Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Komorerna 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Komorerna är en demokrati i utveckling och även om regeringen generellt
respekterade innevånarnas mänskliga rättigheter finns utrymme för
förbättringar. Flera grundläggande konventioner rörande mänskliga rättigheter
har ännu ej ratificerats. Det förefaller bero mer på tekniska problem och
missförstånd än en vilja att permanent stå utanför dessa. Den nya
konstitutionen från 2001 innebar en legal förstärkning där det bland annat
föreskrevs en rätt för landets medborgare att välja regering vart fjärde år
baserat på en rotation mellan landets öar. Sådana val genomfördes för första
gången 2004. Domstolsväsendet skall enligt konstitutionen vara skilt från den
exekutiva makten vilket i stort sett respekteras men det finns brister främst
beroende på att det saknas resurser och få juridiskt utbildade personer i landet.
Reformer av rättsväsendet håller på att genomföras. Rätten till mötesfrihet
respekteras generellt och pressen förefaller i stort sett vara fri. Det finns vissa
inskränkningar i religionsfriheten då det inte är tillåtet att missionera för andra
religiösa rörelser än islam. Utbildnings- och hälsosektorerna är underutvecklade
och i ett stort behov av stöd.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Komorerna har ratificerat eller anslutit sig till följande konventioner:
- Konventionen mot avskaffande av alla former av rasdiskriminering.
- Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har ännu inte undertecknats.
2
- Konventionen om barnets rättigheter har ratificerats. Parlamentet behandlar
för närvarande tillträde till de båda tilläggsprotokollen om barn i väpnade
konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och
barnpornografi.
- Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
- Den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter.
Komorerna har varken undertecknat eller ratificerat konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga
och politiska rättigheter eller Genèvekonventionen angående flyktingars
rättsliga ställning. Det förefaller ha funnits missförstånd i parlamentet om att
tillträde till konventionen om medborgerliga rättigheter skulle innebära att
landet måste avskaffa dödsstraffet. Beträffande konventionen om ekonomiska
rättigheter finns det uppgift om att parlamentet tidigare ska ha fattat beslut om
undertecknande men att detta sedan av okänd anledning inte skett. Om det är
missförstånd och tekniska problem som är orsaken till att Komorerna inte
tillträtt de båda konventionerna finns det gott hopp om att det ska ske inom en
inte allt för lång framtid. Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning undertecknades den 22
september 2000 men har ännu inte ratificerats.
Komorerna har rapporterat inom ramen för barnkonventionen. En
uppföljningsrapport har nyligen inlämnats vilken kan komma att behandlas
under 2007.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Konstitutionen förbjuder tortyr och annan omänsklig behandling. Inga
rapporter om tortyr har noterats under året.
Det finns inga rapporter om politiskt motiverade ofrivilliga försvinnanden.
Förhållandena i fängelserna är svåra. Det finns ambitioner att förbättra
fängelsemiljön och Frankrike har sagt sig vara villiga att bistå med detta.
4. Dödsstraff
Lagstiftningen föreskriver dödsstraff för vissa grövre brott. Det finns inga
rapporter om verkställighet eller att någon skulle ha dömts till dödsstraff under
år 2006.
3
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Konstitutionen förbjuder godtyckliga arresteringar och det förekommer inga
uppgifter om sådana. Det föreligger inga rapporter om politiska fångar. Inga
rapporter finns om inrikes eller utrikes reserestriktioner.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Konstitutionen föreskriver ett oberoende domstolsväsende. Det finns
emellertid under tidigare år exempel på påverkan från president och regering.
Brister i rättsäkerhet är också förknippade med bristande resurser inom
domstolarna både personella och materiella. I landets nya fattigdomsstrategi
finns stärkande av rättsektorn med som ett prioriterat område. Det finns ytterst
få advokater i landet vilket begränsar möjligheterna till juridiskt biträde för den
enskilde.
7. Straffrihet
Komorerna är inte ett land som präglas av straffrihet,. Det finns dock brister i
rättsväsendet som innebär att det förekommer att personer söker alternativa
lösningar när de utsatts för brott på bynivå eller genom privata uppgörelser.
Bristande kunskaper om vilka möjligheter som finns och om vilka rättigheter
personer har främjar också användandet av alternativa lösningar och därmed
beivras inte alla brott.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Konstitutionen tillförsäkrar yttrande- och mötesfrihet, vilken i praktiken i stort
sett respekterades under året.
Det finns åtminstone tre oberoende tidningar, vilka också tillåts att kritisera
regeringens politik. Det finns två nationella radiokanaler, en
regeringskontrollerad och en oppositionell.
Religionsfrihet föreskrivs i den nya konstitutionen men i praktiken finns
inskränkningar. Närmare 100 procent av befolkningen är muslimsk. Det finns
både katolska och protestantiska kyrkor som enbart får nyttjas av utlänningar.
Det är förbjudet att missionera för andra trosinriktningar än islam.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Den politiska situationen på Komorerna har varit instabil sedan landets
självständighet 1975 med återkommande militärkupper och politiska uppror. I
4
december 2001 antogs en ny konstitution med klar majoritet som ger de tre
öarna Maroni, Mohéli och Anjouan långtgående självbestämmanderätt med
egna presidenter. Landets enhet skall dock bevaras med en gemensam nationell
president som bland annat handhar försvar och utrikesärenden. Enligt
konstitutionen skall presidentämbetet rotera mellan de olika öarna vart fjärde
år. Den första presidenten, Azali Assoumani, vald 2002, hade tidigare tagit
makten i en militärkupp 1999. Val till tre nationella och ett nationellt parlament
hölls under 2004. Det finns över tjugo politiska partier på Komorerna. Det
nationella parlamentet har enligt konstitutionen 33 medlemmar av vilka femton
skall väljas av respektive lokalt parlament (fem från vardera Maroni, Mohéli
och Anjouan) och resterande arton väljs i allmänna val.
I maj 2006 valdes Ahmed Abdallah Mohamed Sambi till ny president. Valet
gick fredligt till och det övervakades av en styrka om 462 personer från
Afrikanska Unionen (AMISEC) under ledning av Sydafrika. Presidenten har
bland annat uttalat att han vill komma till rätta med korruptionen i landet och
stärka rättssektorn.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Komorerna har ratificerat alla ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter (core labour standards). Oberoende fackföreningar tillåts. Strejkrätt
föreskrivs i den nya konstitutionen och har också utövats vid flera tillfällen.
Arbetslösheten uppges uppgå till 13,5 procent.
Tvångsarbete för barn är inte förbjudet i lag och det finns uppgifter om att det
förekommer.
Det finns inga gränser för minimilöner och regeringen har under senare år vid
flera tillfällen inte betalat ut löner eller betalt ut dessa sent till de anställda.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsosektorn är otillräcklig i relation till efterfrågan. Särskilt på landsbygden är
situationen besvärlig med bristande sjukhusfaciliteter och begränsad tillgång till
mediciner. Andelen undernärda uppgick år 2000 till 42 procent och över halva
befolkningen har inte tillgång till adekvat hälsovård. Enligt statistik från WHO
spenderas 3,5 procent av bruttonationalprodukten BNP på hälsosektorn.
5
12. Rätten till utbildning
Utbildningsnivån ligger generellt på en låg nivå. Utbildningen är numera totalt
kostnadsfri upp till tio års ålder. UNICEF (United Nations International
Children’s Emergency Fund) har drivit en framgångsrik kampanj för att
avskaffa alla avgifter och för att öka flickors deltagande i undervisningen.
Resultatet med ökad tillströmning av elever har ökat belastningen på de redan
tidigare bristfälliga skolorna. EU-KOM tar fram ett stöd för att åtgärda vissa av
bristerna. Det finns inte tillräckligt med läromedel och många skolor, framför
allt på Anjouan, behöver repareras. Världsbanken är också engagerat i
utbildningssektorn. Det uppges att 73 procent av barnen genomgår
primärskolan. Andelen icke läskunniga bland vuxna är närmare 40 procent och
det finns få utbildningsmöjligheter för denna kategori.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Cirka 45 procent av befolkningen lever på mindre än en USD per dag. Nivån
på fattigdomen skiljer sig något mellan öarna. Anjouan är den fattigaste.
Hälsosektorn är underutvecklad i hela landet, särskilt på landsbygden. En
mycket stor andel av befolkningen har inte tillgång till rent dricksvatten, vilket
medför svåra hälsoproblem, exempelvis tarmsjukdomar. Förväntad livslängd
för män är 62 år och för kvinnor 67 år. Komorerna ligger på plats 132 av 177 i
UNDP:s Human Development Index.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Komorerna har en matriarkalisk tradition enligt vilken kvinnor har rätt att äga
jord. Generellt sett diskrimineras inte kvinnor i familjerättsliga och arvsrättsliga
frågor. Av tradition behåller exempelvis kvinnan det hus som hennes familj
givit brudparet för den händelse de skiljer sig. Däremot förekommer
diskriminering vad gäller rätt till utbildning och anställning. Våld mot kvinnor
inom familjen förekommer och UNFPA håller på att ta fram statistik om detta.
Könsstympning tillämpas generellt inte.
Kvinnans ställning skiljer sig mellan stad och landsbygd. På landsbygden
förekommer diskriminering från samhällets sida mot kvinnor med mindre
möjligheter till anställning och utbildning. Det finns en kvinna i det nationella
parlamentet och en i ett av öarnas parlament. I regeringen finns en kvinnlig
minister.
6
15. Barnets rättigheter
Utbildning är obligatorisk fram till det att barnen fyller tio år. Ungefär 60
procent av barnen deltar i primärskola medan endast 34 procent går vidare till
sekundärskola.
Barnarbete förekommer. Det finns exempel på unga barn som arbetar som
hemhjälp med långa arbetsdagar. Barn kan sättas i fängelse och ett arbete
pågår med att förbättra förhållandena så att de hålls åtskilda från vuxna
intagna.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Den nya konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av bland annat
etnisk och religiös tillhörighet. Det finns ett starkt grupptryck i samhället för
att medborgare i Komorerna ska bekänna sig till islam.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Komorerna har
inte funnits att tillgå. Homo-, bi- och transsexuellas sociala situation är i och
med denna brist på information, svår att uttala sig om.
18. Flyktingars rättigheter
Det finns ingen asyllagstiftning på Komorerna. Landet samarbetar med FN:s
flyktingkommissariat och det saknas rapporter om tvångsvis utvisning av
personer till länder där de kan utsättas för förföljelse.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns inga lagar som säkerställer tillträde för personer med funktionshinder
till offentliga byggnader och transportmedel eller deras möjligheter att få
anställning. Det finns dock inga rapporter som tyder på att det förekommer
diskriminering mot funktionshindrade personer vad avser anställning,
utbildning eller andra statliga serviceområden.
7
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett antal både internationella och enskilda organisationer verksamma
inom området mänskliga rättigheter. Dessa kan på central nivå verka utan
några restriktioner från regeringens sida. År 2004 hölls konsultationer vid ett
flertal seminarier med det civila samhället för att skapa en National
Commission for Human Rights. Det förefaller som om en sådan kommer att
inrättas under 2006.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sverige är inte bilateralt engagerat i utvecklingsarbete eller specifika MRinsatser i Komorerna. FN, Världsbanken, EU-kommissionen och några få
bilaterala givare är aktiva i landet. Stöd till rättsektorn är ett prioriterat område i
Komorernas strategi för fattigdomsbekämpning.
