I Arjeplog är det mindre vanligt att
som vuxen tycka att man mår bra,
ohälsotalet är högre och man lever
dessutom kortare än i riket
I Arjeplog är det färre som upplever besvär av stress än i riket och
vanligare att ha god psykisk hälsa
Varför? Hur bibehåller
vi och jobbar vidare?
Varför? Hur kan läget
förbättras?
FOKUS
Arjeplog
Befolkningsprognosen från SCB visar
att idag försörjer varje person i åldern
20-64 år i Arjeplog 0,84 kommunmedborgare. År 2020 beräknas motsvarande siffra vara 0,9 och år 2035 ökat
till 1,1.
Positivt om Arjeplog
• Trygga att gå ut själva
• Litar på människor i allmänhet
• Överlag god skoltrivsel
• Ungdomar som är nöjda med sin relation till familjen
• Goda resultat i grundskolan
(se mer i IndikatorMatrisen)
Hur bygger vi samhällen
med långtidsfriska
Hälsoutmaningar i Arjeplog
medborgare?
• Vanligt med högt blodtryck
• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
• Vanligare att vara överviktigt eller lida av fetma
både bland barn och vuxna
• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket
• Vanligare med äldre medborgare som inte mår bra
än i riket
• Högst fallskador bland äldre i länet
• Vanligare att prova röka cigaretter bland ungdomar
(Se mer i IndikatorMatrisen)
Övervikt och fetma
Har det betydelse för en
kommun att ens medborgare är överviktiga eller lider av
fetma? Hur kan en kommun
påverka?
4 år
Åk4
Åk7
Gymnasiet
18-64 år
65 år +
Arjeplog
15%
22%
36%
32%
55%
66%
Länet
14%
24%
23%
21%
51%
62%
Riket
12%
11%
47%
60%
Utbildning hos befolkningen i Arjeplog, Norrbotten och riket, 2015.
Procent.
Andel (%) som uppnått kunskaps-kraven alla ämnen efter grundskolan
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
100%
83,5
80%
84,5
84
77,7
80,4
76,6
80,9 80,4
80,2
75,5 75,7
73
60%
46,9
35,7
40%
Vad betyder utbildning
för en befolkning?
Vad betyder det att barnen
är trygga och mår bra under
skoltid och har en fungerande relation till familjen?
36,4
22,2
18,6
20%
0%
38,7
Män
Kvinnor
Män
Gällivare
Kvinnor
Män
Kvinnor
Norrbotten
Riket
Utvalda indikatorer uppväxt
Skoltrivsel
Åk 7
Retad och illa
behandlad
Skolk
Gy åk 1
God
föräldrarelation
Provat röka
Åk 7
Arjeplog
93%
11%
39%
85%
11%
Länet
89%
14%
31%
85%
6%
Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i
Arjeplog, Norrbotten och riket, 2015. Procent.
70%
Arbetare
Lägre tjänstemän
Tjänstemän på mellan och högre nivå
Andel utländsk bakgrund
64,7
60%
Hur påverkar det en kommun att ha fler arbetare
jämfört med tjänstemän?
52,2
50%
46,2
38,9
40%
32,3
30%
22,1
20%
13,1
10%
38,9
15,5
10,3
15
10,3
0%
Arjeplog
Norrbotten
Riket
Medellivslängd, kommuner 2011-2015
Kvinnor
Danderyd (86,4)
Överkalix (83,94)
Luleå (83,91)
Riket (83,8)
Pajala (83,65)
Arvidsjaur (83,55)
Gällivare (83,33)
Övertorneå (83,31)
Boden (83,29)
Kalix (83,27)
Män
Varför lever man längre i vissa kommuner?
86
85
Hur påverkar det en kommun att ha många äldre?
84
Befolkning i Arjeplog, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel
av hela befolkningen 2015.
0-17 år
25-64 år
83
Danderyd (83,1)
13,7%
9%
10,8%
Kiruna
Jokkmokk
Piteå
Älvsbyn
65+
10,6%
12,4%
13,8%
18-24 år
(82,69)
(82,65)
(82,63)
(82,59)
Arjeplog (82,12)
82
25,6%
25,9%
Haparanda (75,39)
81
25,8%
25%
4,6%
4,3%
4,9%
4,1%
7,9%
9,5%
8,9%
10,6%
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
4,5%
3,3%
8,1%
Män
80
23,8%
22,8%
Arjeplog
Norrbotten
10%
Kvinnor
Riket
Riket (80,1)
Boden (79,75)
Arvidsjaur (79,45)
Luleå (79,38)
Piteå (79,36)
79
Hur påverkar det en kommun att ha många utrikesfödda?
Övertorneå (79,24)
Älvsbyn (79,06)
Jokkmokk (78,93)
Arjeplog (78,56)
Kiruna (78,46)
78
Barnfattigdomsindex 2014
35%
30%
30,3
28,4
25,3
25%
20%
77
Kalix (76,9)
Pajala (76,63)
76
Gällivare (76,26)
Överkalix (76,23)
Arjeplog
Norrbotten
Riket
22,1
18,1
16,7
15%
11,8
10%
7,4
4,5 4,2
5%
6,5
2,7
0%
Haparanda (75,39)
75
Barn med
utländsk bakgrund
Barn med utländsk
Barn med svensk
bakgrund i ekonomiskt bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
utsatta hushåll
Barn totalt i
ekonomiskt
utsatta hushåll
I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa
grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, sämre levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning,
ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsnedsättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta
för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställning till okt-dec 2017.
Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag
skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.
Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnadvanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst
ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktionsnedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan
kommunerna i Norrbotten.
Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som
inte går att förebygga.
www.nll.se/fhs
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)
Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:
Ordf. Agneta Granström (MP), Norrbottens läns landsting
tel: 070-305 52 58
Anders Öberg (S), Norrbottens läns landsting
tel: 070-609 3563
Helena Öhlund (S), Älvsbyn
tel: 0929-171 11
Birgitta Larsson (S), Gällivare
tel: 072-5988475
Anita Sköld (M), Pajala
tel: 070-699 50 17
Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen
tel: 010-2255260
