Social Rapport
Sociala konsekvenser av sjukdom & Boendesegration
12/3/2012
SMGC01
Sara Gustafsson, Elise Gustavsen, Tina Fager, Arazoo Ghali, Linn Flaen & Hilal Gunes
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
Social Rapport 2010
1. Inledning
I denna uppsats sammanställs kapitel fem (sociala konsekvenser av sjukdom) och sex
(boendesegregation) från Social Rapport 2010 och jämförs med andra källor.
2. Sociala konsekvenser av sjukdom
Det här kapitlet syftar till att belysa sociala konsekvenser av allvarliga sjukdomar vilket rör individens
förhållande till arbetsmarknad (förekomst av en viss förvärvsinkomst), disponibla inkomst och
familjeförhållanden.
Undersökningen bygger på uppgifter från socialstyrelsens patientregister, statistiska centralbyråns
register över totalbefolkningen och longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings och
arbetsmarknadsstudier. I nuläget tillåter Patientregistret bara longitudinella studier av personer som
vårdats på slutenvård - inneliggande på sjukhus. I studien har man således endast tagit hänsyn till
personer som varit inlagda på sjukhus och inte de övriga, personer med allvarliga eller kroniska
sjukdomar, även fast deras sjukdomar kan ge långsiktigt sociala konsekvenser. (Social Rapport 2010)
2.1 Konsekvenser av sjukdom
De sjukdomar som studeras i kapitlet är stroke, hjärtinfarkt, bröstcancer, prostatacancer, multipel
skleros (MS), psykossjukdomar och skador orsakade av en annan person. Dessa sjukdomar medför
negativa sociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Bland de sjuka är låg inkomst, ekonomiskt
bistånd, svag anknytning till arbetsmarknaden och separationer vanligare faktorer än för de som ej är
drabbade av dessa sjukdomar. Konsekvenser varierar i storlek beroende på vilken sjukdom det
handlar om.
Sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke eller cancer förekommer oftast i högre ålder och återföljs därför
inte av lika stora ekonomiska konsekvenser som de sjukdomar som vanligtvis inträffar tidigare i livet.
Anledningen till detta är bland annat att de personer som insjuknar senare i livet oftare har hunnit bli
ekonomiskt etablerade. (Social Rapport 2010)
2
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
De sjukdomsgrupper vilkas ekonomiska villkor blir minst försämrade, speciellt på lång sikt, är
patienter med bröst- och prostatacancer. Förklaringar till detta kan vara att de som överlever den
akuta fasen av sjukdomen blir så återställda att de klarar av att arbeta i samma utsträckning som före
insjuknandet. De däremot som är så allvarligt sjuka att de inte alls kan arbeta är patienter med
mycket höga dödsrisker. Cancersjuka patienter har inte heller någon förhöjd risk att separera, vilket
är en mycket hög risk för de övriga patientgrupperna. Hos dem är risken för upplösning av
parförhållande med barn och ofta försämrade ekonomiska villkor höga, jämfört med de som ej är
drabbade av dessa sjukdomar. (Social Rapport 2010)
Alla sjukdomar som studerats, med undantag från bröstcancer och till viss del prostatacancer,
medför en långsiktigt försämrad ekonomi, detta är speciellt framträdande då den insjuknade är ung.
Detta förklaras av att yngre drabbade ännu inte haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden,
eller att sjukdomen påverkat deras livssituation negativt innan de blivit diagnostiserade, och därmed
haft svårt att fungera i arbetslivet.
Både MS-sjuka samt personer som vårdats för psykossjukdomar riskerar försämrade ekonomiska
villkor, samt högre risk för ändrade familjeförhållande och separationer hos framförallt kvinnor men
på lång sikt även hos män. Upplösande av parförhållande där det finns barn är en ökad risk oavsett
vilken sjukdom det gäller. Desto allvarligare sjukdomen är, desto högre är risken för separation.
På grund av lägre löner är risken för att bli låginkomsttagare hos stroke-, hjärtinfarkt och MS-sjuka
markant större hos kvinnor. Män som lidit av samma sjukdomar verkar inte ha någon förhöjd risk
gentemot jämförelsegruppen. (Social Rapport 2010)
Ytterligare en påverkande faktor för risken att bli låginkomsttagare efter sjukdom hänger samman
med utbildning; personer med kortare utbildning löper högre risk än jämförelsegruppen att efter
sjukdom ha låg disponibel inkomst. Bland personer med eftergymnasial utbildning verkar risken ej
nämnvärt högre än hos personer som ej behandlats på sjukhus för stroke, hjärtinfarkt, bröstcancer
eller prostatacancer. Inte helt otroligt beror detta på att personer med kortare utbildning oftare har
lägre inkomst, och inkomstbortfall hamnar under gränsen för låg disponibel inkomst.
Oavsett skillnader på grund av kön och utbildning är den största faktorn som påverkar de sociala
konsekvenserna ändå sjukdomen själv. (Social Rapport 2010)
3
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
2.3 Andra källor
I ett pressmeddelande går Socialstyrelsen ut med att psykiskt sjuka får sämre behandling och vård vid
sjukdom. Till exempel en person som utöver luncancer även har en psykisk sjukdom är risken 50 %
större att dö än en person med luncancer utan psykisk sjukdom. Psykiskt sjuka följer inte mönstret av
minskad dödlighet hos personer som drabbats av hjärtinfarkt. De får heller inte samma medicinering
som icke psykiskt sjuka. (Socialstyrelsen)
En undersökning genom SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) om konsekvenser vid
sjukskrivning drar liknande slutsatser som Social Rapport, alltså att konsekvenserna är väldigt
varierande beroende på individens diagnos, samt ålder, kön, etnicitet, samtidig annan sjukdom och
livssituation. Dock medges att där finns brister i forskningen, vilket leder till osäkra resultat. (SBU)
3. Boendesegregation
I detta kapitel undersöks olika segregationsmönster och dess konsekvenser i våra tre
storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmö) och till viss del i stora städer i Sverige. Då 1,2
miljoner utav drygt 9 miljoner invånare var född utanför landet och år 2007 bodde 60 % i
storstadsregionerna. Statistik tyder på att det är mer relativt fattiga i områden som domineras av
utrikesfödda och 70 % av de som är i yrkesverksam ålder försörjer sig inte på sitt arbete.
Det finns olika typer av boendesegregation. I ett geografiskt perspektiv betyder segregation att olika
befolkningsgrupp är ojämnt fördelade i samhället när det gäller bostäder, arbetsplats, skolor med
mera. Etnisk boendesegregation innebär att ett bosättningsmönster påverkas av etniskt ursprung,
religion, nationalitet, språk, geografiskt ursprung eller hudfärg. Socioekonomisk boendesegregation
handlar om utbildning, inkomst och socialgrupp. Denna studie utgår från etnisk och socioekonomisk
boendesegregation med data hämtad från statistiska centralbyrån.
Mellan etnisk och ekonomisk boendesegregation finns det ett tydligt samband eftersom
invandrarhushåll ofta har det sämre ekonomiskt. I längden kan den övriga befolkningen uppfatta att
alla synliga invandrare kategoriseras som fattiga, arbetslösa eller biståndstagare. (Social Rapport
2010)
4
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
3.1 Orsaker och konsekvenser
Orsaker till segregation kan vara ekonomisk ojämlikhet. Det kan också vara att personer som får välja
fritt var de vill bo väljer att bo bland människor med samma kultur, religion, språk eller nationalitet.
Det kan också bero på tillgång på bostäder eller diskriminering från både myndigheter och mäklare.
Den vanligaste konsekvensen av boendesegregation är att fattiga, arbetslösa, sjukskrivna och
nytillkomna invandrare samlas i samma områden. Detta ger en sned fördelning av resurser inom
områdena, till exempel ojämn belastning på offentliga servicen som skolor, socialbyråer och
sjukvården. (Social Rapport 2010)
3.2 Segregationsmönster
När man tittar på segregationsmönster visar det sig att i områden där det bor fler högavlönade finns
det också fler med högre utbildning och detta för med sig helt andra krav på samhället. När det finns
den typen av hushåll med i ett grannskap bringar det till en stabilitet i området.
I de områden där det finns största andel synlig invandring är 60 % av befolkningen är född utrikes och
resterande 40 % är till största delen barn till dessa som är födda i Sverige. Överlag i landets tre
storstäder är de områdena som har störst andel synliga invandrare också de områdena som är mest
resursfattiga. (Social Rapport 2010)
3.3 Befolkningsstabilitet
Grannskapets befolkningsstabilitet har både positiva och negativa följder, om där finns god stabilitet
lär folk känna varandra vilket skapar trygghet och gemenskap. Det kan dock även bibehålla
segregationsmönster vilket kan leda till utveckling av kriminella ungdomsgäng. I områden där många
flyttar in och ut och där många fattiga finns blir det svårare för invånarna att socialisera. Hög
arbetslöshet i området påverkar också då personer inte har lika stor tillgång till kontakter på
arbetsmarknaden, vilket kan leda till behov av ekonomiskt bistånd. (Social Rapport 2010)
3.4 Att tillhöra en minoritet i sitt bostadsområde
Det finns utrikesfödda minoritetsgrupper som lever i grannskap där majoriteten är svenskfödda, och
tvärtom. För att se hur detta skildras och förändras över tid har åren 1990 och 2006 undersökts.
Inriktningen ligger även här på storstadsregionerna och större städer.
5
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
Rapporten benämner hushållen som ”svenska hushåll” respektive ”invandrarhushåll”. Fokus har varit
på skillnader i utbildning, ekonomiskt bistånd, parrelationer, försörjning och inkomster.
Större andelen hushåll där minst en person har gymnasieutbildning fanns i homogent
svenskbefolkade områden. Invandrarhushåll i dessa områden hade oftare minst en person
eftergymnasial utbildning. Där svenska hushåll är minoritet hade fler invandrarhushåll mer utbildning
procentuellt. (Social Rapport 2010)
Oavsett grannskap var det vanligare med ekonomiskt bistånd bland invandrarhushållen än de
svenska. Andelen var högre där majoriteten var synliga invandrare.
De flesta gifta eller sammanboende invandrare som bor i grannskap där majoriteten består av
svenska hushåll är gift med en person från Sverige. Sannolikheten för detta ökar ju längre personen
bott i Sverige och har lång utbildning. Invandrarhushåll har i genomsnitt mer barn än svenska hushåll,
speciellt i områden där majoriteten är synliga invandrare. En förklaring till det är att de flesta
svenskar som bor där är ensamstående. (Social Rapport 2010)
När det kommer till försörjning har inrikesfödda det bättre oavsett grannskap men inkomsterna är
högre där flest svenska hushåll finns.
Invandrarhushåll i grannskap med mest svenska hushåll påminner mer om majoritetsbefolkningen
vilket leder till bättre integrering. De svenska hushållen som befinner sig där synliga invandrare
dominerar fungerar som svaga länkar till det svenska samhället på grund av deras låga inkomst,
utbildning samt att de ofta är ensamboende. (Social Rapport 2010)
3.5 Boendesegregationens konsekvenser för ungdomar
Eftersom synen på negativa konsekvenser av boendesegregation idag är så pass utbredd har en
undersökning gjorts för att se i vilken utsträckning individen faktiskt påverkas.
Vissa miljöer är mer fördelaktiga att bo i än andra och syftet med undersökningen är att kolla hur
grannskapet påverkat ungdomarnas levnadsstandard och chanser i livet genom att kolla på psykisk
ohälsa, brottslighet, arbetsmarknadsdeltagande, försörjningssvårigheter och utbildning. För att
avgränsa området är studien inriktad på storstadsregionerna och de som bott minst tre år i samma
grannskap och under den tiden varit mellan 13 och 15 år. (Social Rapport 2010)
6
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
Ungdomar som har varit bosatt i grannskap med mer resurssvaga grupper samt synliga invandrare
har större risk för att ha haft ett vårdtillfälle för psykisk ohälsa. Vid kontroll av urval och andra
bakomliggande faktorer återstår inte detta. Tvärtom så är det dessa ungdomar som har en aning
lägre risk för att ha haft ett vårdtillfälle jämfört med ungdomar från ett resursstarkt grannskap där
det mest bor svenskfödda, men effekterna inte är säkerställda. (Social Rapport 2010)
Det anses finnas risker för brottslighet i både uppväxt- och levnadsförhållanden samt i människors
indirekta situationer. Ungdomar från grannskap med större koncentration av resurssvaga grupper
och synliga invandrare har dubbelt så stor risk att bli lagförda jämfört med ungdomar från
resursstarka svenska grannskap.
På grund av krisen under 1990-talet var det vanligt att ungdomar, oavsett grannskapstyp, blev
arbetslösa åtminstone en gång. Det var fler ungdomar från grannskap med större koncentrationer av
resurssvaga grupper och synlig invandrare som var arbetslösa jämfört med den andra målgruppen.
Likadant ser det ut när man kollar på arbetslöshetsdagar. (Social Rapport 2010)
Försörjningssvårigheter är ett starkt kännetecken på ett avgränsat handlingsutrymme och ekonomisk
bistånd en vanlig del utav ungdomars problem att sig in i vuxenlivet. När det gäller förekomsten utav
ekonomisk bistånd och genomsnittligt antal bidragsmånader är ungdomar från grannskap med större
koncentration av resurssvaga grupper och synliga invandrare överrepresenterade.
Utbildning är en central del av människors levnadsförhållanden eftersom utbildningsnivån så
småningom påverkar arbetskraftdeltagandet och vilka klasspositioner som står öppna. Ungdomar
riskerar att ha en lägre utbildningsnivå om de har tillbringat en del utav sin uppväxttid i grannskap
med en större koncentration av resurssvaga grupper och synlig invandrare. (Social Rapport 2010)
Resultatet visar att ungdomar från grannskap med en större koncentration av resurssvaga grupper
och synliga invandrare har en större risk för att ha något sämre utfall, med undantag för psykisk
ohälsa, men vid kontroll av urval och bakomliggande faktorer minskar risken avsevärt och många av
de tidigare överriskerna är inte längre statistiskt säkerställda. När flickor och pojkar granskas var för
sig blir det mer svårt att tolka resultaten. (Social Rapport 2010)
7
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
3.6 Andra källor
Statistik från SCB (Statistiska centralbyrån) visar att boendesegregationen i Sverige de senaste 20
åren har fördubblats. Framförallt Rosengård i Malmö och Rinkeby i Stockholm har mer än 90 %
utländsk bakgrund det vill säga är född utomlands eller har utländska föräldrar, vilket skiljer sig från
definitonen i Social Rapport där det räcker med en förälder. (Sveriges Radio)
I Gunnar Myrbergs forskningsrapport tar han upp konsekvenserna av ebo-lagen då ankomande
flyktingar väljer ett
känt
område,
till exempel
Malmö
eller
Södertälje. Detta
ökar
boendesegregationen och skapar en överrepresentation av människor med utländsk bakgrund i
dessa områden. Skötsamma ungdomar som har jobb inte får någon bostad vilket leder till att de
flyttar till ett annat område. (Myrberg 2012)
I Sydsvenskan ses paralleller mellan att växa upp i fattiga områden och risken att bli drogmissbrukare.
(Sydsvenskan)
4. Egna värderingar
Det är förvånande att undersökningen som gjordes av SBU 2003 inte skiljer sig mycket i resultaten
från Social Rapport 2010. De undersöker till viss del samma sak, SBU kollar på konsekvenser av
sjukskrivning, medan Social Rapport undersöker konsekvenser av sjukdom. Det vi är skeptiska över är
hur diverse sjukdomar hanteras, numera verkar det inte handla om vad samhället kan göra för
människan, utan vad människan kan göra för samhället. Utöver detta är det skrämmande hur psykisk
sjukdom negativt påverkar människor med andra allvarliga sjukdomar. På grund av okunskap och
nonchalans får dessa människor sämre vård.
Social Rapport och Sveriges Radio tar upp att boendesegregationen ökar, likadant som andelen
relativt fattiga kommar att öka. Det är vår uppfattning att de som faller i kategorin relativt fattiga inte
nödvändigvis längre kommer att domineras av invandrarhushåll, utan även svenska hushåll. De
inlärda fördomarna riskerar dock att finnas kvar, alltså att invandare är fattiga på grund av lathet
medan svenskar har otur i livet. Den politik som förs i landet har försvagat det sociala skyddsnätet
vilket innebär att fler faller utanför samhället. Tyvärr är Sverigedemokraterna ingen hjälp på någon
front; de bidrar till fördommar och främlingsfientlighet vilket ytterligare försvårar integration och
utveckling, speciellt i mindre orter. Det är inte konstigt att nyanlända invandrare vill bo i områden
som överrepresenteras av invandrarhushåll när segregationen mellan klasserna ser ut som den gör.
8
Basgrupp 3
SOCHT12
SMGC01
2012-12-03
Källförteckning
Socialstyrelsen. Social Rapport. Upplaga 2010. Stockholm: Socialstyrelsen
Forskningsrapport. Gunnar Myrberg. Var ska de nyanlända bo? Perspektiv från Malmö och Århus på
svensk och dansk flyktingplaceringspolitik. 2012. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier
SBU. Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. 2003.
-
Kapitel 9: Konsekvenser i att vara sjukskriven
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5361193
http://www.sydsvenskan.se/sverige/bostadsomrade-bakom-missbruk/
http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/pressmeddelanden/samrevardgorattpsykisktsjukadorifortid
9
