Studiehandledning - Karlstads universitet

Institutionen för sociala och psykologiska studier
Socialgerontologi, 7.5 hp
Ht 2014
Studiehandledning
STUDIEPLAN OCH LITTERATURLISTA
Socialgerontologi, 7,5 hp
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Socialt arbete
Kursplan
Beslut om inrättande av kursen
Kursplanen är fastställd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, 2014-03-06 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads universitet.
Kurskod: SMAS07
Socialgerontologi, 7.5 hp
(Social Gerontology, 7.5 ECTS Credits)
Utbildningsnivå: avancerad nivå
Successiv fördjupning: A1N (Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav)
Undervisningsspråk
Svenska.
Behörighetskrav
Gymnasiets Svenska kurs 3 eller B eller Svenska som andraspråk kurs 3 eller B samt Engelska kurs 6 eller A eller motsvarande samt antingen
- 150 hp inom Socionomprogrammet (SGGEN),
- Socionomexamen/Socialomsorgsexamen eller
- Kandidatexamen i social omsorgsvetenskap/socialt arbete.
Huvudområde
SAA (Socialt arbete)
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
 beskriva åldrandet ur ett socialt, psykologiskt, biologiskt, geriatriskt med fokus på geropsykiatriska hälsoproblem såsom demenssjukdom, funktionellt och ett kulturellt
perspektiv.
 analysera olika socialgerontologiska teoriers betydelse för det professionella vardagsarbetet tillsammans med den äldre.
 definiera valfri äldreomsorgsverksamhet och dess organisering med fokus på äldres livssituation utifrån socialgerontologiska teorier.
 identifiera behov av professionellt socialgerontologiskt förändringsarbete i mötet med den äldre och hans/hennes anhöriga och deras vardagsverklighet.
 reflektera över äldrepedagogikens betydelse för socialt arbete/social omsorg och den äldres livssituation fram till döden.
 redogöra för teoretiska begrepp som är relevanta i relation till det socialgerontologiska yrkesfältet inom social omsorg/socialt arbete - och närliggande fält.
 motivera och kritiskt reflektera innebörder inom äldreomsorgens praktik utifrån ett etiskt och moraliskt förhållningssätt.
 kritiskt värdera och problematisera åldrandet ur ett demografiskt perspektiv.
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen innehåller följande moment:
- Biblioteksinformation
- Organisations- och verksamhetsanalys
- Genomgång av socialgerontologiska teorier kopplat till praktiskt vardagsarbete med äldre, deras anhöriga och mötet med döden
- Äldrepedagogik
- Aktuell forskning avseende de äldres sociala, funktionella, biologiska, geriatriska, geropsykiatriska hälsoproblem med fokus på demensproblematik,
psykologiska och kulturella åldrande
- Diskussion och reflektion över samtalets och mötets innebörd i relation till vardagsarbetet tillsammans med äldre
- Etik och moral
Kursens undervisningsformer består av föreläsningar, grupparbete och diskussioner. Studierna bygger på självständigt arbete, kontinuerlig textinläsning, aktivt och
reflekterande deltagande på föreläsningar, redovisningar samt seminarier.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Se separat dokument.
Examination
Kursens mål examineras dels genom en individuell hemtentamen, dels genom ett skriftligt grupparbete som presenteras och diskuteras på ett obligatoriskt seminarium.
Betyg
Kursen bedöms enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).
Kvalitetsuppföljning
Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas
erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen, och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna
informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder.
Kursbevis
Kursbevis erhålls på begäran av studenten.
Övrigt
Studenter som påbörjat en utbildning enligt den studieordning som började gälla 1993-07-01 skall fullfölja sina studier enligt den utbildningsplan de är antagna till.
Om de vid studiernas slut vill få ut ett kursbevis eller examensbevis enligt den nya studieordningen, som trädde i kraft 2007-07-01, skall de prövas mot de kriterier som
karaktäriserar denna studieordning.
Överlappning föreligger ej.
Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter.
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Kurslitteratur
Gäller från och med ht 2014
Kurskod: SMAS07
Socialgerontologi, 7.5 hp
(Social Gerontology, 7.5 ECTS)
Utbildningsnivå: avancerad nivå
Tillkommer: Aktuella avhandlingar samt aktuella, bl a internationellt publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
Böcker
Calasanti, T & Slevin, T. Gender, Social Inequalities and Aging. Upplaga 2001. Walnut Creek: AltaMira Press. Antal sidor: 200.
Evertsson, L & Johansson, S. Springet i hemtjänsten, s 176-199. I Johansson, S (red) Social omsorg i socialt arbete. Upplaga 2007. Malmö: Gleerups.
Hartman, L.(red.) Upplaga 2011. Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd.. Stockholm: SNS Förlag. Valda delar.
Johansson, S. Omsorg och mångfald. Upplaga 2010. Malmö: Gleerups.
Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi 8. Upplaga 2011. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (valda delar)
Torres, S & Magnusson, F (red). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Upplaga 2010. Malmö: Gleerups.
Twigg, J. Body in Health and Social Care. Upplaga 2006. Basingstoke: Palgrave MacMillan. Antal sidor: 150.
Waerness, K. Omsorg i ett globalt perspektiv. I Johansson, S. (2010) Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups. 30-49.
Rapporter
Sand, A-B. Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. Upplaga 2010. Kalmar: Nka. www.anhoriga.se.
Tidskriftsartiklar
Szebehely, M. & Trydegård, G-B. "Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender? ". Socialvetenskaplig tidskrift, 14. 2007. 197-219.
Daatland, S.O & Lowenstein, A. Upplaga 2005. "Intergenerational solidarity and the family - welfare balance". European Journal of Ageing 2. 174-182.
Daly, M. "Care as a Good for Social Policy". International Journal of Social Policy, 31 (2). 251-270.
Dunér, A & Nordström, M. "Intensions and strategies among elderly people: Coping in everyday life". Journal of Aging Studies, 19. 437-451.
Gunnarsson, E. "The welfare state, the individual and the need for care: older people´s views". International Journal of Social Welfare, 18. 252-259.
Kröger, T. Interplay between formal and informal care for older people: The state of the Nordic research, s 243-280. I Szebehely, M. (red) Äldreomsorgsforskning i Norden.
En kunskapsöversikt. . Upplaga 2005. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, Tema Nord 2005:508. Antal sidor: 37.
Szebehely, M. "Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor: en jämförande studie av den nordiska hemtjänsten". Arbejdsliv, 8. 2006. 49-66.
Akademisk avhandling
Brodin, H. Changing frames in Swedish eldercare 1940-2000. Kap i: Brodin, Helene Does anybody care? Public and private Responsibilities in Swedish Eldercare 19402000. Upplaga 2005. Umeå: Studies in Economic History 31/2005:57-120. Umeå universitet.
Övrigt
www.alzheimer.se
Fastställd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, 2013-11-19
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Momentschema
Kursens helhet (v. 45 ht 2014 t.o.m. v. 03 2015
Perioden
Vecka
Dag
Datum
Tid
Lokal
Lärare
Ämne
45Tisdag
141104
13.15-17.00
3A523
BNC
Introduktion Åldrandet olika perspektiv
46Tisdag
141111
13.15-17.00
3A523
BNC
Forts
47Tisdag
141118
13.15-17.00
3C511
BNC
Socialgerontologi/Äldreped/ Demens
48Tisdag
141125
13.15-17.00
1B364Frödingsalen MT/BS
Öppen föreläsning/Äldre - äldreomsorg
49Tisdag
141202
13.15-17.00
3C511
CK/BNC
Åldrandet/Teoretiska begrepp
50Tisdag
141209
13.15-17.00
BGE/BNC
Psykisk hälsa och ohälsa
51Tisdag
141216
13.15-17.00
BNC
Gruppseminarium. Intro hemtenta.
52Tisdag
Hemtenta. Handledning vid behov
02Tisdag
150109
13.15-17.00
BNC
Seminarium *
03Tisdag
150113
13.15-17.00
BNC
Avslut och utvärdering *
BNC
BGE
CK
MT
BS
=
=
=
=
=
Berith Nyqvist Cech
Bengt Eriksson
Clary Mårtensson Krekula
Mats Thorslund
Bengt Starrin
[email protected]
*
=
obligatorisk närvaro
tfn 700 24 84
KURSENS ARBETSUPPGIFTER
”FÄLTSTUDIE”, FALLBESKRIVNING, HEMTENTAMEN.
Arbetsuppgift a, b och c: Berith Nyqvist Cech
1 a) ”FÄLTSTUDIE”
Syftet med arbetsuppgiften: att beskriva Ditt möte med åldrandet/den äldre, ur olika aspekter (se lärandemål 1).
Kursen med fokus på socialgerontologi som kunskapsområde och utgår från den äldre, åldrande och
äldreomsorg. Ni som deltar i denna kurs äger redan mycket kunskap om den äldre och hans/hennes villkor i vårt
samhälle, dvs socialgerontologi, men också om Värdegrundsgarantin (2011), som nu ska genomsyra all
äldreomsorg i vårt land.
Du har träffat många äldre och samtalat med dem i olika sammanhang. Kursen inleds med att koppla din
kunskap till kurslitteraturen samt aktuell forskning omkring den äldre i samhället. De teoretiska
utgångspunkterna i kursen, såsom den äldres rättighet till värdigt liv; olika aspekter på hälsa, ålder, åldrande,
boende, etnicitet, kön, funktionsförmåga, osv, ska reflektera den åldrande människan i samspel med samhälle.
Du ombeds nedteckna Dina erfarenheter och reflektioner omkring ålder, åldrande och äldreomsorg där Du
kopplar samman dessa med kurslitteraturen/sökt aktuell forskning (dvs texten ska fortlöpande refereras till
kurslitteratur samt aktuell forskning). Detta nedtecknas och inlämnas i paperform.
--------------------Litteratur:
Johansson, S. Omsorg och mångfald. Upplaga 2010;
Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi 8. Upplaga 2011. (valda delar);
Torres, S & Magnusson, F (red). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Upplaga 2010;
Twigg, J. Body in Health and Social Care. Upplaga 2006;
www.alzheimer.se
Aktuell forskning
--------------------------Individuell arbetsuppgift. Försättsblad med namn och kurs. Referenslista. TimesNewRoman 12, 1.5 radavstånd,
paperformat. Antal sidor:4.
____________________
Lärandemålen igen: Efter avslutad kurs skall studenten kunna
 beskriva åldrandet ur ett socialt, psykologiskt, biologiskt, geriatriskt med fokus på geropsykiatriska hälsoproblem såsom demenssjukdom, funktionellt och ett kulturellt
perspektiv.
 analysera olika socialgerontologiska teoriers betydelse för det professionella vardagsarbetet tillsammans med den äldre.
 definiera valfri äldreomsorgsverksamhet och dess organisering med fokus på äldres livssituation utifrån socialgerontologiska teorier.
 identifiera behov av professionellt socialgerontologiskt förändringsarbete i mötet med den äldre och hans/hennes anhöriga och deras vardagsverklighet.
 reflektera över äldrepedagogikens betydelse för socialt arbete/social omsorg och den äldres livssituation fram till döden.
 redogöra för teoretiska begrepp som är relevanta i relation till det socialgerontologiska yrkesfältet inom social omsorg/socialt arbete - och närliggande fält.
 motivera och kritiskt reflektera innebörder inom äldreomsorgens praktik utifrån ett etiskt och moraliskt förhållningssätt.
 kritiskt värdera och problematisera åldrandet ur ett demografiskt perspektiv.
I B) FALLBESKRIVNING
Denna arbetsuppgift är uppdelad mellan er kursdeltagare, så ni får tillfälle att dels fördjupa er på vissa områden,
dels ge och ta av varandras kunskaper i gemensamma seminarium på olika delområden med viss gemensam bas
att utgå från. Valbar referenslitteratur användbar.
Tid för uppgiften: arbetet fördelas v 46/47 och avslutas v 50.
Ni kan välja att arbeta 2+2 alternativt jobba er samman i en grupp på fyra, dvs ni bearbetar 2 lärandemål
tillsammans. Detta beslutas på introduktionsmötet för kursen.
Grupp 1:  beskriva åldrandet ur ett socialt, psykologiskt, biologiskt, geriatriskt med fokus på geropsykiatriska
hälsoproblem såsom demenssjukdom, funktionellt och ett kulturellt perspektiv
Grupp 2: - analysera olika (minst sex) socialgerontologiska teoriers betydelse för det professionella
vardagsarbetet tillsammans med den äldre
Grupp 3:identifiera valfri äldreomsorgsverksamhet och dess organisering med fokus på äldres livssituation
utifrån socialgerontologiska teorier
Grupp 4: - identifiera behov av professionellt socialgerontologiskt förändringsarbete i mötet med den äldre och
hans/hennes anhöriga och deras vardagsverklighet
Grupp 5: reflektera över äldrepedagogikens betydelse för socialt arbete/social omsorg och den äldres
livssituation fram till döden
Grupp 6:  redogöra för teoretiska begrepp som är relevanta i relation till det socialgerontologiska yrkesfältet
inom social omsorg/socialt arbete - och närliggande fält
Grupp 7: - motivera och kritiskt reflektera innebörder inom äldreomsorgens praktik utifrån ett etiskt och
moraliskt förhållningssätt
Grupp 8: - kritiskt värdera och problematisera åldrandet ur ett demografiskt perspektiv
Uppgiften gemensamt här är att välja en äldreomsorgsorganisation som kort beskrivs där personalens
arbetssituation kort belyses. Därefter redogör ni för hur verksamheten är organisatoriskt uppbyggd, dvs för vems
skull är den planerad; Var finns den anhörige? Hur kan denna organisations uppbyggnad påverka synen/mötet
med den äldre (se kurslitteraturen)?
Respektive lärandemål för er grupp bearbetas i relation till vald äldreomsorgsverksamhet. Uppgifterna
genomförs av er tillsammans, i grupp.
Syftet med arbetet här är att ni tillsammans analyserar, definierar samt identifierar hur vi gör äldreomsorg utifrån
ett socialgerontologiskt perspektiv. Gemensamma praktiska erfarenhet och kunskaper om teorier, kopplas till
kurslitteraturen. Ert gemensamt bearbetade och inlämnade paper ska visa på er förståelsen vad som kan påverka
den äldres möjlighet till ett värdigt liv (Värdegrundsgarantin 2011). Analyserna seminariebehandlas
(obligatoriskt moment) på sedvanligt vis genom opponent- och respondentförfarande.
----------------------Valbar referenslitteratur:
Sand, A-B. Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. Upplaga 2010.
www.anhoriga.se;
Szebehely, M. & Trydegård, G-B. "Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda
trender? "
Socialvetenskaplig tidskrift, 14. 2007. 197-219; Daatland, S.O & Lowenstein, A. Upplaga 2005.
"Intergenerational solidarity and the family - welfare balance". European Journal of Ageing 2. 174-182;
Daly, M. "Care as a Good for Social Policy". International Journal of Social Policy, 31 (2). 251-270
Dunér, A & Nordström, M. "Intensions and strategies among elderly people: Coping in everyday life". Journal
of Aging Studies, 19. 437-451;
Gunnarsson, E. "The welfare state, the individual and the need for care: older people´s views". International
Journal of Social Welfare, 18. 252-259;
Kröger, T. Interplay between formal and informal care for older people: The state of the Nordic research, s 243280. I Szebehely, M. (red) Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. Upplaga 2005. Köpenhamn:
Nordiska ministerrådet, Tema Nord 2005:508. Antal sidor: 37;
Szebehely, M. "Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor: en jämförande studie av den nordiska
hemtjänsten". Arbejdsliv, 8. 2006. 49-66;
Brodin, H. Changing frames in Swedish eldercare 1940-2000. Kap i: Brodin, Helene Does anybody care? Public
and private Responsibilities in Swedish Eldercare 1940-2000. Upplaga 2005. Umeå: Studies in Economic
History 31/2005:57-120. Umeå universitet.
Litteratur:
Evertsson, L & Johansson, S. Springet i hemtjänsten, s 176-199. I Johansson, S (red) Social omsorg i socialt
arbete. Upplaga 2007;
Hartman, L.(red.) Upplaga 2011. Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd (Valda delar).
Calasanti, T & Slevin, T. Gender, Social Inequalities and Aging. Upplaga 2001;
Johansson, S. Omsorg och mångfald. Upplaga 2010;
Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi 8. Upplaga 2011. (valda delar);
Torres, S & Magnusson, F (red). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Upplaga 2010;
Aktuell forskning
----------------------Grupparbetsuppgift. Försättsblad med namn och kurs. Referenslista. TimesNewRoman 12, 1.5 radavstånd,
paperformat. Antal sidor:5-10 sidor beroende på gruppens storlek.
Gruppindelning sker senare.
----------------------För att en individuell bedömning skall vara möjlig om ett par så önskar skall ni i ett förord till ert arbete ange hur
arbets- och ansvarsfördelning i arbetet sett ut. Här gäller: Gemensamt ansvar för arbetets alla delar, dvs ni
kommer som gruppdeltagare att ha samma betyg på arbetet.
Denna uppgift skall redovisas muntligt vid seminariet den 16/12 2014. För att det ska vara möjligt att ni ska
kunna opponera respektive respondera på material kommer ni att byta arbete med ett annat par (enligt en
planering som kommer att meddelas innan seminariet). Byte av material kommer att ske via mail före klockan
10.00 den 12/12 2014.
Den slutgiltiga inlämnade skriftliga versionen (lämnas in senast den 19/12 2014 kl 13.00) får omfatta 5-10 sidor,
oräknat referenslista.
Uppgiften består i att, gruppvis bearbeta andras material, genom att opponera och respondera på varandras paper
enligt anvisningar nedan.
Syftet med seminariebehandlingen i den här delen av kursen är att
- fördjupa och bredda den egna kunskapen med hjälp av andras synpunkter
- öva på att sätta sig in i andras reflektioner och förståelser för att kunna ge grundade och konstruktiva
synpunkter
Båda syftena är relaterade till såväl yrkesroll som teoretisk utbildning. De kan uppnås genom att man
- intresserat deltar i diskussionen om andras texter och tar intryck av den,
- sätter sig in en annan författares text och analyserar den utifrån dess egna syften, och
- är beredd att resonera om hur den egna texten är tänkt och vad man stöder den på
- och att få stöd och idéer för fortsatt bearbetning, men då i den individuella examinationsuppgiften
Den text som skall behandlas är er gruppuppgift enligt uppgift 1b. Ju mer av uppgiften du är klar med, desto mer
kan du få ut av seminariet. Det ligger alltså i ditt eget intresse att arbeta igenom uppgiften till en helhet, även om
du efter seminariet har ytterligare tid för att justera eller utveckla texten innan den skall lämnas in.
Förberedelser
Seminariet kommer preliminärt att genomföras i halvklass under en dag. Klassen kommer att delas så att varje
hälft av klassen vilket kommer att göra att parallella seminarer hålls under hela dagen. Det är obligatorisk
närvaro. Seminarieschema upprättas längre in i kursen. OBSERVERA att vi inte kan tillgodose särskilda
önskemål om viss tid eller grupp! Gruppering sker efter typ av organisation för ett ge alla största möjliga utbyte
av seminarierna! Seminarierna går till så att en opponent (ett par alltså) utses för varje organisationsanalys, men
övriga i seminariegruppen skall också läsa och kunna kommentera/diskutera texten. Alla i gruppen läser således
alla texter, men har särskilt ansvar för en text. Aktivt deltagande i seminariediskussionerna gäller som
förutsättning för betyget godkänt i kursen.
Instruktioner för byte av texter
1. Skicka Er text via mail till de personer som skall granska den, efter överenskommelse om tidpunkt. Se
till att Ni/Du får bekräftelse på att texten mottagits!
2. Texten ska skickas senast kl. 10.00 den 12/12-14 till övriga kursdeltagare.
3. Ni ska kommentera texterna från den grupp som står efter Er i listan (de två sista fortsätter från listans
topp). Du/Ni ansvarar för att de två/alt fyra/ före dig i listan, samt de andra i seminariegruppen!
4. Vi beslutar detta tillsammans så alla vet vad som gäller. Ni skall således även distribuera texten till de
andra deltagarna. Ni förutsätts alltså läsa alla texter som ingår i seminariet!
5.
OBS! Skicka ett exemplar till läraren!
Instruktioner för granskning av text
2. När du fått en text för granskning: Förbered en mycket kort sammanfattning av vad det är för organisation som
författaren har analyserat och vad som enligt din uppfattning är den viktigaste slutsatsen i texten.
3. Gå igenom texten och anteckna dina synpunkter utifrån frågor som
- finns alla aspekter med i materialet?
- vilka begrepp och teorier använder författarna (och vilka väljs bort)?
- beläggs ev. analys med fakta, teori eller andra resonemang?
- vad finns det i sättet att analysera (tillämpa begrepp, iaktta verkligheten, dra slutsatser) som är extra intressant?
- behöver något utvecklas mer för att fungera som analys (väcker texten ytterligare frågor, är resonemangen
tillräckligt klara, osv)
4. Bestäm en fråga (faktum, påstående, analysproblem eller annat) som kunde vara intressant för alla att fundera
på eller diskutera utifrån texten.
Seminariediskussion
För vart och ett av bidragen gäller följande ordning:
1. Opponenterna beskriver bidraget enligt punkt 2 ovan. Respondenterna får kommentera beskrivningen, så att
det framgår om opponenter och respondenter är överens om innehållet i texten eller inte.
2. Opponenterna ger sina synpunkter och diskuterar med respondenterna, helst på ett sätt som gör det möjligt för
övriga att följa med och delta aktivt.
Observera att granskningen gäller texten, inte författarna. Opponenternas synpunkter bör vara välbelagda och så
fria från personligt tyckande som möjligt. Texten skall läsas utifrån sina egna syften, och bedömning av dess
kvalitet som tentamensuppgift får inte förekomma. Minns att syftet är att hjälpa författarna till ett ännu bättre
paper.
3. Opponenterna pekar på något generellt intressant enligt p.4 ovan (detta kan, om man vill, göras redan från
början).
4. Respondenterna sammanfattar vad de har fått ut av diskussionen.
Diskussionen tidsplaneras då vi vet hur lång tid vi har till förfogande.
Seminarieledning
Deltagarna turas om att leda seminariet. Seminarieledaren fördelar ordet i enlighet med ordningen ovan, håller
reda på tiden och noterar deltagandet på närvarolistan.
1 C. HEMTENTAMEN.
Ett visionärt förändringsarbete – individuell arbetsuppgift.
Här ska Du fördjupa Dina reflektioner från denna kurs genom att analysera olika socialgerontologiska teoriers
betydelser för god äldreomsorg samt att identifiera behov av professionellt socialgerontologiskt
förändringsarbete (Enligt lärandemålen 3).
Ett individuellt paper skrivs med utgångspunkt i kursens upplägg. Paperet reflekterar över Värdegrundsgarantins
begrepp och resonemang om hur du utifrån kursens lärandemål, kurslitteratur och aktuell forskning ser på en
värdig äldreomsorg. Utgångspunkt tas ur denna kursens innehåll, dvs ur ett socialgerontologiskt perspektiv.
Samtlig kurslitteratur som har betydelse för just din analys ska diskuteras och värderas. Dessutom ska det gå att
avläsa vilken referenslitteratur du har valt, och varför den är vald. Tanken här är att du ska arbeta vidare med
det tidigare grupp-paperet som seminarie-bearbetats i grupp, men här ska Din egen vision av helheten utifrån
kursens lärandemål belysas.
Litteraturreferenser ska fortlöpande användas i texten för att stödja reflektioner och den analys som genomförts.
Individuell arbetsuppgift som ska seminariebehandlas.
Det är en del av examinationen att referera på korrekt sätt.
Egen erfarenhet av vald äldreomsorgsorganisation ses här som ett tillräckligt informationsunderlag för att klara
arbetsuppgifterna. Man söker dessutom information som saknas via t ex enstaka korta intervjuer, organisationens
hemsida, eller liknande.
Din beskrivning och analys ska, utifrån kunskaper om Värdighetsgarantin (2011) innebära en visionär
beskrivning av den äldres plats i den valda organisationen, och därmed i samhället. Lyft och utgå från hur de
socialgerontologiska teorierna har använts i denna beskrivning och visa på hur Du uppfattar att de bäst kan
användas i vardagsmötet med den äldre, personalen och organisationen i samspel med omgivande samhälle. Allt
för att nå det goda åldrandet, eller Äldres Bästa I Centrum (ÄBIC). Du väljer själv utgångsläget men det
inledande ”samtalet” med en äldre kan vara en god början.
Nedan finns några viktiga punkter som bör vara med i Din vision av ett förändringsarbete inom
äldreomsorgen.
Bakgrundsinformation:
- Vad säger forskningen om den äldre personen, åldrandets olika processer. Stämmer detta med dina egna
möten med äldre och deras livssituation? Vilka val och önskningar har uttryckts? Osv.
- Hur beskrivs demografin som påverkar de äldres bakgrundshistoria?
- Analysera och reflektera fortlöpande till er kurslitteratur och aktuell forskning, och med fokus på
socialgerontologisk teori. (Referera fortlöpande till kurslitteratur).
Samhälle, Struktur, Kultur:
- Redogör för formell struktur för äldreomsorgens verksamheter: Värdegrundsgarantin, den äldres plats i
samhället (ÄBIC); hierarkier, kulturmöten, roller, specialiseringsprinciper, samt relevanta informella
strukturegenskaper. Analysera hur det ser ut i organisation.
- Redogör för viktiga aktörer i organisationens omgivning exempelvis kommunen, privata aktörer, SPF och
PRO, SKL, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, fackliga organisationer, anhöriga, nya myndigheter och vilken
betydelse de kan ha för samordning, styrning och innehåll, IVO, osv.
- Analysera och reflektera över den interna strukturens – och de omgivande organisationernas betydelse, för
er organisation
Människorna:
- Forskningen hävdar att inom äldreomsorgsverksamheten är det den äldre som ska vara i centrum?
VEM/VILKA är de äldre som behöver äldreomsorg? Vad säger Värdegrundsgarantin? Lagar och
förordningar? Osv …
- Hur kan personal motiveras till att göra ett gott omsorgsarbete? Hur behöver personalen få bli visad
uppskattning för sina insatser? Vad behöver arbetsledarna? Vad säger forskningen om personalens betydelse
för de äldre och åldrandet? Vad betyder utbildning, en god arbetsmiljö, god kamratanda och god
arbetsledning, mm?
- Vad säger litteraturen/forskningen om äldreomsorgsorganisationens betydelse för god äldreomsorg?
Analysera och problematisera.
Den äldre i samhället?
- Forskningen visar på hur olika ”aktörer/instrument” på olika sätt påverkar den äldres plats i samhället:
 den äldre själv
 de anhöriga
 personalen och dess utbildning
 Värdegrundsgarantin
 den socialpolitiska styrningen
 osv
- Vad säger forskningen och kurslitteraturen om den äldre i den offentliga äldreomsorgsverksamheten? Hur
finansieras verksamhetenen? Med allmänna skattemedel, eller annat? Vad sägs om de anhöriga? Hur
förhåller sig äldreomsorgsverksamheten till lagar, olika redovisningar, till regler om likabehandling och
rättsäkerhet? Hur ska politiker och tjänstemän kunna hantera den komplexitet och de nya och gamla regler
och förordningar som gäller just nu? Och hur klara ekonomin trots olika, ofta växande, behov? Skapar detta
en säkerhet, eller osäkerhet, i tjänsteutövningarna?
- Vad säger forskningen vad gäller behovet av resultatuppföljningar där den äldres behov är i centrum?
- Varför kan det vara svårt att mäta effekter, evidensbasera, inom äldreomsorgverksamheter?
- Vilka utmaningar finns för äldreomsorgen i framtiden?
Visionen och analysen ska vara rik på infallsvinklar. Glöm inte bort genusaspekten. Den ska säga något om de
troliga eller faktiska orsakerna bakom den äldres vardagsliv som är beroende av samhällets stödinsatser och
beroende på organisationens struktur. Du ska skriva ett paper som dels tar sin utgångspunkt i
värdegrundsgarantins begrepp och resonemang om äldreomsorg och dels utifrån denna kurs´ innehåll med
utgångspunkt i ett socialgerontologiskt synsätt på den äldre och äldreomsorgen. Vald kurslitteratur, kompletterat
med aktuell forskning, och som har betydelse för just din analys ska diskuteras och värderas. Det ska gå att
avläsa vilken referenslitteratur du har valt, och varför den är vald.
Varför sker organisationsförändringar? Vad bör man tänka på vid olika förändringsprocesser? Varför ger sällan
strukturella förändringar förbättrade resultat? Diskutera därefter några begrepp och fenomen som handlar om
organisation och förändring med hjälp av litteraturen. Se litteraturlistan el nedan.
Denna examinationsuppgift skall redovisas muntligt vid seminariet den 9/1 alt 13/1 2015. För att det ska vara
möjligt att diskutera ditt material kommer ni att byta arbete med varandra (enligt en planering som kommer att
meddelas innan seminariet). Byte av material kommer att ske senast via mail före klockan 10.00 den 7/1.
Den inlämnade skriftliga versionen (som lämnas in senast den 13/1 kl 13.00) får omfatta högst 4 000 ord,
oräknat referenslista.
Valbar referenslitteratur:
Sand, A-B. Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. Upplaga 2010.
www.anhoriga.se;
Szebehely, M. & Trydegård, G-B. "Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda
trender? "
Socialvetenskaplig tidskrift, 14. 2007. 197-219; Daatland, S.O & Lowenstein, A. Upplaga 2005.
"Intergenerational solidarity and the family - welfare balance". European Journal of Ageing 2. 174-182;
Daly, M. "Care as a Good for Social Policy". International Journal of Social Policy, 31 (2). 251-270
Dunér, A & Nordström, M. "Intensions and strategies among elderly people: Coping in everyday life". Journal
of Aging Studies, 19. 437-451;
Gunnarsson, E. "The welfare state, the individual and the need for care: older people´s views". International
Journal of Social Welfare, 18. 252-259;
Kröger, T. Interplay between formal and informal care for older people: The state of the Nordic research, s 243280. I Szebehely, M. (red) Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. Upplaga 2005. Köpenhamn:
Nordiska ministerrådet, Tema Nord 2005:508. Antal sidor: 37;
Szebehely, M. "Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor: en jämförande studie av den nordiska
hemtjänsten". Arbejdsliv, 8. 2006. 49-66;
Brodin, H. Changing frames in Swedish eldercare 1940-2000. Kap i: Brodin, Helene Does anybody care? Public
and private Responsibilities in Swedish Eldercare 1940-2000. Upplaga 2005. Umeå: Studies in Economic
History 31/2005:57-120. Umeå universitet.
Samt följande:
Evertsson, L & Johansson, S. Springet i hemtjänsten, s 176-199. I Johansson, S (red) Social omsorg i socialt
arbete. Upplaga 2007;
Hartman, L.(red.) Upplaga 2011. Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd (Valda delar).
Calasanti, T & Slevin, T. Gender, Social Inequalities and Aging. Upplaga 2001
Johansson, S. (red.) Omsorg och mångfald. Upplaga 2010;
Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi 8. Upplaga 2011. (valda delar);
Torres, S & Magnusson, F (red). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Upplaga 2010;
Twigg, J. Body in Health and Social Care. Upplaga 2006;
Aktuell forskning
---------------------------------Individuell arbetsuppgift. Försättsblad med namn och kurs. Referenslista. TimesNewRoman 12, 1.5 radavstånd,
paperformat. Antal ord: max 4000.
------------------------------
Betygskriterier på examinationsuppgift
För Godkänd examinationsuppgift krävs att arbetsuppgifterna genomförs enligt anvisningarna ovan. Analysen
skall innehålla samtliga övergripande punkter och samtlig litteratur skall användas för få godkänt på kursen.
Uppgifterna skall också visa kunnighet i förståelse av grundläggande begrepp och tillämpningar. Korrekta
referenser enligt Harvardsystemet krävs också för att få godkänt.
För Väl Godkänt krävs utöver ovanstående att analysen även inbegriper slutsatser om äldreomsorgens både
starka och svaga sidor, visar särskild kunnighet i förståelse av olika teoretiska begrepp och tillämpningar samt att
beskrivningen och diskussionen om organisationsförändring är självständigt reflekterande i förhållande till
kurslitteratur och föreläsningar.
För både Godkänt respektive Väl Godkänt krävs ett korrekt språk.
För att få betyget Godkänt respektive Väl Godkänt på gruppuppgiften krävs också att det muntliga
opponentskapet och respondentskapet genomförts på ett välgrundat och konstruktivt sätt.
Dessutom krävs ett aktivt deltagande under det obligatoriska seminariet den 9/1 alt den 13/1 2015. Betyget på
denna examination kommer sedan att vägas samman med de andra inlämnade uppgifterna under kursen.
Examinator: Professor Bengt Starrin.
Resultat
Anslås Tisdagen den 10 februari 2015
Lycka till!
Berith