våtmarker - Borgholms kommun

VÅT M A R K E R
R E S TA U R E R I N G A V V ÅT M A R K E R
I BORGHOLMS KOMMUN
bygga
bo
miljö
Foto: Simon Cederholm
Våtmarker
Restaurering av våtmarker i Borgholms kommun
© Borgholm, augusti 2013
Projektansvarig: Göran Borgö
Projektledare: Kristin Bertilius, Bertil Lundgren
Författare: Kristin Bertilius, Bertil Lundgren
Utgivare:Samhällsbyggnadsförvaltningen
Borgholms kommun
Box 52
387 21 Borgholm
Foto: Simon Cederholm, Kristin Bertilius, Bertil Lundgren
Layout och illustration: Simon Cederholm
Tryck: KST, augusti 2013
Projektet är finansierat med LOVA medel samt av Borgholms kommun.
2
Innehåll
Allt vi gör på land påverkar havet.......................................................................................... 4
Naturliga våtmarker på Öland – många nyttor............................................................. 5
Borgholms kommun vill minska sin påverkan............................................................... 5
LOVA – Lokala Vattenvårdsprojekt........................................................................................ 6
Hur funkar det?.................................................................................................................................. 6
Sen då?!................................................................................................................................................... 7
Borgholm – Öland – Världen..................................................................................................... 7
Våtmark i Vi vid Källahamnsvägen......................................................................................... 9
Strandnära våtmark i Frönäs....................................................................................................10
Maren sydost om Persnäs by..................................................................................................13
Sundet – Fågelsjö och närsaltsfälla.....................................................................................14
Långlöt – En kustnära våtmark..............................................................................................16
Grindmossen – Gamla grustäkten.......................................................................................18
Våtmarker på Rosenborgs gård.............................................................................................20
Bettorp – Bevattningsdamm och närsaltsfälla.............................................................23
Karta........................................................................................................................................................24
I kommunfullmäktige
antogs 2009 ett mål att
minska näringsläckaget till
Östersjön med 50 procent.
Genom att restaurera
och återskapa 300 hektar
våtmarker beräknas utflödet
av näringsämnen minska med
25 procent.
Åtta av vårmarkerna är helt
klara, lika många pågår och
ytterligare tio ska startas upp.
3
Foto: Simon Cederholm
Fig 1 – Flöden och näringsämnen
0,0
Medelvärde för totalfosfor
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
Vi lever i en tid när vi märker vilket avtryck människan har
gjort på Östersjön. Omfattande och giftiga algblomningar
inträffar nästan varje år, vikar växer igen och flera fiskarter
har minskat drastiskt. Badvikar försumpas och växer igen av
sediment och algmassor. I den här broschyren får du veta mer om
Borgholms kommuns våtmarksprojekt och åtta våtmarker från
norr till söder. Våtmarker där vi tillsammans med markägarna
har genomfört olika åtgärder, alla med samma mål: att minska
vår påverkan på kustvattnen och Östersjön.
Grankullaviken, fr. Sjöstorp
Allt vi gör på land påverkar havet
Grankullaviken, fr. Grankulla
Böda Hamnkanalen
Övergödningen av Östersjön är till stor del ett resultat av
markanvändningen och det tryck som funnits på jordbruket att ta
fram tillräckligt med mat. Konstgödning och inköpt foder ger ett extra
tillskott av näring som sedan delvis lakats ut till vattendragen. Naturliga
vattendrag har fördjupats och rätats så att vattnet ska kunna rinna undan
snabbt under högflöden. På Öland finns dessutom många hus som inte
har en bra avloppslösning. Ofta består den bara av en tvåkammarbrunn
eller stenkista som kan stå i direktkontakt med grundvattnet och sprida
både näring och smittoämnen. Näringen, mest kväve och fosfor, från
avlopp och jordbruk som inte tas upp av växtlighet når till slut kusten
och havet via diken och kanaler. Näringsläckaget från land har stor
påverkan på de närliggande kustvattnen.
Sandbykanalen
Källakanalen
Frönäskanalen
Södvikskanalen
Södvikskanalen, dike
Förakanalen
Södragredakanalen
7,9
Petgärdekanalen
Valsnäskanalen
Egbykanalen
Skedemossekanalen
Silverbäcken
10,7
Strömmen
Långlötskanalen
Bjärbykanalen
Runstenskanalen
11,7
Pelnabrobäcken
0
2
4
6
8
Medelvärde för totalkväve
Miljoner kubikmeter vatten per år
4
10
Sedan 2005 har Borgholms kommun tagit prover och analyserat vatten
från större kanaler. Tillsammans med beräknade vattenflöden har vi
gjort uppskattningar av hur mycket kväve och fosfor som förs ut genom
vattnet i kanalerna. Mer än 70 miljoner kubikmeter vatten rinner ut
från kommunen genom kanalerna. De största är Pelnabrobäcken,
Strömmen och Petgärdekanalen (Fig. 1). Beräknat på medelvärdet av
I kommunfullmäktige
antogs 2009 ett mål att
minska näringsläckaget till
Östersjön med 50 procent.
kväve och fosfor som mätts upp sköljs cirka 400 ton kväve och 11 ton
fosfor ut från land i kommunen. Det motsvarar gödsling av 2 353 hektar
åkermark med den största tillåtna mängden kväve, det vill säga 170 kg
kväve per hektar och år (Fig. 2).
Naturliga våtmarker på Öland – många nyttor
Våtmarkerna utgör livsmiljöer för många växter och djur, renar
från näringsämnen, reglerar grundvattennivån och utjämnar stora
vattenflöden. Klimatet på Öland, med varmt och torrt väder, gör att
de flesta öländska våtmarker och vattendrag torkar och har torkat ut
under sommaren. Djur och växter som lever här, har anpassat sig och
många har blivit unika. Till exempel leker öringen senare på hösten än
på fastlandet, gäddorna går ut nästan direkt efter kläckning på våren
och många insekter överlever även när bäckfåran är torr.
Fig. 2 – Hur mycket näring är det?
Varje år rinner ca 400 ton totalkväve och
11 ton totalfosfor ut från kommunens kuster.
Det är en mängd kväve som räcker till att
gödsla 2 353 ha åkermark med den största
tillåtna kvävegivan du får tillföra en mark.
Det är en yta som motsvarar mer än hälften
av det kväve som maximalt får läggas på vår
totala åkerareal i kommunen och mer än du
får lägga på den totala åkerarealen i hela
Mörbylånga kommun.
Det fosfor som rinner ut ifrån våra kuster
räcker till att gödsla 500 ha åkermark med
den största tillåtna fosforgivan du får tillföra
en mark. Det är en yta som motsvarar 714
fotbollsplaner.
För 200 år sedan fanns många stora grunda sjöar på Öland. Till exempel
Skedemosse, Långbro mosse och Amunds mosse. Vi har fortfarande
många våtmarker kvar, men nästan alla är utdikade. På så sätt har
våtmarksytorna minskat, de torkar ut fortare och deras naturliga,
värdefulla funktioner har minskat.
Borgholms kommun vill minska sin påverkan
I kommunfullmäktige antogs 2009 ett mål att minska näringsläckaget
till Östersjön med 50 procent. Genom att restaurera och återskapa
300 hektar våtmarker beräknas utflödet av näringsämnen minska med 25
procent. Om man sedan genomför ytterligare åtgärder i jordbruket och
åtgärdar omoderna avloppsanläggningar kan näringsutflödet minskas
med ytterligare 25 procent. Det är fastighetsägarnas ansvar att se till
att deras avloppsanläggningar lever upp till dagens krav. Kommunen
inventerar avlopp och förelägger fastighetsägare att åtgärda de avlopp
som inte möter dagens krav.
Areal åkermark på Öland
Borgholm 4164 ha
Mörbylånga 2048 ha
Totalt
6212 ha
5
LOVA – Lokala Vattenvårdsprojekt
För att kunna genomföra restaureringar och skapa våtmarker ansökte
kommunen om statliga LOVA-medel från Länsstyrelsen i Kalmar. LOVA
står för Lokala Vattenvårdsprojekt och är medel riktade till åtgärder för
att minska läckaget av kväve och fosfor. Två projektledare arbetar för
att genomföra åtgärder tillsammans med markägare. Projektet startade
2010 och 2014 ska åtgärder vara genomförda eller planerade och
förankrade hos berörda parter, främst markägare och Länsstyrelsen.
Hur funkar det?
I projektet står kommunen för kostnader för projektering, avvägning
och utformning och ansökningar om tillstånd. Vi ansöker också om
pengar för åtgärden från Landsbygdsprogrammet som betalas ut
först när åtgärden är genomförd. Allting görs i nära samarbete med
markägaren som sedan kommer att sköta våtmarken. Projektet bygger
på frivillighet och en grundförutsättning är att våtmarken inte hamnar i
konflikt med jordbrukets intressen. Det innebär att man i stort sett inte
anlägger en våtmark på en åker. Ofta finns marker som är för fuktiga
för att brukas som istället kan förbättras för att fånga upp näringen.
Hur funkar det?
Kommunen är med från
början till slutet i ärendet
från första kontakten tills
åtgärderna är genomförda
och klara.
1
$
5
6
Projektledaren ansöker
om stöd från
Landsbygdsprogrammet.
Markägaren tar
kontakt med projektledare eller tvärt om
2
Projektledare tittar på
områdets
näringsläckage och om
området lämpar sig för
åtgärd. Samråder med
Länsstyrelsen om stöd
och tillstånd.
Området vägs av på
höjder och möjliga
utformningar tas
fram.
Projektledaren ansöker
om tillstånd för åtgärden och dispens från
biotopskyddet.
Åtgärden upphandlas.
§
6
Länsstyrelsen beslutar
om stöd för åtgärder
$
7
Åtgärden genomförs.
Kommunen agerar
bank och ansöker om
utbetalning när
åtgärden är slutförd
8
En skötselplan tas
fram
9
Markägaren ansöker
om skötelstöd för
våtmark
Foto: Simon Cederholm
Sen då?!
Kommunen följer upp åtgärden med vattenprovtagningar för att se
hur väl våtmarken fungerar. Våtmarken behöver skötas för att behålla
sitt värde och sin funktion. Markägaren kan söka miljöersättning för
skötsel av våtmark. För närvarande är stödet 1 500 kr per hektar på
betesmark och övrig mark och 4 000 kr per hektar för åkermark. Om
man sköter våtmarken genom bete och/eller slåtter kan man dessutom
få miljöersättning för det. Det går alltså att få dubbelt miljöstöd om
man har ett åtagande för en våtmark.
Borgholm – Öland – Världen
Borgholm och Mörbylånga kommuner arbetar tillsammans för en
gemensam syn på öns viktiga vattenfrågor. En gemensam policy med
riktlinjer för enskilda avlopp togs fram 2008. Just nu pågår ett arbete
med att ta fram en gemensam VA-policy för framtida utbyggnad av de
kommunala vatten- och avloppsnäten. Flera kanaler på mitten av ön
rinner genom båda kommunerna. I Pelnabrobäckens avrinningsområde
genomfördes ett antal gemensamma projekt: lantbrukstillsyn,
avloppsinventering och våtmarker.
Genom Helsingforskommissionens Baltic Sea Action Plan (BSAP)
finns en internationell överenskommelse mellan alla länder kring
Östersjön. Alla länder ska vidta åtgärder som minskar övergödningen
och förekomsten av farliga ämnen, arbeta för en miljövänligare sjöfart
och för en stärkt biologisk mångfald. Målet är att Sverige ska minska
sin närsaltsbelastning med 290 ton fosfor och 21 000 ton kväve.
Foto: Bertil Lundgren
Genom Kalmarsundskommissionen samverkar Borgholms kommun
med länets andra kustkommuner så att resurser, kunskap och utrustning
utnyttjas bättre över kommungränserna.
7
Foto: Simon Cederholm
8
Våtmark i Vi vid Källahamnsvägen
Läget är 700 m nordväst om Källa gamla kyrka ca 200 m från
Källahamnsvägen. Markägaren var själv intresserad och hörde av sig
till Länsstyrelsen som i sin tur förmedlade kontakten med kommunen.
Området är låglänt och stod under vatten under vinter och tidig vår.
Vegetationen var mest kraftigväxande gräs och halvgräs vilket tyder på
stark näringspåverkan. I söder finns en betesmark på åker som också
brukar stå under vatten under våren. Den grävda arealen är 0,8 ha och
inklusive översvämmat område vid höga flöden blir totalarealen ca 1,2 ha.
Foto: Simon Cederholm
Kanalen som rinner genom området har ett mindre flöde på knappt
1 miljon kubikmeter per år och avrinningsområdets areal är ca 4
kvadratkilometer med en stor andel åkermark. Halterna av både fosfor
och kväve är mycket höga. Huvudmålsättningen är att maximera
reningen under perioden då vatten rinner i kanalen.
Genomförda åtgärder
Våtmarken grävdes ur till knappt 0,4 m djup. En liten ö och några
stenar sparades och är avsedda att gynna fågellivet. Avsikten var att
gräva en en djupare ”sedimentfälla” men vi stötte på kalkberggrunden
efter bara några dm. Jorden kommer att nyttjas till anläggningsarbeten
och successivt bortföras.
Tillrinningsområdets yta: 500 ha
Våtmarkens yta: 1,2 ha
Vattenvolym: ca 2 400 m3
Vid utloppet skapades en reglerbar fördämning. Vi ville bevara en
vattenspegel under senvår och försommar för att gynna fågellivet,
groddjur och dylikt. Under den perioden sker en successiv sänkning
av vattenytan genom avdunstning.
Vattnet i kanalen har extremt höga fosforhalter och får därför passera
genom en bädd av kalkstenskross vars volym är ca 20 kubikmeter.
Fosfatet i vattnet binds till kalciumet i kalkstenen och vattnet renas på
så vis från fosfor.
Förväntat resultat
En förstärkt våtmarksfunktion på platsen kan bidra till ett minskat
utflöde av fosfor och kväve till Östersjön. Våtmarken kan också bli
en fin fågellokal. Förutsättningarna för lekande fisk att vandra upp i
våtmarken bedöms däremot som mindre goda.
9
Foto: Simon Cederholm
Strandnära våtmark i Frönäs
Den aktuella våtmarken ligger vid ”Frönäskanalens” mynning.
Initiativet till åtgärder kom från markägaren på Wikegårds Camping
med målet att skapa förutsättningar för ett rikt fågelliv och öka
upplevelsevärdet. Möjligheten att minska utflödet av näringsämnen
till kustvattenområdet och bereda plats för gäddlek gjorde att området
passade in i kommunens våtmarksstrategi.
Området som berörs är delvis strandäng som periodvis översvämmas
av Östersjön under senhösten och vintern. Länsstyrelsens bedömning
av strandängens värde gjorde att endast begränsade åtgärder kunde
genomföras. Uppströms finns Frönäs mosse som är dikad men ändå
fungerar som ett vattenmagasin och reningsfilter. Fosforhalterna är dock
höga även efter passage av mossen, varför en extra rening är önskvärd.
Våtmarken är av värde som besöksmål då den är lätttillgänglig. Den
ligger intill Frönäsvägen och är väl synlig från denna.
Genomförda åtgärder
Tillrinningsområdets yta: 1 750 ha
Våtmarkens yta: 2 ha
Vattenvolym: ca 2 000 m3
Medelårsflödet: ca 3,5 milj m3 vatten
10
Den grävda kanalen närmast kanalens mynning har delvis fyllts igen så
att vattenflödet begränsas på sträckan närmast havet. Det innebär att
vattnet fördelar sig bättre över hela området norr om kanalen. Större
tillfälliga vattenytor bildas vid höga flöden och låglänta delar kommer
att vara vattenfyllda under flödesperioden december till maj.
Förväntat resultat
Restaureringen av våtmarken bör ge bättre förutsättningar för fågellivet
och viss rening från näringsämnen.
Foto: Simon Cederholm
11
Foto: Simon Cederholm
12
Maren sydost om Persnäs by
Våtmarken Maren ligger i anslutning till Persnäs by. Avrinningsområdet
är ganska litet men omfattas bland annat av ett dike som avvattnar
byns åkermarker. Vattnet därifrån leddes förbi våtmarken i ett parallellt
dike. Maren var dessutom genomgrävd av ett dike och bara delvis täckt
av vatten under kortare perioder.
Flera organismer som är beroende av vattenspeglar under vår och
försommar, gynnas av restaureringen av våtmarken. Möjligheten för
gäddlek är dock begränsad på grund av att flödet under lektiden är
väldigt litet. I diket mellan våtmarken och havet finns det dessutom
spigg som tros äta gäddäggen.
Genomförda åtgärder
Foto: Simon Cederholm
Vattnet från åkermarkerna som leds in i våtmarken har höga
halter av närsalter. Framförallt är halten av fosfor mycket hög.
Huvudmålsättningen för våtmarken är därför att rena vattnet från både
kväve och fosfor.
Tillrinningsområdets yta: 130 ha
Våtmarkens yta: 4,5 ha
Vattenvolym: ca 10 000 m3
Initiativet till restaureringen var från början markägarens. Två
fördämningar har byggts i våtmarken, en vid inloppet för att leda in
vatten och en vid utloppet.
Våtmarken är grund med ett medeldjup på drygt 2 dm och arealen blir
ca 4,5 ha vid den dämda nivån. Diket som grävts genom Maren har
fyllts igen och ett fördelningsdike grävdes för att sprida vattnet över
hela ytan. För att ytvatten inte ska strömma mot kantdiket invid åkern
i norr anlades en låg vall.
Uppnått resultat
Den rening som uppmätts efter två säsonger är mycket hög. Området är
naturskönt och kan med fördel röjas något för att skapa tillgänglighet för
besökare och för att ytterligare gynna häckande vadare. Fågellivet är rikt
under tidig vår, men är beroende av att vattenspegeln förblir intakt över
häckningssäsongen, vilket inte var fallet under 2012. Under perioden
maj till juni 2013 utförs en inventering av häckande fåglar. Resultatet i
förhållande till kostnaden får anses vara mycket tillfredställande.
13
Sundet – Fågelsjö och närsaltsfälla
Våtmarken ligger i en naturlig sänka alldeles kustnära vilket har gjort
att den tidigare har varit en fin fågellokal. Området har betats av
främst ungdjur men trots det hade våtmarken växt igen och antalet
fåglar i och kring våtmarken minskat. Våtmarken är inte påverkad av
någon utdikning mer än från inflödena men sediment har sköljts in i
våtmarken på grund av kanaliseringen av bäckarna.
Foto: Kristin Bertilius
Två mindre och kanaliserade bäckar rinner in i våtmarken från väster
och norr. Våtmarken torkar till största delen ut under sommaren.
En förbättring av våtmarkens funktion skulle kunna göra att mer
näringsämnen fångas upp på land istället för att sköljas ut till kusten.
Eftersom andelen åker är ganska stor i avrinningsområdet och mätningar
har visat ganska höga halter av främst kväve, men också fosfor fanns det
en bra anledning att genomföra en restaurering av Sundet.
En projektering för att restaurera våtmarken genomfördes genom
Greppa Näringen som är ett rådgivningsinitiativ genom LRF,
Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Borgholms kommun upphandlade
entreprenaden. Markägaren bidrog till medfinansieringen med körning
av massor, röjning och stängsling.
Genomförda åtgärder
Tillrinningsområde
Annat
Skog
Åker
Skog
105 ha
Åker
797 ha
Totalt 1 334 ha
Våtmarkens yta: 3,5 ha
14
Åtgärden innebar schaktning och bortförande av de översta 50 cm
sediment. Delar av sedimentet lades i närheten av våtmarken och delar
av det kördes till åkermark i närheten. Sedimentet som lades intill
våtmarken planades ut för att smälta in i omgivningarna. Vid inflödet
av den norra bäcken skapades en vall för att föra in det vattnet längre
in i våtmarken. En ö skapades för häckande fågel och för att fördela
vattnet från den västra bäcken. Alla kanter fasades av till en låg lutning.
På så sätt blir våtmarken mer attraktiv för simmande fåglar, men också
de som letar mat i strandkanten.
Förväntat resultat
Minskat utflöde av kväve genom ökat ljusgenomsläpp och minskat
utflöde av fosfor genom ett bättre men lugnare flöde genom våtmarken.
Genom den öppna vattenytan kan våtmarken attrahera fler vilande och
häckande fågel.
Foto: Simon Cederholm
15
Långlöt – En kustnära våtmark
Utflödet av Långlötskanalen breder först ut sig i en kustnära våtmark.
Området är mycket sankt under vårflödet men torkar ut så snart flödet
i bäcken avstannar. Markägaren ville förbättra funktionen i våtmarken
genom att öka kvarhållningen av vatten. Genom kvarhållning av
vatten skapas miljöer för vattenlevande djur och växter samtidigt som
näringsämnen i kanalen kan fångas upp på land istället för att sköljas
ut till kusten.
Foto: Simon Cederholm
Gäddor utnyttjar ofta grunda, gräsbevuxna våtmarker för att leka och
lägga ägg tidigt på våren. Gädda anses vara en mycket viktig rovfisk i
kustvattnen som tyvärr inte har lyckats så bra med föryngringen och
därför visar en population med allt äldre individer. Det är därför viktigt
att skapa områden där de kan ha en framgångsrik lek på våren. De
öländska gäddorna är troligtvis genetiskt unika och precis som öring
går de tillbaka till samma vattendrag de föddes i för att leka när de blir
könsmogna.
Mätningar i kanalen visar på tidvis mycket höga halter av både kväve
och fosfor och även om vattendraget inte är så stort finns det anledning
att genomföra åtgärder. Markägaren har bidragit till medfinansieringen
med körning av massor och handräckning till gräventreprenören.
Genomförda åtgärder
Eftersom lutningen på marken är ganska stor i området skapas en
terrasserad våtmark i två delar. I de två delarna grävs två djupare
områden för att öka volymen vatten som våtmarken kan hålla. Kanterna
fasas av till en svag lutning för att få grundare delar.
Tillrinningsområde
Annat
Skog
Åker
Skog
781 ha
Åker
634 ha
Totalt 1 881 ha
Våtmarkens yta: 1 ha
16
Vid en väg som korsar kanalen och vid utflödet skapas låga klackar
som håller kvar en del av vattnet i våtmarken. Klackarna ska kläs
med gummiduk och förstärkas med sten. Jorden körs till åkermark i
närheten.
Förväntat resultat
Förhoppningen är att våtmarken ska ge bättre lekmöjligheter för
vårlekande fisk som gädda och abborre, samt minska halten närsalter
till kusten och Östersjön.
Foto: Simon Cederholm
17
Tillrinningsområde
Grindmossen – Gamla grustäkten
Annat
Skog
Åker
Skog
630 ha
Åker
457 ha
Totalt 1 311 ha
Våtmarkens yta: 4 ha
Våtmarkens vattenvolym: ca 11700 m3
Området där åtgärderna genomfördes var en gammal våtmark som
bildats där en grustäkt bedrivits för länge sedan. Våtmarken bestod av
två dammar med omgivande lågstarrängar som växt igen med främst al.
Våtmarken var genomgrävd av en kanal med kanalvallar som medförde
att bräddning vid höga flöden begränsades och vattnets hastighet
genom våtmarken ökade. Vid lågvatten bröts vattenväxterna ner, vilket
gjorde att dammen ofta luktade mycket illa på sensommaren. Åkrar,
betesmark och tomtmark gränsar direkt till våtmarken.
Rekreationsvärdet är stort och de kringboende har hållit platsens
promenadstigar i ordning. På den angränsande lågstarrängen finns en
bevattningsdamm som inte är i bruk. Markägare och samfällighet för
grustaget tillsammans med Runstens Naturvårdsförening ville förbättra
områdets funktion, öka vattenvolymen i våtmarken och möjliggöra
lekområden för fisk, främst gädda. Mätningar har inte visat på några
anmärkningsvärt höga näringshalter däremot kan åtgärder högre upp i
systemen ändå ge positiva effekter nedströms.
Under projekteringens gång kunde naturvårdsföreningen ta initiativ
till att öka tillgängligheten i våtmarken och skapa en utsiktsplats i
kanten av våtmarken. Närheten till bostäder, åkermark och tomtmark
gjorde att stor vikt lades vid samråd och information kring vattennivåer
och vad åtgärden innebar.
Genomförda åtgärder
Naturvårdsföreningen skötte röjning av buskar och träd. En
upphandlad entreprenör schaktade och grävde bort massor. En del av
massorna klädde in stentippen som utgör själva utsiktsplatsen, medan
en del massor kördes till intilliggande åkermark. Ett reglerat dämme
med möjlighet till fiskvandring placerades i utflödet.
Förväntat resultat
Åtgärderna bör ge ökad grundvattenbildning samt lekområden för
vårlekande fisk, som exempelvis gädda. Eftersom vattenhastigheten
minskar nedströms kan detta leda till mindre erosion och därmed
bidra till att minska fosforhalterna i Pelnabrobäcken. Under våren
och sommaren 2013 kunde man se gädda hoppa över dämmet in i
Grindmossen. Dessutom har årsgäddyngel fångats.
18
Överst: Området innan arbetet
påbörjades
Till vänster: Arbete med att anlägga
våtmarken
Foto: Kristin Bertilius
Underst: Den färdiga våtmarken
Foto: Kristin Bertilius
Foto: Simon Cederholm
Våtmarker på Rosenborgs gård
Tillrinningsområdets yta: 500 ha
Våtmarkens yta (totalt): 4 ha
Vattenvolym: ca 10 000 m3
Rosenborg är beläget 3 km rakt öster om Jordtorp. Det är en
mindre gård vars marker genomflyts av en gren av Pelnabrobäcken.
Borgholms kommuns engagemang skedde inom ramen för ett projekt
i samverkan med Mörbylånga kommun och omfattar Pelnabrobäckens
avrinningsområde.
Markägaren ville skapa levande vattenmiljöer utmed vattendraget. Ett
viktigt syfte var att rena vattnet från näringsämnen. Samtidigt ville vi
gynna organismer knutna till rinnande vatten och till vattensamlingar.
Flödet upphör normalt under försommaren och då kommer enbart
djupare delar att hålla vatten.
Genomförda åtgärder
Tre områden valdes ut för åtgärder. Två dämdes med vallar som
håller kvar vattnet då marken lutar och i mitten grävdes en damm på
åkermark. Åtgärderna innebär både återskapande och nyskapande av
våtmarker. Betande djur och återkommande röjningar kommer att
bibehålla våtmarkerna i önskvärt skick.
Våtmark i väster
Här skedde dämningen genom att anlägga en jordvall. Våtmarkens
ytan omfattar omkring 1 ha. Området har röjts eftersom det tidigare
var starkt igenväxt med buskar och träd.
Ny vattenspegel
Dammen har en yta på ca 3 500 m2. Den har ett medeldjup runt 0,7
m och är ca 2 m som djupast. Våtmarken kommer att hålla vatten in i
juli månad.
20
Översikt för våtmarkerna på Rosenborgs gård.
Illustration: Gröna Rum , Kalmar.
Våtmark i öster
En vall som dämmer mot öster utmed fastighetens gräns har anlagts.
Här fanns ett spikrakt dike genom våtmarken som tömde hela området
på vatten. Det har ersatts med en slingrande vattenfåra med varierande
bredd. Våtmarkens vattendjup är 1-3 dm. Området är botaniskt
intressant med flera fuktälskande orkidéarter. Vadarfåglar trivs också
här. Ytan är ca 2,5 ha.
Förväntat resultat
Området har potential att bli ett attraktivt besöksmål och en förebild
i Mittlandskogsområdet. Det kommer att bidra med kunskap om
vad som kan göras för att förbättra vattenförvaltningen i det öländska
landskapet. Framförallt förväntas positiva resultat beträffande
vattenlevande och vattenberoende organismer som groddjur och fåglar.
Foto: Bertil Lundgren
21
Foto: Simon Cederholm
22
Bettorp – Bevattningsdamm och
närsaltsfälla
Åtgärdsområdet ligger på västra sidan av strandvallen, som bildades
under landhöjningen, och är en del av en utdikad mossmark.
Markägaren har fått olika skörderesultat eftersom marken ställs
under vatten olika mycket olika år. Dessutom fanns kalkbleke under
matjorden. Kalkbleke är ett tydligt tecken på att en våtmark med
stillastående vatten funnits. Kalken i vattnet fälls långsamt ut och
bildar ett lager av ren kalk på botten. Många växter har svårt att växa
där det finns kalkbleke, men i våtmarken har det en stor betydelse för
att till exempel binda till sig fosfor.
Tillrinningsområde
Annat
Skog
Åker
Skog
Åker
Totalt
250 ha
233 ha
611 ha
Våtmarkens yta: 0,7 ha
Våtmarkens vattenvolym: ca 3 700 m3
Kanalen är ett av fyra biflöden till Pelnabrobäcken som mynnar ut på
gränsen mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner. Mätningar i
kanalen visar på förhöjda halter av främst kväve men också fosfor.
Området projekterades för att skapa en våtmark, med möjlighet till
bevattning. Stor vikt lades vid att våtmarken blir en naturlig del av
omgivningen med låga och flacka vallar. Att kunna använda jordmassor
till att höja omkringliggande åkermark gjorde att kostnader för
transporter kunde hållas nere. Markägaren bidrog till medfinansieringen
genom att köra jordmassor och jämna ut dem på åkermarken.
Genomförda åtgärder
Våtmarken anlades genom att schakta och gräva matjord och massor.
Matjorden kördes till åkermarken intill. Ett dämme med möjlighet till
fiskvandring anlades samt två översilningsytor där vass och kaveldun
kan växa. På så sätt sänks vattenhastigheten och kväveupptaget kan öka.
Närsaltsfällan förväntas ge minskad belastning av främst kväve
men också fosfor till Pelnabrobäcken samt ge möjlighet till lek för
vårlekande fisk som gädda och abborre. Jordmassorna användes till att
höja omkringliggande åkermark för att minska översvämningarna på
dem. Kalkbleket lades tillbaka på botten av våtmarken för att dels öka
upptaget av fosfor från vattnet, men också får att förhindra en snabb
igenväxning av våtmarken. De första analysresultaten pekar på en stor
förmåga att minska fosfathalten i vattnet.
Foto: Simon Cederholm
Förväntat resultat
23
Källa
Maren
Wikegård
Restaurerade våtmarker i Borgholms kommun
Rosenborg
Bettorp
Grindmossen
Långlöt
Sundet
Delavrinningsområde
¯