JAG, DU, HAN, HON

Amélie Lundahl: Trädgårdsflicka, 1885. Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Ainur Nasretdin
JAG, DU, HAN, HON
PORTRÄTT OCH SJÄLVPORTRÄTT I KONSTEN
Konstmuseet Ateneums skolmaterial
Text: Satu Itkonen och Erica Othman
Ombrytning: Suvi Wirman
Översättning: Barbara Cederqvist och Tomi Snellman
Produktion: Konstmuseet Ateneum 2016 1
UTSTÄLLNINGAR:
Historier inom finsk konst (samlingsutställning)
Alice Neel (10.6.–2.10.2016)
TILL LÄRAREN ELLER
GRUPPLEDAREN
Detta material är avsett för skolor och fokuserar på porträtt
och självporträtt i bildkonsten på Konstmuseet Ateneums
samlingsutställning Historier inom finsk konst. I materialet ingår
också avsnitt som hänför sig till våra tillfälliga utställningar (15.8–
2.10.2016 Alice Neel, det moderna livets målare och 28.10.2016–
5.2.2017 Amedeo Modigliani). I slutet av materialet har vi också
samlat uppgifter om Ateneum.
Här hittar du frågor, förslag till diskussioner samt uppgifter som kan
göras endera före eller efter ett museibesök. Vi rekommenderar att
grupperna bokar en guidning för sitt besök. Våra temaguidningarna
för skolor Människobilder (porträtt, självporträtt) är speciellt
anpassade för ändamålet.
Skolguidningars temasidor.
Materialet kan användas för olika åldersgrupper.
MATERIALETS ÄNDAMÅL:
• att göra konstens porträtt och självporträtt kända och att få
eleverna att associera det de sett i museet med i sitt eget liv och med
samtidskulturen
• att ge verktyg för att granska och använda konstbilder samt att
stärka elevens förmåga att läsa bilder och till kritiskt tänkande
• att stärka elevens samspelsförmåga
• att stärka uppfattningen om att det inom konsten finns många
frågor och öppna svar: konsten är en språngbräda för ifrågasättande,
lek, nya insikter och nya synsätt.
Slå också upp Ateneums temaguidningar på webben: i guidningarna
beaktas både museet och de allmänna målsättningarna för
undervisningen i grundutbildningens läroplan. Läs mera.
2
OM PORTRÄTT OCH
SJÄLVPORTRÄTT
Människan är ett evighetsmotiv i konsten; porträtt av människor
har gjorts redan i tusentals år. Rötterna går starkt tillbaka också
till antikens Grekland och Rom, där människor förevigades såväl
i statyer som på mynt. Ett porträtt som konstnären gör av sig själv
kallas självporträtt. Innan fotografiet uppfanns bevarades människors
drag i form av handgjorda bilder som också beskrev personens
karaktär, egenskaper och ställning för kommande generationer.
Porträtt transporterades som hälsningar från en person till en
annan i form av små medaljonger eller andra små bilder. Från de
tidigare porträtten och självporträtten går en fascinerande väg till
dagens sociala medier och selfiekulturen, och också i övrigt till
bildöverflödet i våra liv. Porträtt och självporträtt inspirerar oss till
att fundera över varför just dessa människor skulle avporträtteras och
vad bilderna berättar för oss.
I Ateneums samlingsutställning Historier inom finsk konst ingår
nästan etthundra porträtt och självporträtt. Finska Konstföreningen
började samla sådana på 1800-talet. I sal 6 hänger porträtt längs
hela väggen som ett porträttgalleri. När man började uppskatta
konstnärer och inse deras betydelse som den nationella kulturens
bärare, började man också beställa porträtt och självporträtt av dem
för offentliga samlingar.
Alla verk som ingår i detta material och som ägs av Ateneum finns
också på utställningen. Du kan också bläddra bland porträtt och
självporträtt på Nationalgalleriets sidor. På samlingarnas webbplats
finns också audioguider för flera porträtt.
ÄR BILDEN SANN?
Alla bilder, såväl de målade som fotografier, visar delar av liv, men
de kan också ljuga. Konstnären kan ha strävat efter ett resultat som
tilltalar beställaren framför allt när det gäller porträtt av regenter och
berömda eller bemärkta personer. Därför kan betraktaren inte vara
alldeles säker på att hundra år gamla porträtt är helt sanningsenliga.
VARM OCH NÄRA
I sina självporträtt kan konstnärer undersöka sig själva utan
förbarmande och också blotta sin egen sårbarhet. Ibland har
konstnärer medvetet avbildat sig själva i en viss roll. Ofta har de valt
modeller som har stått dem nära såsom den egna familjen, och då
kan porträttet förmedla en stark känsla av tillgivenhet och värme.
Ibland förefaller det visserligen som om konstnären skulle vara
direkt hånfull eller kritisk i förhållande till sin modell, och framför
allt när det gäller skämtteckningar har konstnärerna hämningslöst
överdrivit modellens karaktär.
PORTRÄTT AV MÄNNISKAN IDAG
I dag omges vi av bilder, och de flesta människor bär hela tiden en
kamera med sig i sin mobiltelefon. Reklamer, webben, tidningarna
och televisionen är fulla av bilder på människor för att genom dem
förmedla information, sälja, intervjua och påverka. Reklamernas
personer är ofta bildbehandlade så att de ser unga och vackra ut –
bildbehandling är numera så enkelt att vem som helst kan göra det.
3
NÄR DU SER PÅ PORTRÄTT –
FRÅGOR, FUNDERINGAR:
Vad är det första du lägger märke till?
Vad kan du dra för slutsatser av att se på personen; personens
klädsel, ställning och miljö?
Vilka frågor väcker målningen hos dig?
Vad tror du personen på porträttet skulle vilja säga om sig själv?
Självporträtt: hur förhåller sig konstnärens blick till sig själv
(psykologiserande självrannsakan, iakttagande av ålderstecken eller
framhävs rollen som konstnär)?
Vad berättar bilden om modet och annat kulturhistoriskt (inredning,
mode, gester och ställningar)?
Vilken roll spelar den avbildades händer, vad kan man avläsa av
andra gester?
Ser bilden på dig eller du på bilden? (När du går förbi bilden, känns
det som om personen på bilden skulle följa dig med blicken?)
Hurdan stämning är det i bilden?
Skulle du vilja träffa personen? Varför – varför inte?
Om personen på bilden skulle kunna tala med dig, vad skulle hen
säga?
När ni har gått igenom materialets bilder och besökt museet, fundera
tillsammans över om det finns några skillnader och likheter mellan
porträtt och självporträtt.
Vad skulle personen på bilden kunna göra härnäst? Vart skulle hen gå
ifrån bilden?
Vad lämnar bilden osagt? Finns där någon gåtfullt?
Vilket slags maktutövning förknippas med bilden (hänvisning till
ekonomisk, juridisk eller politisk makt: porträtt enkom beställda av
förmögna personer, regenter och makthavare)?
På vilket sätt framhålls förhållandet mellan modellen och konstnären
(familjeporträtt, maka/make, barn och konstnärskolleger,
känslouttryck, förhållande mellan konstnär och modell)?
4
UPPGIFT: SMYGTITTANDE.
FÖRSLAG TILL ATT FOTOGRAFERA OCH
BEVARA BESÖKET.
Ni kan fotografera och filma på Ateneums samlingsutställning för
privat bruk, men utan stativ, blixt eller selfiepinnar. Fotografera
museibyggnaden och verk som har gjort intryck på er och återgå till
dem när ni är i skolan igen. Diskutera verk, deras motiv och vilka
tankar de har väckt. Använd verk som idéer och utgångspunkter för
egna bilder. Vi önskar att ni inte tar fram kamerorna förrän i slutet.
TEHTÄVÄ:
När du nästa gång sitter på ett kafé, i en buss eller kanske i ett
tåg, iaktta någon viss person en stund (men ändå inte så att det
blir störande). Vad kan du dra för slutsatser endast utgående från
utseendet eller gestalten och ställningen? Vilken liten historia skulle
du kunna berätta om personen? Försök utan att personen märker det
inta samma ställning. Hjälper det dig att få en bättre uppfattning?
BILDEN SKRIVER BREV..
Bildgransknings- och skrivuppgift.
Individuellt, parvis eller i grupp. Välj ett konstverk ur materialet.
Eller: om ni besöker museet kan du fotografera ett porträtt eller
självporträtt som tilltalar dig. Nu vill personen på bilden skriva
ett meddelande till dig: tankar, ord, en hel dikt eller ett brev. Vad
skriver personen? Fundera och skriv i lugn och ro i jagform. När du
är färdig kan du byta bild och text med ditt par. Uppföljning genom
diskussion.
5
SJÄLVPORTRÄTT I ATENEUMS SAMLINGAR
Granska och teckna en bild.
Titta tillsammans på ett sådant självporträtt i uppgiftspaketet där
man ser ett ansikte rakt framifrån. Gå igenom ansiktets proportioner.
Vad tror ni om följande påståenden:
• Ögonen ligger mitt emellan hjässan och hakan.
• Nästippen ligger mitt emellan ögonen och hakan.
• Munnen är mitt emellan näsan och hakan.
• Mungiporna ligger på samma lodräta linje som ögonens centrum.
• Öronens övre del är i höjd med ögonbrynen.
• Öronens nedre del är i höjd med nästippen.
Är det så? Ta en spegel till hjälp (skolans aula, toalettens spegel eller
en fickspegel), ta papper och penna med dig och teckna ditt eget
ansikte med hjälp av spegeln. Kom ihåg att varje människa är unik:
alla är olika och individuella.
BILDGRANSKNINGSUPPGIFT:
JAG SOM BILD.
ELIN DANIELSON-GAMBOGI (1861–1919) har avbildat sig
själv i halvprofil, till hälften vänd mot betraktaren eller en spegel. I
ena handen har hon en palett med oljefärg och i den andra en tunn
pensel. Det ser ut som om konstnären målade sig själv med höger
hand, men i spegeln blir bilden spegelvänd: vänster hand ser ut som
höger. Vilket är sant? Ljusets strålar mildras av en tunn gardin. Ljuset
tecknar en kontur runt konstnärens huvud. Kommer det in ljus från
andra håll än från fönstret? Hur ser konstnären på sig själv?
HELENE SCHJERFBECK (1862–1946) gjorde totalt omkring 40
självporträtt under flera olika decennier, till och med efter att hon
hade fyllt 80. Här är hon 50 år gammal.
Elin Danielson-Gambogi : Självporträtt, 1900. Ateneum, saml. Antell. Bild: Finlands Nationalgalleri / Kari Soinio.
Helene Schjerfbeck: Självporträtt, 1912, Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
UPPGIFT: ANSIKTETS DIMENSIONER.
Jämför de båda tidiga och begåvade finländska kvinnliga
konstnärernas, Elin Danielson-Gambogis och Helene Schjerfbecks
självporträtt med varandra. Ser du likheter, olikheter?
Försök sedan sitta på samma sätt framför en spegel, rak i ryggen med
blicken åt ena hållet. Hur känns det? Skriv ett kort meddelande till
en tilltänkt konstnärsvän i jag-form ”Jag vill att det en gång ...” Ni
kan läsa hela gruppens texter högt i tur och ordning.
6
Alpo Jaakola:, Självporträtt i tält, 1957, Ateneum.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Yrjö Saarinen: Självporträtt, 1940,, Ateneum.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Janne Mäkinen.
UPPGIFT: SELFIE PÅ KONSTNÄRENS SÄTT.
Vi gör bilder och behöver kameror samt material för att göra bilder.
Uppgift: Se noga på målaren Yrjö Saarinens (1899–1958)
konstnärssjälvporträtt. Vilken bild vill konstnären förmedla av sig
själv, vad berättar bilden för dig? Ta sedan en selfie av dig själv eller
teckna eller måla ditt ansikte på papper med hjälp av en spegel. Om
du tog en selfie, skriv ut den i A4-format på papper. Häng upp era
självporträtt på väggen och diskutera dem.
UPPGIFT: I EGNA CIRKLAR.
Konstnären Alpo Jaakola (1929–1997) var 28 år gammal när han
målade detta gåtfulla porträtt av sig själv. Vad är det som pågår i
bilden?
Fundera på var du trivs. Om du nu skulle kunna gå dit, vad skulle
du ta med dig? Människor, föremål, husdjur? Gör en bild av motivet
med valbar teknik. Bygg upp porträttet så att man ser något viktigt av
dig själv, något annat än ditt ansikte. Låt föremålen berätta något om
dig – till exempel något som du tycker väldigt mycket om.
7
Det ena porträttet i bildparet är mycket vardagligt och förefaller
verkligt, medan kvinnan i det andra alldeles tydligt poserar i dräkten
för en viktig roll. Det ena har konstnärens släkting som modell och
det andra är ett beställningsarbete av en utomstående.
När en konstnär står framför sin modell avbildar hen inte bara
modellen, utan också sitt eget förhållande till personen. Ibland
avslöjar också verkets titel hur konstnären har förhållit sig till
uppgiften. Är förhållandet avlägset och något försiktigt eller direkt
och varmt? Hur kan man beskriva en modells karaktär, hens
innersta? Hens drömmar, rädslor eller anseende? I hur hög grad
överför konstnären sina egna känslor på modellen?
Maria Wiik: Porträtt av sångerskan Ida Basilier-Magelsen i rollen som Philine i operan Mignon, 1887.
Ateneum, saml. Antell. Bild: Finlands Nationalgalleri / Antti Kuivalainen.
TANKEUPPGIFT:
SKÖNHETEN LIGGER I BETRAKTARENS
ÖGA.
Hugo Simberg: Faster, 1898. Ateneum, saml. Antell.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Kari Soinio.
PORTRÄTT FRÅN ATENEUMS SAMLINGAR
8
Tyko Sallinen, Mirri i svart, 1911, Ateneum.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Jukka Romu.
UPPGIFT: EN NATURLIG BILD
Fotograferings- och diskussionsuppgift, kameror behövs. Låt ditt
par ta 5–10 bilder av dig i någon vardaglig situation där du inte alls
poserar. Välj sedan vardera den mest intressanta av bilderna, en som
berättar något nytt om dig själv eller där du ser naturligast ut. Valde
ni samma bild? Visa bilderna för de övriga i gruppen och berätta av
vilken orsak ni valde favoritbilden.
Antti Favén: Konstnären Fahle Basilier, 1922. Ateneum, saml. Ahlström.
Bild: Finlands Nationalgalleri / Kari Soinio.
UPPGIFT: STÄLLNING OCH INSTÄLLNING
Konstnären Antti Favén (1882–1948) var en skicklig och populär
porträttmålare. I detta porträtt har modellen intagit en mycket
avslappnad ställning.
Grupparbete, 3–4 personer. Var och en skriver tre mycket olika
adjektiv på papperslappar. Samla ihop pappren. (Alternativt: läraren
skriver adjektiven på förhand). En frivillig tar en lapp och intar en
ställning som hen tycker bäst motsvarar adjektivet. De andra tittar
och gissar ”Vilket är adjektivet? Vilken är attityden?” Ta bilder av
varandra med kameran och fundera på bildvinkel, beskärning av
bilden och från vilket avstånd bilden ska tas. Passar en svartvit bild
här? Finns här något bekant?
9
Diskussions- och porträtteringsuppgift. Denna målning är ett
miljöporträtt. På ett sådant avbildas modellen i en hem- eller
yrkesmiljö som för modellen själv är viktig, eller så att modellen
arbetar med något som för hen är kärt och typiskt. Finlands första
professor i konsthistoria, J. J. Tikkanen (1857–1930), var en viktig
person med tanke på Ateneums historia. Han undervisade blivande
forskare, men verkade samtidigt i över 30 år som sekreterare och
ordförande för Finska Konstföreningen.
Inled med att diskutera med ditt par: Om någon skulle måla ett
porträtt av dig: Hur skulle du vara klädd? Vilka föremål eller saker
skulle du vilja ha med på bilden? Var skulle du vilja att porträttet
målades? Skulle du sitta eller stå – i vilken ställning? Skulle du vara
ensam eller skulle du vilja ha någon annan med på bilden? När ni
har diskuterat, gör porträtt av varandra på det sätt modellen önskar.
Tekniken är fri.
Wilho Sjöström: Porträtt av professor J. J. Tikkanen, 1913. Ateneum, saml. Hallonblad. Bild: Finlands Nationalgalleri / Antti Kuivalainen.
UPPGIFT: JAG I ETT PORTRÄTT.
10
ALICE NEEL –
DET MODERNA
LIVETS MÅLARE.
UTSTÄLLNING I ATENEUM 10.6–2.10.2016
Den amerikanska målaren Alice Neel (1900–1984) gick sin egen
väg – en stark och modig kvinna i en konstvärld där männen
dominerade. Neel hörde till 1900-talets mest betydelsefulla
figurativa målare d.v.s. målare som föredrog föreställande motiv, men
hon blev bättre känd först på 1970-talet då också den amerikanska
feminismen fick sin röst hörd. Hennes uttrycksfulla och oförskönade
porträtt har ändå gjort starkt intryck både på hennes egna samtida
och på moderna konstnärer världen över.
Ateneums utställning presenterar 71 målningar av Alice Neel
från åren 1926–1984. Neel bodde under större delen av sitt liv på
Manhattan i New York. Hennes porträtt har en dramatisk kraft. Hon
kallade sig själv ”en samlare av själar”, som ständigt försökte hitta
något överraskande och väsentlig hos sina modeller. Som modeller
har hon haft familjemedlemmar, konstnärsvänner, författare
samt en brokig skara representanter för olika samhällsklasser och
subkulturer.
Neel karaktäriserade själv sin konst som en kombination av realism
och expressionism. I hennes konst kan man se influenser främst från
nordeuropeiska målare, speciellt viktiga var bl.a. Edvard Munch,
Oskar Kokoschka och Vincent van Gogh. Hon följde också aktivt
med sin tids amerikanska konst men lät sig aldrig ledas av några
modeströmningar.
Beträffande skolgrupper rekommenderar vi Neels utställning främst
för lite äldre elever. Vid varje konstverk i utställningen finns korta
presentationstexter.
11
Använd en icke-permanent tuschpenna (penna för stordia eller
whiteboard). Se på dig själv i spegeln, slut ena ögat och gör ett
självporträtt genom att rita dina konturer direkt på spegeln (eller
på en stordia som är fäst på spegeln med tejp). Modellen kan också
hålla en plexiskiva framför ansiktet så att en annan elev kan rita
direkt på den. Fotografera slutresultatet.
ALTERNATIV, LÄNGRE UPPGIFT: Om du använder stordia
kan du överföra bilden med hjälp av dokumentkamera (eller
overheadprojektor) genom att teckna den reflekterade bilden t.ex.
med oljekrita på brunt kraftpapper. Kombinera era porträtt och måla
ett grupporträtt!
UPPGIFT: KARIKATYR
Det är lätt att gissa att Alice Neel inte var speciellt förtjust i personen
på porträttet. En karikatyr är en skämtteckning av en människa där
dragen förstoras eller förminskas så att vissa delar av ansiktet eller
kroppen framhävs. Ofta är huvudet större än resten av kroppen.
En bra karikatyr liknar sin förebild och betonar ofta också ett visst
karaktärsdrag, gärna på ett roligt eller mindre smickrande sätt. Kan
du göra en karikatyr av dig själv? Nätet är fullt av videor och direktiv
om hur man gör en karikatyr. Vågar du fatta pennan?
Alice Neel: Jackie Curtis och Ritta Redd, 1970. The Cleveland Museum of Art, Leonard C. Hanna Fund.
Bild: The Cleveland Museum of Art. © Estate of Alice Neel
Till höger på bilden sitter Jackie Curtis (John Curtis Holder Jr., 1947–
85), en mångsidig artist och författare som ibland klädde ut sig till
kvinna. Han var en av den berömde Andy Warhols ”superstjärnor”
på 1960- och 1970-talet. Alice Neel målade ofta personer som
representerade olika sexuella och kulturella minoriteter.
Alice Neel: Audrey McMahon, 1940, Estate of Alice Neel.
Bil: Malcom Varon
UPPGIFT: MOT SPEGELN.
12
Alice Neel: Självporträtt, 1980, National Portrait Gallery, Smithsonian Institution.
Bild: National Portrait Gallery, Smithsonian Institution / Art Resource / Scala, Florence 2015
Alice Neel: Joey Skaggs, 1967, privatsamling. Bild: Malcom Varon
TILLRÄCKLIGT COOL.
DISKUSSIONSUPPGIFT.
När porträttet målades var mannen på bilden, Joey Skaggs, en
ung multimedia- och performancekonstnär. Tillsammans med
konstnären ser vi på honom något underifrån. Den avslappnade
ställningen och den nonchalanta klädseln avslöjar mycket om
personen. Kroppen fyller bildytan helt och hållet, uppifrån och ned.
Vad tycker han om att stå modell? Är han tillräckligt cool?
GAMMAL MÄNNISKA PÅ BILD.
DISKUSSIONSUPPGIFT.
I reklamer ser man sällan gamla människor. Livet förefaller ofta
vara fyllt av unga. Men om människan ändå är gammal, ensam, sjuk
eller olycklig? Alice Neel avbildade ofta sina modeller nakna, direkt
och utan smicker. Här har hon målat sig själv som 80-åring, utan
kläder. Hur ser hon på sig själv i spegeln? Är hon överseende eller
skoningslös?
13
MUSEIBESÖK
Tala med eleverna om museibesöket på förhand – också om hur
man uppför sig i ett museum: varför är det förbjudet att springa
(konstverkens säkerhet), att tala med hög röst (beaktande av andra
besökare, god sed) eller att röra vid konstverken (värdefulla, unika,
gamla konstverk)? En bra minnesregel är att man ska stå på minst en
armslängds avstånd från väggar och konstverk.
Om ni har beställt en guidning kan ni önska er en tur som
koncentrerar sig på 3–4 konstverk. När man diskuterar i lugn och ro
framför några få konstverk fastnar de bättre i minnet. När ni samlas
runt ett verk (kanske sittande på golvet), se till att passagen är fri
för andra besökare. Innan turen börjar kan ni komma överens med
guiden om vad turen ska fokusera på. I garderoben kan man låna
skrivunderlag, men tag med egna papper och pennor.
EFTER MUSEIBESÖKET:
Vad minns ni? Något särskilt verk? Byggnaden? Någon rolig
händelse? Skriv tillsammans en text/berättelse om besöket.
Använd foton som ni (eller läraren) tog. Om ni vill kan ni skicka en
gemensam respons till museets team för publikarbete på adressen
[email protected].
ATENEUM I ETT NÖTSKAL:
• Konstmuseet Ateneum öppnades för publiken redan 1888.
I byggnaden fanns då två konstskolor (undervisning i både
bildkonst och konstindustri) samt två museisamlingar (bildkonst
och konstindustri).
• I byggnaden finns nu endast Konstmuseet Ateneum samt
Nationalgalleriets gemensamma funktioner (konservatorer,
museiteknik samt arkiv-, forsknings- och biblioteksverksamhet).
• Ateneum är en del av Nationalgalleriet. Nationalgalleriets två
andra museer är Museet för nutidskonst Kiasma samt Konstmuseet
Sinebrychoff.
• I Konstmuseet Ateneums konstsamlingar ingår totalt tusentals
konstverk (bland annat målningar, teckningar, skulpturer
och grafiska verk). Av dem visas endast en mycket liten del i
samlingsutställningen. Största delen finns i lager, en del verk är
utlånade till utställningar i finska eller utländska museer, en del
är deponerade bland annat i Finlands ambassader på olika håll i
världen. Samlingarna finns också på webben.
• Konstsamlingarna ägs av finska staten; vi kan alltså säga att de är
hela det finska folkets gemensamma egendom.
• Museet har en möjlighet att öka samlingen med några konstverk
varje år.
• Museet har 300 000 – 400 000 besökare årligen.
• I museet arrangeras många verkstäder, guidningar och olika
evenemang.
• Guidningar och guider: endast museets egna guider och lärare med
sina elevgrupper har rätt att guida i Ateneum. Se närmare på
museets webbsidor.
• Fotografering: Det är tillåtet att fotografera både på Ateneums
samlingsutställning och på Alice Neels utställning, men endast för
privat bruk och utan stativ, blixt eller selfiepinne.
• Anvisningar inför museibesök hittar du här. 14