1
STORMAKTSTIDEN
Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet
en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare har
Sverige varit så stort.
Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?
Sveriges grannländer som konkurrerade om makten i Östersjöområdet var ganska
svaga. Ryssland, Polen och Tyskland låg alla i krig och den danska armén var för
liten.
Sverige började tjäna mycket pengar på vår export av tjära, koppar och järn. Pengarna
gjorde att kungen hade råd att hyra soldater som hade kriget som yrke, så kallade
legoknektar.
Det var lugnt inom landet och Sverige hade bra ämbetsmän som såg till att skatterna
drevs in och användes effektivt.
Gustav II Adolf införde en ny stridsteknik som gjorde armén rörligare under ett slag.
Kanoner var tunga och flera hästar måste hjälpa till att dra dem. Arméerna var därför
ganska stillastående när ett slag väl börjat. De svenska kanonerna var lättare och vi
kunde därför ge eld och sedan rycka framåt eller rikta om kanonerna om fienden
plötsligt kom från sidan.
Soldaterna som sköt slogs också mer effektivt. I stället för att springa tillbaka och
ladda om geväret när de skjutit, fortsatte de framåt och gick över till att använda sina
sablar eller satte på bajonetter. Den svenska armén var bra på närstrid
Den svenska armén var också vältränad och kunde röra sig snabbt i små grupper på
slagfältet. Små grupper var lättare att ge nya order och styra om mitt under slaget om
detta skulle behövas.
Vi var en militärstat där nästan alla resurser gick till armén och flottan. Att de flesta
svenska fick leva väldigt fattigt struntade de styrande i. Eftersom det inte fanns någon
demokrati behövde man inte bry sig om att folk var missnöjda. Man hade den kung
man hade och var man missnöjd gick det inte att rösta fram en ny kung.
Var Sverige verkligen en stormakt?
En stormakt är ett land som kan påverka världshändelser genom att få igenom sin vilja.
Sverige kunde detta – genom att använda våld. Men vi var ingen ekonomisk stormakt, ett rikt
land som USA och Kina är idag. Vi var inte heller en kulturell stormakt som USA är. En
kulturell stormakt sprider sin kultur (kläder, matvanor, musik …) till andar länder. Bara i
Sverige kallas perioden för svensk stormaktstid.
2
Kontrollen över Östersjöområdet var det man främst bråkade om, men varför?
All viktig handel i norden gick över Östersjön. Vägarna var dåliga under 1600-talet och det
fanns ju varken bilar eller järnvägar, så det var fartygen som gick lastade med varor mellan
länderna. När ett fartyg kom in i en hamn var de tvungna att betala en avgift – en tull, och det
tjänade landet mycket pengar på. Målet var att kontrollera så mycket land som möjligt runt
Östersjön och att tjäna mycket pengar på tullavgifterna. Dessutom var det ju bra att skaffa nya
landområden för då fick man fler invånare som var tvungna att betala skatt. Slutligen var det
en stor ära att vara kung över ett stort land!
Sverige blev en ”stormakt” genom krig. Varför bröt kriget ut?
1611 ärvde Gustav II Adolf tronen efter sin far som i sin tur var en av Gustav Vasas söner.
Den nye kungen var bara 17 år när han blev kung och han ärvde fiender efter sin far. Danmark
och Sverige var gamla fiender – arvfiender. Båda länderna ville vara störst och mäktigast i
norden och krig bröt ut då och då.
Polens kung Sigismund var Gustav II Adolfs kusin och han tyckte att han hade större rätt att
bli kung i Sverige.
Ryssland ville ha kontrollen över de östra delarna av Östersjön, framför allt gränsområdena
mellan Finland och Ryssland. Finland tillhörde Sverige, vilket gjorde att Ryssland stred om
gränsen mellan sina båda länder. Krig vid gränserna bröt ofta ut.
Norra Tyskland hade kust mot Östersjön och där fanns rika hamnstäder som drog in höga
tullinkomster.
Nu hade den svenske kungen tur! Ryssland var ganska svagt för tillfället och I Tyskland bröt
det ut ett krig som den svenske kungen kunde utnyttja.
Tyskland var egentligen inte ett land, utan bestod av flera småriken som alla styrdes av en
liten furste. Över alla furstar styrde kejsaren – Ferdinand. Furstarna ville ha mer makt och
kejsaren ville att de skulle lyda honom. Kejsaren var katolik och många av småfurstarna var
protestanter. Det blev krig om makt och religion.
Gustav II Adolf bestämmer sig för att inte bara kriga mot Ryssland, Polen och Danmark utan
också anfalla Tyskland. Gustav II Adolfs farfar Gustav Vasa hade ju gjort Sverige till ett
protestantiskt land och katoliker till sina fiender. Gustav II Adolf sa nu att han skulle hjälpa
sina protestantiska vänner i Tyskland att ”försvara den rätta tron”. Vi vet inte om han menade
vad han sa eller om han bara använde religionen som ursäkt. De rika tyska kuststäderna
lockade!
Kriget i Tyskland som Gustav II Adolf drog in Sverige i kallas för det trettioåriga kriget, för
så länge pågick det. Nästan alla europeiska stater var någon period inblandade i det
trettioåriga kriget som var det första europeiska storkriget. Tysklands befolkning minskade
från 15 miljoner till 10 miljoner. Alltså med var tredje person! Inte i något tidigare krig hade
så många civila (människor som inte var soldater) dött.
3
Hur gick det för Sverige i kriget och hur stort blev Sverige?
I den svenska armén var bara en femtedel svenskar. Resten var legoknektar som kungen hyrt
in. I det största slaget i Europa på hundra år vid byn Breitenfeld i Tyskland, vann Sverige
1631. Slaget varade i sju timmar och över 12 000 människor dog. Men bara ett år senare, den
6 november 1632 dödas Gustav II Adolf i ett slag utanför den tyska byn Lützen. Det var
dimma och kungen red vilse. Han träffades av ett skott i halsen och hans häst skenade in i
dimman och kanonröken rakt in bland fienderna. Kungen omringades av ryttare som stack ner
honom.
Året efter sin seger fortsatte Gustav II Adolfs arméer slåss och plundra i Tyskland.
Protestanterna i Tyskland såg honom som hjälte och kallade honom ”Lejonet från norden”,
medan katolikerna var rädda för honom.
Efter kungens död fortsatte Sverige kriga och segra. När freden kom hade Sverige tagit
diverse nordtyska områden (från Tyskland)
områden som nu ligger i Estland och Ryssland (från Ryssland)
Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän (från Danmark).
Dessutom tillhörde ju Finland Sverige.
Men varför är Sverige inte längre en stormakt?
I längden kunde inte Sverige med sin lilla befolkning klara av de många krigen som krävde
mycket pengar och stora arméer och det väldiga Ryssland växte sig starkare. Under 1700-talet
förlorade Sverige alla områden utom Finland och de landskap som tagits från Danmark. 1809
erövrade Ryssland även Finland.
Slaget vid Lützen
4
SVERIGE UNDER STORMAKTSTIDEN
Vem ärvde tronen efter Gustav II Adolfs död?
När Gustav II Adolf dog var hans enda barn, Kristina, bara fem år
så Sverige fick styras av en så kallad förmyndarregering (=höga
adelsmän bildar en regering och styr till kungen/drottningen är
gammal nog att själv ta över) tills hon var 18 år och kunde regera
själv.
Det var när Kristina regerade som adeln blev som
rikast och byggde så många slott. Hur kunde detta
komma sig?
Drottning Kristina hade ett stort problem. Sverige var en stormakt nu, men samtidigt väldigt
fattigt eftersom de långa krigen kostat mycket pengar. Sverige hade fått låna pengar av andra
länder för att ha råd med krigen och dessa lån skulle nu betalas tillbaka. De adelsmän som
krigade för Sverige ville också få betalt. Men Kristina hade inga pengar.
Hon löste problemet med att sälja flera av statens stora bondgårdar och jordbruksmarker till
rika adelsmän. Rätten att ta in skatter över vissa områden gav de bort som belöning till de
höga officerarna. Resultatet blev att staten nu fick pengar, men i längden var detta en riktigt
dålig lösning. Staten hade nu bara rätt att ta upp skatt på en tredjedel av landets jord så statens
ekonomi kunde bara bli sämre. Prästerna, borgarna och bönderna klagade, men adelsmännen
var naturligtvis nöjda med att nu få ta in skatt av ”sina” bönder, pengar som gick till att bygga
ståtliga slott runt om i landet.
Kristina avsäger sig tronen efter några år – hon abdikerar och flyttar till Rom.
Varför?
När Kristina varit drottning några år hände det oerhörda: Kristina som var dotter till
”protestanternas stora krigarkung” blev katolik! Detta blev en skandal bland protestanterna i
hela Europa, men katolikerna blev naturligtvis nöjda. Det var omöjligt att ha en katolsk regent
i ett land där det var förbjudet i lag att vara katolik. Detta och att Kristina inte ville gifta sig
och skaffa en arvinge till tronen blev för mycket. Kristina abdikerade (=avsade sig tronen)
och flyttade till Rom där påven tog emot henne med fester och parader. När Kristina dog
begravdes hon i själva Peterskyrkan i Rom.
Perioden efter Kristina kallas den Karolinska tiden. Varför?
De tre kungarna som regerade närmast efter drottning Kristina hette alla Karl. Därför kallas
perioden den karolinska tiden.
5
Kung Karl X Gustav gjorde Sverige till det avlånga land vi har idag. Hur gick
det till?
Drottning Kristinas kusin Karl X Gustav var kung i bara sex år och under den tiden krigade
han nästan jämt. När han stred i Polen passade Danmark på att förklara krig mot Sverige
eftersom de trodde att den svenska armén inte skulle hinna hem till Sverige för att försvara
sig. Men, kungen tog snabbt upp sin armé mot Danmark. Det var februari och havet mellan de
danska öarna var fruset. Hur skulle Karl X frakta över sin armé till ön Själland och anfalla
huvudstaden Köpenhamn? Kungen hade tur. Det visade sig att isen var så tjock att kungen tog
risken att låta hela armén gå över isen. Detta var ett oerhört djärvt beslut för isen kunde brytas
upp på bara några timmar. Det lyckades och svenskarna vann därefter kriget. Segern innebar
att Danmark fick lämna ifrån sig Skåne, Bohuslän, Blekinge och Halland i
fredsförhandlingarna 1658.
tåget över Stora Bält
Skåningarna hade alltid varit danska. Hur fick man dem att bli svenskar?
Tänk dig att ett främmande land anfaller och besegrar oss. Tänk dig att du sedan kommer till
skolan och alla böcker på svenska är utbytta till böcker på ett språk du inte kan…
Det fanns två idéer om hur försvenskningen av Skåne skulle gå till:
1. Utrota snapphanarna (=skånska gerillasoldater som gömde sig i skogarna och gjorde
allt för att Skåne skulle bli danskt igen genom att anfalla de svenska soldaterna), ta
slotten från de danska adelsmännen och ge dem till svenska adelsmän, tvångsförflytta
svenska bönder till Skåne och flytta de skånska/danska bönderna till Baltikum.
Avskeda alla skånska/danska präster och ge prästjobben till svenska präster och
slutligen tvinga alla skåningar att börja tala svenska.
2. Låt folket i Skåne fortsätta prata skånska, men prästerna ska predika på svenska och
barnen måste lära sig att skriva på svenska. Snapphanarna ska förföljas och dödas om
de inte ger upp.
6
Man valde alternativ 2 och detta innebar att folket i Skåne efter bara några generationer
hade gått över till att använda svenskan hela tiden.
Karl XI är känd för tre saker: enväldet, reduktionen och indelningsverket.
Vad handlar dessa tre saker om?
Krigen var dyra och kungen hade ont om pengar. När adeln tagit över så mycket av statens
jordar, kom det in alldeles för lite skattepengar. Karl XI behövde få in mer skattepengar,
men då måste han ta tillbaka de bondgårdar och jordar adeln fått och det var inte helt lätt –
adeln protesterade. Med hjälp av bönderna, köpmännen, hantverkarna och de adelsmän
som inte fått så mycket, kunde kungen göra sig starkare.
Enväldet:
Kungen tog makten att ensam bestämma nästan allt. Han lydde bara Gud. Rådet, adeln
och riksdagen fick inte vara med och bestämma lika mycket längre.
Reduktionen:
Karl Xl förbättrade nu Sveriges ekonomi genom att helt enkelt ta tillbaka många av de
gårdar och marker som drottning Kristina delat ut. De flesta adelsmännen var naturligtvis
inte glada, men några adelsmän och prästerna, borgarna och bönderna i riksdagen såg till
att förslaget gick igenom. Bönder, som betalat skatt till en adelsman, fick återigen betala
skatt till staten. Karl Xl kunde nu genom att ta från de rikaste bygga upp Sveriges
ekonomi.
Indelningsverket:
När ett land gick ut i krig skaffade man fram en armé genom att skriva ut lämpliga unga
män. Karl Xl bestämde att soldater skulle anställas redan i fredstid och att alla bönder runt
om i Sverige skulle hjälpas åt att försörja dessa soldater i väntan på att de kallades ut i
krigen. Några bondgårdar skulle tillsammans bygga ett torp till en soldat och ge honom
mat och kläder. Vapen och uniform fick soldaten av staten. När det var fred skulle
soldaten arbeta hos bönderna och på kvällarna kunde han hjälpa hustrun och barnen med
arbetet på soldattorpet.
Minst en gång i månaden träffades soldaterna och övade i att skjuta med musköt (gevär),
och marschera.
Detta system fick namnet – indelningsverket och avskaffades först i början på 1900-talet.
På 1600-talet fick de flesta sitt namn efter pappans förnamn. Ofta fanns det därför flera
som hette till exempel Jon Andersson, Per Jonsson eller Anders Persson. För att lättare
skilja soldaterna åt fick många soldater byta namn. Många soldatnamn finns kvar än:
Druid, Sträng, Modig, Blom, Bergman, Näktergal …
Men andra namn som inte uppskattades av bärarna har försvunnit: Rus, Birhals,
Kålhuvud, Drucken, Ruter … Vid ett kompani var kaptenen som skulle hitta på namnen
antagligen ganska less, för de tre sist inskrivna soldaterna fick heta Adjö, Punkt och Slut.
Karl XII, Sveriges hjältekung. På vilket sätt passar beskrivningen och varför
passar den inte?
Alla länder har sina historiska hjältar och Karl XII var under flera hundra år Sveriges.
7
För hundra år sedan fick svenska skolbarn lära sig allt om Karl XII. Det är lite
konstigt, för under Karl XII förlorade Sverige sin roll som stormakt.
Karl XII var bara fjorton år när hans pappa Karl XI dog och han blev kung när han var
femton. Sveriges fiender Ryssland, Polen och Danmark fiender passade på att gå till anfall
eftersom de tänkte att kungen var för svag för att kunna försvara Sverige. Kanske har Karl
XII blivit den stora hjälten eftersom han, trots att han var så ung, vann många segrar i
början.
Flera länder anföll samtidigt, men Sverige hade en mycket välfungerande armé och Karl
XII:s armé vann snabbt över Danmark och besegrade sedan den ryska armén vid staden
Narva (i nuvarande Estand) som då var en svensk stad nära den ryska gränsen.
Karl XII var inte nöjd utan tågade in i Ryssland med en stor armé för att angripa den
ryska huvudstaden Moskva. Ryssarna brände då alla byar som låg i den svenska arméns
väg, så att de svenska soldaterna inte skulle kunna hitta någon mat. När det sedan blev
vinter blev det ännu värre – soldaterna både svalt och frös ihjäl. Vid Poltava möttes de två
arméerna och denna gång vann ryssarna.
Karl XII anföll därefter Norge som då tillhörde Danmark. Den 30 november 1718 blev den
svenska kungen skjuten i en skyttegrav vid fästningen Fredriksten.
När kungen dött anföll Ryssland Sverige. Några tusen soldater gick i land för att erövra
Stockholm. De stoppades bara en dryg mil från huvudstaden.
Nu var Sveriges stormaktstid över.
Statyn över Karl XII står i Kungsträdgården och restes
under 1800-talet. Han pekar i riktning mot Ryssland. Varför?
8
Vilka var vinnare respektive förlorare under stormaktstiden?
Kungarna och adeln:
Kungarna ville alltid bestämma själva, samtidigt kunde de ju inte styra alla beslut: Vem ska se
till att skatten tas upp i byn Ödemåla? När ska biskopen i Uppsala träffa prästerna i staden?
Hur många fartyg ska ligga utanför Öland? Kungen hade ämbetsmän som satt i ett råd (efter
ordet ge råd eller rådgivare) till hjälp som alla var experter på var sitt område. Ämbetsmännen
var adelsmän (0,5 % av befolkningen var adel) och de ville i sin tur också bestämma så
mycket som möjligt. Mellan de höga adelsmännen och kungen var det ständigt en maktkamp.
Under vissa perioder, ofta om kungen var väldigt ung, fick adeln mer makt. Karl XI och Karl
XII var enväldiga kungar.
Eftersom det var mycket som skulle skötas: handel, skatter, lagar … behövdes många
ämbetsmän och då räckte inte adeln till. Nu kunde begåvade söner till präster och köpmän bli
adlade och sedan få sköta dessa jobb. Detta var något nytt – begåvade personer (män) kunde
bli adlade och komma sig upp i samhället.
Bönderna:
För en bonde (95% av befolkningen var bönder) spelade det inte så stor roll om han skulle
betala skatt till staten eller betala en adelsman för rätten att bo och försörja sig på
adelsmannens jord. Under 1600-talet blev det kallare och oftare missväxt (skörden slår fel) än
under 1500-talet, vilket gjorde att bönderna oftare fick ont om mat. Innan indelningsverket
riskerade man också att bli uttagen som soldat till kriget om man var ung och stark. Bönderna
fick det naturligtvis svårt när så mycket arbetskraft gick till kriget. Krigen och missväxten
gjorde att bönderna fick det svårare under stormaktstiden.
Kvinnorna:
Adelskvinnans man var ofta borta flera år utomlands som befälhavare i krig. Hon fick då själv
ta hand om allt som hörde till slottet. Ett slott (eller flera) med stora jordar, kanske gruvor
med järn som skulle utvinnas, hundratals bönder på gårdar som skulle betala avgifter och
komma och arbeta gratis på slottets jordar, tjänstefolk etc. En adelskvinna kunde ha
hundratals personer som hon ansvarade för. Man kan jämföra det med stora företag idag!
Ansvaret kunde ge makt och oberoende för dessa kvinnor.
Men, de flesta var ju bönder. För en kvinna som kanske hade både man och söner i kriget,
blev det väldigt tungt. Hon fick själv plöja, så och mjölka – hennes liv blev svårare.
Den vanlige svensken under 1600-talet uppfattade knappast att vi var en stormakt. Vanligt
folk märkte mest kriget genom att unga män försvann från byarna och aldrig kom tillbaka.
Skatterna blev också högre och allt svårare att klara av att betala. Pengarna Sverige tjänade på
handeln och alla rikedomar som rövades från andra länder gick inte heller till vanligt folk.
95% av befolkningen var bönder och dessa fick det snarast sämre när Sverige var som
mäktigast.
9
Ordlista
Stormakt
Legoknektar
Ämbetsmän
Militärstat
Tullar/tullavgifter
Arvfiender
Furste
Katoliker
Protestanter
Trettioåriga kriget
Breitenfeld
Lützen
Förmyndarregering
Abdikera
Den Karolinska tiden
Snapphanar
Tvångsförflytta
Envälde
Reduktionen
Indelningsverket
Narva
Poltava
Rådet
Missväxt
