Berggrundens strukturer
Spröda strukturer
Bildas vid ”låga” temperaturer (< 10-15
km under överytan)
Bildas genom elastisk deformation +
bristning
Sprickor och förkastningar
(Dellen OH)
Sprickor
Sprickor: ytor längs vilka materialet förlorat
sammanhållningen
Avgör hållfastheten hos bergmaterial
Vanligaste geologiska strukturen
Ej lika bundna till plattgränser som t ex veck varför?
Gammal berggrund är ofta ”färdigsprucken”
Sprickor
Viktiga för bergkvalitet vid anläggningsarbeten i
berg
–
–
–
Gruvor
Tunnlar
Avfallsdeponier
Leder vatten (ex ytvatten till grundvatten)
Kan innehålla mineralavsättningar ( t ex guld)
(Exempel)
Sprickor
Leder vatten (ger sekundär porositet)
Påfyllning
Påfyllning
Lagring
Lagring
Sprickor
Ibland osystematiska och/
eller fyllda (kvarts i skiffer)
Ofta systematiska
3-dimensionellt system
Vertikalt system
Sprickor – klassificering
1. Tensionssprickor
!1
• Korta, vindlande
• Öppna eller fyllda (av mineral)
!3
!3
• Ibland stora system/går djupt
• Vattenförande
!1 = tryckspänning
!1
!3 = dragspänning
Sprickor – klassificering
2. Skjuvsprickor
!1
• ca 30° mot !1
• Raka och genomskärande
!3
!3
• Visar rörelsemärken (repor)
• Ger förskjutning
!1 = tryckspänning
!1
!3 = dragspänning
Förkastningar
”Skjuvsprickor med stora rörelser”
A. Dip-slipförkastningar – Normal
Normal
(hängvägg ner)
Rörelsen är relativ
Normal
(hängvägg ner)
Förkastningar
”Skjuvsprickor med stora rörelser”
A. Dip-slipförkastningar – Revers
Flack = överskjutning
Revers
(hängvägg upp)
Förkastningar
Liggvägg och hängvägg
Förkastning
Liggvägg
Hängvägg
Förkastningar – före och efter
erosion
Före
Efter
Förkastningar
”Skjuvsprickor med stora rörelser”
B. Strike-slipförkastningar (sidoförkastningar)
Sinistral
(till vänster)
Dextral
(till höger)
Synlig effekt
(Exempel
San A, transform)
Förkastningar i stor skala
Normalförkastningar
(Gravsänka)
Förkastningar i stor skala
Blocken roterar
Normalförkastningar
pga listriska (skedformade) förkastningar
(Gravsänka)
Ingen rotation
Jämför jordskred
Förkastningar i stor skala
Normalförkastningar
Basin and Range province, USA
Lyfts upp
Magma
Varför blir jordskorpan tunnare?
20 - 30 km sträckning
Förkastningar i stor skala
Normalförkastningar
40
20- 0
Basin and Range province, USA
30
20
Förkastningar i stor skala
Överskjutningar
(reversförkastningar)
Princip
Äldre
berg
e
r
g
n
Y
arter
Chief Mountain klippe
Äldre
Yngre r
te
bergar
Äldre
Yngre
Förkastningar i stor skala
San Andreas är en sidoförkastning, en transform
förkastning = plattgräns
Startar vid subduktionszon –
Slutar i ett ryggsystem
San Andreas
Förkastningar i naturen
Glidrepor visar
rörelseriktningen
Förkastningsyta
Förkastningar i naturen
Ofta bildas tektoniska breccior =
sönderbrutna bergarter
Förkastningar i naturen
Ofta en kombination av strike-slip och dip-slip,
dvs sned rörelse
Förkastningar: vad händer på
djupet i jordskorpan?
Bergarterna blir plastiska (ex gnejs), förkastningen blir en skjuvzon
Förkastningar – vad händer på
djupet i jordskorpan?
Från ytan mot djupet
Bergarter
Spröd
(elastisk)
Breccia
(Friktionssmältor)
Mylonit
Plastisk
Gnejs
(Ex flygmag, Forsmark)
