DJUR Anteckningar, inläsningstjänst s. 71

DJUR
Anteckningar, inläsningstjänst s. 71-113 (har du problem så får du låna en bok), ”begreppsmaskin
liber” kapitel 3 djurens liv http://digitalt.liber.se/begreppsmaskin/#/spektrum-biologi
Djur – delas in i ryggradslösa djur (nässeldjur,
svampdjur, maskar, blötdjur, leddjur,
tagghudingar) och ryggradsdjur (fiskar,
groddjur, kräldjur, fåglar, däggdjur). Djur saknar
klorofyll. Djur kan se ut på många sätt – men de
flesta kan förflytta sig, ta skydd, leta efter mat, kan inte tillverka sin egen föda, cellerna har ingen
cellvägg…
Urdjur – kan röra sig, och de är föregångarna till alla djur. De är encelliga och de lever i vatten. De äter
bakterier och växtplankton. Ex amöbor och toffeldjur.
Malaria – är en sjukdom som orsakas av en sorts urdjur. Sprids med myggor.
Svampdjur – enkelt byggda, filtrerar vattnet genom sig själva och fångar i plankton.
Nässeldjur – bedövar eller dödar byten med nässelceller. Ex. maneter och
koralldjur.
Maskar – 3 grupper: plattmaskar, rundmaskar och ringmaskar.
Blötdjur – snäckor, musslor och bläckfiskar – många har skal som innehåller kalk.
Tagghudingar – endast i havet. Ex. sjöstjärnor, sjöborrar och ormstjärnor.
Leddjur: mångfotingar, kräftdjur, spindeldjur och insekter (har fasettögon,
utvecklas genom ofullständig eller fullständig förvandling). Har hudskelett som
ger stöd och skydd och som musklerna fäster i.
Insekter är den artrikaste djurgruppen på jorden och de finns i alla miljöer utom i haven. Att de har
blivit så framgångsrika beror blannd annat på att de har ett hudskett som skyddar mot uttorkning och
angrepp från andra djur, deras flyförmåga har kunnat sprida dem och fly sabbt från fiender samt byta
milljö vid behov, eftersom de är många hittar de lätt någon att para sig med och
den snabba förkningen gör att de lätt anpassar sig till ändrade livsförhållanden,
de har utvecklade sinnesorgan – de hör och ser bra, de flesta har inre
befruktning, de kan övervintra som ägg, larv, puppa eller fullvuxen…
Läs om olika ryggradslösa djur:
http://www.naturvetenskap.org/biologi/hoegstadiebiologi/ryggradslosa-djur/
http://www.studera.com/tranano/biologi/ZOOLOGI/rygglos.html
http://www.ur.se/Produkter/162272-Tax-och-Tass-Utan-vanlig-ryggrad
Upptag
av
näring
Svampdjur
Nässeldjur
Rundmaskar
Plattmaskar
Tagghudingar
Ringmaskar
Direkt
ur
vattnet
In i
maghålan,
avfall ut
samma
väg
Tarmkanal med in- och utgång (mun och analöppning)
Blötdjur
Leddjur
Djurlivet började i vattnet – och det krävdes en del anpssningar för att ryggradsdjuren skulle kunna
leva på land:
•
Fenor  ben
•
Gälar  lungor
•
Kraftigare skelett för att orka bära kroppen
•
Fortplantningen:
-De flesta vattendjur har yttre befruktning (ägg och spermie möts i vattnet)  de
tidiga landdjuren återvände till vattnet vid befruktningen (så gör fortfarande groddjuren)  de flesta
landdjur har idag inre befruktning: lägger ägg eller föder levande ungar

Växelvarma  jämnvarma
Ryggradsdjur – har ett inre skelett av ben eller brosk, och i skelettet ingår
alltid en ryggrad. Skelettet ger stöd, musklerna fäster i det och det fungerar
som ett skydd för inre organ.
Fiskar – första ryggradsdjuren, delas in i brosk (ex. hajar och rockor) – och
benfiskar (ex gädda, torsk). De har utvecklasdes sinnen, de flesta är
rovfiskar. Benfiskar har fjäll. De flesta är strömlinjeformade. De är ofast
mörkare på ryggen än på magen för att inte synas mot bakgrunden. De andas med gälar som är fyllda
av små blodkärl som kan ta upp syre från vattnet. De flesat benfiskar har simblåsa som gör att de kan
förflytta sig mellan olika djup. De är växelvarma. Hos de flesta fiskarna sker yttre befruktning som sker
genom att hanen sprutar sin mjölke med sperma direkt över romkornen – äggen – som honan har
lagt.
Groddjur/amfibier – grodor, paddor, vattenödlor. De är växelvarma och behöver därför övervintra på
ett frostfritt ställe. De har yttre befruktning – honan lägger ägg som begruktas av hanen i vattnet.
Ynglen andas med gälar – såsmåningom utvecklas ben och lungor och de kan leva på land.
Vattenödlornas befrukning skiljer sig åt från grodornas och paddornas – där sker befruktningen inne i
kroppen.
Kräldjur/reptiler – sköldpaddor, krokodiler, ormar, ödlor. De har välutvecklade lungor redan osm
nykläckta, de har torr hud med hudplåtar eller fjäll som skyddar mot uttorkning på land. Alla kräldjur i
Sverige är fridlysta. Befruktningen sker inne i kroppen – de flesta lägger sedan ägg som har skal som
skyddar mot uttorkning. De är växelvarma och behöver därför hitta en
varm plats att övervintra på.
Fåglar – de flesta kan flyga (undantag struts och pingvin), de skyddas av
fjädrar. För att kunna flyga har de fjädrar, kraftiga flygmuskler, lätt
ihåligt skelett, välutvecklats blodomlopp, och har flera olika magar för att ta
tillvara på födan opimalt, de har luftsäckar. Näbbarna och fötterna är
anpssade till den miljön och den födan de äter. Vissa arter flyttar på vintern
för att t.ex. hitta mat. De har inre befruktning och lägger ägg med hårda skal
som de ruvar för att hålla varma. Föräldrarna matar och skyddar sina ungar.
Däggdjur – kloakdjur, pungdjur och moderkaksdjur. De har inre befruktning.
Kloakdjuren lägger ägg och är växelvarma – men de diar sina barn.
Kloakdjuren har en gemnsam öppning för avföring, urin och könsceller.
Pungdjurens (t.ex. känguru och koala) barn föds outvecklade och får ligga i
mammans pung innan de kan klara sig själva. Moderkaksdjurens ungar
utvecklas i livmodern i honans kropp och får allt den behöver via navelsträngen. Det finns däggdjur
som har återvänt till havet (sälar och valar) – men de andas precis som övriga däggdjur med lungor.
Nejonögon
Skelett
Inre
skelett
med leder
Andning
Gälar
Fortplantning
Fiskar
Lungfiskar
Grod-djur
Kräldjur
Fåglar
Däggdjur
Kranium med käkar
Ägg läggs fritt i vatten
Enkel
lunga
Lungor
Ägg läggs på land
Foster i
moderns
kropp
Fiskar
växelvarma
x
groddjur
x
kräldjur
fåglar
x
jämnvarma
Yttre
befruktning
x
x
Andas med
lungor
x
x
x
x
x
x
x
kloakdjur
x
x
x
x
Ägg med
skal
Andas med
gälar
x
x
Inre
befruktning
Ägg utan
skal
däggdjur
yngel
vuxna
Läs om olika ryggradsdjur: http://www.studera.com/tranano/biologi/ZOOLOGI/ryggrads.html
http://www.ur.se/Produkter/162270-Tax-och-Tass-Fiskar-och-grodor
http://www.ur.se/Produkter/162269-Tax-och-Tass-Reptiler-och-faglar
http://www.ur.se/Produkter/162271-Tax-och-Tass-Sma-daggdjur
http://www.ur.se/Produkter/162212-Tax-och-Tass-Hundar-och-katter
https://www.youtube.com/watch?v=Gf0w-_ywpgo
https://www.youtube.com/watch?v=6vs6455fAUs
https://www.youtube.com/watch?v=Yvz_Ci4FlL4
Vad skiljer olika djurgrupper åt? Vilka likheter och skillnader finns?
Hur är olika växter och djur anpassade till miljön de lever i?
Vilken är den största skillnaden på djur och växter?
Beskriv hur olika djurgrupper har förändrats genom evolutionen.
Beskriv vilka olika anpassningar som krävdes för att ryggradsdjur skulle kunna leva på land.
Varför har just insekterna blivit så framgångsrika?
Beskriv skillnaden på fullständig och ofullständig förvandling.
På vilka olika sätt kan insekter vara nyttiga djur i naturen?
Ge exempel på insekter som kan göra skada för människan. Beskriv också på vilka sätt de kan vara
skadliga.
Många fiskar är mörka på ryggen och ljusa på magen – förklara varför?
Vad menas med växelvarm respektive jämnvarm?
Vad innebär yttre respektive inre befruktning?
Varför måste grodorna lägga sina ägg i vatten?
Hur gör groddjuren för att överleva en kall vinter?
Hur kan fiskarna överleva i en sjö med is på vintern?
På vilka sätt är kräldjuren bättre anpassade till ett liv på land än groddjuren?
Vilken grupp av ryggradsdjur tillhör människan?
Hur är olika fågelnäbbar och fågelfötter anpassade till vad de äter och miljön de lever i?
Varför flyttar en del fåglar på vintern?