Ekosystemtjänster måste få ett pris

advertisement
Ekosystemtjänster Planetens prislapp
Ekosystemtjänster
måste få ett pris
60 procent av världens ekosystem­
tjänster används på ett icke hållbart
sätt. Det hävdar Åsa Jansson, fors­
kare på Beijerinstitutet. Planeten sät­
ter gränser för tillväxten och det är dags att
ekonomerna hoppar på tåget, säger hon.
text: jon röhne [email protected]
Å
Foto: Eric Steinert
sa Jansson har en doktorsexa­
men i förvaltningen av natur­
resurser och arbetar som fors­
kare vid Beijerinstitutet under
Kungliga Vetenskapsakademien. Hennes
forskning omfattar kvantifiering och vär­
dering av ekosystemtjänster och biologisk
mångfald.
– Problemet med ekosystemtjänster är
att de flesta människor inte inser värdet av
dem. Vi är extremt beroende av ett stort an­
tal ekotjänster, ändå eroderar vi dem väl­
digt hårt. Mycket beror på okunskap. Vi
människor ser inte det fulla värdet av eko­
systemtjänsterna. Vi förstår sällan hur
mycket vi faktiskt är beroende av dem, sä­
ger hon.
Vårt beroende av ekosystemtjänster
sträcker sig enligt Åsa Jansson långt läng­
re än till så kallade försörjande ekosystem­
tjänster som timmer, fiske med mera.
– Det är så otroligt många fler ekosys­
temtjänster som vi är beroende av. Polli­
nering, kolcykler, den hydrologiska cykeln
och så vidare. Det handlar också om det
som kallas kulturella ekosystemtjänster,
till exempel det mänskliga behovet av att
vistas i en grön miljö. I dag finns det myck­
et forskning som direkt visar på hälsoef­
fekter av att vistas i naturen.
I sin egen forskning försöker Åsa Jansson
En studie vid Uppsala universitet har räknat på
nyttan av att jordlöpare (bilden) och spindlar
äter upp bladlöss, vars angrepp annars skulle
minska havreskörden avsevärt. Detta kan enligt studien värderas till 600 miljoner kronor.
1
aktivt att operationalisera biologisk mång­
fald. En mångfald som självklart är otroligt
viktig för de flesta ekosystemtjänster.
– Man kan se den biologiska mångfal­
den som en motor för de flesta ekosystem­
| Särtryck ur Miljöaktuellt nummer 5/2010 • Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
– Visst skulle det bästa vara
om man kunde lämna frågan om ekosystemtjänster och biologisk mångfald till människors etik,
men vi ser ju hur det går.
Arterna försvinner hej vilt,
säger Åsa Jansson som
talade på Sustainability
Day 2010.
tjänster. Det finns därmed en tydlig kopp­
ling mellan förlusten av biologisk mång­
fald och erodering av ekosystemtjänster­
na. Därmed skapar en ekonomisk värde­
ring av den biologiska mångfalden bättre
beslutsunderlag, menar Åsa Jansson.
Hon menar att biologisk mångfald ofta
blir abstrakt. Man talar om listor med ut­
rotningshotade arter.
– Men den biologiska mångfalden behö­
ver också ses ur ett funktionsperspektiv.
I stället för att bara prata rödlistade arter
borde vi också prata om kopplingen mellan
biologisk mångfald och ekosystemtjäns­
terna. Vad har vi för reservplan när om­
världen förändras?
Åsa Jansson berättar att mycket forsk­
ning pågår kring värdet av biologisk mång­
fald och att kvantitativa mål är på väg. Hon
säger också att man frågar henne om man
verkligen kan eller bör prissätta allting.
– Visst skulle det bästa vara om man kun­
de lämna frågan om ekosystemtjänster och
biologisk mångfald till människors etik,
men vi ser ju hur det går. Arterna försvin­
ner hej vilt.
Även om Åsa Jansson tycker att prissätt­
ningen av ekosystemtjänster är intressant
säger hon att det är viktigt att sätta pris­
sättningen i en kontext av planetens biofy­
siska gränser, gränser som vi i dag blir allt
mer medvetna om. Ett exempel är Johan
Rockström och hans arbete med planetä­
ra gränser.
– Det här är intressant. Detta innebär att
vi måste begränsa tillväxten till de uppen­
bara biofysiska gränser planeten har. Hur
ska marknader se ut för att möta denna ut­
maning? Är vårt ekonomiska system okej?
Naturkapitalet har blivit den svaga länken.
Därför har det blivit allt viktigare med re­
gelverk och governancefrågor.
På Beijerinstitutet arbetar Åsa Jansson i
skärningspunkten mellan ekologi och eko­
nomi. Tyvärr anser hon att det går för trögt
att få med ekonomerna på tåget.
– Vi kan inte göra det här utan att de är med.
Trots allt tycker hon sig ändå se en ljus­
ning på det här området, bland annat på
Stockholms universitets nationalekono­
miutbildningar.
I slutändan handlar det enligt Åsa Jansson
om vad som gör människor lyckliga. Det är
tveksamt om högre inkomster faktiskt gör
det – i varje fall inte när man kommit upp
till en viss grundläggande nivå. Det hand­
lar om att vi måste bygga helt nya världs­
bilder.
Hur kan miljöchefer arbeta för en hållbar utveckling?
– Det viktigaste är att du hittar din verk­
samhets påverkan och beroende, framför­
allt när det kommer till ekosystemtjäns­
ter och biologisk mångfald. Håll koll på var
riskerna och möjligheterna ligger. Kom
ihåg att också tjänsteföretag har en påver­
kan och ett beroende.
– Biologisk mångfald kan kännas luddigt,
men ser man på det ur funktionsperspekti­
vet så blir det tydligare. Kort sagt, vad har
vi för reservplan när vissa arter försvinner
och ekosystemtjänsterna försvagas? Och
hur gör vi för att inte försämra den biolo­
giska mångfalden? Se biologisk mångfald
som en försäkring.
”Värre än finanskrisen”
Den indiske ekonomen Pavan Sukhdev har på
uppdrag av UNEP, EU och de tyska och engelska miljöministrarna gjort beräkningar på det
ekonomiska värdet av ekosystemtjänster.
– Förstörelsen av naturkapital uppgår till
mellan 1,7 och 3,1 biljoner dollar varje år –
räknat enbart på tropisk regnskog. Det är mer
än den globala ekonomiska krisen. Och så
har det sett ut de senaste 20 senaste åren,
sade han vid toppmötet om bland annat biologisk mångfald i Strömstad i höstas.
Hans forskargrupp har sammanställt över
hundra tidigare forskningsrapporter och koncentrerat sig på det ekonomiska värdet av
tjänster från tropisk regnskog och korallrev,
ekosystem som är artrika men också spelar
en viktig roll för att dämpa växthuseffekten.
Så analyserar du
riskerna för din organisation
Förlusten av ekosystemtjänster innebär risker för
­företag, både direkt och indirekt. Därför är det v­ iktigt
att analysera riskerna och formulera ­strategier för
framtida förändringar. text: cathrine beijer [email protected]
U
nder de senaste 50 åren har pro­
duktionen av ekosystemtjäns­
ter minskat snabbare och i stör­
re utsträckning än under någon
annan jämförbar tid i människans histo­
ria. Det hävdar Millennium Ecosystem As­
sessment, en global granskning av världens
ekosystem.
– Vi börjar mer och mer förstå att vi mås­
te förvalta naturens resurser för att få ha
dem kvar. Som företag kan det vara smart
att visa att man tar ansvar och på så sätt vin­
na kundernas förtroende, men framför allt
handlar det om att i god tid utveckla strate­
gier för framtida förändringar, säger Lou­
ise Hård af Segerstad som är forsknings­
”Medvetna konsumenter
ställer krav på företagen”
Louise Hård af Segerstad, Albaeco
kommunikatör på Albaeco, en organisa­
tion som hjälper företag och organisatio­
ner att hålla sig uppdaterade inom miljö
och hållbar utveckling.
Hon menar att det är viktigt för företag att
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se • Särtryck ur Miljöaktuellt nummer 5/2010
|
2
s
hela tiden ligga steget före och känna till
vad som händer med ekosystemen.
– För tio år sedan fanns det få ekologiska
produkter på marknaden, men de företag
som såg en potential i ekologisk mat och klä­
der blev först med produkterna när efterfrå­
gan sedan kom. Ett annat exempel är Toyota
som gjort stora investeringar för att utveck­
la bilar med alternativt bränsle. Det var dyrt
då men i dag står folk på kö för att få köpa en
av deras elbilar.
Louise Hård af Segerstad berättar att
ekosystemtjänsterna inte nödvändigtvis
behöver vara kopplade till företaget direkt.
En klädbutik tillverkar till exempel inte
kläder och är därför inte direkt beroende
av exempelvis bomull. Däremot är de som
tillverkar kläderna det. Men enligt Louise
Ekosystemtjänster Planetens prislapp
s
Hård af Segerstad kan klädbutiken ändå
tjäna på att hjälpa sina tillverkare.
– Om man väljer att bara byta leverantör
eller tillverkare när ekosystemtjänsterna
börjar sina utsätter man sig för en stor risk,
medvetna konsumenter ställer krav på att
företagen tar ansvar för hela värdekedjan,
säger Louise Hård af Segerstad.
Eka Chemicals var ett av de företag som
deltog i World Resources Institutes (WRI)
pilotstudie i hur man gör en ekosystem­
tjänstanalys. Att analysen skulle utföras
på kundsektorn kändes naturligt för före­
taget, som tillverkar kemikalier för massaoch pappersindustrin.
– Som tillverkare sätter vi alltid kundens
framtid i första rummet. Att vi just valde att
fokusera på våra kunder i Kina och Indo­
nesien kändes angeläget då de är viktiga
tillväxtmarknader inom massa- och pap­
persindustrin, säger Maria Norell, ansva­
rig för hållbar utveckling på Eka Chemi­
cals.
Tillsammans med WRI kom Eka Che­
micals fram till vilka ekosystemtjänster
som företaget på kundsidan var beroende
av och påverkade. De prioriterade ekosys­
temtjänsterna var bland annat timmer och
vedfiber, biobränsle och sötvatten.
Sedan analyserades trenderna för dessa
ekosystemtjänster.
– Vi kunde se att pappersförbrukning­
en ökade i dessa länder och att tillgången
på färskvatten minskade. Vi kunde även
”Vi såg risker, men
också möjligheter”
Maria Norell, Eka Chemicals
se att det fanns en stor import av vedråva­
ra till Kina samt en ökad risk för illegal av­
verkning.
– Bland trenderna fanns alltså risker för
vår verksamhet, men också möjligheter.
En risk var till exempel ökad brist på ved­
fiber, men möjligheten vi såg var att här ta
fram en metod att öka fyllmedelshalten i
papper, säger Maria Norell.
– Men vi ville också stödja etisk af­
färsverksamhet inom branschen genom
att verka för statliga krafttag mot illegal
skogsavverkning.
Enligt Maria Norell har ekosystem­
tjänstanalysen varit ett bra sätt att se var i
verksamheten som företaget kan gå in och
utveckla hållbara lösningar.
– Genom att vi utvecklat dessa lösningar
har vi kunnat hjälpa våra kunder att mins­
ka förbrukning av fiber, vatten och energi.
Här är affärsriskerna
Förlust av ekosystemtjänster kan medföra
­allvarliga affärsrisker, exempelvis:
• Negativ påverkan på produktionen.
• Brist på och ökade kostnader för råvaror.
• Minskade möjligheter att utnyttja mark
och naturresurser.
• Störningar i verksamheten på grund av
­naturkatastrofer.
• Varumärkesrisk genom att associeras
med negativ påverkan på ekosystemet.
Källa: Rapporten Biodiversity and
business risk, World Economic Forum
Så gör du en ekosystemtjänstanalys
1. Definiera mål och omfattning. I första steget bestämmer ni er för var inom verksamheten ni vill göra er analys. Om företaget är litet
kan analysen göras för hela verksamheten,
men för ett större företag blir analysen mer
hanterbar om man gör tydliga avgränsningar
och riktar in sig på exempelvis bara kunder, leverantörer eller på själva kärnverksamheten.
3. Analysera trender. I steg tre analyserar ni
vad ni tror kommer att hända eller redan händer med de ekosystemtjänster som ni valt i
steg 2. Här kan man behöva hämta information från forskare och experter. Om ert företag
till exempel är beroende av virke eller fisk kan
man titta på trender inom skogsavverkningen
eller fiskerinäringen.
2. Identifiera prioriterade ekosystemtjänster.
I steg två går ni igenom vilka ekosystemtjänster som företaget är beroende av samt påverkar inom det valda området i steg ett. På
World Resources Institutes hemsida finns en
lista på tänkbara ekosystemtjänster som ett
företag kan ha kopplingar till.
4. Identifiera risker och möjligheter. Steg fyra är den kreativa fasen där ni funderar ut hur
ert företag ska hantera förändringar i tillgången på ekosystemtjänster, som företaget är beroende av och påverkar. Till exempel om ert
företag producerar varor, går det att tillverka
dessa produkter på ett mer ekologiskt sätt?
3
| Särtryck ur Miljöaktuellt nummer 5/2010 • Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
5. Utveckla strategier. I steg fem är det dags
att bestämma sig för hur ni ska göra för att
­realisera steg fyra. Antingen kan man göra ­interna förändringar inom företaget. Men
­berörs andra företag av samma ekosystemtjänster som ni kan det underlätta att utveckla
ett samarbete.
Källa: Verktyget har utvecklats av
World Resources Institute
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards