Introduktion till IR-studiet

advertisement
Introduktion till IR-studiet
1 FD
Rickard Mikaelsson,
Introduktion till IR-studiet
Världens stater har under det senaste århundradet knutits
allt närmare varandra. Världen brukar anses ”krympa”.
Utsträckning
Intensitet
Hastighet
Inverkan
Ekonomiskt: Ökad internationell handel, finanser, och
produktion i vad som numera kallas en ”global marknad”.
Multinationella företag som organiserar handel och
produktion. Outsourcing.
Militärt: Global vapenhandel, spridning av massförstörelse
vapen, förekomsten av transnationella militära företag,
globala säkerhetsproblem.
2
Introduktion till IR-studiet
Juridiskt: Expansionen av transnationell och internationell
lagstiftning, rörandes exempelvis mänskliga rättigheter.
Skapandet av världsomspännande internationella juridiska
institutioner, International Criminal Court
Miljö: Ökad förståelse att miljöfrågor och miljöproblem är
globala. Global uppvärmning, skydd av utrotningshotade
arter, multilaterala miljö-avtal.
Kulturellt: En blandning av homogenization och ökad
heterogeneity, global spridning av populär kultur, globala
media företag, kommunikations system, samtidigt som
nationalism, etnicitet, och andra kulturella skillnader
fortfarande är starka. Få kulturer är dock isolerade.
Socialt: Exempelvis migrationsmönster. Folkförflyttningar
från söder till norr, från öst till väst.
3
Introduktion till IR-studiet
Dessa trender påverkar vår vardag. Ständigt
återkommande i media. Produktion flyttas utomlands, billig
import av varor och tjänster, konflikter i fjärran länder
skapar flyktingströmmar, Sverige skickar fredsbevarande
styrkor, finanskriser i andra länder påverkar
Stockholmsbörsen.
Sammantaget så går denna utveckling under den relativt
lösa definieringen ”globalisering”. Asymmetrisk utveckling,
anklagelser om en ny form av västerländsk imperialism.
Många olika akademiska fält studerar
globaliseringsutvecklingen, men ett akademisk fält som i
hög utsträckning försöker studera och öka
förståelsen/kunskapen runt denna utveckling går under
beteckning Internationella Relationer (IR).
4
Introduktion till IR-studiet
I strikt mening så kan internationella relationer anses innebära
gränsöverskridande kontakter mellan stater. Men fältet intresserar
sig även för gränsöverskridande aktiviteter som inkluderar andra
aktörer, som exempelvis internationella organisationer och globala
företag.
Det akademiska studiet av internationella relationer försöker
uppnå större förståelse och kunskap om vad som sker på den
internationella (globala) nivån.
Uppkomsten av konflikter, orsakerna bakom samarbete,
fördelning av makt och resurser, betydelsen av normer och
institutioner, skapandet av nationella och internationella
identiteter, o.s.v.
Studie av mänskligt interagerande och ett försöka att besvara
många betydelsefulla frågor, som varför vissa delar av världen
lever i fattigdom och vad som krävs för att mänskligheten ska
kunna hantera den globala miljöförstörelsen.
5
Introduktion till IR-studiet
Internationella relationer, som självständig akademisk
disciplin, skapades 1919; Department of International Politics,
University of Wales, Aberystwyth.
Brukar även inordnas i Statsvetenskap som en underdivision,
precis som politisk teori, förvaltning, jämförande politik och
andra underdivisioner av Statsvetenskap.
Internationella relationer var en normativ vetenskap när den
skapades, precis som freds- och konfliktforskning är idag.
Normativ i att syftet var uttalat att försöka förändra världen
och göra den till en bättre plats.
De flesta vetenskaper försöker inta en neutral ställning till
normativa frågor.
6
Introduktion till IR-studiet
Även om globaliseringen brukar anses vara en relativt nutida
företeelse så har det internationella samhället djupa rötter.
Rötter till ett internationellt samhälla kan spåras tillbaka till de
första organiserade mänskliga samhällena, exempelvis i samband
med antika grekland, interaktionen mellan olika stadsstater (Aten,
Sparta, m.fl.). Överenskommelse om lämpligt agerande mellan
stater. Efterlevnaden av dessa regler var mer tveksam.
Vanligare utgångspunkt är den westfaliska freden 1648 som
etablerade den legala basen för moderna statsbildningar. Kärnan
var att Europas olika härskare erkände varandras rätt att styra
över sitt eget territorium. Stater betraktades som suveräna i sitt
territorium, vilket kan upphov till ett internationellt system byggt
på suveräna stater.
Vissa hävdar att den aktuella globaliseringsprocessen
underminerar den ordning som fastställdes vid den westfaliska
freden. Världen förändras.
7
Introduktion till IR-studiet
Traditionellt, internationella relationer fokuserade på att
studera interaktionen mellan suveräna stater. Men allt
eftersom det internationella samhället växte fram
ytterligare aktörer hamnade i fokus. Ska vi även prata om
ett internationellt system, eller ett internationellt samhälle?
Idag så kan det vara svårt att tydligt skilja mellan inhemsk
och internationell politik. Båda dimensionerna påverkar
varandra. Internationella organisationer, NGO:s, och andra
aktörer delar dessutom det internationella sfären med
stater.
Behovet av teori för att nå ökad förståelse av
internationella fenomen. Exempel: Varför beslutade Bush
regimen att angripa Iraq? Bör vi endast utgå från de skäl
som anges? Når vi på detta sätt de verkliga motiven?
8
Introduktion till IR-studiet
En teori kan enklast förklaras som en lins, varigenom världen
betraktas. Betrakta världen med hjälp av en röd lins så
kommer världen att framstå som röd, betrakta den med en gul
så framstår den som gul. Hjälper forskaren att urskilja vilka
faktorer är viktiga och vilka som inte är det.
Teori strukturerar betraktelsen med hjälp av utgångspunkter
och hypoteser om hur världen är beskaffad. Den ger möjlighet
att se mönster och regelbundenheter. Analytiskt
sorteringsverktyg.
Teori är inte ett val. I akademisk forskning så kan man inte
enbart betrakta världsliga händelser och företeelser för vad de
är, som att förståelse/kunskap om händelserna är
faktabaserade och därefter givna.
Explicit teori, implicit teori. Vad bär du med dig i dina
tolkningar av världen? Vetenskaplig öppenhet.
9
Introduktion till IR-studiet
Teoretiskt perspektiv. Verklighetens natur (ontologi)
och hur vi når kunskap om denna (epistemologi).
Skiljer akademisk forskning från andra typer av
framställningar av internationella relationer,
exempelvis av journalister eller populärvetenskapliga
författare.
En forskare är alltid medveten om sina val och
redovisar dem explicit för läsaren.
Perspektiv val styr undersökningen och ger därför en
vinkling till studien. Kunskap producerad i studie
bedöms med utgångspunkt i studiens
tillvägagångssätt.
10
Introduktion till IR-studiet
Första debatten: Mellan idealister och realister, 1920-1950.
Normativa förtecken där idealisterna präglade vetenskapen.
Motiverade av det första världskriget så trodde de innerligt att
det måste finnas ett bättre sätt att organisera internationella
relationer. För dem så var okunskap och bristande förståelse
den främsta källan till internationella konflikter. Framsteg
skulle därför uppnås genom att sprida och öka kunskapen om
internationella processer och vetenskapen fyllde en viktig
funktion i detta avseende.
WW2 betydande kris för forskningsinriktningen, stark
motreaktion. Realisterna (Carr, Morgenthau) menade att man
måste försöka förstå världen för vad den är, inte vad den
borde vara. Idealisterna blev också anklagade för att vara
osystematiska i sitt förhållningssätt, och inte agera
vetenskapligt. Realisterna anses ha gått segrande ur debatten,
efterkrigstiden dominerades av makt, konkurrens och
säkerhet.
11
Introduktion till IR-studiet
Andra debatten: Mellan traditionalister och behavioralister,
1950-1960.
Metodologisk diskussion. Centrum var vilka metoder som var bäst
lämpade för studier av IR. Tidigare forskning mestadels historisk,
humanistisk, i sin orientering, berättande framställningar.
Behavioralisterna efterfrågade tydligare metoder, influerade av
naturvetenskaperna. Kvantitativ datainsamling, deduktiv
teoriutveckling, hypotesprövning, spelteori. Allt som inte kunde
underkastas tydliga mätverktyg skulle rensas ut från IR-fältet.
Traditionalisterna ifrågasatte om IR kunde effektivt studeras med
sådana metoder. Främsta försvararna var ”the English School”
(Bull) men även realister som Morgenthau. Systematiska studier
var en sak, men kraven på kvantitativ data något helt annat.
Debatten anses ha slutat oavgjort.
12
Introduktion till IR-studiet
Tredje debatten: Realism, liberalism och marxism,
1970-1980.
Utvecklingen av ett internationellt samhälle,
underminerade den då dominerade realismen.
Liberalism pekade på samarbete och staters
ömsesidiga beroende som tecken på realismens
brister. Andra världen än militära. Marxisterna
betonade ojämlikheterna i världen och de ekonomiska
beroendeförhållanderna mellan stater.
Periferitänkande.
Ingen dödstöt för realismen, ingen vann, men en
teoretisk pluralism skapades, konkurrerande ansatser
och verklighetsbeskrivningar.
13
Introduktion till IR-studiet
Fjärde debatten: Mellan positivister och postpositivister,
1980 och framåt.
Framväxt av alternativa teoretiska ansatser, feminism,
postmodernism, kritisk teori och normativ teori. De var
skeptiska till de traditionella positivistiska vetenskapliga
utgångspunkterna (ontologi och epistemologi). De traditionella
perspektiven utgår från en positivistisk vetenskapssyn, där
verkligheten uppfattas som objektivt observerbar och kan
kartläggas empiriskt, de nya teorierna i högre grad betraktade
verkligheten som subjektivt konstruerade och omöjligt att
skilja från forskaren som gör betraktelsen.
Andra dimension, rationalism och reflektivism. Strategisk
interaktion mellan egoistiska och kalkylerande stater kontra
intressen och identiteter formas genom sociala processer och
kan därför förskjutas och förändras över tid.
14
Introduktion till IR-studiet
The End
15
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards