Försiktighetens pris och tillämpning
riskfilosofi, normativ etik & praktisk politik
Christian Munthe
Filosofiska institutionen,
Göteborgs universitet
Baserat på: Munthe C, The Morality of
Precaution: Interpreting, Justifying and
Applying the Precautionary Principle (2007,
opublicerat)
Föredragets uppläggning
Allmänna avsikter med föredraget
Försiktighetsprincipens (FP) bakgrund
Filosofins behandling av FP
Försiktighetens dimensioner och pris
Beslutsteori och normativ etisk ”faktualism”
Ett normativ etiskt ramverk för riskvärdering
Tillämpbarhet: från principer till procedurer
Civilisationskritik, rättvisa, och global politik
Återknytning: normativ etik i framtiden
FP’s bakgrund
En politisk produkt, skapad för att hantera politiska problem kring
svårförutsägbara negativa effekter av teknologirelaterade beslut.
In order to protect the environment, the precautionary approach shall be widely applied by
States according to their capabilities. Where there are threats of serious or irreversible
damage, lack of full scientific certainty shall not be used as a reason for postponing costeffective measures to prevent environmental degradation (United Nation’s Rio
Declaration,1992)
Många olika FP intra- och internationellt, inte bara på miljöområdet
(O’Riordan et.al. 2001, Sandin 2004, Trouwborst 2002)
Stora initiala oklarheter - politiskt viktigt, vetenskapligt svårhanterligt
Preciseringsarbetet fortgår i en praktisk politisk kontext, med bistånd av
teoretiska analytiker (bl.a. filosofer)
Vad kännetecknar en bra tolkning av FP och hur ser den tolkningen ut?
Filosofin och FP
Alltmer omfattande diskussion (Sandin 2004, Munthe 2007)
Stor skepsis
Mekanisk tillämpning av färdiga teoripaket
Ointresse för den praktiska politiska kontexten
Förenklade och rigida tolkningar (många ”straw men”)
FP är för oklar
FP är antingen uppenbart felaktig eller onödig
FP måste analyseras som en normativ princip eller beslutsregel gällande
enskilda handlingar/beslut som instantierar existerande teoribildning
Alternativ
FP kan användas för att påvisa brister i existerande teoribildning och
vidareutveckla den normativa etiken teoretiskt och praktiskt
Kräver att FP och dess kontext tas på allvar och att grunderna för hur en
tolkning av FP kan försvaras undersöks kritiskt och konstruktivt
Kräver en initial analys av
syftet med tolkningen
i vilka dimensioner tolkningar kan variera
Källor till oenighet
Försiktighetens pris och dimensioner
FP intressant i den mån den uttrycker ett underliggande
försiktighetsideal (oförsiktighetens pris):
Försiktighetskravet (FK)
Om en aktivitet skulle kunna medföra stor skada, så bör den inte
vidtas/tillåtas, såvida inte det påvisats att de risker den medför inte
är för allvarliga
Kritiken => FK får inte leda till godtycklighet eller beslutsparalys.
Försiktighetens pris: direkta och indirekta skador/risker/förlorade fördelar
till följd av att FK efterlevs => GMO-exemplet
Försiktighetens pris varierar beroende på kombinationen av
preciseringar i samtliga tolkningsdimensioner (fetstil i FK) => kritiken
desarmerad
Preciseringar i dessa dimensioner krävs för praktisk användning
Avgörande grundfrågor: Hur högt pris är det acceptabelt att betala för
försiktighet och vilka skäl kan anföras ang. detta?
Beslutsteorins standardmodeller
Instrumentell effektivitet, Kalkylerat risktagande (MEU)
Osäkerhet? Okunskap?
När är det värt att förbättra den information som ligger till
grund för alternativmängder, riskuppskattningar etc.?
Instrumentell rationalitet normativt kraftlös
Vi har moraliska synpunkter på risktagande ”som sådant”
Central fråga för att kunna precisera FK / FP, som inte besvaras av
standardmodellerna
Min granne terroristen, Hallandsåsen, Rawls ansvarsfullhet
Inte klart att beslutsteoretisk rationalitet garanterar moralisk
anständighet ens om värdena är ”de rätta” och MEU kan
tillämpas. Är valet mellan A1 och A2 indifferent?
A1: 100.000 x 0,5 / -100.000 x 0,5
A2: 1 x 0,5 / -1 x 0,5
Normativ etisk teori 1
Dygdetik
Försiktighet kan nog vara (en del av modets) dygd
Inte passande för den politiska kontexten
Idealväljar-varianten antingen för oinformativ eller överflödig
Handlingsfokuserad etik (konsekventialism, deontologi,
rättighetsetik)
Traditionellt faktualistisk
Du skall icke dräpa…
Maximera nyttan…
Respektera rättigheter…
Kan inte besvara grundfrågan om försiktighetens pris på ett
adekvat sätt
Två-nivå lösningen kraftlös (valet av beslutsmetod är ett
riskbeslut som FK kan tillämpas på)
Normativ etisk teori 2
Probabilistiska variationer
De traditionella teorierna kan utvidgas till att handla om risker
Risker och skador behöver ändå avvägas, men hur??
Bennett, Lackey m.fl.: faktisk skada har ingen betydelse
Bennett 1996: Förutsebar skada är det avgörande
Implicerar inte probabilism => kan inte handla om risker
Bennetts argument från orimliga krav på agenten => Den moraliska
betydelsen av ”offrets” perspektiv
Sämre skäl presenterade av Lackey 1986, Gruzalski 1981
Förbjudna risker (Jonas 1979, Prawitz 1980)
Interna konflikter i deontologiska system
Beslutsparalys och/eller för högt pris för försiktigheten
Normativ risk-etik: ramverk
Beslut kan utvärderas moraliskt på basis av deras risk-chans profil
Bas för teoribygge
Vardagliga intuitioner om (o)ansvarsfullt risktagande
Normativ adekvans hos teori och implikationer
Krav på praktisk användbarhet i den politiska kontext som
aktualiserar FP / FK
Beståndsdelar i min teori
Att ett beslut medför en risk talar alltid mot att det är ansvarsfullt
Kalkylerat risktagande / konsekventialism (i vid mening)
Kombination av skade- och trolighets-ingredienserna hos en
risk/chans relevant faktor (förväntad nytta i vid mening)
Informations-/kunskapskvaliteten relevant faktor
Relativ progressivitet av det ondas moraliska vikt:
Om ett alternativ säkrar en anständig mix av risker och chanser, så
ökar den moraliska allvarligheten av andra alternativs risker =>
försiktighetens pris ökar för dessa senare alternativ
Praktisk tillämpbarhet
Många oklarheter behöver vidareutvecklas i ljuset av vad de
innebär för försiktighetens pris: ett stort batteri av konkreta
fall behöver studeras.
Kvantitativ exakthet antagligen inte förenlig med normativ
adekvans (men exakthet har inget värde i sig)
Kan då teorin vara praktiskt användbar?
Två idéer om praktisk användbarhet hos etiska teorier
Icke-numeriska troligheter
Informationskvalitet
Principlism
Proceduralism
Proceduralism möjliggör praktisk tillämpning och är
dessutom mer adekvat för en politisk kontext
Det viktiga är inte en FP, utan procedurer för riskfyllda
samhällsbeslut som uttrycker ett rimligt försiktighetens pris
Exempel på praktiska resultat
Civilisationskritik
Många teknologi-risker är helt onödiga (3G, HD-tv,…).
Konsumism viktigt för att nå en anständig mix av risker och chanser
I länder/områden som säkrat en anständig mix av risker och chanser är ett
högt pris för försiktigheten i samband med ytterligare riskskapande motiverat
Granskningssystem á la läkemedel för all teknologi…
Rättvisa: fördelningen av möjligheten att dra nytta av riskskapande
aktiviteter
Exemplet utsläpps-rättigheter
De risker som skapas av västvärldens utsläpp är betydligt moraliskt
allvarligare än om samma risker skapats av industri och konsumtionsmönster
i utvecklingsländer som genererar välstånd där. Försiktighetens pris bör
därmed i högre utsträckning betalas av de förra.
Global politik
De viktigaste försiktighetsfrågorna är globala
Risk-etiska skäl talar för lösningar som är svåra att förverkliga i ett globalt
politiskt system som bygger på förhandlingar och överenskommelser
Global (demokratisk) federalism att föredra
Allmänna reflektioner om
den normativa etiken
Ökad integration med deskriptiv forskning och förståelse av
andra frågeställningar och teorier än de filosofiska som kan
relateras till olika praktiker.
Ökad integration med den politiska verklighet där de flesta
etiska frågor blir aktuella och förståelse för politikens
mekanismer (otydligare gräns mellan normativ etik &
politisk filosofi, statskunskap och praktisk politik).
Låt sådant inflöde påvisa brister i filosofins frågeställningar
och teorier och inspirera ny teoriutveckling!
I FP-/Risk-diskussionen, och flera andra etik-diskussioner,
blir filosofins bidrag annars antingen praktiskt irrelevant
eller kvalitativt undermåligt.
