Moralfilosofi (10,5 hp)

Moralfilosofi (10,5 hp)
Föreläsning 1
VT 2013
Fritz- Anton Fritzson,
doktorand i praktisk filosofi
e-post: [email protected]
2
Litteratur
Lars Bergström, Grundbok i värdeteori,
2 uppl. (Tidigare upplaga går också bra.)
James Rachels, Rätt och fel: Introduktion
till moralfilosofi
Peter Singer, Praktisk etik,
2 uppl.
3
Lars Bergström
Examination
Salstentamen bestående av totalt nio frågor;
tre frågor per bok
Ordinarie tentamen:
 Fredag
26/4
8-12
Sparta
Omtentamen:
 Måndag
20/5
15-19
sal 104
4
Bergström + Rachels
 12 föreläsningar
 + 1 diskussionsseminarium per grupp
Gruppindelning:
 Grupp 1: födda jan t.o.m. april
 Grupp 2: födda maj t.o.m. aug
 Grupp 3: födda sep t.om. dec
5
Inledning
Här handlar det inte om en
bagatell, utan om hur man bör leva.
Sokrates
Moralfilosofi
 Det Sokrates säger är en beskrivning inte av
moralfilosofin i dess helhet utan av den del av
moralfilosofin som vi idag skulle kalla normativ etik
 Många moralfilosofer skulle dock istället fråga
”Hur bör man handla?”
 Frågor om hur man bör leva/handla är värdefrågor.
Och som vi skall se längre fram så ger olika
normativa etiska teorier olika svar på dessa frågor
7
”Moralfilosofi är strävan att på ett
systematiskt sätt förstå moralens natur
och vad den kräver av oss”
OBS! Här har vi alltså att göra med två olika frågor:
”Vad är moralens natur?”
2. ”Vad kräver den av oss?”
1.
8
 Frågan om moralens natur behandlas inom den
delen av moralfilosofin som kallas metaetik
 Frågan om vad moralen kräver av oss kan i sin tur
delas upp i två delfrågor:
Vad kräver moralen av oss generellt sett?
(normativ etik)
2. Vad kräver moralen av oss med avseende på ett
eller annat specifikt, konkret område
(tillämpad etik)
1.
9
Moralfilosofins tre delar:
(huvudsakligen:)
1. Metaetik
- Bergström
2. Normativ etik
- Rachels
3. Tillämpad etik
- Singer
10
Normativ etik (etisk teori)
Exempel på frågor:
 ”Hur bör man leva/handla (moraliskt sett)?”
 ”Vilken/vilka generella moraliska principer bör
man följa?”
 ”Är vad som spelar roll inom etiken främst att
göra folk lyckliga? Eller att vara en god
människa? Eller att respektera andra personer?”
Svar på sådana frågor är (generella) värderingar
11
Tillämpad etik
Exempel på frågor:




”Är det moraliskt fel att äta kött?”
”Kan abort vara moraliskt rättfärdigat?”
”Bör vi acceptera eutanasi?”
”Kan det vara rätt att bryta mot lagen?”
Tillämpning av etiska teorier på konkreta problem.
Svar på sådana frågor är också värderingar
12
Metaetik
Exempel på frågor:
 ”Kan moraliska värderingar vara sanna?”
 ”Kan man ha kunskap i moraliska frågor? Om ja,
hur får vi sådan kunskap?”
 ”Vad betyder ord som ’rätt’, ’fel’, ’bör’, ’god’,
etc. (när de används i moraliska sammanhang)?”
Dessa frågor handlar om värderingar, men svar på
dem är inte värderingar
13
 Till skillnad från den normativa (och tillämpade)
etiken så är metaetiken inte normativ
(’Normativ’ = värderande)
 Man kan säga att normativa etiska teorier är
teorier i moral medan metaetiska teorier är
teorier om moral
 En normativ etisk teori talar om vad som är rätt och
fel medan metaetiken handlar om vad rätt och fel är
14
Värdeteori
 Metaetiken kan sägas vara en del av ett vidare fält
som kallas värdeteori
 Medan metaetiken handlar om specifikt moraliska
värden och värderingar (samt normer)
 Så handlar värdeteori om värden och värderingar
generellt sett (moraliska, estetiska, politiska,
vetenskapliga, etc.)
15
Empirisk värdeforskning
 I värdeteorin studeras normer, värden och
värderingar från en filosofisk synvinkel
 Normer och värderingar studeras dock inte bara
inom filosofin utan också inom en rad vetenskaper,
t.ex. antropologi, sociologi, samhällsvetenskap,
historia, etc.
 Sådan empirisk värdeforskning är inte en del av
värdeteorin, men vissa resultat från sådan forskning
kan vara av filosofiskt intresse
16
Något förenklat kan man säga såhär:
 Inom empirisk värdeforskning intresserar
man sig för vilka värderingar folk faktiskt har
 Inom värdeteori (inklusive metaetik) intresserar
man sig för vad värderingar är
 Inom normativ värdefilosofi (inklusive
normativ teori & tillämpad etik) så intresserar
man sig för vilka värderingar som är sanna eller
korrekta
17
En empirisk observation som kan vara av filosofisk
relevans är att de värderingar folk faktiskt har tycks
variera
 från ett samhälle till ett annat
 från en kultur till en annan och
 från en historisk epok till en annan
 Även inom ett och samma samhälle kan olika
grupper och individer omfatta olika värderingar
18
Det man inom en kultur, grupp, samhälle, tidsepok,
etc. anser vara moraliskt rätt och riktigt kan te sig
fullkomligt motbjudande för de som lever inom en
annan kultur, grupp, tid, etc.
Ex.
Hanteringen av de döda
2. Behandling av gamla, sjuka och spädbarn
(infanticid)
1.
19
 Det empiriska faktum att det råder olika
värderingar och moralkoder i olika samhällen,
kulturer, tidsepoker, etc. har ibland använts som
ett argument för att värderingar inte kan vara sanna
i objektiv mening
 Objektiv = (ungefär) oberoende av våra
uppfattningar, känslor, attityder
 Men är detta ett bra argument?
20
”Argumentet om kulturella skillnader”
Specifik version:
Premiss: Eskimåerna ser inget fel med infanticid,
medan vi Européer anser detta vara fel
Slutsats: Därför är infanticid vare sig (objektivt)
rätt eller fel
Generell version:
Premiss: Olika kulturer (etc.) har olika moralkoder
Slutsats: Därför finns det ingen (objektiv) sanning i
moraliska frågor
21
 Dessa argument är ogiltiga. Även om premissen är
sann så kan slutsatsen ändå vara falsk
 Av det blotta faktum att vi tycker olika följer det
inte logiskt att det inte finns någon objektiv
sanning i frågan
 Jämför med följande: I vissa samhällen har man
ansett att jorden är platt, men i andra att den är
rund. Det följer knappast från detta att det inte
finns någon objektiv sanning i denna fråga!
22
 Längre fram skall vi titta på ett annat argument för
en liknande slutsats som också tar sin utgångspunkt
i observationen att det råder olika värderingar i
olika samhällen, kulturer etc.
 Vi frågar oss då: Vad är den bästa förklaringen till att
vi har olika värderingar?
 Är det (1) att det finns en objektiv sanning i värde-
frågor som bara vissa kulturer har upptäckt? Eller
(2) att det är våra olika levnadsförhållanden och
livsvillkor som format våra värderingar?
23
 Men hur omfattande är oenigheten gällande
värderingar mellan olika samhällen, kulturer
(etc.)?
 Både Bergström och Rachels påpekar att
skillnaderna nog är mindre än de först verkar
 Det finns värderingar som delas av alla samhällen,
kulturer (etc.)
24
 Rachels menar vidare att det finns vissa
moralregler som alla samhällen måste ha
gemensamt eftersom dessa regler är nödvändiga
för att ett samhälle ska kunna existera
Ex.
sanningsenlighet, förbud av dödande
25
 Den oenighet som råder mellan t.ex. oss och
eskimåerna angående infanticid kan verka stor.
Men kanske är denna oenighet bara ”ytlig”?
 Vi måste fråga oss varför vi är oeniga
 Beror det på att vi har olika grundläggande
värderingar eller beror det snarare på att våra
gemensamma värderingar ger olika utslag under
olika levnadsvillkor?
26
 Som Rachels påpekar så utövar eskimåerna
infanticid inte för att de saknar respekt för
människolivet eller för att de inte anser att barn
bör beskyddas utan för att de lever under mycket
hårda förhållanden
 De är nomader; de ammar länge; det är ofta brist
på mat; och de har inte alltid haft tillgång till
preventivmedel, etc.
 Man bedrev selektiv infanticid för att man var
tvungen till det (och vi skulle göra likadant!)
27
Fundamental oenighet?
 Den oenighet som beror på skillnader i
levnadsvillkor räknas som icke-fundamental
 Fundamental oenighet skulle råda mellan två
parter när det inte finns någon mer grundläggande
värdering som de båda har gemensamt
 Oenigheter kan också vara icke-fundamentala i det
att de beror på olika åsikter i sakfrågor
28
Två typer av åsikter:
Åsikter i sakfrågor:
Åsikter i värdefrågor:
Åsikter om hur verkligheten är;
om att saker och ting förhåller sig på ett
visst sätt.
Åsikter om vad som är bra/dåligt,
bättre/sämre, rätt/fel, vackert/fult och
om hur vi bör handla i olika situationer.
Åsikter av detta slag är inte värderingar
Åsikter av detta slag är värderingar
Exempel:
Exempel:
- Det förekommer mycket lidande i
världen
- Det vore bättre om alla var lyckliga
- Kunskap har ett egenvärde
- Kungshuset ligger i Lund
- Kungshuset bör bevaras
- Gud existerar
- Prostitution är fel
- Freuds teori är sann
29
 Två personer kan t.ex. ha olika åsikter i
värdefrågan om huruvida vi bör tillåta
genmodifierade grödor eller inte
 Men om denna oenighet kan förklaras helt och
hållet i termer av att de har olika åsikter i sakfrågor
så är oenigheten i värdefrågan inte fundamental
 Detta eftersom oenigheten då inte handlar om att
de har olika grundläggande värderingar. (Båda kan
t.o.m. vara anhängare av samma etiska teori.)
30
Fundera!
31
1. Karin tror att homosexualitet är en synd
2. Det är omoraliskt att ljuga
3. Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött
4. Evolutionsläran är sann
5. Rockmusik är bättre än Eurotechno
 Vilka av dessa satser ger uttryck för värderingar?
 Vilka kan testas empiriskt?
 Vilka tror du vi skulle vara mest oeniga om? Varför?
 Oenighet förekommer alltså både i värdefrågor
och i sakfrågor
 Är oenigheten generellt sett större i värdefrågor än i
sakfrågor? Vad tror du?
 Som vi skall se längre fram: Att det råder större
oenighet i värdefrågor är en premiss i ett
argument för den värdeteoretiska tesen att
värdeomdömen ger uttryck för känslor och
inställningar (inte föreställningar)
32
 Bergström påpekar att när det gäller våra åsikter i
sakfrågor, så finns det - åtminstone ibland - relativt
väletablerade metoder för att avgöra vad som är
sant och vad som är falskt, metoder som används
inom olika vetenskaper
 Men hur är det i värdefrågor? Kan man bevisa eller
rättfärdiga värderingar? Om ja, hur då?
 Detta är också exempel på värdeteoretiska frågor
33
 Vi har noterat de empiriska observationerna
(1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika
värderingar och (2) att det dock finns vissa
värderingar som alla har gemensamt
 Kan man dra några moralfilosofiska slutsatser av
empiriska observationer?
1.
Kan man dra några normativa slutsatser?
2.
Kan man dra några värdeteoretiska slutsatser?
34
 Både Bergström och Rachels är tydliga med att
empiriska undersökningar av folks faktiska
värderingar inte kan visa något alls om vilka
värderingar som är sanna eller korrekta
 Även om alla skulle omfatta en viss värdering så
följer det inte logiskt att denna värdering är sann
eller riktig!
 Likadant, även om alla eftersträvar lycka så följer
det inte logiskt att lycka är eftersträvansvärt
35
Läshänvisningar:
 Idag har vi främst pratat om kapitel 1 i Bergström
samt kapitel 2 i Rachels
 Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel
1 i Rachels
 Läs gärna dessa kapitel till nästa gång!
36