2013-10-29
Endokrina systemet
Anatomi och fysiologi
SJSE11
Människan: biologi och hälsa
Annelie Augustinsson
Innehåll
•
•
•
•
Vad är det endokrina systemet?
Uppdelning och reglering
Hypothalamus
Hypofysen – GH, prolaktin (LTH), ACTH,
TSH, FSH, LH, ADH och oxytocin
• Olika hormonproducerande organ
Endokrina systemet
I kroppen finns det två kommunikationssystem:
Nervsystemet och det endokrina systemet
Nervsystemet
Endokrina systemet
Snabbt
Långsamt
Kortvarigt
Långvarigt
Lokal påverkan
Generell påverkan
1
2013-10-29
Endokrina systemet
Endokrin = ett hormon transporteras via blod
eller lymfa till sin målcell
Exokrin = ett ämne frisätts ut till tarmlumen,
ut på huden eller ut via andningen
Indelning av hormoner
Hormoner kan, utifrån sin kemiska struktur,
delas in i grupper:
• Peptider
• Steroider
• Aminer
Reglerande faktorer
Faktorer som styr hormonfrisättningen är:
• Humorala faktorer = förändringar i
koncentrationen av olika ämnen i ECV
• Hormonella faktorer = blodkoncentrationen
av ett visst hormon
• Neurala faktorer = styrning via transmittorsubstanser från nervceller
Homeostas = stabiliteten i kroppens
inre miljö
2
2013-10-29
Negative feedback
Negative feedback (negativ återkoppling) =
frisättningen av hormon A och B hämmas så
länge som hormon C finns i blodet.
Hypothalamus – A
Hypofysen – B
Målceller – C
Endokrina organ
De flesta av de endokrina organen i kroppen
styrs av hormoner från hypofysen.
Hypothalamus
Hypothalamus = en viktig förbindelselänk
mellan nervsystemet och det endokrina
systemet.
Hypothalamus frisätter hormoner som
påverkar andra endokrina organ att frisätta
sina hormoner.
3
2013-10-29
Hypofysen
Nedanför hypothalamus finns hypofysen.
Förbindelsen mellan hypofysen och
hypothalamus = hypofysstjälken.
Adenohypofysens
hormoner
GH (growth hormone, tillväxthormon)
Ett anabolt hormon = stimulerar längdtillväxten samt proteinsyntesen
Adenohypofysens
hormoner
Prolaktin (LTH) stimulerar mjölkproduktionen
i bröstkörtlarna.
ACTH (adrenokortikotropt hormon) styr
frisättningen av ett annat hormon; kortisol
(som bildas i binjurebarken).
TSH (thyreoideastimulerande hormon)
reglerar insöndringen av
sköldkörtelhormonerna T3 och T4.
4
2013-10-29
Adenohypofysens
hormoner
Kvinnor/äggstockar
FSH Östrogenproduktion
Tillväxt av äggblåsor
LH
Män/testiklar
Spermieproduktion
Östrogen- och
Testosteronprogesteronproduktion produktion
Ägglossning
Neurohypofysens hormoner
ADH (antidiuretiskt hormon, vasopressin)
deltar i regleringen av kroppens vattenmängd. ADH sparar på vatten genom att
minska urinmängden (i njurarna).
Oxytocin (kysshormonet) frisätts vid
stimulering av bröstvårtan vid amning
och gör så att bröstkörtlarna dras ihop
för att mjölken ska kunna tömmas ut.
Epifysen
Epifysen (tallkottkörteln; corpus pineale) är
en mycket liten körtel i hjärnan.
Hormonet som frisätts från epifysen är
melatonin. Melatoninproduktionen regleras
från den del av hypothalamus som reglerar
vår dygnsrytm.
Ökad nivå av melatonin = sömnig
5
2013-10-29
Sköldkörteln
Sköldkörteln (thyreoidea) består av två lober
sammanbundna med en tvärgående bro,
isthmus.
Thyreoidea är uppbyggd av folliklar
som innehåller proteinrik vätska,
kolloid.
Kolloiden innehåller hormonerna T3
och T4.
Sköldkörteln
TRH (thyroid releasing hormone)
TSH (thyreoideastimulerande
hormon)
T3 och T4 = jodtyroniner
Sköldkörteln
T3 (trijodtyronin) innehåller tre jodmolekyler
T4 (tyroxin) innehåller fyra jodmolekyler
Hormonerna transporteras bundna till
tyroxinbindande globuliner (TBG) i blodet.
Hormonernas receptorer finns i nästan alla
kroppens celler eftersom de reglerar
cellernas metabolism.
6
2013-10-29
Sköldkörteln
I bindväven mellan folliklarna finns C-celler
som producerar hormonet kalcitonin.
Detta hormon:
• Minskar frisättningen av kalcium (Ca2+) från
skelettet.
• Ökar utsöndringen av kalcium (Ca2+) via
njurarna.
• Medverkar i skelettutvecklingen.
Bisköldkörtlarna
Bisköldkörtlarna (parathyroideakörtlarna) är
fyra risgrynsstora körtlar placerade på
thyreoidealobernas baksidor.
Körtlarna producerar paratyrin eller
parathyreoideahormon (PTH), som reglerar
kalciumkoncentrationen i blodet.
Bisköldkörtlarna
PTH ökar kalciumkoncentrationen i blodet
genom att:
• Öka frisättningen av kalcium (Ca2+) från
skelettet.
• Hämma njurarnas utsöndring av kalcium
(Ca2+).
• Stimulera njurarna till frisättning av
kalcitriol (aktivt D-vitamin) som ökar
absorptionen av kalcium (Ca2+)
från födan.
7
2013-10-29
Kalciumreglerande hormoner
Sköldkörteln
Bisköldkörtlarna
Njurarna
Kalcitonin
PTH
Kalcitriol
Minskar Ca2+halten i
blodet
Ökar Ca2+halten i
blodet
Ökar Ca2+halten i
blodet
Binjurarna
Binjurarna (glandulae suprarenales) är
hormonproducerande körtlar som ligger som
små trekantiga mössor ovanpå njurarna.
Varje binjure består av två delar:
• Binjuremärgen (medulla)
• Binjurebarken (cortex)
Binjuremärgen
I märgen finns neuronliknande celler av två
typer. Den ena celltypen producerar adrenalin
och den andra producerar noradrenalin.
Ett samlingsnamn för dessa hormoner är
katekolaminer.
Målcellerna för dessa hormon påverkas
via alfa ()- och beta ()-receptorer i
cellmembranen
8
2013-10-29
Binjuremärgens hormoner
Ungefär 80 % av binjuremärgens hormonsekretion utgörs av adrenalin. Hormonet
förbereder kroppen för hårt arbete eller kamp
genom att öka hjärtats pumparbete, vidga
luftrören, med mera.
Ungefär 20 % av binjuremärgens hormonsekretion utgörs av noradrenalin, som framför allt drar ihop blodkärlen i de delar som
inte behöver delta i hårt arbete, t ex i
mag-tarmkanalen, njurarna och huden.
Binjurebarken
I barken
produceras
glukokortikoider,
mineralkortikoider
och
androgener
från
kolesterol.
Binjurebarkens hormoner
ACTH stimulerar bildning av kortisol, som i
sin tur stimulerar till nybildning av glukos
(glukoneogenes).
9
2013-10-29
Binjurebarkens hormoner
ACTH stimulerar bildning av kortisol, som i
sin tur stimulerar till nybildning av glukos
(glukoneogenes).
Aldosteron påverkar elektrolytsammansättningen i kroppsvätskan = natriumsparande och kaliumutsöndrande hormon.
Androgener = manliga könshormoner.
Bukspottkörteln
Bukspottkörteln (pancreas) producerar två
viktiga hormoner: glukagon och insulin.
Båda hormonerna spelar en central roll i
regleringen av blodets glukoskoncentration.
Hormonerna produceras i de Langerhanska
cellöarnas (insula = ö) två celltyper:
• Alfaceller () = producerar glukagon
• Betaceller () = producerar insulin
Bukspottkörteln
Glukagon frisätts om blodsockret sjunker för
att höja blodets glukoskoncentration till
normal nivå.
Hormonet bryter ner leverns glykogenförråd
till glukos (glykogenolys).
Glukagon stimulerar även leverceller att
göra om aminosyror till glukos
(glukoneogenes).
10
2013-10-29
Bukspottkörteln
Insulin frisätts om blodsockernivån stiger för
att sänka blodets glukoskoncentration till
normal nivå.
Hormonet underlättar glukostransporten från
blodet in i cellerna.
Insulin stimulerar även uppbyggnaden
av glykogenförråd i lever- och
muskelceller.
Diabetes mellitus
Det finns två typer av diabetes mellitus:
• Diabetes mellitus typ 1 = insulinproduktionen har upphört.
• Diabetes mellitus typ 2 = cellerna har
försvagad känslighet för insulinets effekt.
Båda typerna av diabetes resulterar
dock i hyperglykemi och glukosuri.
11
