geoarkeologi - Samla - Riksantikvarieämbetet

GEOARKEOLOGI
Dnr 423-1745-2001
Metallhantverk i Lunda
Analyser av metaller
Lunda
RAÄ 266
Strängnäs sn
Södermanland
G
A
L
Geoarkeologiskt Laboratorium
Analysrapport nummer 2-2006
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV GAL
Lena Grandin
Sammanfattning
Geoarkeologiskt Laboratorium (UV GAL) vid Riksantikvarieämbetet har genomfört analyser
av flera materialkategorier från den arkeologiska undersökningen i Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland, Dnr 423-1745-2001. Ett analysprogram utarbetades för det mångfacetterade materialet för att behandla flera frågeställningar främst kring olika hantverk som har
bedrivits inom det undersökta området som består av flera delytor. Det som benämnts område
B är daterat från romersk järnålder till vendeltid. Område G är betydligt yngre och innehåller
ett medeltida bebyggelseområde och en gårdstomt från 1600- och 1700-talen.
Materialet som valdes för analys består av slagger från järnhantering, klipp och föremål av
kopparlegering och guld samt keramiskt material i form av brända och sintrade lerfragment,
vävtyngder, blästermunstycken och deglar. I denna rapport behandlas kopparlegeringar och
guld, såväl föremål och klipp som metalldroppar i deglar. Slagger och teknisk keramik behandlas i UV GALs analysrapport 23-2005.
Analyserna genomfördes för att kunna jämföra metallernas sammansättning med sammansättningen hos tre figuriner från samma lokal som tidigare har analyserats, för att se om förutsättningarna för att tillverka eller bearbeta figurinerna har funnits lokalt. Figurinerna är gjorda
i förgylld och försilvrad brons respektive guld och flera tillverkningstekniker har använts för
att slutföra dem.
Kemiska analyser är genomförda med två olika metoder beroende på fyndens karaktär. Elektronmikrosondanalyser användes på jämna, slipade och polerade ytor av tvärsnitt av föremål
och klipp samt på ytor av metalldroppar från en degel. Metalldroppar och ett örmöglespänne
analyserades med SEM/EDS på opreparerat ytskikt.
Guldtenen som analyserats har i sitt tvärsnitt ett silver- och kopparinnehåll i halter som är
snarlika en tidigare analyserad solid guldfigurin från samma plats. Gulddroppar i deglar uppvisar varierade sammansättningar. En droppe innehåller silver i samma storleksordning som
en förgylld figurin som analyserats tidigare, men har något högre kopparinnehåll.
Ett ormöglespänne i brons har en dekor av brons med höga tennhalter. Ett klipp av brons har
lägre tenninnehåll än spännet.
1
Inledning
Geoarkeologiskt Laboratorium (UV GAL) vid Riksantikvarieämbetet har fått ett uppdrag av
Gunnar Andersson vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt, att genomföra analyser av flera materialkategorier från den arkeologiska undersökningen i Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland, Dnr 423-1745-2001. Ett analysprogram utarbetades för det mångfacetterade materialet för att behandla flera frågeställningar främst kring olika hantverk som har bedrivits
inom det undersökta området.
Material och metoder
Vid ett besök hos UV Mitt gjordes ett urval av fynd för analys av UV GAL (Lena Grandin
och Eva Hjärthner-Holdar) tillsammans med Gunnar Andersson, Eva Skyllberg och Sara
Fritsch. Urvalet gjordes ur flera materialkategorier, från flera undersökta delområden, för att
kunna besvara de frågor som prioriterats för de olika analysmomenten. I det undersökta området finns flera delytor. Det som benämnts område B är daterat från romersk järnålder till
vendeltid. Område G är betydligt yngre och innehåller ett medeltida bebyggelseområde och
en gårdstomt från 1600- och 1700-talen.
Material
Materialet som valdes består av slagger från järnhantering, föremål av kopparlegering, klipp
och tenar av guld och kopparlegeringar, samt keramiskt material i form av brända och sintrade
lerfragment, vävtyngder, blästermunstycken och deglar. I denna rapport behandlas materialet,
från område B, som är relaterat till hantverk av andra metaller än järn. I detta ingår metaller
och deglar. De senare har dock inte undersökts morfologiskt eller med avseende på det keramiska materialets uppbyggnad och egenskaper utan enbart för att se om det finns metallrester
i dem. Om sådana observerades var det av intresse att se vilken eller vilka metaller eller legeringar dessa består av för att få en inblick i vilka materialkategorier som bearbetats på platsen.
Deglar och metaller
Deglarna har använts för att smälta metaller. Ofta kan det finnas små, mikroskopiska, metalldroppar kvar på degelväggarna. Genom att analysera dessa kan vi få inblick i vilka metaller
och legeringar som hantverkarna har arbetat med. Med tanke på att de tre magnifika figurinerna från Lunda, vilka redan är välkända för en vidare publik, består av förgylld och försilvrad brons respektive guld och flera tillverkningstekniker har använts för att slutföra dem, är
det intressant att se om förutsättningarna för att tillverka eller bearbeta figurinerna har funnits
lokalt. Förutom att göra kemiska analyser på metalldroppar i deglarna görs motsvarande analyser av en guldten och några metallklipp av vitmetaller och koppar eller kopparlegeringar.
Även ett ormöglespänne med ytskikt av annan metall, ska analyseras.
Analyserna genomförs dels för att avgöra vilka metaller eller legeringar som det handlar om
dels för att kvantifiera innehållet av spårämnen (i låga halter). De senare kan vara viktiga för
att se eventuellt kemiskt ”släktband” mellan de olika fynden, vilket inte kan avgöras enbart
med hjälp av t ex guld-, silver- eller kopparinnehåll. Guldtenen, ormöglespännet och metalldropparna analyseras på ytskikt, men på metallklippen tas prov i tvärsnitt som slipas och poleras innan analysen genomförs.
2
Metoder
Okulär granskning
Femton metallfynd och deglar granskades okulärt och karaktäriserades morfologiskt. Ett antal
av metallklippen delades också för att få ytterligare information om uppbyggnad. Efter denna
genomgång gjordes ytterligare ett urval för de specifika analyserna.
Metallografiska analyser
Polerprov tillverkades av tvärsnitt av sex av proven. Metallografiska undersökningar genomfördes för att urskilja texturella drag och få en första inblick i deras kemiska uppbyggnad.
Undersökningen ligger också till grund för de kvantitativa kemiska analyserna med elektronmikrosond och valet av bästa analysområde. Undersökningarna genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop.
Metallanalyser
Elektronmikrosondanalyser genomfördes på åtta prov. För att få så bra resultat som möjligt
från analyserna med elektronmikrosonden bör ytorna som ska analyseras vara jämna och proven behöver därför slipas och poleras (se ovan). Så gjordes för klippen. Metalldroppar från
deglar bedömdes dock vara för små för att kunna poleras. Dessa, och en flaga från en ten,
limmades därför fast på en hållare utan efterföljande slipning och polering.
Proven analyserades med hjälp av elektronmikrosond (CAMECA SX50) vid Institutionen för
Geovetenskaper, Uppsala universitet. Metoden är kvantitativ och ger möjlighet till att såväl
mycket små ytor (ca 2 mikrometer, men helst 5 mikrometer) som större ytor (några tiotals
mikrometer) kan analyseras för huvudelement (t ex guld, silver, koppar, tenn och zink) och
spårelement som förekommer i betydligt lägre halter. Analyserna genomfördes med analysrutiner som är speciellt utarbetade för guld, silver och kopparlegeringar och för att kunna analysera spårämnen som kan förväntas förekomma i dessa associationer. I samband med analyserna togs också fotografier, huvudsakligen vid inställningen för ”back-scattered electrons”
(BSE). På dessa foton framträder olika grundämnen på så sätt att ju tyngre de är desto ljusare
blir bilden. Justeringar av nivåer kan även göras för att upptäcka mycket små sammansättningsskillnader.
Resultaten av varje analys ska i idealfall sluta på 100%. I resultattabellen (Tabell 1) ser vi att
så inte är fallet för många av analyserna. Det finns flera anledningar till detta. För att summan
ska bli 100% måste alla grundämnen som finns i provet vara inkluderade i analysrutinen. Eftersom rutinerna är optimerade för vissa typer av material ingår inte alltid alla ämnen i grundprogrammet. I något fall gjordes en kvalitativ sökning och ett kiselinnehåll kunde noteras som
sannolikt kan relateras till rester från degeln. En orsak till låga analyssummor kan vara topografiska skillnader i provet, speciellt i de som inte planslipats. Ytterligare anledningar finns i
de fall då materialet är kraftigt korroderat. I dessa kan växlande mängder syre (som inte kan
analyseras) beräknas ingå. Detta påverkar främst koppar och kopparlegeringar vilka kommer
att få analysresultat med betydligt lägre kopparinnehåll än det ursprungliga.
Kemiska analyser genomfördes även på ytskiktet av en guldten, ett spänne och på en metalldroppe i en degel. Dessa har inte undersökts i mikroskop. Analyser genomfördes av Anders
Nord och Kate Tronner på Riksantikvarieämbetet, Antikvarisk-tekniska avdelningen. Använd
analysmetod är svepelektronmikroskop utrustat med en LINK/EDS-enhet för mikroröntgenanalys (SEM/EDS). Metoden är oförstörande.
3
Resultat
En sammanfattning av undersökningen och de kemiska analyserna presenteras i tabellform
nedan för metallklipp (Tabell 1) respektive deglar (Tabell 2). I några fall förtydligas och diskuteras analysresultaten i anslutning till respektive materialkategori. I Tabell 3 presenteras de
detaljerade analysresultaten från elektronmikrosonden.
Metaller
Tabell 1. Metallklipp och föremål från Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland.
Fyndenhet/
Fynd nr
2729
KontextID
Definition
Beskrivning
Klipp, vitmetall?
2 fragment. Ljust grå till ljust brun. Platta och tunna med tämligen
slät yta. Tunnare än i FE2762 och FE28197. Klipp. Största
23×21×0,8 mm, 0,73 g. Totalt 1,12 g.
I snittyta vitmetall. Polerprov.
I mikroskop framträder en homogen snittyta, delvis korroderad i
ytterkant. Metallen är homogen och inga texturella drag kan urskiljas utan vidare preparering.
Analyser med elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av
zink med fördelning av blyrika droppar.
18 fragment. Ljust grå. Samtliga platta och tunna med tämligen slät
yta. Några är omböjda (likt överkant kärl). Enstaka är hopsatta
omlott. Klipp. Största 45×21×0,8 mm (tjocklek för ett lager, vid
flera lager tillsammans är tjockleken ca 1,2 mm), 4,84 g. Totalt
14,7 g.
I snittyta vitmetall. Två polerprov. A: omböjd. B: stycke omlott där
tvärsnitt visar två tunnare lager på ömse sidor om ett något tjockare
lager i mitten. (De tunnare är de som fortsätter i planutbredning).
I mikroskop framträder i delprov A en homogen snittyta, delvis
korroderad i ytterkant. Metallen är homogen i sammansättning men
i mörkfältsinställning framträder en finkornig textur. Analyser med
elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av zink med
fördelning av blyrika droppar.
I delprov B framträder de tre lagren som observerats okulärt. Kontakten mellan det centrala lagret och de båda yttre skikten är väldefinierad. De båda yttre har samma färg som i delprov A och samma
fin- och jämnkorniga textur och analyser med elektronmikrosond
visar en homogen grundmassa av zink med fördelning av blyrika
droppar. Det centrala lagret (mjukare) består av en flerfasig legering (åtminstone två, möjligen tre faser). Dominerande fas består av
tenn, något mindre utbredning har bly. Mer sällsynt är en finkornig
fas som inte kan analyseras kvantitativt men som innehåller koppar
och zink. En analys över en yta ca 40×40 mikrometer stor gjordes
för att få en uppfattning om fördelningen mellan tenn och bly (se
analys 1b3) och gav 86 % tenn och resten bly. Sannolikt är detta en
lödmetall.
2 fragment. Platta och tunna med tämligen slät yta. Ett av dem
består av flera omlott hopsatt bitar (som i FE2762). Klipp. Största
32×15×0,8 mm (tjocklek för ett lager), 2,35 g. Totalt 2,66 g.
2 fragment av ursprungligen ett stycke. Ljust grön till grå. Lokalt, i
hög förstoring i stereolupp, kan en begränsad gulröd yta urskiljas.
Platta och tunna, det ena fragmentet något omböjt. Tjockare än i
FE2762, FE4095, FE28197 och FE2729. Klipp. Största
26×12×2,0 mm, 2,15 g. Totalt 2,67 g.
I snittyta gulröd legering. Polerprov.
I mikroskop framträder en homogen textur. Legeringen är selektivt
korroderad vilket medför att kornkontakterna är korroderade men
kornen mer intakta. Materialet är jämnkornigt med tämligen väl
utvecklade korn. Blydroppar finns sporadiskt fördelade i legeringen, speciellt i anslutning till några kornkontakter. Inga andra metal-
2762
Klipp, vitmetall?
4095
Klipp, vitmetall?
4300
Klipp, kopparlegering
4
15964
3343
Hopkittat
finkornigt material
28197
20000
Klipp, vitmetall?
32894
A32887
Guldten
2129
Ormöglespänne,
kopparlegering
med inläggning.
ler finns, inte heller i föremålets ytskikt.
Analyser med elektronmikrosond visar att legeringen är en homogen brons innehållande ca 88 % koppar och ca 12 % tenn med spår
av zink (se analys 1a1 och 1a5).
Tappformad. Längd 11 mm. Tjocklek i bredaste änden ca 5×4 mm,
i smalaste ca 3×3 mm. Vikt 0,21 g. Finkornigt ytskikt med något
grövre korn av kvarts och fältspat.
I snittyta finkornigt med samma innehåll som i ytskiktet runt ett
centralt hålrum. Polerprov.
I mikroskop framträder samma utseende med en finkornig grundmassa med grövre korn av främst kvarts. Inga metaller kan observeras.
27 fragment Ljust grå. Samtliga platta och tunna med något skrovlig yta. Klipp. Största 44×43×0,9 mm, 3,35 g. Totalt 23,6 g.
I snittyta vitmetall. Polerprov.
I mikroskop framträder en homogen snittyta, delvis korroderad i
ytterkant. Metallen är homogen och inga texturella drag kan urskiljas utan vidare preparering. (se även FE2729).
Analyser med elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av
zink med fördelning av blyrika droppar.
Ovalt tvärsnitt, något tillplattat. Avknipsat i båda kortändar. Längd
7,9 mm. Tvärsnitt 3,5×3,2 mm. Vikt 0,65 g.
Analys av tenens ytskikt med SEM/EDS visar att tenen innehåller
guld (89,1 %) och silver (10,9 %). Koppar har inte detekterats i
denna analys.
Analyser med elektronmikrosond på en flisa från tenens kortsida
visar på annan sammansättning. Här finns ett lägre innehåll av guld
(ca 70–71 %) högre silverinnehåll (ca 28 %) och även koppar (ca
2 %).
Ytskikt av kopparlegering (grön) täcker stora delar av föremålet.
Runt varje slinga finns ramverk av inläggning av vitmetall (i kvadratiskt ”pärlbandsmönster”). Nära ena kortändens ovala omböjning finns korroderad koncentration (rest efter järn?).
45×23×1,3 mm. Vikt 3,99 g.
Analys med SEM/EDS visar att legeringen i inläggningen består av
koppar och tenn (förhållandet mellan de båda metallerna är 56:44).
Analys av huvudfasen visar att även denna innehåller koppar och
tenn. Järndelen har inte analyserats.
Klipp
De analyserade klippen av vitmetall utgörs av zink, innehållande blyrika droppar. Det komplexa klippet i prov 2762B består av två sådana klipp som är hoplödda med en lödmetall bestående huvudsakligen av tenn och bly.
Det är ovanligt med metallisk zink i dessa kontexter. Vanligtvis nämns medeltiden som en
period då metallisk zink introduceras i Europa. Enstaka äldre fynd finns dock. Inga kopparlegeringar innehållande zink (mässing eller rödmetall) är dokumenterade från hantverket i Lunda varför det inte går att koppla metallisk zink som en råvara för gjutning tillsammans med
kopparråvara. Ytterligare detaljerade analyser för att söka efter spårämnen, eller avsaknad av
dem, för att kunna skilja ut fynden som mer recenta skulle möjligen kunna användas men har
inte rymts inom ramen för denna undersökning. En genomgång av kontexten kan vara intressant för att utröna möjligheten av zink i detta sammanhang.
Ett klipp av en kopparlegering har också analyserats. Detta består av en homogen brons med
en grundmassa innehållande ca 88 % koppar och ca 12 % tenn med spår av zink. Dessutom
finns små blydroppar fördelade i blandningen.
5
Guldtenen
Analys, med SEM/EDS, på en yta på tenens (Fig. 1) långsida visar att den innehåller guld och
silver. Koppar kan inte detekteras på denna yta. Däremot finns kol och syre men dessa hör
inte till metallen utan är del av beläggning på yta. Normalisering av resultaten för innehåll av
endast guld och silver ger ca 89 % guld och ca 11 % silver.
Analyser med elektronmikrosond på en flisa från tenens kortsida visar på annan sammansättning. Här finns ett lägre innehåll av guld (ca 70–71 %) högre silverinnehåll (ca 28 %) och
även koppar (ca 2 %).
Ormöglespännet
Ormöglespännet (Fig. 2) har analyserats på två olika delområden, med SEM/EDS. Dels den
dominerande, ärgade fasen, dels på den vitare dekoren. I analysens back-scatter-inställning
framträder dekoren ljusare vilket motsvarar tyngre element. Huvudfasen framträder generellt
mörkare vilket innebär att den innehåller lättare element än dekoren. Huvudfasen kan i sin tur
delas upp i flera delfaser. På ytan framträder en dendritisk textur som är karaktäristisk bland
annat för gjutna kopparlegeringar där de olika mönstren i bilden framträder med olika färger
vilket i sin tur speglar olika sammansättningar. Dekoren har analyserats i en punkt och innehåller (normaliserade värden) 56 % koppar och 44 % tenn. I analysspektrat framträder också
kisel, kol, syre, järn, magnesium och fosfor. Delar av detta är sannolikt föroreningar i ytskiktet (järn kan ingå i legeringen). Huvudfasen har analyserats med hjälp av en yta som täcker
den variation som den dendritiska texturen ger upphov till. Resultatet visar samma elementinnehåll som dekoren, men sannolikt i andra förhållanden. Om vi normaliserar resultaten för
enbart koppar och tenn får vi 42 % koppar och 58 % tenn. Det skulle innebära att det är större
andel tenn i den mörkare fasen än i den ljusare (vilket inte stämmer vid en första anblick).
Huvudfasen är sannolikt korroderad vilket betyder att mycket av koppar har omvandlats till
olika oxider och möjligen karbonater och vi ser också ett stort syreinnehåll och även förekomst av kol. Troligen har koppar oxiderat i huvudfasens legering vilket innebär att vi får en
relativ anrikning av tenn och en för hög tennhalt i analysresultaten.
I sammanfattning kan vi ändå konstatera att det är en brons, nu delvis korroderad, med dekor i
högtennbrons. Analyser av föremål från Uppåkra sn, Skåne (Kresten m fl, 2001) kunde påvisa
fyra spännen med ytskikt av högtennbrons (varierande från 28 till 58 % tenn, vanligtvis drygt
30 %). I föremålen från Uppåkra rörde det sig sannlikt om att hela föremålet hade ett ytskikt
och inte som här endast delar av dekoren, men fenomenet är ändå likartat.
Deglar
Tabell 2. Deglar från Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland.
Fyndenhet/
Fynd nr
12143
29495
KontextID
Definition
Beskrivning
13772
9764
Degel
Degel
Ingen metallrest observerad.
Metallglänsande droppar av flera olika sammansättningar, sannolikt tre
olika, finns spridda i flera delområden i degeln. Mest markanta är några guldfärgade droppar i varierande storlek. Stålgrå droppar, också
dessa i varierande storlek, varav någon större än de guldfärgade finns i
störst antal. I betydligt mindre mängd och storlek finns några kopparfärgade droppar, vanligen i närheten av de guldfärgade dropparna.
Degelns utsida är svartglasig.
En stålgrå och en guldfärgad droppe togs ur degeln för analys med
6
36680
14141
Degel
37754
1000172
3343
7001
Degel
Degel
1000667
45014
Degel
1000935
32096
Degel
elektronmikrosond. Den grå droppen består av oxiderat järn. Den guldfärgade innehåller guld (78–82 %), silver (15–18 %), järn (1–2 %) och
spår av koppar och möjligen arsenik. Flera punkter på den knappt 100
mikrometer stora droppen har analyserats.
Troligen ej metalldroppar. Det enda metallglänsande materialet är tunt
och platt, sannolikt glimmermineral.
Ingen metallrest observerad.
Ingen metallrest observerad. Däremot finns rikligt med magringskorn
av kvarts, fältspat och glimmer i degelns lera. Utsidan är svartglasig.
De enda droppformade bildningarna i degeln har glasig glans och är
inte metall. Det metallglänsande som kan observeras är platt och tunt
och sannolikt glimmermineral.
På en begränsad yta på degelns insida finns ett fåtal guldglänsande
droppar. För övrigt framträder endast kvartskorn i den finkornigare
leran. Degelns utsida är grönglasig.
Analys med SEM/EDS, där hela degeln stoppades in i provkammaren,
visar att en droppe innehåller guld. Silver och koppar har inte detekterats.
Metalldroppar
En droppe i degel FE1000935 kunde analyseras med oförstörande metod i SEM/EDS. Resultatet visade ett innehåll av endast guld. Varken silver eller koppar kunde detekteras. I analysresultatet ingår visserligen syre, kisel, aluminium, järn och kalium men dessa härrör från den
omgivande degelns silikatrika material.
Degeln FE29495 var vansklig att analysera med SEM/EDS eftersom degeln är i det närmaste
dubbelvikt (Fig. 3). Den kan utan problem placeras i provkammaren men de höga kanterna
gör att antingen så skuggas den optiska bilden och man kan inte lokalisera analysområdet eller
så skuggas analysdetektorn. Två olika droppar togs därför ur degeln och monterades för analys med elektronmikrosond. Den grå droppen består av oxiderat järn. Den guldfärgade (Fig. 4)
innehåller guld (78–82 %), silver (15–18 %), järn (1–2 %) och spår av koppar och möjligen
arsenik.
Tolkning och diskussion
Analysförutsättningar
Kemiska analyser har gjorts av fynd av guld, kopparlegeringar och vitmetaller. Analyserna är
genomförda med två olika metoder. Att så skedde beror delvis på fyndens olika karaktär.
Elektronmikrosondanalyser bör användas på jämna, slipade och polerade ytor för bästa resultat men SEM/EDS kan tillämpas även på opreparerade prover. Eftersom en del fynd inte skulle prepareras eftersom de då skadas, valdes SEM/EDS som komplement till elektronmikrosondanalyserna som GAL vanligtvis använder i dessa sammanhang och har utarbetade rutiner för. Efter försök gjorts att analysera deglarna i sin helhet och en av dem inte var lämplig
provtogs metalldroppar. Eftersom dessa är i storleksordningen 100 mikrometer var det inte
lämpligt att polera dem, eftersom risken då fanns att de helt skulle försvinna. De monterades
därför för analys utan polering och effekten blir att analysresultatens kvalitet blir något sämre.
De olika ämnenas förekomst och avsaknad kan dock säkerställas liksom den storleksordning
de förekommer i. Även tidigare analyser av figurinerna från samma plats har analyserats på
detta sätt (Grandin 2003) varför jämförelse av analysresultaten kan göras med utgångspunkt i
samma förhållanden.
7
Jämförelse med figurinerna
Två av figurinerna är gjutna i brons vars ursprungliga sammansättning inte med säkerhet kunde avgöras (Grandin 2003) eftersom de var korroderade i stor omfattning. De båda fynd av
brons som nu har analyserats uppvisar emellertid andra sammansättningar än figurinerna.
Klippet har en lägre tennhalt medan ormöglespännet har högre tennhalt, framförallt i dekoren
men sannolikt även i huvudsammansättningen. Bronser kan dock blandas och smältas om
upprepade gånger med successivt förändrade proportioner mellan koppar och tenn varför vi
inte kan utesluta att lokal tillverkning har skett med liknande råvaror som ursprung.
Om vi sedan går över till att studera guldets sammansättning i figurinerna så har vi två olika
grundsammansättningar att utgå från. Figurinen i guld som tidigare analyserats (Grandin
2003) består av en legering av guld, silver (30–35 %) och koppar (1–3 %). Den förgyllda figurinen har ett guldskikt där analyserna påvisar guld, silver, kvicksilver och koppar (Grandin
2003). Kvicksilvret är en rest från brännförgyllningen. Om vi normaliserar guld, silver och
koppar i det förgyllda skiktet blir silverinnehållet i storleksordningen 15–20 %.
Guldtenen innehåller enligt analys på ytskikt med SEM/EDS guld och silver (ca 11 %). Analys med elektronmikrosond på ett tvärsnitt från samma prov uppvisar högre silverinnehåll (ca
28 %) och även ett kopparinnehåll (ca 2 %). Tvärsnittsanalysen av guldtenen är alltså snarlik
den från guldfigurinen, med silver och koppar av samma storleksordning.
Droppen i degel 1000935 är enligt SEM/EDS-analyserna rent guld (utan silver eller koppar).
En droppe i degel 29495 innehåller silver (ca 15–18 %) och spårhalter av koppar. Enligt resultaten skiljer sig dessa båda åt och har sammansättningar som avviker från den solida figurinen
såväl som från guldtenen, men silverinnehållet i den förgyllda figurinen är av samma storleksordning som i droppen från degel 29495, men förgyllningen har något högre kopparinnehåll.
När vi, i sammanfattning, jämför det guldmaterial som har analyserats med samma metoder
ser vi en likhet i sammansättning mellan den solida figurinen och guldtenen. En av gulddropparna i en degeln uppvisar liknande proportioner mellan guld och silver som i den förgyllda
figurinen. Det förefaller med andra ord som om det är möjligt med en lokal tillverkning av
figurinerna, såväl den solida som de förgyllda, eftersom restmaterial och metalldroppar av
samma karaktär som i figurinerna finns från platsen.
Referenser
Grandin, L. 2003. Tre gudastatyetter från Lunda. Kemiska analyser. RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport 11-2003. Uppsala.
Kresten, P., Hjärthner-Holdar, E. & Harryson, H. 2001. Metallurgin i Uppåkra: Icke-järnmetaller under tusen år, LUHM 31000, Uppåkra sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport 102001. Uppsala.
8
Figurer
Figur 1. F32894, guldten. Analyser har gjorts
dels på ytskikt, dels på tvärsnitt. Varje skalstreck är en millimeter.
Figur 2. F2129, ormöglespänne. Analyser har
gjorts på den ärgade kopparlegeringen (brons)
samt på den ljusare dekoren (brons med högre
tennhalt).
Figur 3. FE29495, degel. Flera metalldroppar
av olika sammansättning finns på ytan – men
syns endast i hög förstoring.
Figur 4. Gulddroppe som provtagits ur degel
FE29495 för analys.
9
Tabell 3. Mikrosondanalyser av metaller, legeringar och oxidfaser i fynd från Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland. Förkortningar: au = guld (legerad med silver och
koppar), br = brons, ox = oxidfas (järn), pb = bly, sn = tenn, zn = zink. Analyser är gjorda med programrutinen GAL2. Detektionsgräns för analyserade element ligger i intervallet
0,10–0,15 förutom Pb=0,40, Au=0,45 och As=1,5. Värde angivet som 0 innebär att elementet inte är detekterat. Analyserna är genomförda med CAMECA SX-50 på Institutionen
för Geovetenskap, Uppsala universitet.
Prov
2729
4300
4300
Typ
Klipp
Klipp
Klipp
Analysnr
1a1
1a1
1a2
Fas
zn
br
pb
4300
Klipp
1a4
pb
4300
28197
28197
Klipp
Klipp
Klipp
1a5
1a1
1a2
br
zn
zn
32894
32894
2762A
Ten
Ten
Klipp
1a1
1a2
1a1
au
au
zn
2762B
2762B
2762B
2762B
Klipp
Klipp
Klipp
Klipp
1a1
1b1
1b2
1b3
29495A
Droppe i
degel
Droppe i
degel
Droppe i
degel
Droppe i
degel
1a2
zn
sn
pb
flera
faser
au
1a3
29495A
29495A
29495B
Kommentar
Homogen grundmassa
Homogen grundmassa
Koncentration i kornkontakt
10 um
Koncentration i kornkontakt
10 um
Homogen grundmassa
Homogen grundmassa
Ytanalys 20 um homogen
grundmassa och blydroppar
Ej polerat prov
Ej polerat prov
Ytanalys 10 um grundmassa
och blydroppar
Homogen grundmassa
Nästtyngsta fas i grundmassa
Tyngsta fas i grundmassa
Ytanalys 40 um
S
0,04
0
7,25
Fe
0,01
0,05
0
Co
0
0
0,01
Ni
0
0,07
0
Cu
0,00
88,21
3,11
Zn
98,43
0,47
0,00
As
0
0,35
0,65
Ag
0
0,07
0
Sn
0,02
11,71
0,12
Sb
0
0,01
0
Au
0
0
0
Pb
0
0,06
68,65
Summa
98,51
100,98
79,79
0,04
0
0
0
1,19
0
0
0
0,11
0
0
80,72
82,05
0,01
0,02
0
0,02
0
0,02
0
0
0
0
0
0
87,59
0,00
0
0,47
96,57
97,72
0,05
0
0
0,08
0
0
11,83
0
0,03
0
0
0
0
0,14
0
0,19
0
0,19
100,23
96,74
97,97
0
0
0
0,29
0,14
0
0
0
0
0
0
0
2,05
2,29
0
0
0
97,49
0
0,05
0,47
28,46
28,13
0,03
0,18
0,06
0
0
0
0
71,08
70,60
0,17
0
0
0,14
102,06
101,27
98,30
0,04
0,01
0,03
0
0
0
0
0,01
0,02
0
0
0
0
0
0
0
0,04
0,06
0,12
0,18
98,20
0,42
1,18
0,70
0
0
0
0,69
0
0
0
0
0
97,31
2,92
86,00
0
0,21
0,06
0,20
0,10
0
0
0
0,12
0,20
94,72
15,17
98,51
98,20
99,01
102,96
Ej polerat prov
0,04
4,38
0
0
0,24
0
0,69
15,74
0
0
56,45
0
77,54
au
Ej polerat prov
0,20
0,74
0
0
0,35
0
1,73
13,58
0,03
0
75,20
0
91,83
1a4
au
Ej polerat prov
0,05
1,61
0
0
0,23
0
1,24
14,43
0,09
0,02
61,69
0
79,36
1a1
ox
Ej polerat prov
0
61,17
0,01
0,03
0
0,05
0,44
0,02
0,03
0
0
0
61,75