Porträtt och identitet

Porträtt och identitet
Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt
konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta
med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola,
finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som
före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och
kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika
teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och
praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler
handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.
Lärarhandledning
Porträtt och identitet åk 4–6
Handledningen är ett komplement till skolprogrammet Porträtt och identitet. Den ger förslag och tips
på hur man kan arbeta vidare med temat i klassrummet. Handledningen innehåller: bildmaterial,
fakta och övningar kopplat till temat Porträtt och identitet och fyra verk från Nationalmuseums
samlingar. På grund av att målningar hängs om i museet med jämna mellanrum är det inte säkert
att det går att se alla målningarna vid en viss tidpunkt.
Verk som ingår i materialet: Pierre Bonnard Interiör med kvinna i korgstol, Judith Leyster
Gosse blåsande flöjt, Elias Martin Romantiskt landskap med gran och Carl Peter Mazer
Brorsdöttrarna Sigrid och Anna Mazér.
I Nationalmuseums samlingar finns över QMMM målade porträtt från medeltiden fram till NVMMJtal.
Olika tider har olika skönhetsideal. Ofta är porträtten idealiserade för att passa sin tids ideal.
Sedan antiken har det även gjorts porträtt som är målade för att ge en så realistisk bild av
den avporträtterade som möjligt.
Frågeställnigarna som följer är ingångar till hur man kan samtala om både äldre och samtida
porträtt samt kring hur identitet konstrueras.
Porträtt
Är det viktigt att ett porträtt är fotografiskt likt?
Hur kan man veta att porträttet ger en sann bild av den avporträtterade?
Vad är ett porträtt? Måste ett porträtt vara av en person? Kan en landskapsmålning vara ett porträtt?
Och kan ett porträtt vara ett landskap? Kan en sak vara ett porträtt?
Visar din passbild en verklig bild av dig? Hur viktigt är vad du har på dig och vilken frisyr du har på
klassfotot?
Identitet
Vad är identitet? Vem är jag? Vem är du?
Man kan säga att identitet är det som definierar en unik människa, men vad innebär det
egentligen?
Identitet handlar om en människas yttre och inre delar och hur vi upplever och upplevs. Vissa
menar att ens identitet utvecklas och förändras hela tiden.
Ett porträtt kan ge en bild av en människas identitet. En del porträtt visar hur den avporträtterade
är klädd, vart han/hon befinner sig, tittar, sitter och står. Men hur stor del av identiteten sitter i
kroppen? Speglar det yttre, i form av kläder och hur vi för oss, vilka vi är inuti?
N
Är dina tankar du? Om du skriver ner dina tankar är de fortfarande du, fast på ett papper? Kan
dessa anteckningar då ses som ett porträtt av dig? Kan ett porträtt visa vad en person tänker? Är ens
tankar en del av ens identitet?
Fyra helt olika porträtt från Nationalmuseums samlingar
Ett sätt att närma sig temat Porträtt och identitet och olika slags bilder kan vara att arbeta med att
analysera bilder och det vi ser genom att översätta ett uttryck till ett annat. Genom att byta från ett
medium till ett annat i analysen av verken, kan saker bli tydliga och nya perspektiv och frågor
uppdagas. Här följer faktatexter om verken och förslag på metoder att arbeta med porträtt som
tema utifrån denna princip.
O
Pierre Bonnard
Interiör med kvinna i korgstol, 1920
Den franska konstnären Pierre Bonnard som målade verket Interiör med kvinna i korgstol NVOM, är
kanske mest känd för sitt sätt att använda färg. I sina målningar blandade han varma och kalla
färger och la på färgen på ett speciellt vis, vilket gjorde att ytan på tavlan ger intryck av att vibrera.
I Interiör med kvinna i korgstol ser vi en kvinna nedsjunken i en vit korgstol, placerad i målningens
undre kant. Kompositionsmässigt är bakgrunden, som består av ett rum, lika viktig som personen i
bilden. Man kan tänka att rummet och personen i bilden reflekterar varandra eller står i kontrast
till varandra. Kvinnans ansikte är målat i varma orealistiska färger. Rummet bakom är målat i ljusare
färger. Rummet ser upplyst ut.
Diskutera i grupp
Speglar personen i bilden bakgrunden/rummet eller tvärtom?
Kan ett rum vara ett porträtt av en person? Hur ser ett ledset rum ut? Kan ett rum vara besviket?
Vilka färger skulle rummet vara i då? Om du skulle vara en möbel, vilken möbel skulle du vara och
varför?
Förslag på övningar kopplade till Pierre Bonnards Interiör med kvinna i korgstol
Prova att göra olika slags självporträtt
1. Gör ett emotionellt självporträtt i orealistiska färger
Använd färger som beskriver de känslor som du känner då du gör porträttet. Om du till exempel
känner dig trött och utsatt vilka färger skulle du använda då? Om du känner dig glad och
okoncentrerad, vilken färg skulle kunna förmedla det? Svartsjuk och mätt? Arg, hungrig och
irriterad? Obeskrivligt glad och förvirrad?
Ex: Välj ut ett fotografi av dig själv och arbeta i Photoshop eller annat bildredigeringsprogram.
Lek med nyanser och färger. Gör ett porträtt i blåa nyanser, ett i rött, gult o.s.v. Vad händer med
porträttet och bilden av dig själv? Jämför!
P
2. Om du var ett rum, vilket rum skulle du vara och varför?
Tänk på val av färger, former, möbler, tapeter. Vilken utsikt finns utanför rummet/dig? Skulle det
finnas fönster? Titta i inredningstidningar, bostadsannonser i tidningar, m.m. Klipp och klistra, skissa, måla, och anteckna. Sammanställ alla bilder, texter, foton, skisser till en Moodboard.
(Moodboard är ett collage av material, t.ex. bilder, texter, färger, foton, materialprover som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller en design.)
3. Gör ett självporträtt genom att fota utvalda delar av ditt rum
Tänk på vilka saker eller delar av ditt rum som beskriver dig som person. Tänk på hur du tar bilder
av dessa delar/saker, arbetar med detaljer, perspektiv, inzoomade bilder, konstrast och komposition.
3a. Guidning/visning
Den svenska samtida konstnären Magdalena Dziurlikowska har gjort ett videoverk som heter
Visning (OMMP) där man får se konstnären guida runt i sin egen lägenhet. Verket kan ses på till
exempel Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=9D6aVn5rPtg
I strikt klädsel och vårdat språk och inövade gester visar hon personliga detaljer från sitt hem.
Man frågar sig vad som händer när objekten tillhör en ”vanlig” person, är sakerna lika intressanta?
Med inspiration från Magdalena Dziurlikowskas verk, eller från en guidning på museet och som
en fortsättning och fördjupning av övning P gör varje elev en guidad visning av sitt eget rum. I
denna övning kan eleverna arbeta två och två. Den ena skriver ett visningsmanus om vad och hur
guidningen ska gå till och övar på det. Den andra personen dokumenterar visningen med videokamera och tvärtom.(Denna övning passar t.ex. som ett långtgående porträttprojekt där eleverna
får arbeta ämnesövergripande inom svenska och bildämnet med att öva på verbal presentation,
språk och bild inom svenska och bildämnet.)
4. Om du skulle vara en möbel, vilken möbel skulle du vara och varför?
Rita eller gör en tredimensionell modell av dig själv som en möbel.
Q
Judith Leyster
Gosse blåsande flöjt, 1635
Den holländska NSMM-tals konstnären Judith Leyster målade ofta bilder föreställande enstaka
personer som dricker eller hanterar något instrument. I målningen Gosse blåsande flöjt ser vi en
pojke som spelar tvärflöjt. Han vänder sin blick upp till vänster i bilden. På väggen bakom pojken
hänger en fiol och en blockflöjt. Pojkens kläder är lappade och slitna, likaså stolen som han sitter
på. Målningen är realistiskt målad, vilket betyder att den är målad för att ge intrycket av att vara så
nära verkligheten som möjligt. Målningen är både ett porträtt och ett musikstilleben (stilleben är
en motivkategori inom måleri och fotografi, som bara innehåller föremål). Målningen kan även
vara en bild av ett av våra sinnen, hörseln, då pojkens öra är noga målat och exponerat. När man
tittar på porträttet börjar man undra vem pojken är.
Diskutera i grupp
Spelar han för någon? Vad ser han? Om vi skulle kunna sätta på volymen på målningen – vilken
musik skulle då strömma ut? En glad melodi? En sorglig slinga? Skulle tonerna vara hårda eller
mjuka? Skulle någon sjunga till hans toner?
Förslag på övningar kopplade till Judith Leysters Gosse blåsande flöjt
1. Om pojken i bilden skulle spela för någon, vem skulle den personen vara? Fundera ut en person
och gör sedan ett porträtt av den personen. Fråga dig hur hon/han skulle vara. Hur skulle
hon/han se ut? Hur skulle personen vara placerad? Sitta, stå, ligga i en säng, sitta i ett annat rum?
Skulle personen vara en vän, fiende, släkting eller en främling? Finns personen bara i pojkens
fantasi?
Skriv ned dina idéer om personen och teckna ett porträtt utifrån dina idéer och anteckningar.
Eller skriv en kort berättelse om personen.
2. Har musiksmak något med ens identitet att göra? Beskriver musiksmaken dig som person? Går
det att göra ett musikaliskt porträtt? Går det att översätta musik till en bild? Eller bild till musik?
R
Spela upp olika slags musikstycken från olika musikgenrer i klassrummet. Ex. Välj tre helt olika
musikstycken, spela upp ett i taget. Låt var och en beskriva varje musikstycke med ett antal verb,
substantiv och adjektiv. Var och en gör tre olika porträtt utifrån musikstyckena och orden. Fundera
på hur orden kan bli ett porträtt. Kom ihåg att ett porträtt kanske inte behöver vara en bild av en
person utan kan vara något annat!
Gör de olika porträtten i olika material, t.ex. ett porträtt i form av ett fotomontage, ett tredimensionellt i kartong eller lera, ett annat i oljefärg o.s.v.
2a. Välj ut ett av porträtten från musikövningen ovan. Tänk vidare på vem han eller hon är. Skriv
ett brev, inköpslista/önskelista, kontaktannons med den handstil som personen skulle ha, tänk på
vilken stil, penna och papper han/hon skulle använda.
3. Spela upp olika slags musik i klassrummet medan eleverna får rita mönster i takt till musiken.
Varje elev får välja ett av mönstren att arbeta vidare med. Mönstret kan sedan tryckas upp och
användas i syslöjden.
4. Visa Leysters målning Gosse blåsande flöjt i klassrummet och spela upp olika slags musik.
Diskutera vad som händer med porträttet? Förändras uppfattningen av bilden? Hur i sådana fall?
5. Gör ett självporträtt eller porträtt av någon annan som du känner i form av en Spotify-lista.
Vilka låtar skulle du välja och varför? Vilken låt skulle ligga först? Och vilken låt skulle avsluta din
lista? Var och en spelar upp sina listor.
S
Elias Martin
Romantiskt landskap med gran, 1768–1780
Den svenska målare Elias Martin är kanske mest känd för sina landskapsskildringar. Under NTMMJ
talet bestod den svenska bildkonsten mest av porträtt men under senare NTMM-tal/tidigt NUMMJtal
breddades bildmotiven och stilleben, genrebilder samt interiörer blev vanliga motiv. Intresset för
naturen vaknade också till liv under den här tiden vilket kom till uttryck i Martins måleri. Han vistades i England och inspirerades av den engelska landskapskonsten som ofta skildrade den fria och
vilda naturen. I Romantiskt landskap med gran, ser vi en vindpinad, lätt böjd gran skildrad mot en
mörk bergsbakgrund. Landskapet är noga målat men känns nästan overkligt och överdrivet. Man
undrar om platsen fanns på riktigt eller om det är en fantasiplats. Frågan är om Martin verkligen
var på en plats som såg ut som den på bilden när han gjorde målningen. Det är troligt att han inte
var på platsen utan att han inspirerats av olika platser och olika bilder av naturen när han gjorde
målningen. Landskapsmålningen skulle kunna vara ett inre landskap. Alltså ett porträtt av en persons tankar eller känslor.
Diskutera i grupp
Kan ett landskap ses som ett porträtt av en människa?
Om Martins målning Romantiskt landskap med gran vore ett självporträtt av konstnären, hur tror du
att han skulle se ut på riktigt och vad skulle han tänka på just när landskapet gjordes?
Förslag på övningar kopplade till Elias Martins Romantiskt landskap med gran
Porträtt som landskap/landskap som porträtt
1. Titta noga på Martins målning Romantiskt landskap med gran och fundera på vilka känslor landskapet väcker hos dig. Diskutera sedan tillsammans upplevelserna i större grupper. Skiljer sig din
uppfattning om landskapet mot någon annans uppfattning eller väcker det liknande känslor?
2. Om du vore ett landskap hur skulle det se ut? Och varför? Kan du göra en bild av dig själv som
en plats eller ett landskap? Platsen eller lanskapet kan vara helt påhittat.
T
3. Ljudporträtt: Välj ut en plats utomhus som du tycker speglar din person på något vis. Fundera på
hur är du som person? Trivs du på någon speciell plats där du kan vara dig själv? (Det kan vara en
stig i skogen, en speciell del av skolgården, utanför din favoritaffär, under ett träd o.s.v.).
En field recording (eller phonography) är en term som används för all slags ljudinspelning som
sker utanför en inspelningsstudio, men det är också en metod som används för att dokumentera
naturliga ljud för t.ex. filminspelningar. Inom experimentmusik används också field recordings.
Var och en använder sig av field recordings-metoden och gör ett ljudporträtt av sin utvalda plats.
Ljud kan spelas in med digitalkameror, filmkameror eller vissa mobiltelefoner. Samla in allt ljudmaterial och arbeta enskilt eller i grupp med att göra olika ljudporträtt och kompositioner av
platsen genom att mixa ljudet i ett ljudprogram. (Det finns gratis ljudprogram som går att installera
på datorer som t.ex. Audacity för Pc och Garageband för Mac).
U
Carl Peter Mazer
Brorsdöttrarna Sigrid och Anna Mazér, 1858
Som ung studerade Carl Peter Mazer vid Konstakademien i Stockholm. NUOR följde han med sin
pappa till Paris och började studera vid Antoine-Jean Gros ateljé där han bland annat fick lära sig
att teckna och måla historiska motiv.
I slutet av NUPM-talet reste Mazer till Ryssland där han bodde under en längre period. I Ryssland
arbetade han som porträttmålare, lärde sig fotografera och öppnade en fotoateljé. Från Ryssland
åkte han till Kina. I Kina ägnade han sig åt att måla märkliga porträtt, troligen inspirerad av
kinesisk konst.
När han kom tillbaka till Stockholm NURQ hade han svårt att försörja sig på sin konst och
började fotografera.
I målningen Brorsdöttrarna Sigrid och Anna Mazér, ser vi två flickor och en liten svart katt. Den
ena brorsdottern tittar rakt fram ut ur målningen och möter på så vis betraktarens blick. Den andra
brordottern sitter vriden inåt i bilden och med ena armen kring sin syster. Med sin andra hand
håller hon ett snöre som katten huggit fast i. Det råder en märklig stämning i bilden.
Diskutera i grupp
Liknar bilden ett fotografi? Skulle bilden kunna vara ett fotografi?
Känns det som en verklig avbildning av brorsdöttrarna? Eller en påhittad?
Titta på deras blickar, ansiktsuttryck, kläder? Vad har de för humör och sinnestillstånd?
(glada, ledsna, arga, förvirrade o.s.v.).
Tror du att brorsdöttrarna gillar varandra?
På vad för plats är brorsdöttrarna avbildade?
Hur ser katten ut? Vad tror du katten heter?
V
Hur brukar bilder/porträtt av barn se ut?
Jämför Judith Leysters målning Gosse blåsande flöjt med Carl Peter Mazers Brorsdöttrarna Sigrid och
Anna Mazér. Vad ser du för likheter eller skillnader?
Förslag på övningar kopplade till Carl Peter Mazers Brorsdöttrarna Sigrid och Anna Mazér
1. Gör en liten undersökning i skolan i anknytning till Mazers barnporträtt
Leta efter bilder och porträtt föreställande barn. Titta i tidningar, på nätet, i reklamannonser, böcker m.m. Klipp ut och spara ner alla bilderna och samla ihop dem i klassrummet. Arbeta i mindre
grupper med att sortera och kategorisera barnbilderna. Finns det olika slags bilder? Hur ser de ut?
Titta på ansiktsuttryck, blickar, vilka platser barnen är avporträtterade på. Hur ser deras kläder ut?
Finns det några likheter mellan de olika bilderna? Skillnader? Jämför de ihopsamlade barnporträtten med Mazers målning, diskutera likheter/skillander. Är det skillnad på bilder/porträtt
av vuxna och barn?
2. Hur skulle du själv vilja bli avporträtterad?
En del av porträtten som finns på Nationalmuseum är gjorda efter beställning av den som visas på
bilden. Det kunde vara detaljerade beställningar till konstnären om hur beställaren skulle sitta, vilka
kläder hon/han skulle ha på sig, vilka saker som skulle vara med i bilden, plats, vinklar och till och
med vilka färger som skulle användas när konstnären målade bilden.
Övning
Var och en skriver ner en beställning på hur ett porträtt av dem själva skulle se ut. Tänk på allt från
vilken plats, vilka saker som ska finnas med, möbler, hur han/hon ska placeras i bilden, sitta, stå,
titta ut ur bilden, i profil, närbild, helfigur, bakgrund, Fotografi? Målning? Skulptur? Teckning?
Video? m.m. Eleverna byter beställningar med varandra och genomför dem.
NM
Pierre Bonnard, Interiör med kvinna i korgstol
Judith Leyster, Gosse blåsande flöjt
Elias Martin, Romantiskt landskap med gran
Carl Peter Mazer, Brorsdöttrarna Sigrid och Anna Mazér
Så här hittar du
Judith Leyster
Gosse blåsande flöjt
Renässans
Holland
Flandern
1600-tal
Sverige
1800-tal
Frankrike
1800-tal
Elias Martin
Romantiskt landskap med gran
Plan O
Samlingar av måleri
och skulptur från
renässans till tidigt
NVMM-tal
Frankrike
1700-tal
Ikoner
Pierre Bonnard
Interiör med
kvinna i korgstol
Tillfälligt nedtagen
Sverige
Europa
1700-tal
Carl Peter Mazer
Brorsdöttrarna Sigrid
och Anna Mazér
Tillfälligt nedtagen
www.nationalmuseum.se
Nationalmuseum samarbetar med
Accenture, Svenska Dagbladet,
Fältman & Malmén
och Grand Hôtel Stockholm