Vetenskaplig rapport:
Natur och försiktighet: begreppsliga och moralfilosofiska grundfrågor
i miljöfilosofisk och -politisk debatt. Dnr.: F0642/1999.
Huvudsökande: Christian Munthe, Filosofiska institutionen, Göteborgs
universitet.
Övriga medverkande: Petra Andersson
Förvaltande organ: Göteborgs universitet
1. Rapport
Projektet inleddes 1 januari 2000 och avslutades 30 juni 2003. Under arbetets gång har
samarbeten etablerats med bl.a. Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Chalmers tekniska
högskola, Filosofienheten vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm samt de Filosofiska
institutionerna vid Lunds respektive Umeå universitet. Samarbetet har framförallt skett i form
av gemensamma seminarier och workshops.
I enlighet med den ursprungliga planen har projektet studerat två grundfrågor som
aktualiseras av samtida miljöfilosofisk och miljöpolitisk diskussion.
Den ena av dessa gäller det ideal om bevarande av naturmiljöer för deras egen skull som
återfinns i såväl miljöfilosofisk teoribildning som miljöpolitisk argumentation i såväl Sverige
som internationellt. I synnerhet har granskats den återkommande tanken att endast sådana
naturmiljöer som är genuint 'naturliga' förtjänar sådana omsorger. Detta krav på naturlighet
har i miljöfilosofisk teoribildning vidare förklarats i termer av avsaknad av mänsklig
påverkan. Detta krav är centralt för att underbygga tanken om att just bevarande av natur är
den adekvata medicinen mot miljöförstöring av olika slag. Ty om detta motiveras endast med
hänvisning till olika förment värdefulla strukturella och/eller innehållsliga egenskaper hos
naturmiljöer, så tycks inget hindra slutsatsen att det adekvata miljöpolitiska greppet i stället
vore att ny- och omskapa naturen på ett sådant sätt att dessa egenskaper befrämjas. T.ex. kan
biodiversiteten (som är ett vanligt förslag på en värdefull egenskap hos naturmiljöer)
bibehållas och ökas genom tillförsel av allehanda framavlade/-korsade eller gentekniskt
konstruerade organismer. Utan detta naturlighetskrav blir det också svårt att dra gränsen
mellan naturen och "kulturen" – dvs. direkta resultat av mänsklig verksamhet – och därför
svårt att förklara varför det skulle vara mer angeläget med omsorger om t.ex. regnskogar än
t.ex. soptippar. Samtidigt leder dock detta krav på naturlighet till en rad svåranalyserade
problem, t.ex. med avseende på om det alls finns någon natur att bevara, huruvida bevarande
av natur alls är möjligt och varför denna naturlighet alls ska ses som särskilt värdefull.
Preliminära studier av denna fråga har utförts av Christian Munthe, dels genom detagande i
en forskarkonferens, dels genom ett bidrag till en antologi (Munthe 2000, 2001). I huvudsak
har dock detta område bearbetats av doktoranden Petra Andersson som inom projektets ram
varit anställd som biträdande forskare med 80% omfattning under perioden 2000-2002. I sin
kommande avhandling Natur och onatur genomför hon en grundlig genomlysning av dels hur
distinktionen mellan den naturliga och den icke-naturliga naturen har konstruerats av olika
miljöfilosofer som vill tillskriva naturen ett värde i sig, dels vilka begreppsliga och
moralfilosofiska svårigheter som detta aktualiserar och hur de eventuellt kan hanteras. För
närvarande föreligger ett avhandlingsutkast med inledningskapitel, två kapitel med kritiska
genomgångar av naturlighetsbegreppets användning inom miljöetiska teorier som söker
tillskriva naturen ett värde i sig, samt två av fyra avslutande kapitel med mer substantiell
1
kritisk diskussion av de olika svårigheter som dessa användningar aktualiserar. Andersson har
kontinuerligt presenterat utkast till de olika kapitlen vid doktorandseminariet i praktisk
filosofi i Göteborg. Vid sidan av detta huvudsakliga arbete har Andersson dessutom deltagit
som inviterad vid två olika internationella miljöfilosofiska konferenser (Andersson 2001a &
2002), där hon fått tillfälle att presentera och diskutera sina tankegångar. Detta har lett till en
inbjudan från redaktionen för den internationella facktidskriften Environmental Ethics att
bidra med en artikel (Andersson 2003a), vilken för närvarande är under publicering. Hon har
vidare publicerat två artiklar på svenska på miljöfilosofiska teman av relevans för hennes
avhandlingsarbete (Andersson 2001c & 2000a), liksom gjort muntliga presentationer av
detsamma (Andersson 2003b, 2001b & 2000b). Slutligen har Andersson under innevarande år
arrangerat, fungerat som moderator för och bidragit med presentationer till en seminarieserie
vid Fiskeriverket betitlad "Catch and release - fiskeribiologiska, förvaltningsmässiga och
etiska perspektiv", där frågor av relevans för hennes avhandlingsämne behandlats. En längre
artikel som rapporterar diskussionerna under denna seminarieserie är under publicering
(Andersson, Rydgren & Westerberg 2003).
Den andra frågeställningen inom projektet rör den s.k. försiktighetsprincipen vilken sedan
Riodeklarationen 1992 är ett återkommande tema i olika mijö- och teknikpolitiska
diskussioner. Denna princip föreligger i ett otal olika versioner uttryckta i offentlig debatt,
politiska dokument och allehanda regleringar på såväl svenskt nationellt som internationellt
plan. Förutom att det är oklart vilken av dessa versioner som ska anses vara den "riktiga"
försiktighetsprincipen är även var och en av dessa versioner ordentligt oklara på en rad
avgörande punkter. I synnerhet är det oklart vilka krav som bör ställas på olika miljö- och
teknikaktörer för att minska eller undvika olika typer av risker enligt denna princip.
Frågorna om vilka dessa krav bör vara och hur ett svar på den frågan kan motiveras har
bearbetats av Christian Munthe, som under 2000-2001 varit finansierad till 25% inom
projektet och under 2002 till 20%. Med utgångspunkt i egen tidigare forskning på området har
arbetet inriktats på att utveckla en normativ teori med vars hjälp det ska vara möjligt att
berättiga någon viss mer bestämd tolkning av försiktighetsprincipen. Grundstommen för
denna undersökning är en grundlig analys av källorna till försiktighetsprincipens oklarhet med
avseende på vilka praktiska krav den ställer – detta är de dimensioner i vilka
försiktighetsprincipen kan preciseras på olika vis. En viktig slutsats av denna analys är att
styrkan hos de krav som försiktighetsprincipen ställer på aktörer i praktiken bestäms
"holistiskt", dvs. att ett och samma krav kan genereras av en rad olika preciseringar i
försiktighetens olika dimensioner. Likväl har det varit möjligt att formulera två formella krav
som en godtagbar version av försiktighetsprincipen måste leva upp till oavsett hur
preciseringarna i de olika dimensionerna utformas – dels att den inte systematiskt förbjuder
samtliga handlingsalternativ, dels att den inte rekommenderar handlingsalternativ med mindre
än att de har några egenskaper med avseende på de risker och möjligheter de skapar som
motiverar rekommendationen. Dessa krav utesluter en mängd extrema och översimplifierade
versioner av försiktighetsprincipen, men vad gäller de kvarvarande återstår frågan på vilka
grunder någon eller några av dem ska anses mer berättigade än de övriga. Arbetet med att
besvara denna sistnämnda fråga har lett in på grundläggande frågor om hur skapandet av
risker ska värderas ur moralisk eller etisk synvinkel och hur detta ska vägas mot de olika
kostnader och nackdelar som kan uppstå till följd av åtgärder ägnade att minska eller undvika
dessa risker. Befintliga idéer inom såväl beslutsteori som moralfilosofi vilka söker gripa sig
an denna fråga har granskats men befunnits ha avgörande brister. Arbetet har därför inriktats
på att utveckla en teori om "moraliskt ansvarsfulla" riskbeslut vilken ska undvika dessa brister
och samtidigt kunna säga något väsentligt om vilka försiktighetsåtgärder med avseende på
riskfylldheten hos olika aktiviteter som kan ges ett moraliskt berättigande. En nyckelfråga i
utarbetandet av denna teori har gällt om den ska bygga på tanken att skapandet av vissa slags
2
risker är absolut omoraliska, eller om frågan om det moraliska i att skapa en viss risk ska ses
som en gradfråga relativiserad till en viss beslutssituation. Efter att det senare alternativet
befunnits vara mer attraktivt, har påföljande nyckelfrågor sedan gällt dels vilka faktorer som
ska få inverka på graden av (o)ansvarsfullhet, dels huruvida vägningen av dessa faktorer i
enlighet med traditionella idéer inom såväl beslutsteori som moralfilosofi ska innefatta tanken
om att risker ska jämföras med chanser till olika fördelar enligt formeln 1:1, eller om
sannolikheten att en viss negativ händelse inträffar ska betraktas som mer moraliskt
betydelsefull än en lika stor sannolikhet att en positiv händelse av motsvarande magnitud
inträffar. Den utarbetade teorin bygger på tanken att tre faktorer inverkar på ansvarsfullheten
hos riskfyllda beslut, dels magnituden av de positiva respektive negativa effekter som
möjliggörs av beslutsalternativen i en situation, dels troligheten av att dessa effekter faktiskt
inträffar givet de olika beslutsalternativen, dels möjligheten och kostnaden av att inhämta mer
evidens för att på så vis erhålla en bättre kunskapsbas för uppskattningen av hur troliga olika
utfall är och vilka alternativ som finns att tillgå. Denna sista faktor kan dock, närmare
analyserad, reduceras till de två föregående genom att inhämtandet av mera kunskap kan ses
som ett ytterligare beslutsalternativ i varje beslutssituation. Slutligen försvaras tanken om att
en specifik idé om det ondas högre moraliska vikt är motiverad inom ramen för en teori om
ansvarsfullt riskskapande.
Hela detta arbete redovisas i den kommande monografin The Morality of Precaution:
Towards an Ethical Basis of the Precautionary Principle, vilken för närvarande föreligger i
ett utkast där 5 kapitel av 6 är färdigställda. I det sjätte kapitlet ska den utarbetade teorin
tillämpas på olika praktiska frågor angående det ansvarsfulla i olika riskfyllda verksamheter
respektive hur samhälleligt beslutsfattande med avseende på sådana verksamheter bör
utformas och organiseras. Den färdiga boken kommer att fylla ett väsentligt tomrum i den
internationella diskussionen om försiktighetsprincipen och etiska aspekter på risker och
kommer därför att erbjudas ledande internationella akademiska förlag för publicering. Vid
sidan av detta har under projektets gång olika utkast presenterats dels reguljärt vid högre
seminarier i praktisk filsofi vid Göteborgs universitet, dels vid presentationer vid andra
svenska filosofi-institutioners högre seminarier (Munthe 2001a & 2001b). Arbetet har vidare
befruktats väsentligt av en inbjudan att opponera på en licentiatavhandling om
försiktighetsprincipen vid Filosofienheten vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
(Munthe 2002a). Vid sidan av detta har grundidéer för arbetet även presenterats i mer
populära sammanhang (Munthe 2000a, 2001d & 2002b).
2. Publikationer och presentationer inom projektet
Andersson P, Natur och onatur: Finns det plats för människan i naturen?, utkast till
doktorsavhandling i praktisk filosofi, opublicerat.
– 2003a, "Deep Ecology and It´s Critics - Why do they Never Meet?", Environmental Ethics,
inviterad artikel, under publicering.
– 2003b, "Vad ska vi med naturen till?", presentation vid Göteborgs miljövetenskapliga
centrum, Chalmers tekniska högskola, 8 oktober 2003.
– 2002, "Deep Ecology and It's Critics", inviterad presentation vid The Annual Meeting of
the International Society for Environmental Ethics, San Fransisco, 26-30 mars 2002.
– 2001a, Inviterad sektionsordförande och opponent för sektionen "The Concept of
'Naturalness'", 12th Biennal International Conference of the Society for Philosophy and
Technology, Aberdeen, juli 2001.
– 2001b, "Naturen som rättesnöre? Vad är naturen, vad är det vi vill bevara och varför?",
föredrag vid Adelbertska forskningsstiftelsens dag, 8 oktober, 2001.
– 2001c, "Naturens rätt" , Area 2001, (3): 32-33.
3
– 2000a, "Recension av Mikael Stenmarks Miljöetik och miljövård", Tidskrift för politisk
filosofi 2000, 4 (1): 58-61.
– 2000b, "Naturens värde", presentation vid Filosofienheten, Kungliga tekniska högskolan,
Stockholm, 2000.
Andersson P, Rydgren M & Westerberg H 2003, "Rapport från seminarieserien Catch and
release - fiskeribiologiska, förvaltningsmässiga och etiska perspektiv", Finfo Fiskeriverket Informerar, under publicering.
Munthe C, The Morality of Precaution: Towards an Ethical Basis of the Precautionary
Principle, utkast till monografi, opublicerat.
– 2002a, "Kritiska aspekter på Per Sandins The Precautionary Principle: From Theory to
Practice", opposition vid licentiatseminarium, Enheten för filosofi, Kungliga tekniska
högskolan, Stockholm, 14 oktober 2002.
– 2002b, "Värdefrågor i miljöpolitik", hearing vid miljödepartementet, Stockholm 2002.
– 2001a, "The Morality of Precaution", presentation vid Högre seminariet i praktisk filosofi,
Lunds universitet.
– 2001b, "The Morality of Precaution", presentation vid Enheten för filosofi, Kungliga
tekniska högskolan, Stockholm.
– 2001c, "Den bedrägliga anti-antropokausismen", i Sjöberg, F (red.), Vad ska vi med
naturen till?, Nora 2001: Nya Doxa.
– 2001d, " Vad får vi riskera? Etik och rationalitet i värderingen av riskfyllda verksamheter",
presentation vid Svenska brandsäkerhetsförbundets årskongress, Helsingborg 2001.
– 2000a, "Vad är försiktighet?", presentation vid Filosofiska föreningen, Lunds universitet.
– 2000b, "Miljöetiska aspekter på natur och onatur", presentation vid konferensen Vad ska vi
med naturen till?, Augusti 2000, Åsljunga. (Arrangerad av FRN inom UNESCOprogrammet Man and the biosphere).
3. Projektets förväntade fortsättning
Då en ansökan om fortsättningsanslag för projektet avslogs av Vetenskapsrådet bedrivs
Anderssons vidare avhandlingsarbete tillsvidare inom ramen för ett halvtidsförordnande som
biträdande forskare finansierat av Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet. Munthes
vidare arbete inom projektet sker inom ramen för fakultetens medel för lektorers forskning.
Anderssons doktorsavhandling bör med nuvarande arbetstakt kunna vara färdigställd innan
utgången av 2004 och detsamma gäller den monografi som presenterar Munthes forskning
inom projektet. Ovan nämnda artikel av Andersson för Environmental Ethics beräknas
publiceras under samma år. De etablerade samarbetena inom projektets ämnesområde med
Chalmers tekniska högskola, Lunds och Umeå universitet samt Kungliga tekniska högskolan
fortsätter med varierande finansieringsformer.
Christian Munthe
Docent & universitetslektor i praktisk filosofi
Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet
Tel: 031-7734843
Email: [email protected]
4
