OM FRäMLINGSFIENTLIGHET

Kursbok till deltagarna som går utbildningen
om främlingsfientlighet
2
innehåll
4 Inledning
11 K
urspass 1 Sverigedemokrater
och Främlingsfientlighet
19 K
urspass 2
Så tycker Sverigedemokraterna
25 K
urspass 3
Fackliga värderingar och utmaningar
29 Kurspass 4
Dags att ta debatten
33 Utvärdering
3
Inledning
Välkommen till Om Främlingsfientlighet – demokratiambassadörsutbildningen!
Den här utbildningen handlar om kärnan i fackets idé nämligen
alla människors lika rätt och värde. För oss i facket står ordet
demokrati för långt mycket mer än bara ett styrelseskick. Det
handlar om vårt förhållningssätt – om vårt sätt att se på och
bemöta varandra.
Det är lätt att ta demokratin som en självklarhet som bara
finns där och alltid kommer att göra det men sanningen är att
den måste värnas, vårdas och vinnas varje dag för att överleva.
En konkret påminnelse om detta är Sverigedemokraternas
intåg i riksdagen 2010. Sverige har nu precis som många av
de andra EU-länderna ett radikalt högerpopulistiskt parti
i parlamentet.
Sverigedemokraterna är ett parti som förespråkar en ”fri,
öppen demokratisk stat” men som har sitt ursprung och många
av sina ställningstaganden långt vid sidan av principen om alla
människors lika värde.
För att kunna växa sig starka måste den typen av rörelser på
olika sätt komma bort från sin historia och erbjuda ”sanningar”
och enkla lösningar på svåra frågor. Sverigedemokraterna hittar
allt som oftast ”roten till det onda” i invandringen, en som de
menar förbjuden sanning som det politiska etablissemanget
förnekar och vägrar att ta till sig. Därför anser de sig själva
diskriminerade och att den svenska demokratin inte heller är
en riktig demokrati. Stöd för sina uppfattningar hittar de ofta
hos dem som liksom partiet upplever att de står i opposition
4
till samhället och systemen. Det innebär för den delen inte att
dessa sympatisörer behöver ha något att tjäna på den politik
som Sverigedemokraterna står för, tvärtom är de ofta vanliga
medlemmar i facket precis som du och jag.
Egentligen är Sverigedemokraternas och liknande partiers
framväxt ett misslyckande för vårt samhälle. Förnedrande
politiska idéer som vinner mark när arbetslöshet, klyftor och
orättvisor ökar och som hämtar sin näring ur våra rädslor
och fördomar.
För att motverka denna utveckling och för att vända den
behövs ett målmedvetet arbete som slår hål på myterna, krossar
fördomarna och som visar på ett bättre alternativ. Det arbetet
behöver göras varje dag på arbetsplatserna, i bostadsområdena,
bland vännerna och i våra familjer.
Därför behövs Du som demokratiambassadör!
Sandra Viktor
Ungdomssekreterare
Landsorganisationen i Sverige
5
Dina förväntningar är viktiga för fortsättningen!
anteckningar
Såhär alldeles i början av utbildningen är det viktigt med en bra
presentation så att alla i gruppen får en god chans att börja lära
känna varandra.
För att utbildningen ska bli så bra som möjligt är det också
klokt att du funderar över vilka förväntningar du har på kursen/
studiecirkeln. Varför anmälde du dig och vilka frågor tycker du
att det är särskilt viktigt att få ta upp. Naturligtvis finns det ett
ramprogram för utbildningen och kanske går det inte att uppfylla alla förväntningar men dina önskemål är av stor betydelse
eftersom de har sin utgångspunkt i ditt engagemang.
Det är positivt om du delar med dig av dina erfarenheter från
kontakt och möten med Sverigedemokrater, vardagsrasism och
diskussioner på arbetsplatsen eller bland vänner.
Studiematerialen i utbildningen
Under utbildningen kommer vi att använda flera olika böcker/
trycksaker vid sidan av denna bok. Dels är det LO-materialet
Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen och dels är
det studiematerialet Sverigedemokraterna – ett parti som andra?
från stiftelsen Expo och ABF. Där finns fakta och tips som kan
vara till värdefull hjälp inte bara under vår utbildning utan i det
vardagliga arbetet som demokratiambassadör.
6
anteckningar
7
anteckningar
8
anteckningar
9
10
KURSPASS 1
Sverigedemokrater och Främlingsfientlighet
Vilka är egentligen Sverigedemokraterna och var kommer de ifrån?
Sverigedemokraterna är ett parti som har sina rötter i den
rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt BSS. Partiets pionjärer hade tydliga kopplingar till nynazism och i början var
partiet mest att likna vid en politisk sekt där många av medlemmarna också var kriminella.
I takt med att tiden gått och via interna uppgörelser och
splittring har partiet långsamt försökt anta en roll som ett parti
bland andra. Detta har inte varit, och är inte helt enkelt då t.ex.
partiets nuvarande ledare Jimmie Åkesson blev medlem innan
man formellt brutit med nazismen och ledande Sverigedemokrater donerat pengar till nazistiska grupper som Info 14.
Ett i raden av högerpopulistiska partier i Europa
Redan på 1970-talet bildades högerpopulistiska missnöjespartier
bl.a. i Norge och Danmark men det är under de senaste 15 åren
som de på allvar utvecklats och fått stort politiskt inflytande.
Partier som FPÖ i Österrike och Dansk Folkeparti har båda
direkt påverkat politiken i sina respektive länder genom olika
former av regeringssamarbeten. Men även på de ställen där
11
högerpopulisterna inte fått något direkt inflytande kan
man ana att deras närvaro påverkat övriga partiers syn på
invandringspolitiken.
Högerpopulisternas gemensamma nämnare är kraven på en
strängare invandringspolitik, en anti-islamsk hållning och krav
på lag och ordning men det är ändå stora skillnader mellan
partierna. Några är som Fremskrittspartiet i Norge och Dansk
Folkeparti sprungna ur missnöjesrörelser medan exempelvis
FPÖ har rötterna i Hitlers parti NSDAP.
Sverigedemokraterna kan jämföras med Front National i Frankrike och Vlaams Belang i Belgien vilka klassas som extremnationalistiska partier som ändå närmat sig mittfåran inom europeisk
partipolitik. De är inte öppet fascistiska men i deras bakgrund
och idétradition finns både nazistiska och fascistiska inslag.
Fremskrittspartiets och Dansk Folkepartis politikiska idéer
har snarare konservativ och ultraliberal grund än fascistisk.
De är mot invandring och betecknar sig som nationalister men
har ingen eller mycket ringa koppling till fascistiska eller nazistiska organisationer. Mycket utav deras taktik är att spela på
människors fördomar om invandrare och andra kulturer för att
vinna röster.
Nazism:
Nationalsocialism – Nazism tar avstamp i evolutionslära och
socialdarwinistiska ”rasläror” som utvecklades under 1800-talet.
Nazisterna pekade på den ariska rasens överlägsenhet framförallt jämfört med judarna som anklagades för att ”suga ut”
det arbetande folket. Samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och samhällseliter skulle ersätta demokrati, politiska
partier och klassmotsättningar på liknande sätt som i fascismens Italien. Det fanns en utpräglad kritik mot kapitalism och
individualism samt ett förakt för det svaga. Nazisterna odlade
12
en stark ledarkult och deras rasistiska idéer utvecklades till
förintelsen av 6 miljoner judar.
Fakta Fascism:
Fascismen växte fram i Italien under mellankrigstiden under
ledaren Benito Mussolini. Namnet fascism kommer från den
romerska symbolen faces (spöknippet) som också blev fascisternas symbol. Nationalism, populism och våldsdyrkan är
kännetecken för ideologin. Däremot finns inte, som i nazismens
fall kopplingen till rasläror.
Fascisterna ville skapa folkgemenskap och korporativa
lösningar där arbetsgivare och arbetstagare samverkade branschvis. De motsatte sig demokrati och flerpartisystem, samhörighetskänsla i nationen skulle skapa acceptens trots extrema
orättvisor och kraftiga inskränkningar av mänskliga fri- och
rättigheter.
Fakta Populism:
Populism handlar om att ta till sig och driva populära frågor
och uppfattningar politiskt. Populistiska politiker använder ofta
kraftiga förenklingar eller rena förvanskningar av fakta när de
beskriver verkligheten. Budskapen är enkla att förstå och målas
ibland ut som förbjudna men ändå ”verkliga” sanningar. De
Radikala Högerpopulistiska Partierna t.ex. SD spelar på människors fördomar och rädslor för invandring och främmande
kulturer för att vinna stöd för sin främlingsfientliga politik.
Att ställa grupper mot varandra är ett vedertaget grepp hos
populister t.ex. påståenden som att minskad invandring skulle
ge ekonomiska förutsättningar för en bättre äldreomsorg.
13
Sverigedemokraterna och de politiska idéerna
Sverigedemokraternas politik kretsar i princip helt kring invandrarfrågan vilket gör att de i övriga sammanhang tycks sakna en
tydlig ideologisk inriktning. Det är kanske heller inte så konstigt
med tanke på partiets ursprung som aktiviströrelse.
De Sverigedemokrater som valts in i olika beslutande församlingar har många gånger agerat inkonsekvent och orsakat
politisk förvirring.
Nationalsocialism, konservatism men även vissa tidiga socialdemokrater har inspirerat partiet. Radikala högerpolitiker
– vissa av dem antidemokrater, nationalromantiker och Per Albin
Hansson med sitt folkhemsbygge vävs av Sverigedemokraterna
samman till en politik som värnar svenskheten, traditionerna
och kärnfamiljen och som skyddar mot det hot som de anser
mångkultur utgöra. Rasbiologiska idéer har bytts ut mot ett
slags kulturrasism som tar sikte på skillnader mellan t.ex. olika
religioners seder och bruk.
”De Sverigedemokrater
som valts in i olika
beslutande församlingar
har många gånger agerat
inkonsekvent och orsakat
politisk förvirring.”
14
anteckningar
15
anteckningar
16
anteckningar
17
18
KURSPASS 2
Så tycker Sverigedemokraterna
En argumentation med myter och skrämselpropaganda
Sverigedemokraterna söker stöd för sina politiska idéer genom
en många gånger mytifierad bild av invandringen och dess
problem. Det finns åtskilliga exempel på hur problem som har
tydlig social karaktär istället förklaras med kulturskillnader.
På det sättet spelar partiet på människors fördomar och rädslor
för att vinna framgång.
Enda sättet att angripa myter, vilseledande statistik och
förnedrande fördomar är att söka reda på fakta, ta stöd i sina
grundläggande värderingar och börja argumentera.
Svenskhet, demokrati och ”invandrarproblem”
Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det folkhemmet, midsommarstänger, sommarhagar, köttbullar med lingon, sexuell
frigjordhet eller våra folkrörelser? Det är inte helt enkelt att
peka ut det typiskt svenska ens för Sverigedemokraterna som
vill vara den svenska kulturens och svenskhetens höga beskyddare. Ofta landar beskrivningen av svenskhet i att det rör sig
om en känsla.
Sverige ska vara ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle
tycker Sverigedemokraterna och går ofta till angrepp på dagens
demokratiska system eftersom de upplever sig vara missgynnade
och diskriminerade. Sverigedemokraterna menar att de företräder de vanliga människorna i strid mot etablissemangets elit.
19
De ser sig som ett parti som tar upp folkets frågor och som
vågar säga även de förbjudna sanningarna.
Det finns många former av problem i vårt samhälle. Arbetslöshet, kriminalitet, utslagning och kvinnoförtryck är exempel
på sådant som Sverigedemokrater och andra högerpopulister
ofta väljer att skylla på massinvandring och främmande kulturer.
De flesta människor är nog ense om att de här samhällsproblemen finns och att de behöver åtgärdas. När Sverigedemokraterna sedan ger sitt svar på varför problemen finns och bidrar
med enkla lösningar för att komma till rätta med bekymren är
det kanske lätt att frestas.
Ett annat sätt att försöka hitta förklaringar till problemen är
att utgå från skillnaderna i ekonomiska och sociala villkor
mellan människor. Stora ekonomiska klyftor, arbetslöshet och
segregation är t.ex. faktorer som påverkar brottslighet, missbruk
och folkhälsa negativt.
Det finns könsmaktstrukturer i alla delar av världen och det
finns diskriminering som gör det svårare för både kvinnor och
invandrare även på den svenska arbetsmarknaden.
Utifrån ett sådant perspektiv ter det sig märkligt att tro att så
många av samhällsproblemen skulle bero på massinvandring till
vårt land eller på att de som kommit hit genom sin kultur skulle
vara mer brottsbenägna än infödda svenskar.
20
anteckningar
21
anteckningar
22
anteckningar
23
KURSPASS 3
Fackliga
värderingar och
utmaningar
Fackets grundläggande värderingar handlar om allas lika värde
När man pratar om fackets värderingar nämns oftast begreppen
frihet, jämlikhet och solidaritet. I våra stadgar kan man läsa att
vi ska verka för politisk, social och ekonomisk demokrati. Ett
sätt att omsätta alla människors lika värde i praktiken!
Till skillnad från Sverigedemokraterna som pekar på nationen
som den förenande faktorn pekar fackförbunden på ekonomiska
och sociala villkor. ”Vi menar att arbetare i Sverige och Estland
har mer gemensamt med varandra än anställda och arbetsgivare
i respektive länder” som det står i LO-skriften Att motverka
främlingsfientlighet på arbetsplatsen.
Vi brukar beskriva fackföreningen som ett löfte mellan arbetstagare att inte sälja sitt arbete till lägre lön eller sämre villkor
än vad man kommit överens om. Ju fler som är med och avger
löftet desto större chans till bra villkor, därför måste vi samarbeta även över nationsgränserna. Annars är det upplagt för att
arbetare ställs mot varandra genom lönekonkurrens.
Sverigedemokraterna har tidigare drivit en mycket löntagarfientlig politik. Denna har nu tonats ner men man vill fortfarande
göra det lättare för arbetsgivare att säga upp anställda.
25
Uteslutning eller inte?
Fackförbunden inom LO är förstås principiella motståndare till
SD och dess politik men har ingen gemensam generell hållning
när det gäller enskilda Sverigedemokraters möjligheter att vara
medlemmar eller ha uppdrag inom den fackliga organisationen.
Det finns exempel där SD-medlemmar uteslutits ur förbunden
eller fått lämna sina uppdrag med hänvisning till stadgarna men
i andra fall har de tillåtits att sitta kvar med motiveringen att en
uteslutning snarare skulle stärka Sverigedemokraternas position.
Vilka röstar egentligen på Sverigedemokraterna?
I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7% av rösterna
och kunde därmed ta klivet in i rikspolitiken på allvar.
Vi vet att en stor del av Sverigedemokraternas väljare tillhör
arbetarklassen. Trots att de inte har att tjäna på politiken lockas
de att rösta på ett konservativt och främlingsfientligt högerparti. Detta är inte alls unikt utan snarare ett mönster när
populistiska partier växer fram.
Sverigedemokraterna erbjuder precis som andra radikala
högerpopulistiska partier enkla svar och lösningar på besvärliga
samhällsproblem – allt löser sig bara man tar itu med invandringspolitiken. Att de skapar en bild av att försvara folkets
intressen gentemot en styrande elit lockar förmodligen väljare
som själva upplever att de står utanför eller är i opposition
mot samhället.
Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen
De flesta av oss har nog varit med om att höra rasistiska och
främlingsfientliga kommentarer i samtalen på våra arbetsplatser.
Långt ifrån alltid särskilt allvarligt menade men ändå uttryck för
fördomar och nedsättande mot den eller de som åsyftas.
Att ta debatten och att säga emot kräver mod men är samtidigt en skyldighet, för den som tiger låter fördomar och myter
stå oemotsagda och småningom bli till jargonger.
26
Som medlem i facket är det viktigt att stå upp för fackets
värderingar och visa att vi inte accepterar främlingsfientlighet
och rasism. Hittar du inte de rätta argumenten i stunden räcker
det med att bara tala om att du inte håller med, det är en
kraftfull markering!
Det finns påtagliga samhällsproblem som behöver lösas men
de har sina rötter i arbetslöshet, segregation och klyftor mellan
människor och inte i påhittad massinvandring och mångkultur.
Inte alltför sällan är de som tar till rasism och främlingsfientlighet och de som drabbas av den, offer för samma samhällsproblem. Självklart vore det bättre att kämpa tillsammans!
”I riksdagsvalet 2010 fick
Sverigedemokraterna 5,7%
av rösterna och kunde
därmed ta klivet in i
rikspolitiken på allvar.”
27
KURSPASS 4
Dags att ta
debatten
Grattis du är nu utbildad Demokratiambassadör!
Vi har nu kommit fram till slutet av utbildningen och det har
blivit dags att planera hur du ska arbeta vidare på hemmaplan.
Eftersom målsättningen med utbildningen är att du som deltagare ska få inspiration och verktyg för att kunna genomföra
aktiviteter och ta debatten vill vi gärna att du gör en handlingsplan som ett slags kontrakt både med dig själv och med facket.
Handlingsplanen kan innehålla allt från information på arbetsplatsen, skolpresentationer, studiecirklar på ABF, och start
av facebookgrupper till egen vidareutbildning eller politiskt
engagemang.
Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser!
Gör en handlingsplan med aktiviteter och tidsplaner. Ta dig
sedan tid att bryta ner denna i delmål och gör en tidsplanering
för dem. Tänk på att det är bättre att sätta upp rimliga mål som
går att nå med viss ansträngning än att sikta alldeles för högt
från början!
Gör en kopia av handlingsplanen och lämna den till handledaren/
kursledaren på den här utbildningen.
29
Handlingsplan för Demokratiambassadörsuppdraget
Namn:....................................................................................................
Fackförbund och avdelning:................................................................
Arbetsplats:...........................................................................................
Kontaktuppgifter tel. + e-post:...........................................................
...............................................................................................................
Handlingsplan för tidsperioden:.........................................................
Aktivitet
Målgrupp
Slutfört datum
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
Beskrivning av varje aktivitets syfte, mål och delmål med
tidsplan redovisas i bilaga till handlingsplanen.
Datum:...................................................................................................
Namnteckning:......................................................................................
Kopia av handlingsplanen till handledaren/kursledaren samt till
din lokala fackliga organisation.
30
anteckningar
31
Till sist vill vi förstås veta vad du tyckte om utbildningen
Avslutningsvis ber vi dig att ta dig tid att svara på några
utvärderingsfrågor. Det är värdefullt för oss att få dina åsikter
om utbildningen. Att få veta vad som är bra och vad som kan
förbättras hjälper oss att hela tiden utveckla utbildningen och
göra den bättre.
Det finns ett antal givna frågor men vi vill naturligtvis att
du delar med dig av eventuella andra synpunkter också! Välj
mellan att svara på frågorna i boken eller på separat papper.
Stort tack och varmt lycka till i jobbet som
demokratiambassadör!
32
Utvärdering: Om Främlingsfientlighet – Demokratiambassadörsutbildning
Utbildningsdatum: .........................Plats:............................................
Vad tyckte du om utbildningen?.........................................................
Hur väl motsvarade utbildningen dina förväntningar?.....................
...............................................................................................................
Vad tyckte du om studiematerialen?..................................................
...............................................................................................................
Vad tyckte du om ledarens insats?....................................................
...............................................................................................................
Vad fungerade bra?..............................................................................
...............................................................................................................
Vad kunde gjorts bättre?.....................................................................
...............................................................................................................
Vad tar du med dig från utbildningen/vad tror du att du kommer
ha nytta av i framtiden?.......................................................................
...............................................................................................................
Övriga synpunkter:...............................................................................
...............................................................................................................
33
anteckningar
34
35
form och produktion: ETC · foto: lars forsstedt · tryck: lo-tryckeriet, stockholm 2011 · ISBN: 978-91-566-2708-8
36