjänster, betaltjänster, e-cash, e-biljetter. Complex e-sales – Med detta menar vi möjligheten för organisationer som säljer komplexa, konfigurerbara produkter eller tjänster att effektivisera den personliga delen av införsäljningen genom ett datasystem. Man kan till exempel låta kunden själv mata in uppgifter om sina behov men det kan också vara säljaren som får ett stödsystem i sin hand. Det kan gälla allt från försäljning av bilar till telefonväxlar och finansiella tjänster. Corporate services – Här handlar det om system mellan företag för effektivare inköps- och andra affärsprocesser, bland annat med hjälp av XML/ EDI eller EDI som hos vår kund BBS i Norge. Elektronisk fakturapresentation och betalning (på engelska Electronic Bill Presentment and Payment – EBPP) – Detta kan vara en lösning som gör det möjligt för slutanvändaren att via sin Internetbank få upp elektroniska fakturor från olika leverantörer på skärmen för godkännande. Public Key Infrastructure – Säkerhetslösningar baserade på digitala certifikat. Kontakt på Logica, Anders Waldner, [email protected] 7 Utgiven av: Logica Svenska AB Solna Torg 19 17145 Solna tel: 08-705 77 00 fax: 08-730 38 55 www.logica.se [email protected] B Ansvarig utgivare: Paul Fox Kontaktperson på Logica: Monica Villot Berling Produktion: Infokraft Publishing AB Logica växer och välkomnar tre nya erfarna medarbetare Per Edlund, med 15 års erfarenhet som datakonsult, har börjat på Logica som seniorkonsult. Tidigare har Per drivit egen verksamhet under namnen P E Datakonsult och PSJ Sweden samt varit anställd på Entra Finanskonsult som systemerare och projektledare. Per har mestadels varit verksam inom bankoch finanssektorn. Kristina Kaup kommer närmast från Cap Gemini Sverige, där hon arbetat sedan 1994 som bl a Team Manager och nu senast Key Account Manager inom energisektorn. På Logica har Kristina tillträtt som Line of Business Manager för telekommunikationsoch energisektorerna. Kristina ingår i ledningsgruppen på Logica. Boule och försommarkväll på Djurgården Onsdagen den 16 juni är det återigen dags för Logicas mycket uppskattade årliga bouleturnering i Prins Bertils Boulehall på Djurgården. Som vanligt samlas alla på kajen vid Nybrovikens innersta del. Därifrån tar M/S Daphne oss till den grönskande Djurgården. Vi bjuder på spännande boulespel, en läcker fransk buffé med tillhörande drycker samt trevligt sällskap. OSA senast 5 juni Jane Larnefeldt, [email protected]. Bilderna kommer från förra årets bouleturnering. Foto: Peter Nordahl Brian Williams har börjat på Logica som seniorkonsult och kommer bl a att arbeta med elektronisk handel. Brian kommer närmast från Frango AB där han arbetat som Senior System Analyst sedan 1996. Innan detta arbetade Brian under fyra år som systemkonsult på IBM i Storbritannien och i Sverige. Vi hjälper ledande organisationer världen över att nå sina affärsmål genom innovativ användning av IT