Räkna med ny teknik – konsten att välja rätt
eller
e
Varför används inte alltid den bästa byggproduktionstekniken?
Bakgrund
Genomförande
Implementering av ny teknik inom byggbranschen motverkas av
flera olika orsaker, bl a de större byggföretagens kraftigt decentraliserade struktur, kortsiktiga ekonomiska motiv samt platschefernas arbetssituation. Vinsterna i dagens byggprojekt är till stor
del förankrade i ett snävt tänkande med det enskilda projektets
ekonomiska resultat som den största drivkraften istället för ett
långsiktigt strategiskt tänkande. Eftersom byggprojektens ekonomiska ansvar vilar på platscheferna fungerar också dessa som
upphovsmän för att applicera ny teknik. Detta ger en situation där
byggföretagets utvecklingsstrategi är beroende av att platschefen
har tid och vilja att själv utreda olika tekniska alternativ inför en
bygguppgift. Otvivelaktigt är detta ett ineffektivt tillvägagångssätt
eftersom byggprojekten vanligtvis har låg lönsamhet och implementeringskostnaderna måste bäras av respektive projekt.
Med stöd från SBUF har arbetet utförts av deltagare från NCC
och Högskolan i Halmstad.
Projektet hade sin grund i samtal om pågående forskning, god
teknik och aktuell byggplatsproblematik. Metoden var enkäter,
samtal, inventering av befintliga och skapande av nya kalkylmodeller, samt analys av resultaten. Deltagarna var platschefer,
kalkylatorer, projektörer, specialister och forskare.
Syfte
Projektet syftade till att utveckla en effektiv metod för att implementera nya produktionsmetoder tidigt i byggprocessen. Projektets mål var att utreda ifall kalkylunderlag, utarbetat i kalkylverktyget MAP, kan användas för att på ett effektivt sätt få ut ny teknik
till byggarbetsplatserna. Utförande- eller konstruktionsteknik
skall kunna väljas med utgångspunkt från ekonomiska aspekter
och/eller strategiska grunder och inte av resursbrist.
Vi har valt att använda kalkylverktyget MAP eftersom det är ett
av det vanligast förekommande systemen för kalkylarbete inom
byggbranschen i Sverige i dag vilket ger oss ökade möjligheter
för en större spridning. Samtidigt behöver detta nya angreppssätt
inte påverka dagens arbetssätt i någon större utsträckning utan
snarare effektivisera det. Antalet möjliga kalkyl- och finansieringsmodeller är idag tillräckligt för ett teknikbevarande byggande,
men med nya och högre krav på miljö- och resurseffektivitet,
arbetsmiljö, teknisk-ekonomisk konkurrenskraft, riskanalyser,
etc., saknas kalkylmodeller som ligger till grund för nyutvecklade
tekniker som t ex självkompakterande betong och väderskyddat
byggande. Viktigt är också att kunna visa hur kostnaderna och
vinsterna genererade av dessa ”nya” produktionsmetoder skall
fördelas långsiktigt med hänsyn till, inte bara direkta effekter som
materialkostnad och tid för utförande, utan också sekundära effekter och ”mjuka faktorer”. Sammanfattningsvis kan nämnas att
detta är en vidareutveckling och anpassning av en redan befintlig
process och inte frambringandet av ett nytt tillvägagångssätt.
SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFOND
The Development Fund of the Swedish Construction Industry
Besök: Storgatan 19
Postadress: Box 5501, SE114 85 Stockholm
Tel: +46 8 783 81 00, Fax: +46 8 24 97 80
Internet: www.sbuf.se, Email: [email protected]
Resultat
Hur värderar man ny teknik? Genom att lägga in ny teknik i MAP
kontinuerligt borde man alltså kunna förbättra valmöjligheterna
i ett tidigt skede. Men värderingen av ny teknik handlar ofta inte
relaterade skador. Vinst kan fördelas på uppdragen efter volym,
Stärkt image av att företaget bygger sunda felfria hus. Kostnad för
väderskydd kan t ex tas centralt i initialskede.
bara om priset på den nya produkten eller arbetsinsatsen för den
nya metoden. Hur får man i kalkylskedet information om ny teknik? Hur bestämmer man priser, möjligheter och risker? När man
värderar nya material eller metoder i en kalkyl kan man dela upp
de effekter som man behöver ta hänsyn till i fyra olika nivåer:
Slutsatser
En av lösningarna är att göra viktig information om bättre teknik
mer tillgänglig. Då ökar man successivt den kunskap som behövs för att driva utvecklingen framåt mot bättre byggande.
I rapporten finns exempel på hur man kan göra information
lättare att nå, exempelvis genom att utveckla användningen av
kalkylverktyget MAP så att man vid val av material och metoder
även får information om de konsekvenser som valet kan medföra.
Kortsiktiga hårda effekter
De direkta vinsterna och kostnaderna kan beräknas och man
kan lägga in nya material och metoder i MAP centralt som nya
aktiviteter. Vid varje ny kalkyl kan man sedan välja denna aktivitet
som ett av alternativen, t ex: Pris på självkompakterande betong
och antal arbetstimmar per m2 gjutning eller Pris på hyra av väderskydd.
Kortsiktiga mjuka effekter
Faktorer med indirekt påverkan är svårare att prissätta direkt.
Dessa kan behandlas genom en risk- och möjlighetsanalys och
prissättas i varje projekt med hjälp av uppgifter om tänkbar ekonomisk påverkan. Uppgifterna kan fås direkt i MAP eller genom
angivna kontaktpersoner. T ex: Minskad risk för effekt av gjutstörningar med självkompakterande betong [kr/m2], Möjlighet att
bygga helt utan fuktproblem och kostnader för att åtgärda dessa.
Vad kostar det att åtgärda [kr/m2]?.
Långsiktiga hårda effekter
Långsiktiga hårda effekter innebär aktiviteter som går att kalkylera med men som kräver ränta för diskontering, t ex: Minskadekostnader för åtgärdande av byggfel under garanti.
Långsiktiga mjuka effekter
Vissa faktorer har en mer långsiktig effekt. En sådan effekt är till
exempel arbetsmiljön. Andra faktorer kan vara störning av omgivning, säkerhet och samhällsekonomiska effekter. I många fall
är påverkan på arbetsmiljö mer av en policyfråga. Hur företaget
vill att projekten ska skötas i detta avseende bör vara klarlagt från
ledningen. Exempel: Minskad sjukskrivning orsakad av vibrerings-
Om informationen innehåller både hårda och mjuka faktorer, på
såväl kort som lång sikt finns det ett gediget beslutsunderlag för
alla inblandade i projektet vilket ökar viljan att pröva nya metoder.
Då behöver man inte ta samma risker som man gör om information saknas.
För att våga testa ny teknik måste man känna sig säker i valet av
teknik och behöva ta så små risker som möjligt. Vissa enkla nya
produktionshjälpmedel är intuitivt lätta att ta till sig och de har
ofta ett tydligt ekonomiskt incitament - pengar, tid eller bådadera.
Andra mer komplicerade nya produktionshjälpmedel och -system
har också långsiktiga effekter och är därför mycket svårare för
den enskilde individen att värdera. Då krävs det ett övergripande
angreppssätt som inte enbart fokuserar på det individuella
projektet. Om beslutsunderlaget för den nya tekniken sorteras i
hårda och mjuka faktorer samt på kort som på lång sikt, klargörs
effekterna tydligt och riskhanteringen förenklas och förbättras.
Det finns då en möjlighet för parterna i projektet att fatta ett rationellt och bra beslut. Detta ökar viljan att prova nya metoder och
det ökar också förutsättningarna för att lyckas!
