Närvårdssamverkan
• Csadadas
• Asdas
• Ksaldjaksld
Kommunikationsplan
• Saldöksaldö
För Närvårdsområde
X
Varför en kommunikationsplan?
• Närvårdssamverkan en ny samverkansform.
• Är komplex i sin struktur.
• Innefattar många människor i skilda verksamheter med
olika språk/begrepp.
• Ställer krav på en fungerande kommunikation
Varför en
kommunikationsplan?
• För att ringa in vilka som är
berörda av närvårdsområdets
arbete.
• För att på så sätt skapa de
kommunikationsvägar som
behövs.
• För att tydliggöra och
strukturera kommunikationen
för att kunna arbeta mer
effektivt.
Kartlägg:
1.
2.
3.
4.
5.
Vad ska kommuniceras?
Till vem/vilka?
Vilka kanaler finns?
Hur ofta/När?
Vad vill vi uppnå?
1. Vad ska kommuniceras?
•
•
•
•
•
•
•
Handlingsplan
Aktivitetsplaner för varje målgrupp och målområde
Uppföljning av aktivitetsplaner
Goda exempel
Förslag på förbättrings/utvecklingsområden
Upprättade och fastställda lokala rutiner
Beslut som tas i Närvårdsområdets ledningsgrupp
Innehållet i kommunikationen
Centrala budskap från närvårdssamverkan
Anpassat budskap på närvårdsområdesnivå
Anpassat budskap på verksamhetsnivå
Anpassat budskap på grupp/individnivå
Översättning av budskap:
• Talar målgrupperna samma språk, eller behöver budskapen
anpassas?
• Hur säkerhetsställer vi att våra målgrupper har förstått
budskapen?
2. Till Vem/Vilka?
Förslag på målgrupper
1. Arbetsgrupp/Informationsbärare för barn och unga vuxna i utsatt
situation
2. Arbetsgrupp/Informationsbärare för personer med psykisk ohälsa
3. Arbetsgrupp/Informationsbärare för mest sjuka äldre
4. Utvecklingsråd?
5. Styrgrupp närvård
6. Närvårdskansli
7. Politiskt samrådsorgan
8. Berörda verksamheter (Primärvård, Sjukhus, Kommun, Habilitering etc.)
• Fundera över målgrupperna
• Rangordna
• Vilka är mycket viktiga, viktiga och vilka är mindre viktiga? Hur
säkerhetsställer vi kommunikationen med de som är mycket viktiga?
2. Utpekade informationsbärare
Vem är mottagaren av information i arbetsgruppen/ och vem i
ledningsgruppen kommunicerar den med?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
3. Genom vilka kanaler?
• På vilket/vilka sätt ska ni kommunicera med dessa målgrupper?
• Att fundera över vad som påverkar:
– Tid, är det bråttom att få ut budskapet? Finns det tidpunkter
då målgrupperna är mer mottagliga för budskapet
– Typ av budskap, en attitydförändring kräver mer än
informationsspridning
– Vilka kanaler har vi? Mail, alfresco, hemsida, telefon,
möten, vilka kanaler har målgruppen?
3. Val av kanaler beror på vilken effekt
man vill uppnå
Effekt:
Ingen önskad
effekt,
utanförskap
Effekt: Involvering och ägarskap
Effekt: Förståelse och kunskap
Dialog hur
och varför
Ingen
Information
Ingen
information
Muntlig
information från
chefen
Tryckt
information, epost, hemsida
Dialog, hur och
varför, sätta mål,
vara delaktig i
att bryta ner
målen och
uppföljning av
mål
Kanal
1. Extern webbplats
2. Alfresco
3. Mail
4. Möten
5.Telefon
6. Närvårdskansliet
7. Informationsbärare
Resterande bilder tar upp:
• vad kommunikationspolicyn för Närvårdssamverkan Södra
Älvsborg säger om förhållningssättet kring kommunikation
• goda exempel på kommunikationsaktiviteter i
närvårdsområdena
Taget ur Närvårdssamverkans
kommunikationspolicy:
Möten
• Gemensamma möten har stor betydelse för den interna
dialogen inom Närvårdssamverkan och för att skapa
mening och förståelse för närvårdssamverkans olika
frågor.
Kommunikation vid möten inom närvårdssamverkan
• Förslag till dagordning skickas ut 14 dagar före möte.
• Handlingar skickas ut 14 dagar före möte.
• Mötesprotokoll/minnesanteckningar läggs upp på
Närvårdskansliets hemsida senast 14 dagar efter möte.
Taget ur Närvårdssamverkans
kommunikationspolicy:
Innehållet i kommunikationen
För att underlätta att budskapen kommer fram, är det viktigt
att kommunikationen är:
•
•
•
•
ÖPPEN – Informationen ska vara lättillgänglig
BEGRIPLIG - Språket ska vara enkelt och tydligt
SAKLIG - Informationen ska vara korrekt och relevant
SNABB - Information ska förmedlas utan onödigt dröjsmål
Exempel på
kommunikationsaktiviteter
• Ledningsgruppen bjuder in alla arbetsgrupper till ett
uppstartsmöte där man går igenom Närvårdssamverkans
syfte och mål samt arbetsgruppernas uppdrag.
(Närvårdsområde Ulricehamn)
• Aktivitetsplanerna för varje målområde redovisas 1g/år då
informationsbäraren bjuds in till ett ledningsgruppsmöte,
beroende på tema. (Närvårdsområde Alingsås)
Exempel på
kommunikationsaktiviteter
• Handlingsplanen kommuniceras till alla arbetsgrupper via
ett dialogmöte i mars då även aktivitetsplanerna för varje
målområde förs upp.
• Den löpande informationsöverföringen mellan
ledningsgrupp och arbetsgrupp ansvarar
ledningsgruppens ordförande för. (Närvårdsområde Tranemo)
Exempel på
kommunikationsaktiviteter
• Alla arbetsgrupper för protokoll som läggs upp på
Närvårdssamverkans hemsida, så att de är lätta att nå för
alla. (Närvårdsområde Vårgårda)
• Alla arbetsgruppers minnesanteckningar läggs upp på
Alfresco för att ordförande enkelt ska kunna gå in och se
hur arbetsgruppernas arbete fortgår. (Närvårdsområde Alingsås)
Exempel på
kommunikationsaktiviteter
• Ett nyhetsbrev tas fram i närvårdsområdet 2 ggr/år med
nyheter om vad som händer i närvårdsområdet, för att på
ett enkelt och lättillgängligt sätt synliggöra
närvårdsområdets arbete för ex. kommunen, primärvård
och sjukhus samt inåt i
närvårdssamverkansorganisationen. (Närvårdsområde Tranemo)
