1 of 2
http://www.dn.se/debatt/fel-argumentation-om-eus-nya-datalag?rm=print
En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2013-04-18 13:33:02
Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/fel-argumentation-om-eus-nya-datalag
Publicerad 2013-04-17 20:01
EU:s föreslagna personuppgiftslag skulle kunna bli en bra och stark garanti för den mänskliga rätten till privatliv.
Den har dock knappast diskuterats i Sverige med avseende på sitt syfte och mål. Snarare har den tagits som intäkt
för att diskutera annan lagstiftning och andra problem än rätten till integritet, skriver företrädare för Piratpartiet
och två forskare.
Journalisterna Staffan Dahllöf,Fredrik Laurin och Nils Funcke skriver gemensamt på DN Debatt att EU:s nya
dataskyddsförordning hotar yttrandefriheten och offentlighetsprincipen.
Deras argumentation är felaktig av flera skäl. Det första är att artikel 80 i förordningen tydligt lämnar åt medlemsstaterna att
själva skapa yttrandefrihetslagar. Nils Funcke har varit ansvarig för omarbetningen av svensk tryckfrihetsförordning och
torde därför bäst veta själv hur starkt skydd han och hans kollegor har under gällande svensk rätt.
Det är underligt att han mot bakgrund av formuleringarna i artikel 80 väljer att vända sig emot medborgarnas skydd till
privatliv istället för att fortsätta en tuff dialog mot regeringen om tryckfrihetsförordningen.
Det andra skälet är artikel 6(1)(c) som tillåter databehandling som krävs i lag. Den påverkande insats som i sådana fall
krävs av journalister vore att säkerställa stark lagstiftning om transparens i offentliga institutioner. Risken med att inte
identifiera rätt plats att påverka är att man missar sina mål och både journalister och medborgare får det sämre.
Ett hot mot journalistik som artikelförfattarna inte tar upp är skäl 51 om särskilt skydd för företagshemligheter och
upphovsrätter i mjukvara. I konkreta termer innebär detta att lagskrivaren, kommissionen, valt att värdera företags rätt att
hindra oss från att ta reda på hur våra personuppgifter behandlas och vilka effekter det har på oss i vår vardag högre än vår
rätt till privatliv och självbestämmande.
När mycket offentlig verksamhet ligger på entreprenad innebär det att vår rätt också försämras gentemot offentliga
institutioner.
Vi vet av erfarenhet från datavetenskaplig forskning i EU och Sverige att forskare inte får tillgång till kunskap om
omfattning och konsekvens av databehandling och profilering. Det senare begreppet innebär en risk för diskriminering,
stereotypisering och särbehandling som vi som medborgare oftast inte ser eller har möjlighet att förstå eller hindra.
Av detta följer att medborgare får sämre möjlighet till självbestämmande och att lagstiftarna får en mycket sämre grund att
lagstifta ifrån. Ett 10 år långt och 15 miljoner euro dyrt forskningsprojekt på europeisk nivå, som bland annat innefattade
svenska universitet, lyckades inte ta reda på hur profilering av medborgare faktiskt går till på grund av företags ständiga
referenser till företagshemligheter.
Fredrik Laurin, som föreläst för journalister om digitalt källskydd, vet att journalistsläktet sällan är välbevandrat i
datavetenskap. Därför är det inte konstigt att journalister över lag inte känner till just detta hot mot deras verksamhet. Vi har
inte ens akademisk forskning på området.
Svenska lagstiftare har inte heller sett att personuppgiftslagstiftningen fallit offer för särintressen som inget annat vill än
att hålla det hemligt för oss som medborgare hur de påverkar oss med profilering, direktreklam eller diskriminerande
erbjudanden. Datavetenskaplig forskning och journalistik är helt enkelt inga prioriterade områden.
Vad bör då göras? Sverige har faktiskt givit oss konventionell rätt till privatliv enligt Europeiska konventionen för mänskliga
rättigheter. Då behöver alla, även journalister, mycket noga överväga vilken roll de har att upprätthålla den rätten. Både
journalister och makthavare bör läsa igenom texten i den föreslagna förordningen och ställa den i en större
samhällskontext.
Sverige saknar idag helt en samhällsdebatt om hur makten över information ska fördelas. Nils Funcke tog upp utredningen
om spioneri och underrättelseverksamhet, SOU 2012:95, som eventuellt hot mot journalister, men vem har hittills definierat
utredningens tydliga drag av förstatligande av företagens informationssäkerhet?
Vi kommer i framtiden att bära tunga kostnader för upprätthållande av företagens hemligheter om hur de kränker vårt
privatliv om vi inte snabbt ställer om samhällsdebatten.
Det ligger inte i någons intresse. Inte i skattebetalarnas, inte i journalisternas, inte i konsumenternas eller medborgarnas
intresse.
Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker, Piratpartiet
Simone Fischer-Hübner, Professor in Computer Science (specialized on
Privacy and Privacy-enhancing Technologies) vid Karlstad Universitet
2013-04-18 13:33
2 of 2
http://www.dn.se/debatt/fel-argumentation-om-eus-nya-datalag?rm=print
Mathias Klang, doktor i informatik med juridisk inriktning och
forskare vid Göteborgs universitet
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.
ANNONS:
2013-04-18 13:33
