UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS
KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN
SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN
Peter Lundström – oktober 2014
© Miljötjänst Nord AB
Bondevägen 4 • 923 32 Storuman
Mobil. 070-397 00 97
[email protected]
Foton: Peter Lundström om inte annat anges
Omslagsbild: Hednäs kraftstation i Åbyälven
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ................................................................................................................................................................................. 4
Syfte och metod ...................................................................................................................................................................... 6
Resultat ................................................................................................................................................................................... 7
Provspill .............................................................................................................................................................................. 7
Spill ..................................................................................................................................................................................... 8
Bedömning ............................................................................................................................................................................ 10
Slutsats .................................................................................................................................................................................. 11
Förslag på fortsatt arbete för att förbättra fiskvandringen förbi Hednäs Kraftverk ............................................................. 12
INLEDNING
Hednäs kraftstation ligger ca 3 mil uppströms mynningen i Åbyälven och är idag ett partiellt vandringshinder för all fisk. I
samband med att kraftverket renoverades 1995 iordningställdes även en laxtrappa som togs i drift året därpå. Fiskvägen i
Hednäs är med sina 150 meter en av de längsta i Sverige och för att kontrollera fiskuppgången i fiskvägen har en fiskräknare
placerats längst upp i fiskvägen. Sedan 2008 sitter en fiskräknare som tar bilder och på så sätt möjliggör att särskilja lax och
öring.
Åbyälven är utpekat som ett Natura2000 område utifrån habitatdirektivet, där följande naturtyp ska värnas ”Naturliga
större vattendrag av fennoskandisk typ samt vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor”. Utöver
habitatdirektivet ska följande arter värnas för området: lax, stensimpa, flodpärlmussla, utter samt bred gulbrämad dykare.
Beståndet av lax och öring i Åbyälven bedöms inte uppnå de uppsatta produktionsmålet på 75 % av sin maximala
smoltproduktion1. Toppåret på laxuppvandring i Åbyälven var år 2009 då 185 laxar passerade Hednäs och för öring var
toppåret år 2013 då 173 individer passerade, se figur 1.
Fiskuppgång förbi Hednäs kraftstation, Åbyälven, Skellefteå kommun
Lax
Öring
Ej artbestämt
300
250
Antal
200
150
100
50
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
0
År
FIGUR 1. FISKVANDRING FÖRBI HEDNÄS KRAFTSTATION MELLAN ÅREN 1996-2012 (KÄLLA: SKELLEFTEÅ KRAFT)
Skellefteå Kraft ordnade den 4 maj 2011 ett möte angående fisktrappan i Hednäs. Närvarande var bl.a. flertalet personer från
Åby älvs nedre och övre FVO samt representanter från Fritidskontoret i Skellefteå och dåvarande Fiskeriverket i Luleå. På
mötet diskuterades problemet med att fisk blir kvar i de större grytor som finns i torrfåran i direkt anslutning till stationen.
Skellefteå Kraft åtog sig vid mötet att undersöka om man kunde fylla igen groparna i torrfåran. Skellefteå kraft skickade in en
anmälan för åtgärder 2012-01-20 och beslut kom 2012-09-13. Syftet har varit att öka förutsättningarna för en livskraftig
fiskpopulation i älven genom att minimera riskerna för fiskdöd i anslutning till vattenkraftstationen. På grund av höga flöden
kunde åtgärden inte utföras under 2012 utan genomfördes 2013.
Det var dock vid ett kraftigt höstregn i slutet av juli, 2013-07-27, då åskan slog ut Hednäs kraftstation under ca sju timmar,
som det uppmärksammades vilken effekt ett längre spill får på fiskpopulationen. Detta driftstopp skedde precis innan det
planerade arbetet med gjutningen skulle genomförs i torrfåran. Vid detta tillfälle visade det sig att 29 laxar och 11 öringar
1
ICES WGBAST report 2014, Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST)
blev kvar i grytorna längst upp i torrfåran och det blev ett omfattande arbete med att rädda dessa fiskar (se Figur 2). Cirka
5 fiskar blev dock kvar i groparna och dog.
Vattenspill sker främst vid vårflod, men kan även förekomma vid perioder med stor nederbörd eller vid driftstopp i
anläggningen. Av de fiskar som vid spill sökt sig upp i torrfåran har en del blivit kvar i de pooler/grytor som håller kvar vatten
när spillet upphör.
FIGUR 2. DE TVÅ ÖVERSTA GRYTORNA I SAMBAND MED DRIFTSTOPPET 2012 DÅ ETT 40-TAL LAXAR HÅVADES.
Innan man år 2013 gjöt igen de största poolerna i torrfåran ansamlades kvarvarande lax och öring i dessa och de kunde
klara sig där i några timmar. Skellefteå kraft har en rutin att personal ska ut och kontrollera torrfåran efter spill som varar
längre än tre timmar. Även personer från Åbyälvens övre FVO har hjälpt till vid håvningen av fisk om det funnits behov.
Problemet har till stor del bestått i att polerna varit relativt stora och djupa med en varierad bottenstruktur som medfört
att fisken haft goda möjligheter att gömma sig
FIGUR 3. GRYTOMRÅDET SOM GJÖTS IGEN ÅR 2013.
SYFTE OCH METOD
Syftet med försöket är att ta reda på om igenfyllnaden av grytorna förhindrar uppvandrande fisk från att stanna kvar i
torrfåran när spillet upphör.
För att få en bild av torrfårans funktion vid olika vattenföringar genomfördes först två provspill med låg vattenföring för att
få en bild om det eventuellt möjliggör fiskuppgång i torrfåran. Kontrollerade spill på ca 1m3/s (provspill 1), 2 m3/s (provspill
2). Efter detta genomfördes två spill med maxflöde för dagen, ca 10 m3/s (spill 1 och 2) tills lax observeras i torrfåran eller 3
timmar.
o
o
o
o
Provspill 1 ”minspill” Luckorna öppnas i lägsta läget så ett litet flöde rinner i torrfåran. Dokumenteras hur flödet
rinner genom torrfåran och om det når eventuellt kvarvarande grytor.
Provspill 2 på ca 2 m3, aggregatets lägsta vattenföring. Provspill 2 utförs för att undersöka hur spill till följd av låga
vattenföringar, när aggregatet inte kan köras, rinner genom torrfåran. Dokumenteras hur vattnet rinner genom
torrfåran och om den mängden vatten bedöms kunna locka upp fisk.
Spill 1. Aggregatet ställs och vattnet spills genom luckorna. Dokumenteras hur lång tid efter påbörjat spill
uppvandrande fisk kan observeras i torrfåran. Spillet genomfördes till första fisk observerades i torrfåran.
Spill 2. Aggregatet ställs och vattnet spills genom luckorna. Dokumenteras hur lång tid efter påbörjat spill
uppvandrande fisk kan observeras i torrfåran. Spillet genomfördes till första fisk observerades nedströms dammen,
vid gjutningarna. Detta spill varade ca 3 timmar.
För att dokumentera vattenspillet och försöket placerades 4 filmkameror ut längst torrfåran. Kamera 1 filmade området upp
mot gjutningarna och dammen, kamera 2 filmar torrfåran i jämnhöjd med de gjutna delen av fiskvägen, kamera 3 filmar ned
mot kröken på torrfåran samt kamera 4 som filmar nedersta fallet i torrfåran.
Figur 4. Ortofoto över Hednäs Kraftstation och torrfåran med kamerapositioner och ”Kröken” markerad.
RESULTAT
PROVSPILL
De två planerade lågtappningarna (provspill 1 och 2) genomförs och dokumenterar med film och foto. Tappningen på ca 1
m3/s motsvarar 2 cm öppning av luckan vilket är det lägsta flöde som är möjligt att få till. Efter det genomfördes ett försök
på ca 2 m3/s för att undersöka hur spill till följd av låga vattenföringar, när aggregatet inte kan köras, rinner genom torrfåran.
Vid dessa två lågflöden, som kördes under 5-10 minuter samtidigt som merparten av vattenflödet gick genom Hednäs
kraftstation, observerades inga fiskar som försökte ta sig upp i torrfåran.
TABELL 1. TAPPNINGSLOGG (KÄLLA SKELLEFTEÅ KRAFT)
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Klockan
10:40
Total tappning
10 m3/s
11:47
12:55
13:10
15:57
16:05
16:31
16:37
16:45
16:46
17:04
17:45
18:10
10 m3/s
10 m3/s
10 m3/s
10 m3/s
Maskin
9 m3/s
8 m3/s
0 m3/s
11 m3/s
0 m3/s
10 m3/s
9 m3/s
10 m3/s
9 m3/s
10 m3/s
9 m3/s
10 m3/s
9 m3/s
10 m3/s
Lucka
1 m3/s (2 cm)
2 m3/s
10 m3/s (32 cm)
0 m3/s
12 m3/s (39 cm)
0 m3/s
1 m3/s (2 cm)
0 m3/s
1 m3/s (2 cm)
0 m3/s
1 m3/s (2cm)
0 m3/s
1 m3/s (2 cm)
SPILL
Vid det första försöket att spilla maxflöde (10 m 3/s) genom torrfåran observerades de första laxarna i höjd med kröken på
torrfåran efter drygt en timme (1 timme och 5 minuter). Luckan stängdes och spillet upphörde men inga laxar observerades
uppströms ”kröken”. När vattenflödet efter 15 min började avta nedströms kröken observerades ca 10 laxar som succesivt
tog sig nedströms, med avbrott för kortare rusningar uppströms i det grunda vattnet, innan de simmade ut i älven. Eftersom
inga laxar observerades i torrfåran efter detta beslutades att ett nytt försök skulle genomföras och luckan öppnandes på nytt.
Efter 2,5 timme observerades de första laxarna i området vid de igen gjutna grytorna och spillet fortsatte ytterligare ca 17
min innan det beslutades att luckan skulle stängas.
När luckan stängdes kl. 15.57 och vattenspillet upphörde rann vattnet undan i det översta partiet av torrfåran och efter
ca 7 min var det så lite vatten vid de gjutna partierna att fisken inte tog sig upp- eller nedströms och risken för skador på
fisken var överhängande. Laxens vandringsbeteende tydliggörs då de fortsatte att kämpa sig uppåt i torrfåran då vattnet
fortsatte att sjunka undan. Den fisk som vandrat upp ovanför kröken på torrfåran tenderade att bli kvar även efter att spillet
upphört och vattnet runnit undan. När det till slut inte var vandringsbart utan endast var små rännilar som strilade mellan
stenarna stod fisken kvar i de gropar som fanns i torrfåran, eller i de vattensamlingar som skapats närmast blocken. Det
konstaterades då att fisken inte kunde vandra tillbaks till älven och det påkallades mer vatten till torrfåran (kl 16.05) och
luckorna öppnades ca 2 cm. Genom detta spill blev det åter vatten i de höljor och gropar som medförde att fisken överlevde.
Det fanns även en förhoppning att en stor del av den kvarvarande fisken skulle följa med vattnet nedströms och ut i älven
igen.
Vattenspillet stängdes åter igen kl. 16.31 och det var fortfarande mycket lax kvar vid de igengjutna grytorna och luckan
öppnades åter kl. 16.37. Kl. 16.46 började fyra av försökets deltagande personer att fånga och bära fisk till närmaste vatten.
Under tiden spilldes ca 1m3/s. Arbetet med att bära fisk påbörjades längst upp i torrfåran, vid de igengjutna grytorna.
Luckorna stängdes kl 17.04 för att de sista fiskarna vid de övre gjutningarna skulle kunna fångas. Man fortsatte sedan
nedströms i torrfåran.
Uppskattningsvis stod det uppemot 100 laxar när spillet upphörde. Totalt håvades och bars 63 laxar i området från kröken
och upp till dammen varav ca 40 laxar håvades i området vid gjutningarna. 61 av de håvade laxarna bars i fiskportföljen upp
till fiskvägen och återutsätts i denna och två laxar återutsattes ovan dammen. Alla laxar var vid återutsättandet vid liv.
De flesta av laxarna som uppehöll sig vid gjutningarna uppvisade skador på kroppen då de legat och slagit i betongen eller på
annat sätt skrapat sig mot botten. Förutom de fysiska skadorna stressades fisken av den låga vattenföringen, höga tätheten
av fisk, grunda området samt att vi försökte fånga fisken med håv.
FIGUR 5. STORA MÄNGDER LAX FINNS VID DE IGENGJUTNA GRYTORNA DÅ VATTENSPILLET UPPHÖR.
När håvningen pågick i de övre delarna av torrfåran var det även en hel del lax som simmande nedströms. Förutom de laxar
som fångades med håv gjordes försök att driva laxen nedströms till älven för att minimera hanteringen av fisk. Det var dock
nödvändigt att lyfta laxen förbi trånga passager mellan vattensamlingarna samt att sedan lyfta fisken ned i älven förbi det
sista fallet. Uppskattningsvis förflyttades 60-70 laxar nedströms och lyftes ut i älven nedströms torrfåran.
De laxar som endast vandrar upp till ”kröken” beräknas ha ca 15 minuter på sig att vandra ut ur torrfåran i samband med att
spillet upphör och vattnet rinner undan enligt ”spill 1”. I hela torrfåran stod det fisk som försökte ta sig uppströms, även då
spillvattnet rann undan. Eftersom det inte gick att räkna antalet laxar som vandrar nedströms på den fast monterade kameran
längst ned i torrfåran är det svårt att få en bild av hur mycket fisk som vandrade ut av sig själv. Det finns dock en liten
filmsekvens på ca 2 minuter från detta område som är filmat 16:12, dvs 15 min efter att spillet upphör som visar 10-tals laxar
som vandrar ut ur torrfåran med det sista vattnet.
Anlitad personal från Skellefteå Kraft besökte torrfåran och fiskvägen kvällen- och dagen efter försöket för att kontrollera
eventuell kvarglömd fisk i torrfåran. Kvällen de 7 juli hittades en levande lax i torrfåran som återutsattes i fiskvägen. Även
dagen efter, den 8 juli, fann man fem levande laxar och två döda laxar i några mindre höljor i torrfåran. Fram till slutet av juli
har man även noterat två skadade laxar i fiskvägen samt nio döda laxar nedströms kraftverket i Hednäs (två döda laxar i
kanalen, fem döda laxar 500 meter nedströms utloppskanalen, en död i Hälleforsen respektive Jakobsfors).
FIGUR 6. DÅ VATTNET SJUNKER UNDAN ÄR RISKEN MYCKET STOR ATT LAXEN FÅR LIVSHOTANDE SKADOR I DET GRUNDA VATTNET. FOTOT ÄR TAGET
16.36, 4 MINUTER EFTER ATT LUCKAN STÄNGTS OCH SPILLET UPPHÖRT.
TABELL 2. ANTALET LAXAR SOM BLEV BURNA FRÅN TORRFÅRAN TILL FISKVÄGEN VID FÖRSÖKET. LÄNGDEN PÅ FISKEN ÄR UPPSKATTAD LÄNGD.
Storlek (cm)
70 cm
75 cm
80 cm
85 cm
90 cm
95 cm
100 cm
Ingen uppgift
Totalt
Antal
16
2
26
6
5
3
2
1
61
BEDÖMNING
Vid längre driftstopp av kraftverket, som medför vattenspill i torrfåran, är risken överhängande att det vandrar upp lax och
öring i torrfåran, i alla fall under perioden från mitten av maj fram till leken i september/oktober. Så länge driftstoppet pågår
och vattnet spills i torrfåran, är det ingen fara för den uppvandrande fisken i torrfåran, utan det är då vattnet stryps och
kraftverket åter startas som problemen för fisken uppkommer. Vid det kontrollerade försöket den 7 juli 2014 pågick
vattenspillet i 3 timmar och uppgången av lax i torrfåran var över all förväntan. Totala antalet laxar i torrfåran är svårt att
uppskatta, men totalt lyftes 63 laxar och ca 60-70 laxar drevs och lyftes nedströms. Till detta ska även läggas de laxar som
simmade till älven av sig själva, enligt filmsekvensen från nedre delarna av torrfåran. Hade detta varit ett oplanerat stopp
hade sannolikt ca 100-120 laxar dött inom någon timme, då det inte finns några större vattensamlingar för fisken att söka sig
till och på så sätt överleva i. Det verkar dock som att enstaka laxar har möjlighet att överleva i torrfåran längre än några
timmar om de får stå enskilt.
Att gjuta igen poolerna i torrfåran har fått den effekten att vattnet endast blir kvar i små och grunda pooler/grytor utspridda
i hela torrfåran. De laxar som vandrat upp hela vägen mot dammen, i samband med spill, och väljer att följa driften att ta sig
uppströms har nu ingenstans att ta vägen då spillet upphör och laxarna kämpar vidare i de rännilar som finns. I deras strävan
att ta sig vidare uppströms eller finna djupare ståndplatser skrapar de sig på betongen, block och stenar och bedöms få
omfattande och livshotande skador. Detta medför att fiskarnas chans att överleva i de grunda höljorna/grytorna bedöms
vara små. Även de fiskar som tas om hand av Skellefteå krafts personal och bärs ut i älven kommer att ha en ökad frekvens
av dödlighet beroende på fysiska skador, svampangrepp samt stress. Vissa laxar väljer sannolikt att släppa sig nedströms i
torrfåran i samband med att spillet upphör. Om dessa tar sig hela vägen ut till älven eller fastnar i torrfåran går dock inte att
bedöma utifrån genomförd undersökning. Det är även svårt att svara på om dessa fiskar skadats/stressats av sin tid i
torrfåran. Ett sådant scenario är dock möjligt kontrollera genom telemetristudier om det är intressant att utreda vidare. Det
är dock inget vi bedömer är nödvändigt för att utvärdera gjutningens funktion.
Gjutningen som genomfördes år 2013 har fått till följd att det inte finns möjlighet för lax och öring att stanna kvar i grytorna
utan fisken skadas livshotande i det grunda vattnet, både vid gjutningarna och i torrfåran i övrigt och måste omgående bäras
tillbaks till älven för att ha en chans att överleva. De gjutningar som genomförts år 2013 uppnår inte sitt mål, det vill säga att
tvinga laxen nedströms i torrfåran, utan medför stora fysiska skador alternativt döden för den fisk som blir kvar efter ett spill.
Grytornas utgjorde tidigare en möjlighet för fisk att överleva några timmar efter ett spill. Sannolikt påverkade tidigare (innan
gjutningen) tiden i grytorna fisken negativt med ökande dödlighet ju längre tid de blev kvar i grytan. Även innan gjutning av
grytorna var det nödvändigt med mänsklig aktivitet för att rädda de fiskar som blev kvar, dock medförde de stora grytorna
där fisken tidigare samlades som överlevnadshöljor i några timmar, beroende på vattentemperatur och antal laxar i
respektive hölja. Syrenivån i vattnet sjunker fortare vid varmt vatten och många laxar i höljorna vilket leder till ett behov av
en snabbare hjälpinsats.
De nya förhållandena i torrfåran, med de igen gjutna grytorna, innebär att det bara tar 5-6 minuter efter att vattenspillet
upphör tills vattennivån är så låg i torrfåran vid gjutningarna att lax och öring börjar få fysiska skador såsom sår och skador
på slemlagret av att de ligger och slår på betongen och bland blocken. Sannolikheten är stor att de skadade fiskarna senare
kommer att få kraftiga svampangrepp i det sommarvarma Åbyälvsvattnet. Detta medför att det vid vattenspill måste finnas
personal på plats med håvar och annan utrustning innan man avslutar en spillperiod för att överhuvudtaget fisken ska ha en
chans till överlevnad. Tidigare har man haft personal på plats inom 24 timmar, vilket med dagens förutsättningar leder till att
med största sannolikhet en stor andel av kvarvarande fisk i torrfåran avlider.
SLUTSATS
Hur mycket fisk som går upp i torrfåran i samband med spill är till stor del beroende på hur mycket fisk som står nedströms
Hednäs kraftverk, men även under hur lång tid som spillet pågår har betydelse. De största problemen uppstår när det blir
längre spill, över 2-3 timmar, samt sker under de perioder som lax och öring vandrar upp i älven. Ett spill i samband med
vårfloden medför sannolikt inte samma konsekvenser för lax- och öringspopulationen i Åbyälven som under tiden för laxoch öringsvandringen i älven. När kraftverket av olika anledningar stängs av minskar strömhastigheten i utloppskanalen och
fisken simmar nedströms i älven. Samtidigt som kraftverket har stannat påbörjas vattenspill till torrfåran vilket medför att
fisken kommer att hitta en ny vattenström att söka sig upp mot. Fisken ska sedan vandra upp genom de fall och forsar som
torrfåran nu består av vilket medför att det sannolikt tar minst en timme från det att spillet är påbörjas till att första fiskarna
är vid dammen. Fisk som uppehållit sig i de nedre området av torrfåran verkar till stor del simma tillbaks ned i älven då spillet
upphör och vattnet sjunker undan.
Funktionen på de igen gjutna grytorna i torrfåran blev tyvärr inte som Skellefteå kraft planerat. De laxar som inte vandrar
nedströms då vattenspillet till torrfåran upphör, utan kämpar vidare i de rännilar som blir kvar tills det är för lite vatten kvar
i torrfåran, fastnar istället i de små och grunda vattensamlingarna mellan blocken där de snabbt riskerar att dö, antigen av
syrebrist eller av de skador de åtdragit sig genom att skrapa mot betongen eller stenar i torrfåran. Enda chansen till
överlevnad för dessa kvarvarande fiskar är en omedelbar hjälpinsats med manuell plockning och flyttning tillbaks till älven.
Som det ser ut efter gjutningen måste personal från Skellefteå kraft eller andra aktörer finnas på plats vid Hednäs kraftstation
innan spillet upphör, i annat fall är kommer all fisk som fastnat i torrfåran att dö av skador de ådragit sig eller av syrebrist.
Som förhållandena såg ut vid gjutningarna 6 minuter efter att spillet upphört (hårt, skarpt och vattennivåer som inte täcker
fisk som ligger på sidan) är risken överhängande att kvarvarande lax vid gjutningarna får sådana skador som snabbt leder till
döden. Då vattentillflödet till torrfåran upphör kommer de första laxarna att dö i områden nedströms dammen och sannolikt
kommer all fisk att vara så medtagna inom någon timme att överlevnadschanserna får betecknas som minimala för
kvarvarande laxar i torrfåran.
Av den anledningen vore det bättre att ta bort gjutningen och på så sätt återskapa höljorna där fisken har en möjlighet att
överleva något dygn (vid gynnsamma förhållanden) för den fisk som blir kvar i torrfåran. Detta medför dock att det återigen
blir svårare att fånga fisken som står i grytorna, och att fisken blir stressad. Dock måste det anses bättre med stressad och
medtagen fisk än död fisk, framförallt då öring- och laxbeståndet inte uppnår det uppsatta smoltproduktionsmålen för
Åbyälven2.
Att det vid både driftstoppet (år 2013) och vid detta försök (år 2014) kommer upp stora mängder lax i torrfåran tyder på att
det är stora problem med fiskvandringen förbi Hednäs kraftstation i Åbyälven och det blir förödande konsekvenser på den
unika lax- och öringsstammen i Åbyälven i samband med vattenspill i torrfåran. Antalet passerade laxar och öringar innan
försöket genomfördes var totalt 43 fiskar (41 laxar, 2 öring) enligt den monterade fiskräknaren längst upp i fiskvägen.
Skellefteå kraft måste omgående påbörja en utredning med syfte att förbättra möjligheten till fiskvandring förbi Hednäs
kraftverk i Åbyälven.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE FÖR ATT FÖRBÄTTRA FISKVANDRINGEN FÖRBI HEDNÄS KRAFTVERK
Installera en fiskspärr längst ned i torrfåran för att säkerställa att ingen fisk vandrar upp i torrfåran i samband med
vattenspill i torrfåran. En fiskspärr är viktig oavsett funktion på fiskväg förbi Hednäs kraftverk, då risken för spill alltid
kommer att finnas och då det sker kan locka upp fisk i torrfåran.
Skellefteå Kraft har under 2014 utrett möjligheterna till elbarriär. Arbetet planeras att fortsätta i ett projekt där en
referensgrupp med olika intressenter kommer att ingå.
Återställa grytorna i torrfåran till ursprungligt skick (som innan gjutningen genomfördes) då de inte uppfyller
uppsatt syfte enligt det tillstånd som finns gällande gjutningen.
Skellefteå krafts befintliga arbetsrutin som ska genomföras i samband med att Skellefteå kraft tvingas spilla vatten
i torrfåran granskas och utvecklas för att möjliggöra ökade överlevnadsmöjligheter för lax och öring. Utöver
befintliga punkter i rutinen bör utbildning av fiskhantering hos personal finnas med, samt utrustningslista som ska
användas. Hur snabbt man kan gå ned på minimispill bör utredas vidare, det är tveksamt om fisken klarar av
påfrestningarna att stå i minitappning i upp till 24 timmar.
Skellefteå kraft har genomfört ändringar i sin arbetsrutin efter försökets genomförande. I den nya rutinen kallas personal ut
vid spill som överstiger en timme och ett minimispill på ca 1 m 3/s är igång tills personalen är på plats och torrfåran
kontrollerad.
Kontroll av funktionen på befintlig fiskväg bör snarast genomföras.
o Finns det problem i fiskvägen som gör att lax och öring vänder ut igen?
o Finns det konstruktionsproblem med fiskvägen?
o Är lockvattnet och ingångshålen optimala för att locka in fisk?
o Telemetristudie på lax för att studera rörelsemönstret nedströms Hednäs kraftverk.
o Hur fungerar nedströmsvandringen av fisk förbi Hednäs?
o Gynnar konstruktionen vandring av alla vandrande fiskarter i älven?
o Behov av ny fiskpassage?
Skellefteå Kraft har kontinuerligt arbetat med att förbättra fisktrappans funktion och arbetet avser att fortsätta. Alla åtgärder
har utförts i samråd med Länsstyrelsen. Efter fältförsöket av gjutning i grytor installerades ytterligare en fiskräknare i nedre
delen av fiskvägen för att registrera mängden fisk som går in i fiskvägen.
2
ICES WGBAST report 2014, Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST)
