Din guide till
FISKEPARADISET
TÄNK DIG
MÖJLIGHETERNA!
Arjeplog rymmer fiskemöjligheter för alla, från abborrmete för barnfamiljen till rödingoch öringfiske med fluga i högalpina fjällmiljöer. Intresset för trollingfiske ökar hela tiden
och det arrangeras årligen trollingtävlingar på stora sjöar i kommunen som Hornavan,
Uddjaur och Tjeggelvas. Eftersom kommunen täcker så stor yta har vi delat upp kartmaterialet och beskrivningarna i sju olika delområden.
I denna broschyr finns beskrivande texter och kartor
presenterat på ett överskådligt sätt för att du som
besökare ska få information om fisket i Arjeplog.
Det säger sig självt att i en kommun med nästan 9000
sjöar och över 3000 kilometer strömmande vatten så
blir presentationen översiktlig.
För att få mer detaljer och uppdaterad information
är du välkommen att kontakta turistbyrån, prata med
turistentreprenörer, hyra en fiskeguide eller bara fråga
någon av de fiskeintresserade Arjeplogare som du
träffar på.
Välkommen till Arjeplog!
Delområde 1
Översiktskar ta med områdesnum
mer
Delområde 2
Laisälvens övre del
Laisälvens nedre del
Delområde 3
Skellefteälvens övre del
Delområde 4
Skellefteälvens nedre del
Delområde 5
Piteälvens övre del
5
Delområde 6
Piteälvens nedre del
Delområde 7
Nedan odlingsgränsen
3
6
1
4
2
7
Teckenförklaring, översiktskarta
1
Båtramp
Områdesnummer
Områdesgräns
Skala 1:900 000
Texter:
Kurt20
Persson och40Pontus
0
km Lundberg. Layout: Favör Reklambyrå
och Arjeplogs kommun. Bilder: Arjeplogs kommun om inget annat
anges..
Kartor: Lantmäteriet. Tryckeri: ??
(1 cm = 9000 m på marken)
Gássajávrásj
delområde 1
Lá
jrr
oj
åh
kå
Sk
iej
á
Labbákå
kjå
hk
å
LAISÄLVENS ÖVRE DEL
h
ájå
b
ab
L
Vistekjávrre
Loameluoppal
Jämikjávrre
Suollun
åjvjåhk
å
Bieskehávrre
Jie?akjávrre
Áhkárisluokta
Áhkárisitkká
Tjähpuk
Áhkárisjávrátj
Sájvva
Jutsájåhkå
Bállekjávrátj
Divggajávrátj
Guhkajávrátj
Sårjåsluokta
Siktimluokta
Strávve
Vuonatjluokta
Sájvva
vå
år
Sk
Nuorjojávrre
tjåh
ldu
Se
rrojåhkå
e
Det mjuka landskapet
och denTjålättvandrade
Ikk
Måskejávrre
terrängen gör övre Laisälven till
ett mycket uppTjåresjávrre
Jurunjávrre
Skärrimjåhkå
skattat resmål för fjällvandrare, fiskare, fågelskådare
med flera. Även botaniskt är området mycket rikt.
Ett exempel är Märkbergets naturreservat
vid Gautosjö.
Badje-Bävvijávrre
Sk
ájd
ejå
hk
å
kå
Bävvijávrre
Su
o?
erj
åg
åtj
öring och röding som enda fiskarter ner
till Märkfallet
vid inflödet i Storlaisan. På södra sidan
Gärrimjávrre
ligger fjället Svaipa med ett stort antal fina rödingsjöar i dalbotten.
Gavasjaure,
Gujkkuljávrre
Kvitteltjärnarna
Tjålmejaure och Giertos är namn som
klingar för sportfiskare. Längre söderut väntar övre
delen av Dellikälven, som förutom en tvåmils flugfiskesträcka har många intressanta vatten.
ejå
hkå
Gájseluokta
Ruossjajáv
Tjierbmakjávrre
Njalákjávrre
Nåsstejávre
Njuo
Måskosjávre
Njuo??er-
Meteoritsjön
Tsähkkejávrre
Pärlan Tjallas
I norr ligger Vuoleb Tjallasjaure
Gárdávrre
och Lutaure som verkliga pärlor med
Gárjjeljávrre
öring och röding av mycket god kvalitet. Strömmen mellan sjöarna är avsatt som
reproduktionsvatten och där är allt fiske förbjudet.
Viejeströmmen mellanTjidtjákjåhkå
Lutaure och Viejejaure är en
av Arjeplogs trevligaste flugfiskesträckor
Tsitsukjávrátjmed grov
öring.
kå
åh
mtjärnen
Låddávrre
ekj
dd
Gå
Laisälven
med källflöden som hämtar sitt vatten ända
Guoledisjávrre
ep Njallajávrre vid norska gränsen, är områdets stora pulsåder. Början är kärv och mager men när älven når Laisstugan
Bänojávrre
och björkskogen blir den intressantare som fiskeälv.
Grubbajávrátj
Först nere vid Blassaselet når älven upp till sitt goda
Miergenisjávrre
rykte som fiskeälv.
Gráttasjávrre
Gráttas
har
jåhkÄlven
å
Juorbbosavvun
Juorbbojávrátj
Guoledibme
Rädniltjávrre
å
hk
sjå
Strággajávrre
Kaskaure
Rássjoluokta
Gággálåbmejávrátj
Ikkesjávrre
Láddejávrre
V
Rássjojávrátj
å
hk
jå
Issjön
Båtkkåjávrre
Gá
js
Juoksa
Á
Svalenj
Juj
Láhkojá
Sportfiskare som söker sig till det här området blir
sälSiejdátjjávrre
å
åhk
asj
mts
Ga
lan besvikna. Boende och övrig service
är väl utbyggd
i övre Laisdalen.
Lulep Luojtávrr
Flugfiskesträckor
Vájmok
Foto: LiLAB
Ár
as
jåh
kå
Sarddájávrre
Ridákjåhkå
rtá
jåg
åt
j
(A) DELLIKÄLVEN
Alep Sarddá
hka
Sjárrajå
Mihkajávrre
Njárggálisjávrre
Finjájávrátj
Guddujávrre
Finjásavon
hk
å
jåhkå
Väppsá
jå
les
Fá
Villdo
Råggejávrre
Návlekjávrre
Råggejávrre
Spijrojávrátj
Ruovddejávrre
Badjesavon
Kåtaselet
Rávggasavon
Jieggek
(B) VIEJESTRÖMMEN
Hárrokjávrre
kjå
Väppsájávrátj
Färiltjávrre
Sálvojávrre
k
ojåh
Sálv
å
åh
áj
ht
Tjålmukjávrátja
Rä
Lulemu
småhke
njåhkå
Árdnájávrátj
Gálldogaskjávrátj
h
tjjå
gu
ká
kå
Gädggávre B
állo
nåj
vjå
hkå
Bartávrre
Totallängd cirka 11 km.
(66°18'50,28", 16°45'41,34" –
Alep
Rissájávrre
66°16'17,69",
16°52'0,27")
Sålbåk
Áh
re
Bierdnak
Máranjåhkå
jak
jmak
ávrátj
Gistojávrátj
kå
Ándájå Máranjávrre
hkå
Från Stigo till Mattaurjåkkås inflöde.
Omväxlande strömmande och forsande
med små sel och höljor mellan. I de övre
delarna finns röding och längre nedströms
lurar öringen. Detta är väglöst land och
hit kommer man till fots eller med flyg.
Vandraren väljer mellan att åka båt över
UnnaStorlaisan
Bárkájávrreoch gå de 14 kilometrarna över
fjället eller går cirka 20 kilometer uppströms
Vuoskunjávrre
Dellikälven från bron över Laisälven vid
Hästskoforsen.
rro
osejávrre
Totallängd cirka 50 km.
(66°7'47,17"N, 16°22'33,56"E –
66°5'5,69"N, 16°49'1,07"E)
Há
Miehkak
å
Alep Miehkak
Fin
jáj
åh
k
vrre
Foto: LiLAB
Jie
kå
jåh
dá
rd
Sa
Vuojatsavvun
Vi ser det som självklart att våra gäster respekterar regler som minimimått och övriga
begränsningar i fisket. Dessa regler är till
för att bibehålla och helst öka kvaliteten på
fisket. Lika självklart är det att man tar med
sig sin sopor hem och inte skräpar ner. En
gyllene regel bland flugfiskare är att inte ta
upp mer fisk än vad man ska äta upp under
fisketuren. Övrig fisk returneras varsamt
tillbaka till vattnet. Eventuellt fiskrens grävs
ner eller förpassas ut på djupt vatten.
hk
å
Árasjávrre
Inom Arjeplogs kommun finns 8 stycken
sträckor på sammanlagt 105 km, dvs över
10 mil (!) som är reserverade enbart för
flugfiskare. Här kan du fånga din rekordfisk
och uppleva en makalöst storslagen natur.
På sju av sträckorna gäller Arjeplogskortet.
Utöver dessa “specialsträckor” finns det
ett oräkneligt antal fina strömsträckor som
också lämpar sig väl för flugfiske i Arjeplog.
Vi tipsar om några få av dessa.
Tjä
v
rrá
jåh
kå
Hárreluokta
Suddumluokta
tek
Vis
kå
jåh
Sjvinjggi
Bállekjávrre
Giergek
utlopp ned till inloppet i
Basekluokta Från LutauresRávdojávrátj
Viejejaure
ligger i björkskogslandet.
Tjähpukjávre
En trevlig jåkk med mycket gott om öring
Hárrok
men även röding. Följ Kungsleden norrut
från Adolfström (ca 6 km) till Lutaures
Siktim
utlopp för att komma till Tsuobbujávrre
sträckans övre del.
Lulep
Den nedre delen når man genom att vandra
Hávgak
4 km upp efter jåkken från Viejenäs. Det
finns mängder med övriga bra vatten som
Lijgásjávrátj
kan ge fantastiska
fiskeupplevelser
men ej
Råvekjávrátj
är särskilda flugfiskesträckor. Barasjåkkå
Lulep
från utloppet vid Gavasjaure
till Tjuojvvá
KungsleTjeggelvas
den
är
ett
exempel
och
Laisälvens
nedre
Guorbak
Råbmejávrátj
delar ett annat.
Tjieggelvasátja
Es
ávrre
Svaggaj
k
bäc
ärn
Vittj
vrre
Viejjejá
jávrre
Kruvtur
järnen
Buodakt
vrre
Kritjájá
en
Märkfor
delområde 2
sen
t
Siksele
Muörkki
Tjobbo
tj.
järnen
Naddokt
e-
jön
Kramas
n
Svärtsjö
Gasska-
sjj
uh
iejuhka
Máddávr
Krama
ávrr
Kráptaj
ie
Sko
rom
bäc
ken
Di
Strömsträckorna i Laisluspen, Björkliden, Sadeforsen och Granselluspen är högklassiga harrområden. I
området ingår även de nedersta två
milen av den omskrivna Dellikälven, som lättast nås via vägen på
norra sidan älven och hängbro
över Laisan vid Hästskoforsen.
Skoro
mbäcke
n
TÄNK PÅ DETTA:
• Försök att inte ta upp fisken ur vattnet
under hanteringen.
• Använd gärna en tång eller peang som
du griper tag i kroken och vrider loss
kroken.
• Om du känner att kroken sitter hårt och
du behöver ta i fisken så blöt handen
först. Då skadas inte det för fiskens
immunförsvar så viktiga slemskiktet.
a
hk
ju
mselet
Storhol
ur
L. Nieps
Att återutsätta fisk
För moderna sportfiskare är det en självklarhet att man regelbundet återutsätter
fisk. För att denna åtgärd ska vara meningsfull är det viktigt att dels ha koll på
vattentemperaturen. Om vattnet är varmt
så kan främst laxfiskarna lätt bli stressade
eftersom de drabbas av överskott av mjölksyra. För att undvika detta ska drillningen
göras så snabbt det är möjligt. Dessutom
är det bra att kolla hur kroken sitter i fisken.
En fisk som krokats i gälarna, ögon eller
djupt inne i munnen och blöder mycket har
små chanser att överleva. Då kanske det är
bättre att behålla denna fisk.
ka
vrrie
Luspiejá
j.
Krokigt
ta
áp
Kr
Laisälven nedströms Storlaisan har
alltid varit intressant för sportfiskare. Sträckan ner till kommun-
Rabnájuhka
rie
Storlaisan , över 3 mil lång, är första sjön där harr, sik, abborre med
flera fiskarter blandas med storöring och röding.
gränsen är mycket fiskrik och
domineras av harr, men har ett
fint bestånd av delvis mycket stor
öring.
Lakasjön
Då
Visserligen är mjukheten och de
runda formerna på bergen de samma, men nu har barrskogarna tagit
över och i vattnen har nya fiskarter
tillkommit.
o
jss
Lá
jön
N Gards
jávrrie
Gárddie
LAISÄLVENS
NEDRE DEL
Laisvall är centrum i detta område, där naturen har en helt
annan karaktär än övre Laisdalens.
ávrr e
Tjavelkj
•E
n fisk som har svårt att hålla stabiliteten eller lägger sig på rygg kan piggna
till av att man håller i den rättvänd med
huvudet mot vattenströmmen. Då strömmar syresatt vatten genom gälarna.
•K
om ihåg att hålla ett lätt grepp kring
fisken som ska återutsättas.
el
p
Nuorta
nen
Stortjär
j
átjjávrát
Vuordn
Rå
ssn
esb
.
Bassatj.
j.
Subekjá
Darvik
vrre
sj
Guoba
rn
Långtjä
.
Abborrtj
ávrre
vrre
ar
Skomm
Ra
jávrátj Tjuolok
Áhkális
stjärnen
Järvbå
nviken
vanjuo
Norr-Fa
r
lit järnen
Båtsjau
Haugabo
á
Tsuhkk
ar
m
Ham
j.
tjärnen
Sarvest
Dadnjak
en
Ve
dd
ekb
äck
Häs
t
fjärden
mesjön
YttreSlib
mesjön
Inre Slib
rn
Svalutjä
jávrátje
artj.
Finn-G
Storsel
Rensköt
jaure
N Seite
Ö Gelgo
e
Ráhkkur
Se
la
sen
Brattfor
kb
.
ja
S Seite
ure
rn
ustavstjä
ejávrrie
Sáhpied
rnen
Värdstjä
rnen
Bäcktjä
träsket
Ulljájáv
rrie
Sörfjärd
nen
rrie
Måsskáv
Seärggá
vrrie
Norrtjär
Råmsjak
e
Häkkaur jjávrrie
A
ntj.
Storste
n
en
Laxtjärn
ärnen
Abborrtj
en
rn
Kniptjä
tjärn
Damm
luoktta
Lill-Rav
sk
Grundträ
jön
Fäbods
esj
cke
bä
Hed
Djupvikbä
Trollsjö
rnen
Lomtjä
n
ávrátje
Bádtsaj
cken
rsGrundfo
n
Domsa
selet
Biud
jávrrie
Bientjie
Bliešik
jaure
V Mulle
olmsjön
Laxsjön H
tj.
Högrygg
V Stråtje
Tjakttjur
e
jaure
ávrrie
Váriekj
Foto: LiLAB
lltjärnen
Li
bä
lm
Tjå
ön
Flottasj
ken
Rutsavi
n
Bjäksjö
lHolmse
kb.
rte adesjön
S
Mie
en
Timmer
en
Gåstjärn
orsen
Deppisf Sadeforsen
elet
Deppiss
jö
Abborrs
viken
et
en
Storfors
lltjärn
Haukobo
Foto: LiLAB
tj.
Ö Gardi
rnen
Rundtjä
en
tskofors
Sällá
åhkå
e
Uddjaur
Ujják
en
ck
n
Ratsbäcke
Fluvká
bä
jak
ar
Sk
a
Tjårvesj
n
cke
bä
sjö
dd
Gä
hk
tj.
let
Gelgose
Gelgo
Västra
rsen
Ackerfo
n
Ullaksjö
nen Vajto
Mörttjär
tj.
Kvädnis Racksundet
n
ke
äc
eb
Ev
ken
jaur e
Vuodek
e
let
Gallase
sk
Båtsträ
let
Ackerse
kju
ajávrr
Áhá Varr
järnen
Ruotakt
Ruota
kviken
bäc
Vi
en
el
lie Luspeströmm
kju
hk
a
årds
Linneg
lak
Se
rnen
Skorvtjä
ur
L Tjådna naur
S Tjåd
öarna
Naurasj
jávrre
Dájnak
Ássjátj- ssjetjålbme
Muo
luokta
Harrak
Njuorak
St
or
bä
ck
en
jibä
cke
n
ärnen
Abborrtj
re
Ajsjávr
iken
Gerdakv
nen
Nolitjär
Sakka-
Njorok-
uo?er
Uhtsa S
Stortj.
rttjärnen
llie
Bassejá
?er
j
Siejdát
undet
Rödingndet Lill-Majas
Lakasu
Infjärden
nen
Harrtjär et
Lusträsk
.
rnb
rttjä
Mö
Tjålmak
träsket
en
det
ajasun
Stor-M
rnen
Övre tjä
uo
Stuor S
Sájvatj
Storvik
nen
Mörttjär
en
j
ammat
Trantj. L. N
Björntj.
Lill-Saka
Laxsjön
ksGranbac
j
ammat
Stora N
Májvvá
n
Hornava
Tjårvek
en
Vägavik
yrtj.
Hagam
n
pe
ro
Lekattg
ken
Krutavi
Tjårrokt
okta
Biksalu
aviken
vrátj
en
m
rnen
Ratiktjä
jjávrátj
Áhkágut
åk
vl
jauratj
Stuor Jå
tjgu
Aka
Lájsso
árjá
Skåmm
Foto: LiLAB
n
ke
äc
k
Lillraudo
e
Lájsávrr
Sågsjön
m
trö
gs
Så
eb
sm
ávrre
Fabmoj
en
ck
sajaure
jaure
Ö Mulle
St. Luos
rnen
Tjålmtjä
an
Gr
Ö Lairobäcken
let
se
e
Gárggur
älv
Lais
en
et
Gransel
.
sen
skb
nd Luspefor
Ha
rnen
Hemtjä
ärnen
Miellertj
rnen
Vägatjä
Foto: LiLAB
vå
år
Sk
Sájvva
SKELLEFTEÄLVENS
ÖVRE DEL
Rássjojávrátj
å
hk
jå
Issjön
Ikkesjávrre
Láddejávrre
Måskejávrre
Juorbbosavv
Juorbbojávrátj
Rássjoluokta
Gággálåbmejávrátj
hkå
Siktimluokta
Guoledibme
ejå
Juoksa
Strávve
Vuonatjluokta
Gá
js
delområde 3
Njalákjávrre
Nuorjojávrre
Tjåresjávrre
Silvervägen är genomfart till Norge
och det
Jurunjávrre
Skärrimjåhkå
gör att detta område har fler besökare än
de övriga områdena. Speciellt under vårvintern är det Strággajávrre
välbesökt då den stora
attraktionen pimpelfiske
efter röding
Guoledisjávrre
Lulep Njallajávrre
når sin höjdpunkt.
Nåsstejávre
Badje-Bävvijávrre
Bävvijávrre
Njuo??er-
Me
Sk
ájd
ejå
hk
å
Tsähkkejávrre
ekj
dd
Gå
as
átt
Gr
Gárjjeljávrre
Bänojávrre
Grubbajávrátj
kå
jåh
kå
åh
Området är lättvandrat och först i
Miergenisjávrre
norra delen börjar en ökad steGráttasjávrre
nighet märkas. Kommunens
enda
Gráttas
jåhkå
nationalpark, Pieljekaise, ligger i Gärrimjávrre
detta
som även genomDahtárjområde,
åhkå
korsas av Kungsleden.
Tjidtjákjåhkå
Su
o?
erj
åg
åtj
Gamtsasjåhkå
Kvitteltjärnarna
Bajep Mujtunisjávrre
kå
jåh
Vuolep Mujtunisjávrre
Vuoggatjålm-
Vuolep Sårvejávrre
Guoledisjávrre
Lulep Tjápkájávrre
Gåjvojávrre
Båjmátjjåhkå
Tjådnejávre
Stuorsavvun
Kriehpejávrre
Rá
vd
do
jåh
kå
vlá
kå
jåh
sjo
Ák
Tsaggiekjávrieh
Tsitsukjávrátj
Lillselet
Tjåltåkjávrátj
Uhtsa Sädgga
Árrajávrre
Rávdokjávrátj
Råhtjejávrátja
Alep Bárgájávrre
Lulep Bárgájávrre
Ruonekgårttje Stuorluokta
Alep Silbbajávrre
Djupt
Silb
b
Suoddasjávrre
ajå
hkå
ádn
ajåh
Plássájávrre
Bállasjávrre
luokta
Anders-Nilsatjärnarna
Vuolle-Gålnåsjávre
kå
Öringvatten
Dessutom finns här ett antal rena
öringvatten med hög medelvikt på
Sjiellajávrátja
fisken och på bekvämt vandringsavstånd från väg. Hela sträckan
Hu
rás
jåh
från Jäckvik till Sandviken vid
kå
Láj
sso
Tjaktjaure strax
innan gränsen har
Gujgojávrátja
Vuollejávrre
Betecknande är också att samtliga
kvoterade vatten ovan odlingsgränsen ligger i området.
D
Dá
dtja
jåh
kå
Lomtjärnen
Gujkkuljávrre
Biflöden
Skellefteälven rinner upp i
Ikesjaur och via Sieldutjåkkå
mynnar den ut i Vuoggatjålmjaur. Välkända biflödenGujjávrre
är Ruonekjåkkå och
Smuolejåkkå som
efter att ha flutit
samman strax
Smuolejávrre
nedströms
Guijaure mynnar
ut i Sädvajaure. I
den norra delen av
området är Bartekälvens
flugBåktjosjávrre
fiskesträcka en pärla och där den
kvoterade delen från Tsåkka till
och med Gobdok är speciellt lämLájss
o
pad för torrflugefiske. Övre delen
av Bartek, Gardeströmmen är
återigen tillåten för flugfiske.
Detta
Håjkejávrátj
Ák förutom
delområde nås lättast,
sjo
jåh
kå Riebmed flyg, även med bil till
Skuortajávrátje
hka nesluspen och vidare med båt till
Juovvaju
Vuonatjviken. Hela området har
Álddájávrieh
flera tusen
fina öring- och rödinga
uhk
dáj
d
l
vatten. Fyra av kommunens
totalt
Á
åtta flugfiskesträckor finns här.
Vá
re
Sårjåsluokta
Gålnåsjávre
Skuoddejávrátj
ett väl utbyggt servicenät
och ett
Guotkojávrátj
antal stugbyar med
vandrings- och
Gåjvokjávrátj
skoterleder. Detta och de
Alepmånga
Tjállasjávrre
Årjje-Vállávrátj
Pluovek
fina fiskevattnen gör att besökande
Gurto
gärna återvänder år efter år.
Bietsitj
Blassaselet
Gájtsjávrre
Flugfiskesträckor
r
Sa
Vuojatsavvun
å
hk
ájå
dd
Jie
rtá
jåg
åt
j
vun
Låddávrre
Gájseluokta Ruossjajávrre Alep Miehkak Lulep
Mihkajávrre
Njárggálisjávrre
Finjásavon
hk
å
Badjesavon
Råggejávrre
Návlekjávrre
Rávggasavon
Råggejávrre
(D) SIELDUTJÅKKÅ
Gistojávrátj
Färiltjávrre
Sálvojávrre
ojå
Sálv
Totallängd 22 km
(16°46'57"N, 16°04'47,1"E –
66°38'52.64"N, 16°17'03.85"E)
hkå
áj
åh
kå
Ándájå Máranjávrre
hkå
Gárdávrre
ht
Tjålmukjávrátja
Jujmak
Bierdnak
Rä
Máranjåhkå
Svalenjak
Lulemu
småhke
njåhkå
Foto:
Tjä
v
Áh
jåh
kå
te
Vis
h
tjjå
gu
ká
Láhkojávrátj
Gädggávre B
állo
Siejdátjjávrre
nåj
vjå
hkå
Än
utj
åg
åtj
Va
ná
sjå
hk
å
sa
ok
Ju
Gruombajávrátj
Namádisjávrre
kjå
k
Bállekjávrre
kå
jåh
Kruossaluokta
Villitsavon
Suolojávrre
Tjaddamjávrre
rv
Gá
Gierdokjávrátj
Missjká
hkå
ajå
Hávgok
Skávlek
Tjähpuk(F) BARTEK
Lijggá
Riebnes
Vuoktanjávrre
Spirájávrre Limbba
e
Davekjávrátj
träsk
Luoktak
Rödingtjärnarna
Hávggajávrre
Savdalluokta
Hárresavvun
Tjårvekallegiehtje
Simselet
Ri?gosavvun
Ellitjjávre
å
Ellitjjåhk
Gájsátjjávre
Jäggeluokta
Bárgájávrre
Sáivatj
Tjáhtsáljávrátj
Bland övriga flugfiskevatten längs Skellefteälven kan också Arjeplogsströmmarna
och Bergnäsälven varmt rekommenderas
Guolldodis
för det lite tyngre flugfisket.
Vuossjkojávrre
Jäggávrre
Njuonekjávrátj
Gerunjávrátj
Ruovdek
Från bron över Kungsleden till utloppet i
Riebnes. Ligger mestadels i fjällbjörkskogen men närmare Riebnes börjar barrskoVuolep Hárrok
Rávdok
gen ta vid. Längs sträckan finns inslag av
Luoppal
sjöar
och sel, här har grova öringar landats.
Áhkájávrre
I sjöarna
förekommer även röding. Åk båt
Laxsjön
från
Riebnesluspen till mynningsområdet.
Tjuorgukluokta
Rávdok
Gåhpejågåtj
Tsieg?alisjávrre
Sáptájávre
Vä
Totallängd
12 km
pp
sá
(66°33'50,20"N,
17°12'37,20"E –
jåh
kå
66°28'44.0"N
17°16'24.3"E)
Bårekjávrre
Ájgájåhkå
Hipsukjávrátja
Nuorttajávrátj
Lulep Luojvo
Bumba
Totallängd 9 km
(66°41'41.0"N, 16°50'15.9"E –
66°39'48.2"N 16°59'54.6"E)
Från inloppet i Juimak till utloppet i Bartaure. Denna relativt nyöppnade sträcka är
väl värd ett besök. Öring i strömmarna och
röding i sjöarna, hit bör man dock flyga.
Tsåhká
Siktim
(E) JUIMAK-KUKSEK MED MELLAN-
SjvinjggiLIGGANDE STRÖMSTRÄCKOR/
GULAH-SELEN
kå
Bartávrre
Lulep Luojtávrre
rrá
Basekluokta
Denna flugfiskesträcka är inget för nybörjare. En tät bård av björk och vide ställer höga
Hárreluokta
krav på fiskarens teknik. Gott om stridbar
Suddumluokta
öring. För att nå sträckans övre del går man
leden ca 6 km från väg 95 vid Kuoletisajure
å norrut till Jurun.
hk
Árdnájávrátj
LiLAB
Gálldogaskjávrátj
å
ok
Börjar på kalfjället sydväst om den vackra
Guijaure och rinner ner till björkskogen
med relativt grunt vatten. Åk båt över SädSpijrojávrátj
vajaure och vandra uppefter Rounekjåkkå
Ruovddejávrre
eller ta helikopter från Vuoggatjålme eller
Jieggek
Fálesjávrre
Tjärnberg direkt till fiskeplatsen.
Villdo
Väppsájávrátj
eteoritsjön
Totallängd 20 km
(66°30'22,00"N,15°46'32,25"E –
66°34'20,40"N, 15°35'55,26"E)
Finjájávrátj
Guddujávrre
jåhkå
Väppsá
Måskosjávre
(C) SMUOLEJÅKKÅ
jå
les
Fá
Njuosejávrre
å
hka
Sjárrajå
Fin
jáj
åh
k
Tjierbmakjávrre
Alep Sarddá
Tjårvek
Ibmutj
Grubbviken
Skrapatjärnen
Varpviken
Suobddekluokta
Gåttjåkviken
Hagaviken
Rimotjärnen Laxtjärnen
Abborrtjärnen
Suolojávrre
Svaggajávrre
cken
Vittjärnbä
Viejjejávrre
Märkforsen
Buodaktjärnen
K
so
Lájs
Sikselet
Lakasjön
delområde 4
Rab
N Gardsjön
Gárddiejávrrie
hka
Tjobbotj.
Muörkkie-
Nad
Då
Kramasjön
Svärtsjön
Gasska-
ries
jjuh
SKELLEFTEÄLVENS
NEDRE DEL
náju
ka
Luspiejávrrie
Máddávriejuh
ka
Krokigtj.
K
Kráptajávrrie
L. Niepsur
ju
pta
Krá
Storholmselet
hka
Sk
or
om
bä
ck
en
Di
el
kju
hk
a
äck
en
lie
Sko
rom
b
Rat
Foto: LiLAB
Hornavanrödingen, med sina speciella egenskaper, är den fisk som
har gjort området känt i stora delar
Stortjärnen
av Europa. Den har under lång tid
Vuordnátjjávrátj
utvecklats tillsammans med andra
Fabmojávrre
skarter och detta har gjort den till
Lájsávrre
en utpräglad fiskätare, där framför
Lillraudok
allt en form av blåsik ”sellak” är
Ratiktjärnen
huvudföda.
Stuor Jåvlåk
Áhkágutjjávrátj
Båt behövs
För ett givande ske i de större
sjöarna behövs båt. Ramper för
utsättning av egen båt finns för
Hornavan i Jäckvik, Rebackudden
och Arjeplog och för Aisjaure i
Dainak och Racksund. Boende i
småstugor samt möjlighet att hyra
ortap
båt finns på ett flertal Nu
ställen
runt
Så
gsj
ön
sjöarna.
Tjavelkjávrr e
Akagutj-jauratj
Tjårroktj.
Subekjávrre
Krutaviken
Vägaviken
Hagamyrtj.
Darvik
ddoktjärnen
Laxsjön
Granbacks-
Långtjärnen
Stora Nammatj
Trantj.
L.
Májvvá
Nammatj
Sájvatj
Uhtsa Suo?er
Stortj.
Skommar
Ra
n
Gerdakviken
ÁssjátjMuossjetjålbme
Haugabolitjärnen
en
ck
Ve
dd
ek
bä
h
kju
llie
Vie
Båtsträsk
ka
Tjårvesjåhkå Sällá
Gallaselet
Fluvkát
Modern fiskevård
Ruotaktjärnen
Ru
n
äcke
Eveb
ota
kvi
ken
Uddjaure
Ujják
fjärden
Ö Garditj.
Vare sig vi fiskar från båt medYtttrollingutGenom regler som minimimått, fångstbereSlibmesjön
rustning,flugspö, metspö eller Inre
pimplar
från
gränsningar och förbudstider så försöker vi
Slibmesjön
isen så är vi alla intresserade av att
fisket
förbättra fiskbestånden. Det finns emellerSva
lutj
ärn
jávrátje
även framöver ska vara lika bra eller gärna
tid små resurser att utöva tillsyn i de stora
Rundtjärnen viken
ännu
områden och mängder av fiskevatten som
Gelgosel
et bättre i framtiden.
Värdstjärerbjuder.
nen
Västra Gelgo
Arjeplog
Därför faller en stor del
Det är viktigt att komma ihåg att vi själva
cktjärnen på dig som sportfiskare! Ta reda
avBä
ansvaret
Ö Gelgo
spelar en roll i hur framtidens fiske ser ut
ket regler som gäller där du fiskar – det
påträs
vilka
Ráhkkure
genom
vårt eget beteende.
Om man stänRenskötartj.
är du skyldig att göra – och följ dessa regler.
digt har som målsättning
N Seitejaureatt få med sig så
förbättrar du chanserna för att våra barn
UlljájávrriDå
e
mycket fisk som möjligt hem från fisketuren
S Seitejaure
också
ska få fina fiskeminnen i framtiden!
Finn-G
ustfinns
avstjärn
så
en risk att man utarmar bestånden
No
Sö
Sá
rrtjä
rfjä
rden
edejávgäller
rrie
av fisk. hpi
Detta
inte minst de arter som rnen
vi sportfiskare är mest intresserade av som
Timmeröring, harr, röding och
Måfaktiskt
sskávrrie även gädda.
b.
ken
bäc
rjak
Ska
Storforsen
Sakka-
Naurasjöarna
lak
Se
Storselet
Haukobolltjärn
Siejdátj
L Tjådnaur
S Tjådnaur
en
bäck
dsjö
Gäd
Brattforsen
ke
n
Mörttjärnen
Kvädnistj.
Vajto
Racksundet
Linnegårdstj.
cken
tsbäcken
Hästskoforsen
äc
Lill-Majasundet
Njuorak
bä
Selak
Ackerforsen
Njorok-
Ullaksjön
Sarvestj.
Vuodekjaure
RödingLakasundet
Dájnak
Båtsjaur
Ackerselet
träsket
Stor-Majasundet
Áhá Varrajávrre
Abborrtjärnen
luokta
Tsuhkká
HammarDadnjaktjärnen
jib
Áhkálisjávrre
Ajsjávrre
Skorvtjärnen
Infjärden
Järvbåstjärnen
Norr-Favanjuonvike
Harrak
Luspeströmmen
Harrtjärnen
Lusträsket
en
ck
Tjuolok
Nolitjärnen
rttjärnen
Bassejávrre
bä
or
St
Tjålmakjávrátj
Kramaviken
Lill-Saka
Övre tjärnen
ärnb.
Mörttj
Lájsso
Storviken
Mörttjärnen
Stuor Suo?er
Björntj.
Skåmmárjávrátj
Hornavan
Tjårvek
Lekattgropen
Guobasjávrre
Abborrtj.
en
mm
trö
gs
Så
Bassatj.
Biksaluokta
ne
sb
Kritjájávrre
Rå
ss
n
ke
äc
Kruvturjávrre
.
En annan berömd storöringsjö är
Aisjaure. Området har dessutom
ett stort antal mindre vatten, där
abborre, gädda, harr, sik, lake m. fl.
fiskarter förekommer.
b
me
Es
Hornavan är Sveriges djupaste sjö med sina 226 meter och
dominerar detta område som även korsas av Silvervägen.
Typisk natur runt Hornavan är tallskog med insprängda
lågfjäll som har björkskog och kal topp.
Seärggávrrie
Deppisforsen
Deppisselet Sa
deforsen
Häkkaure
Ajjávrrie
Storstentj.
Råmsjak-
luoktta
Grundträsk
delområde 5
Gássajávrásj
PITEÄLVENS
ÖVRE DEL
Området, som sträcker sig från norska
gränsen till Örnvik vid Tjeggelvas, är kargare än övriga älvdalar. Naturen är bländande vacker och vattenfall, forsar och
sjöar ger variation i upplevelsen. Piteälven
har sina källflöden i Sulitelmaglaciären på
gränsen mot Norge.
Lá
jrr
oj
åh
kå
kå
J
Suollun
åjvjåhk
å
Bieskehávrre
Áhkárisluokta
Áhkárisitkká
Bállekjávrátj
Tjähpuk
Áhkárisjávrátj
Sájvva
Juoksa
Divggajávrátj
vå
år
Sk
å
hk
jå
Ikk
jå
es
Juorbb
Juorbbojávrá
Rássjojávrátj
Gá
Guoledibme
Rädniltjávrre
Nuorjojávrre
å
hk
Njalákjávrre
Tjårrojåh
kå
Måskejávrre
Tjåresjávrre
Jurunjávrre
Nåsstejávre
tjåh
ldu
Se
Badje-Bävvijávrre
Bävvijávrre
Sk
ájd
ejå
hk
å
kå
Strággajávrre
Sájvva
Kaskaure
Rássjoluokta
Gággálåbmejávrátj
Ikkesjávrre
Láddejávrre
Båtkkåjávrre
Strávve
Vuonatjluokta
Siktimluokta
Issjön
Guoledisjávrre
Grubbajávrátj
Su
o?
erj
åg
åtj
Gráttasjávrre
Gráttas
jåhkå
Gärrimjávrre
Kvitteltjärnarna
Foto: LiLAB
Två grenar
Piteälvens källflöden består av två
grenar, Mavas och Pieske, som förenas i Alep Mäkak. Fortsättningen
ner till Tjeggelvas är omväxlande
sjöar med korta forsar emellan.
Fisket är mycket bra och även om
det som i Pieskehaure finns för
stort antal rödingar med småväxt-
kå
åh
kå
jåh
Miergenisjávrre
ekj
dd
Gå
as
átt
Gr
Bänojávrre
Njuo??
Tsähkkejávrre
Både i Pieske- och Mavasgrenarna
finns fjällbjörkskog och
först vid
Gárjjeljávrre
Kuoddujaure börjar enstaka tallar
uppträda tillsammans med björken.
Tjidtjákjåhkå
Lulep Njallajávrre
Gujkkuljávrre
kj
bb
La
Guhkajávrátj
Lomtjärnen
h
ájå
Loameluoppal
Sårjåsluokta
Skärrimjåhkå
Sk
iej
á
Labbá-
Tsitsukjáv
Gamtsa
Flugfiskesträckor
jåh
kå
(G) PIESKESTRÖMMEN
Vistekjávrre
Totallängd 5 km
(66°53'54.91"N, 16°51'44.45"E –
66°51'40.2"N 16°55'15.2"E)
Vájmok
Från dammen i Pieskehaures utlopp till
inloppet i Alep Mäkak. För många flugfiskare är fisket efter grov röding i strömmande
vatten den allra yppersta upplevelsen. När
knottkläckningarna startar har du chansen.
Pieskeströmmen ligger inom Miekak fiskecamp. Du flyger helikopter från Tjärnberg
direkt till Campen. Speciellt fiskekort gäller
som man löser i campen.
Ár
as
jåh
kå
Jie?akjávrre
(H) SARTAJÅKKÅ
Sarddájávrre
Totallängd 20 km
(67°0'42,90", 16°55'51,73"E –
67°0'35,25"N, 16°50'54,11"E)
Ridákjåhkå
åt
j
jåg
Jie
Tjierbmakjávrre
å
Alep Sarddá
Miehkak
hka
Sjárrajå
Fin
jáj
åh
k
Alep Miehkak
ájs
Ruossjajávrre
Mihkajávrre
Njárggálisjávrre
Finjásavon
Råggejávrre
vrátj
Návlekjávrre
Råggejávrre
Spijrojávrátj
Ruovddejávrre
Badjesavon
Kåtaselet
Rávggasavon
Sálvojávrre
Hárrokjávrre
Gistojávrátj
kå
ojåh
Sálv
Alep Rissájávrre
kå
áj
ht
Tjålmukjávrátja
onå
jvjå
Lulemu
småhke
njåhkå
Árdnájávrátj
Gálldogaskjávrátj
h
tjjå
gu
ká
Området harJujmak
två flugfiskesträckor, Pieskeströmmen
och
Bierdnak
Sartajåkkå. Från Sarta och nedströms finns även storvuxen harr
Láhkojávrátj
Gädggávre B
iSiejdátjjávrre
vattnen.
áll
Rä
Máranjåhkå
Svalenjak
Giergek
Sålbåk
åh
het som följd, så finns även
Ándájå Máranjávrre
Gárdávrre
hkå
storväxta exemplar, som ger
fiskaren en upplevelse för livet.
Unna Bárkájávrre
Vuoskunjávrre
Jieggek
Färiltjávrre
Áh
hkå
Boende
Bartávrre
Luojtávrre
HärLulep
finns
fantastiska fiskemöjligheter på
både
öring och röding. I området finns boende i bland
annat Miekak och Mavas samt STF:s stuga i Pieskehaures västra del.
kå
asjåhkå
å
Villdo
Väppsájávrátj
?er-
Meteoritsjön
hk
Måskosjávre
Finjájávrátj
Guddujávrre
jåhkå
Väppsá
Andra områden som förtjänar att nämnas
är Heikkaströmmarna och grenarna nedströms Mårsomjaure i Piteälven med ett
harrfiske i världsklass.
jå
les
Fá
Njuosejávrre
hk
å
Låddávrre
ejå
hkå
rtá
kå
jåh
dá
rd
bosavvun
átj
Gájseluokta
Från utloppet ur Vaimok ned till Sarta.
Ligger i huvudsak på kalfjället, närmare inflödet i Piteälven börjar björkskogen ta vid.
Här fiskar man vanligen efter öring eftersom beståndet är mycket bra. Rödingen är
vanligen småvuxen men enstaka rödingar
över kilot kan också hugga. Du flyger helikopter från exempelvis Tjärnberg.
Sa
Vuojatsavvun
kjå
Árasjávrre
rro
Jutsájåhkå
Foto: Oskar Karlin
Há
Jämikjávrre
Tjä
v
rrá
Basekluokta
Hárreluokta
Suddumluokta
Rávdojávrátj
Tjähpukjávre
Hárrok
Tjieggelvasátja
Siktim
jåh
kå
te
Vis
Lulep
å
hk
kjå
Sjvinjggi
Tsuobbujávrre
Råvekjávrátj
Hávga
Lijgásjávrátj
Lulep Tjuojvvá
Bállekjávrre
Råbmejávrátj
Tjeggelvas
Guor
Råvekjávrátj
Sjvinjggi
állekjávrre
Lulep Tjuojvvá
Råbmejávrátj
Tjieggelvas
Guorbak
tj
jávrá
Såvle
Árdnasluokta
R
á
tk
Silbakjávrre
Tjátsvággejávrátja
Lulepjávrá tj
Gibdnojávrátja
GibdnoTjähpuk
Vä
pp
sá
jåh
kå
Ruovdek
rekjávrre
Ha?gajávrre
Tjårokjávrre
Vuolep Hárrok
Luoppal
Áhkájávrre
xsjön
dok
Tjuorgukluokta
Njáhkáhaluokta
Lábbás
delområde 6
Biessejávrre
hk
Duorbunjávrre
Hábakjávrátj
Muorjak
Hárrokjávrre
Niedajávrre
Bällájåhkå
Várpeluokta
Häjkkaluokta
Skuhpeguojkka
Skuhpesavon
Pit
eä A
Badje
lve
n
Ábmoguojkka
Åggomjávrre
Gimmonluokta
Guovddelisjávrre
Lihkahaluokta
Vuoskok
PITEÄLVENS
NEDRE DEL
en
Muorjak
Luovv
Sjivnjanjávrre
Suolojávrre
ta
g
Dábmuk
Rijddom
Gärggejávrátj
Guovddelis
Divgga
Hávgak
Foto: LiLAB
Guolldodis
jåhkå
Väppsá
vá
Buornakjávrre
Gáldakluokta
Vuonatjjávrre
å
Tjå
lbm
e
átj
dok
Bávvak
Tj
s
át
j
åt
g
jå
ge
Mu?kajávrre Sjnjutjátj
Ra
hp
pe
nj
åh
kå
ktanjávrre
Bággejávrátj
hkå
Allajå
tj
gå
å
j
am
Tjålmak
Luo
Skejaviken
Guo?ekjávrátj
Vuolepjávrátj
Stuor Máttávrre
Gaska
nviken
Bajepjávrátj
Änamusjávrre
Suobddekjávrre
Flyggsu
Savotjärnen
gajávrátj
Särg
r
r
Från Tjeggelvas
ner
tillesjäv
kommungränsen
vid Jäkna gör Piteälven Håhpálisjávrátj
Ájlisjávrre
rre
Gukk
Há
jávrre
átja
Lijgá
kjávr
Málto
tj för talesättet ”Det stenbemängda
Hárrejávrá
verkligen
skäl
harrparadiset”.
Jårbbåjávrre
Juol?a
å
ej
rnen
Årjep Darvas
Fiskevårdsinsatser
mycket publicitet. Dessa storfiskar
Tack vare idogt arbete inom Pite
fångas undantagslöst på trolling,
älv ekonomisk förening har ett
medan harren bäst kommer till
stort
miljöåterställningsprojekt
sin rätt på flugspö eller lätt haspelsájávrre
Märs
kunnat genomförasKrok
medtj.omfattanutrustning. Strömmarna mellan
de flottledsåterställningsarbeten
Skierfajaure och Saddajaure med
längstap
hela älven och i flera av dess
det mäktiga Apmo-fallet är utsökNuor
biflöden. Dessutom har ett flertaln
ta fiskevatten, där det förutom
Stortjärne
vandringshinder för fisk undanharr finns en storvuxen stam av
Sikselet
röjts.
öring. Trots
alltneär det strömmarna
Råss
Skåmmárjávrátj
Áhkágutjjávrátj
mellan Vuolvojaure och Jäknajaure
Supertungviktare
Akagutj-jauratj
Bassatj.
som är mest omtalade, inte minst
Harren är
karaktärsfisken
i detta
Guoled
oktj.
Tjårr
genom Gunnar Westrins lyriska
område, även om rödingfiske i
skildringar
av området.
.
Hagamyrtj
Vuolldájávrre
Sieksavvun
Tjårvek
ubekjávrre supertungvikt
Darvik från Tjeggelvas fått
Böljande höjdsträckningar, knotiga
tallar och blockmarker är kännetecken för området. I naturvårdsjärnen
Stort
området
Apmo nedströms Skierjávrá
dnátj
Vuor
fajaure finns tjalla dessa naturtyper
rikt representerade. Naturmässigt
ojávrre
är det annars mittdelen av sjön
rre
Tjeggelvas,
med den mäktiga
Lillraudok
klippön Paktesuolo, som tilldrar sig
Ratiktjärnen
det största intresset.
uvtávrre
en
mm
trö
gs
Så
rrtj.
Lekattgropen
Guobasjávrre
Långtjärnen
GranbacksMörttjärnen
Storviken
Måfejávrre
Lill-Saka
Tjuorretjärn
Vad är ett
reproduktionsvatten?
Buojddasavoj
Suolobåssjávrre
Gåhtejávrre
Vu
ov
lak
Suollak-
jåh
kå
Ár
Vandrande öring utnyttjar strömmande
vatten för lek och uppväxt. Öringrommen
kläcks i ett vattendrag. Där stannar de
små öringarna i 3 – 5 år och hinner under
den tiden växa till en storlek av ca 20
I Arjeplogs kommun finns ett antal vatcm. Sedan vandrar öringen (som i detta
tendrag
rre är undantagna som repro- stadium ofta kallas smolt) ut i sjön där den
ojjávsom
Suol
duktionsvatten, där fiske är förbjudet. I de
förhoppningsvis växer till en stor, stark
Hárrá
flesta vrre
fall är det öring man tänker på när
och kampvillig sportfisk. Efter ytterligare
man avsätterGierg
reproduktionsvatten.
Vad
några år sluts cirkeln när öringen uppnår
gemáttarjávre
menar man då med reprodukkönsmognad och återvänder till vattendrationsvatten?
Guorajávrátj
get, som den ursprungligen simmade ut ur,
för att leka. Öringens ekologi är emellertid
komplex och vissa individer lever hela sitt
liv i strömmen medan den sjölevande delen
av beståndet kan vandra in i strömområdeSuojnakjávrre
na när förhållandena är gynnsamma under
sommaren för att söka föda.
Aktasjávrre
å
hk
sjå
ve
Dabmuk
Vállátj
Sjkánjgajávrre
Alekjávrre Ö Limsjaure
n
Skierregávva
Vuossejávrre
Vuolvojávrre
Vuolep-
Sáddájávrre
Vuolvolusspe
Luspejávrre
Gárgokjávrátj
Laxtj.
Långsjön
e
Måss
Hárrok
Gállájávrre
kejåh
Juvnnitjávrátj
Gabrielstjärnen
kå
Stortj.
Lilltj.Kransforsen
Kojviken
Eliastjärnen
Bårgåjávrre
Abborrtj.
Ruogojjávrátj
Långtj.
Storselet
Måsske
Ringosjöarna
Uddojávrátj
Gidájávrátj
Gállok
Djuptj.
Kåtatj.
undet
kå
ovvajávrre
Bergnäsviken
n
åh
okj
od
Lu
valuokta
Mårsomjávrre Kojtjärnen
Mittigrenen
Sörgrenen
Suojnak
Fiskselet
Båthusviken
Erikjá vrre
Grundsjön
Ieggelatj
forsen
Strömv.
Lulep Ibmádisjávrátj
Tjavelkjávrátj
Tjålmåljávrátj
No
rrb
.
å
hk
jå
os
sk
Gá
Våldsamma öringar
Alep Vátjamjávrre
Fiskeplatserna är oändligt många
Vátjamjávrre
och överallt finns harr. Som extra
Lundgrenstj.
Gurtesjávrátj
tsá kommer våldsamma hugg
Båht
krydda
Hárrok
men för större delen av området är
Stuorav flerkilosöringar. Flera trevliga
R
biflöden med bra
i omkjávrreen kontakt med guideföretag eller
åt fiske finns
Dave
tje
och
Arveden lokalbefolkningen nödvändig
disjávrrerådet, där Mattaureälven
bä
n
c
mme
Båtsaströ
sjåkkå är mest kända.keBoende och
vad gäller boende, båthyra med
n
övrig service är under utbyggnad,
mera.
nen
Om man tar upp småöringen lurar man
sig själv. Det är ju inte förrän fisken
hunnit växa till sig som den är riktigt
attraktiv som sportfisk. Då har
den förhoppningsvis även hunnit
okjáv
Luod
leka
och
på sårre
sätt bidragit till
beståndets fortlevnad.
Nuortta
D
Hällforsen
Ruodoksavvun
Ándájávrre
Bijejávrre
Ståkkesjön
Lábtjoksavvun
Tj
ip
Kruohke
ko
b.
Tja
Svalfoviken
Mörttjärnen
Harrtjärnen
nb.
ttjär
Mör
mmatj
Bassejávrre
r Suo?er
sa Suo?er
Áhkálisjávrre
Dájnak
Haugabolitjärnen
dd
ek
bä
ck
en
Ruo
takv
ken
bäc
e
v
E
Vavká
iken
bäc
la
Se
.
kb
selet
Seärggávrrie
Häkkaure
Deppisforsen
Dammtjärn
forsen
Mierdiekjávrrie b.
rtek
bborrtjärnen Mie
Råmsjak-
Flottasjön
Bredträsk
Abborrtjärnen
Långvägatj.
Högbacktjärnen
Flarktj.
Máhkávrrie
Bjäksjön Rutsaviken
GrundforsAspselet
Bádtsajávrátje
Bliešik
V Mullejaure
Hárrure
Biud
soporna
Tjakttjure
n
älve
Lais
Kvarlämnade konservburkar, ölburkar, plastpåsar, fiskelinor
Mullejaure
Ö med
n andra
tjärne
mera förorsakar varje år mycket lidandeTjå
förlm
fåglar
och
djur.
Dessutom är anblicken av skräpet mycket störande för alla som
förväntat sig en frisk och ren natur. Därför vill vi att ni som gäster
tar med era egna sopor från resan. Ser ni gamla sopor så tala om
det för flygföretaget eller på turistbyrån så kan vi ordna så att det
plockas bort.
V Stråtjejaure
Váriekjávrrie
Har
Gárggure
V Kyrkvike n Långtjärn
Rundtjärnen
Ormv.
Fårtjärnen
Ha
rry
rb
.
Dväljan
rb.
L. Luossajaure
Krickm
Johannatj.
Bä
Virkasjön
Abborrtj.
V Vejejaure
V Lomtjärnen
Nedre
S
Fäbodv.
Hávkanjávrrie
Maddávrrie
V Nuollajaure
Ö Njuolla-
Vill ni vara riktigt duktiga så tar ni med er det gamla skräpet tillsamHemtjärnen
mans med ert eget!
b.
dsk
Han
Grant
Gájdnuoluoktta
Lomtjärnen
Holmsjön
– ta hem
Högryggtj.
N
V Radneja
Svijkuokjávrátje
Bádnieluoktta
luoktta
Grundträsk
Fäbodsjön
Storstentj.
Juvpájá
Áhá
Ulljájávrrie
Timmer-
Måsskávrrie
Haraldst
V Trapporsjön
Geäddávrrie
Ö Trapporsjön
Stortjärnen
Uvvjáge
Hundtjärnen
Kåttjokntj
Fräke ärnarna
Geddaur
Norrtjärnen
Sáhpiedejávrrie
Måhk
Rackträsk
Lervikstjärnen
ken
Renskötartj.
Gárddejávrátj
Långtj.
N Grundträsket
S Grundträsket
viken
Långtjärnen
Bäcktjärnen
sjö
Ö Gelgo
Ráhkkure
Storforsen
Ujják
fjärden
Inre Slibmesjön
Svalutjärn
dd
Gä
jávrátje
Gáhkal
Nábrávrre
Ö Garditj.
Gelgoselet
niptjärnen
Gallaselet
Mörttjärnen
Racksundet
Jägmästa
Gullesvuohpe
DellaurStor-Kålmis
Dällávrre
Renbergstj.
Tjårvesjåhkå
Rinkotjä
Bállekjá
Revitjärnen
Dálvve-
sundet
Fluvkát
Sarvestj.
Vuodekjaure
S Tjådnaur
Tjuorretjärnen
Giejávrre
Lomtj.
fjärden
Naurasjöarna
Varrajávrre
vuohppe
Siejdátj
Sakka-
Reb
Stensjön
Gáldesjávrre Ljustjärnen
Njuorak
Ullaksjön
ossjetjålbme
luokta
tjärnen
Lakasundet
Njorok-
St
or
bä
ck
en
Ajsjávrre
Gerdakvike n
sjaur
Stor-Majasundet
Infjärden
mar
Järvbåstjärnen
Norr-Favanjuonviken
träsket
sun
Gasa Hoppot
Hoppottj.
Miellertjärnen
Gasa
n
gå
ar
G
avelk
Buojdasj
Tjålmåljávrátj
Njuorok
braur
Tjålmåk
Målkeviken
Långselet
ärnen
ávrátj
Habaktj.
Luoppal
j
Tjievtjenåjvegaskjávrát
Lannoktj.
Storhalstj.
artj.
Dumpokjávrátj
Njallajávrre
Ándájávrre
kkejar??a Gubblehávrre
tj.
Gopatjärnen
Laxselet
ávrátj
Nuortávrre
Rörtj.
Lill-Laxsjön
aure
Kåtatjärnen
e
Kruossok
Lomtj.
Nimtieke
Ládduoke
Guhtájávrrie
NEDAN
ODLINGSGRÄNSEN
Tjålmage
Njukttjaluobbale
Bálgiesjávrátje
rátje
ásjávLiLAB
GuollFoto:
Åssejiejávrátje
Odlingsgränsen, som är en administrativ
gräns, löper i en båge genom kommunen
Jilliejávrrie
och passerar Hornavan cirka 10 kilotje
vrá
Geävggiejá
en väster om Arjeplogs samhälle.
Avatjärn
meter
Guhtáluobbale
träsket
Matsiege
Statens vatten ovan odlingsgränsen administreras av Länsstyrelsen
medan vattnen nedan gränsen
äckmyrtjärnen
Tráhppuojávrátje
förvaltas av Svea Skog. Dessutom
nen
finns ett stort antal vatten som förRuohkuojávrátje
valtas av samfällighets- och fiskevårdsföreningar. Stora långsträckta
höjdsluttningar med barrskog och
n
ike
enstaka lågfjäll, som knappt når
tav
Kru
an
rav
Sto
rrie
akjávbarrskogsgränsen,
lm
Tjå
över
är typiskt
undet
Nanikviken Gieras
för området. Men det är Skellefteälvens stora sjöar på över 400 km2
Buovššamåhkkie
jávrrie
kuon
os
Vu
som
dominerar
bilden.
n
ike
Bodv
myrtjärnen
Vállávrrie
lk
Ja
am
yr
bä
en
ck
.
Kvarnb
Rotaviken
Lojoviken
Storbod-
nden
Harrbäckv.
Buovššahávva
Várries
Ormtj.
Mörttj.
delområde 7
Stora Sjöarna mitt i Lappland
Stora Sjöarnas kortfiskeområde
omfattar delar av sjöarna: Storavan, Uddjaure samt Hornavan
nedan odlingsgränsen. Genom
fiskevård, flottledsåterställning och
utplantering av älvegen öring har
man stimulerat besöksnäringen i
regionen. För fisket i sjöarna har
det byggts nio sjösättningsramper.
Den stora fiskätande öringen har
alltid varit en attraktion i sjösystemet. Här finns även ett fantastiskt
abborr- och gäddfiske.
Öringfisket i Slagnäsforsen,
Bergnäsälven och Arjeplogsströmmarna är berömt bland de
som föredrar fiske i strömmande
vatten. I Slagnäs och Bergnäsälven
har föreningarna anpassat fiskeförvaltningen i syfte att uppnå ett
sportfiske av hög kvalitet.
Boende och övrig service är väl
utbyggd. Stugbyar finns på flera
ställen runt sjöarna.
OM FISKE I SÁPMI
Arjeplogs kommun ligger i den del av norra Europa som även kallas Sápmi – samernas
land. Här bedriver samer renskötsel sedan flera hundra år tillbaka. Den samiska fångstoch jaktkulturen är ännu äldre, kanske flera tusen år.
Som besökare och gäst i Sápmi är det bra att ha vissa
grundkunskaper om renskötsel för att undvika missförstånd och störningar.
Det är lätt att uppfatta fjällen och skogslandet nedanför som mer eller mindre fria från mänsklig verksamhet. Dessa områden är emellertid arbetsplats för
renskötande samer som samlar, vaktar, flyttar, märker
och slaktar renar under olika delar av året.
I Arjeplogs kommun finns sex samebyar; Luokta-Mavas, Semisjaur- Njarg, Svaipa, Stokke, Västra Kikkejaure och Maskaure. De tre första är fjällsamebyar medan
de tre sistnämnda är skogssamebyar.
Under vårvintern flyttar man med renarna från
vinterbetet vid kustlandet till sommarbetet uppefter
älvdalarna.
Under maj månad infaller kalvningsperioden och
renarna är då mycket känsliga för yttre störningar.
Vajorna är stora och tunga och behöver lugn och ro
för att inte kasta de ofödda kalvarna. Ofta avlyser man
områden från skotertrafik i de områden där kalvningen sker. Det är även av yttersta vikt att man håller sin
hund kopplad så att den inte jagar renflockarna, detta
gäller under hela renskötselåret.
Från midsommar och fram till månadsskiftet juli-augusti pågår kalvmärkningen och då samlar man
renarna i hagar för att märka kalvarna med respektive
renägares märke. Arbetet är intensivt och bedrivs vanligen nattetid när temperaturen är lägre, vilket passar
renen som är ett djur anpassat för arktisk kyla.
Den korta sommaren här uppe är viktig för att renkalvarna ska växa sig starka och renarna ska hinna
tillgodogöra sig så mycket bete som möjligt för att
lagra näring inför vintern.
Renskötseln bedrivs extensivt, det betyder att renarna
strövar fritt på fjället och i skogen under sommaren.
I slutet av augusti påbörjas sarvslakten när rentjurar
(sarvar) avlivas och slaktas. Det kött som produceras
genom renskötseln ger en stor del av de intäkter renskötselföretaget har. Andra intäkter kan komma från
fiske och älgjakt.
Efter brunstperioden i slutet av september och början
av oktober, när snön lägger,påbörjas arbetet med att
flytta ned renarna till vinterbetesområdena som kan
ligga 20-30 mil från sommarbetet.
Undvik områden där du ser att samling av ren bedrivs
och stör inte renar som betar.
Förutom att vara arbetsplats för renskötare så rymmer
skogs- och fjällandskapet i Arjeplog mängder av mer
eller mindre tydliga samiska kulturlämningar. Alltifrån gamla boplatser till moderna rengärden. Vi ska
vara rädda om dem!
Välkommen till vår vackra kommun, en del av Sápmi!
MONSTERGÄDDOR OCH
FINA ÄDELFISKAR
Arjeplogs kommun är stort som halva Belgien och med
8 727 sjöar ovanligt rika på öring, röding, gädda och
harr finns det så mycket fiske i världsklass att det nästan är svårt att överblicka. I sällskap av en duktig guide
hittar du till vatten du aldrig glömmer – och till fiskar
du aldrig slutar att berätta om.
Sveriges bästa gäddfiskare Nicklas Hallnor tar dig ut på
monsterjakt och tillsammans med Tony Westerlund och
Ken Långdahl hittar du öringen oavsett om den gömmer sig i de centrala Arjeplogsströmmarna långt uppe i
fjällvärldens spegelblanka sjöar. Från Miekak tar du dig
till rödingfiske i orörd natur och med hjälp av Arctic
Charter kan du lura även den mest skygga harr. Turistbyrån i Arjeplog sätter dig i kontakt med rätt guide för
att uppfylla dina fiskedrömmar.
Foto: LiLAB
FISKE I NÄR OCH FJÄRRAN
Foto: LiLAB
TROLLINGFISKE PÅ
SVERIGES DJUPASTE SJÖ
Det är svårt att tänka sig en bättre plats för
fiske än Arjeplogs fjällnära skärgård. Från det
för hjulburna tillgängliga fisket från Vaukaledens spångar mitt i Arjeplog till sjöarna
du bara når med hjälp av helikopter från
Heli, Fjällflygarna eller Arctic Air – nästan
hur och vad du än vill fiska kommer du att
trivas. Kasta spinnare efter Laisälvens ståtlig
harr, ensamfiska öring i de större jåkkarna
kring Vuoggatjålme, och brottas med röding
i supertungvikt från en trollingbåt på djupa
Tjeggelvas. Det finns gott om plats och fisk
så att det räcker till alla, men vi ser förstås
helst att du släpper tillbaka den fångst du inte
tänker äta upp på stranden!
Trollingfiske på Hornavan och andra stora sjöar är ett
äventyr som lockar både bofasta och besökare. Under
tävlingar som Öppna Lapplandsmästerskapen och
Racksunds fiskefestival vägs förstås fiskarna noggrant,
men om du träffar andra fiskare på sjön kan de säkert
berätta både en och annan mindre säkerställd skröna
om storöringen, den där ovanligt svårfångade harren,
rödingen som slet av både tafs och lina - och förstås
om Arjeplogs mest berömda fisk, en gädda vars filéer
vägde 26 kilo och hela fisken kanske närmare 40! Turistbyrån hjälper dig gärna med kartor, fiskekort och
med att komma i kontakt med duktiga fiskeguider.
Foto: LiLAB
Fiskevårdsområden
och Samfälligheter
Laisälvens FVO
Norrholms FVO
Ulla Modig, Storgatan 47, 938 31 Arjeplog, 0961-101 29,
[email protected]
Kjell Lundgren, Storgatan 21, 933 32 Arvidsjaur,
070-322 68 26, www.laisalven.se
Hilding Burman, Gransele 294, 938 94 Arjeplog,
070-257 43 52, [email protected]
Rickard Landström, [email protected]
Slagnäs Sff
Arjeplogsströmmarna
Tjärnberg Sff
[email protected]
Racksund-Östansjö FVO
Alf Sundström, ordf, 070-577 89 46,
[email protected]
Tom Nilsson ansv. trollingtävling, [email protected]
Västerfjälls Sff
Jörgen Stenberg ordf, +35679550031
[email protected]
Erik Forssén sekr, Gamla Byvägen 2, 930 91 Slagnäs,
073-055 46 43
Hilding Andersson, Tjärnberg 45, 938 94 Arjeplog,
0961-615 35/070-319 15 35, [email protected]
Mellanströms FVO
Pontus Lundberg, Lillvägen 3, 938 92 Mellanström,
073-027 63 15, [email protected]
www.mellanstrom.se
Maria Stenberg ordf., 070-222 18 06,
[email protected]
Sö Bergnäs Sff
Adolfströms Sff
Övriga områden
Therese Lindmark, 0961-230 18,
[email protected]
Arjeplogskortet
Björklidens Sff
Kjell Wallström, Elevvägen 17, 938 32 Arjeplog,
0961-300 24, [email protected]
Gullöns Sff
Benny Granström, Löparstigen 17, 933 34 Arvidsjaur,
0960-100 67, 070-349 00 45,
[email protected]
Tomas Laestander, [email protected]
David Bell, Länsstyrelsen Norrbotten
Stationsgatan 5, 971 86 Luleå, 010-225 54 16,
[email protected]
Gautosjö Fiskekortsområde 1
Anders Marklund, Camp Gauto, Gautosjö 2, 938 93
Laisvall, 0961-280 30, 070-386 12 72, [email protected]
Gautosjö Fiskekortsområde 2
Jäckviks Sff
Berndt Wennström, Gautosjö 3, 938 93 Laisvall,
0961-280 40, 073-032 91 89, [email protected]
Kjell Jonsson, Skolvägen 25, 938 95, Jäckvik,
0961-210 41, [email protected]
SCA
Kallöns FVO
Gunnar Öström, Stationsgatan 24, 931 32 Skellefteå,
0910-717 562, 070-227 30 75
Albert Laestander, Gäddvägen 15, 938 31 Arjeplog,
070-373 34 84, [email protected]
Sveaskogkortet
Långvikens Sff
Martin Laestander, Långviken 14, 938 92 Mellanström,
0961-520 12, [email protected]
Mullholms FVO
Rickard Lövmark ordf, 073-026 40 87,
[email protected],
[email protected]
Sveaskog, Kolmilavägen 17, 941 37 Piteå, 0771-787 100
Rebakkudden
Petter Sundström, Drottninggatan 8, 938 31 Arjeplog,
070-363 00 34, [email protected]
Arjeplogs Allmänning
Laila Lundgren Sundström, Lugnetvägen 3, Arjeplog,
0961-102 78, [email protected]
