2005-03-08
Sammanfattande rapport från konferensen
Att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor – med
fokus på våld i hederns namn, Stockholm, 7-8
december 2004
Arrangörer: Svenska justitie- och utrikesdepartementen i samverkan
med v och mp.
En mer fullständig rapport från konferensen finns på konferensspråket
engelska. Rapporten och ytterligare information om konferensen finns
också på Justitiedepartementets hemsida (www.regeringen.se).
Rapporten kanäven beställas genom kanslirådet
Gerd Johnsson-Latham,
telefon 08/ 405 58 24, E-post [email protected]
2
Inledning
En internationell konferens om patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på
s.k. hedersrelaterat våld anordnades i Stockholm den 7-8 december 2004 på
konferenscentret Vår Gård. Värdar var den svenska utrikesministern Laila
Freivalds och ministern för jämställdhet och integrationsfrågor Jens Orback,
i samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna. Konferensen
utmynnade i ett slutdokument i form av en ordförandetext med ett upprop
för fortsatt handling. Konferensen skall ses som ett led i en pågående
process för bättre åtgärder mot patriarkalt våld mot kvinnor, både nationellt
och internationellt. Såväl konferensen som rapporten från densamma kan
tjäna som en påminnelse om hur mycket som fortfarande återstår att göra för
att säkerställa att kvinnors och flickors rätt till liv och frihet.
En utförlig skriftlig rapport från mötet finns på engelska; ”Report from the
International Conference Combating Patriarchal Violence Against Women –
Focusing on Violence in the Name of Honour, Stockholm 7-8 December
2004”. Rapporten kan beställas från Justitiedepartementet och finns jämte
videoinspelningar från konferensen, enskilda tal mm på regeringens
hemsida www.regeringen, (Justitiedepartementet, MR, kvinnor.)
Konferensen fick mycket stor medial uppmärksamhet via bl a SVT, TT, DN,
SvD, Ekot, BBC, Reuters, the Economist, AFP, Le Monde, Liberation, Le
Figaro, holländska De Volkskrant samt flera tyska, pan-arabiska, turkiska,
indiska och kinesiska tidningar. Mediainslagen rörde både presskonferensen
den 7 december med ministrarna Jens Orback, Güldal Aksit och Nilofar
Bakhtiar och konferensen den 8 december med utrikesminister Laila
Freivalds men också en rad övergripande frågor om våld i hederns namn
och intervjuer med enskilda konferensdeltagare.
Bakgrund
Våld mot kvinnor, som en konsekvens av kvinnors underordning och
bristande jämställdhet, har under decennier uppmärksammats i
internationella fora liksom kvinnors åtnjutande av de mänskliga
rättigheterna. Under senare år har våld i hederns namn särskilt lyfts fram bl
a i resolutioner i FN:s generalförsamling. Som ett led i arbetet mot
patriarkalt våld mot kvinnor inleddes år 2003 förberedelser av en
internationell konferens i Sverige om hedersrelaterat våld. I detta syfte
arrangerade Justitiedepartementet i november 2003 ett expertmöte och fick
då en rad förslag om hur en internationell konferens om hedersrelaterat våld
borde kunna utformas.
Under år 2004 bjöds drygt 200 deltagare in till konferensen varav drygt
hälften var nationella och återstoden internationella deltagare, samtliga i
olika fora engagerade i arbete mot patriarkalt våld och hedersrelaterat våld.
3
Bland de inbjudna märktes chefer för olika FN-program och fackorgan, flera
av FN:s specialrapportörer, representanter från EU-kommissionen,
Europarådet, Världsbanken, forskare och skribenter samt internationella
och nationella organisationer. På regeringsnivå inbjöds ministrar från
samtliga EU-länder och ett 15-tal länder i Mellanöstern liksom i Sydasien
där heders-relaterat våld förekommer. Från Sverige inbjöds chefer för
berörda myndig-heter och organisationer samt politiker, opinionsbildare,
forskare m fl.
Konferensen
Konferensen pågick i två dagar uppdelade i plenarsessioner med
anföranden, paneldiskussioner, vittnesmål/presentationer samt diskussioner
i fem arbetsgrupper.
Moderatorer var Lena Ag, EU-kommissionen samt ambassadör Jan
Nordlander, UD. Konferensen avslutades med en av sekretariatet och den
interdepartementala arbetsgruppen i förväg skisserad ordförandetext som bl
a innehöll ett upprop för fortsatt handlande. Texten var under konferensen
föremål för fortlöpande konsultationer med ordförandena för de olika
arbetsgrupperna och några nyckelaktörer och kompletterades under
konferensens gång för att spegla dominerande synpunkter.
Konferensen präglades av stor öppenhet och en grundläggande samsyn som
tydligt bl a formulerades av den afganska ministern Sobrany som betonade
att alla, oavsett ekonomisk och social utveckling, förenas av visionen om en
värld fri från våld mot kvinnor och där kvinnors rättigheter respekteras.
Diskussionerna visade att det är både möjligt och nödvändigt att bryta
tystnaden kring det patriarkala våldet mot kvinnor allmänt och fokusera på
våld i hederns namns. Mötet visade också värdet av att föra samman
personer med olika erfarenheter såsom representanter för regeringar,
organisationer, forskarvärlden, det civila samhället, media och politiker.
Diskussionerna var mycket öppna och tydliga i fråga om att definiera och
slå fast grundorsakerna till våld mot kvinnor i termer av patriarkala
strukturer och föreställningar om kvinnors underordning och mäns
överordning. Som en följd av detta betonades att våldet måste angripas
genom ett brett spektrum av åtgärder för jämställdhet och säkrandet av lika
rättigheter för kvinnor och män.
Ett ytterligare viktigt bidrag från konferensen till den internationella
debatten var att diskussionerna inte mer allmänt inriktades på att engagera
män utan att också på att ifrågasätta och angripa våldsamma manliga
livsstilar och maskuliniteter. En av deltagarna vid konferensen, FN:s
specialrapportör för tanke- och religionsfrihet, Asma Jahangir, framhöll t ex
att kvinnor generellt är väl upplysta - medan männen har makten: Hon sa
att nu är det dags att se till att kvinnor får makt - och män får upplysning.
4
Oro uttrycktes också över att frågor om våld mot kvinnor ofta har låg status
på den globala politiska agendan och att frågan alltför ofta omges av tystnad
vilket i praktiken tenderar bli ett accepterande av våldet. Den svenska
utrikesministern betonade vikten av att bryta denna tystnad och lovade att
Sverige konsekvent kommer att fortsätta ta upp frågor om våld mot kvinnor
och kränkningar av mänskliga rättigheter. Hon uttryckte också en stark
förhoppning om att andra måtte göra sammalunda.
En grupp unga män från en förort till Stockholm, ”Sharaf Hjältar” visade
hur unga män kan agera som förebilder för att hjälpa till att ändra attityder i
frågan om hedersrelaterat våld. I introduktionen av dem påpekades hur unga
män kan gynnas av de patriarkala strukturerna eftersom de ger pojkar makt
att förtrycka sina systrar. Men de gör också pojkarna till strukturernas offer
när de tvingas gifta sig mot sin vilja.
Diskussionerna under konferensen bekräftade att det patriarkala våldet och
s.k. hedersrelaterat våld inte är knutet till någon speciell religion utan
förekommer både i muslimska, kristna och hinduiska samhällen. Den
pakistanska ministern Nilofar Bakhtiar noterade att islam som religion ger
kvinnor betydande rättigheter - och att därför ingen skall ha rätt att ta i från
kvinnor deras rättigheter med felaktiga hänvisningar till islam.
Olika uppfattningar uttrycktes om värdet av att engagera religiösa ledare för
att motverka våld mot kvinnor. Flera deltagare såg detta som angeläget
eftersom religiösa ledare oavsett trosuppfattning ofta spelar en viktig roll för
människors attityder och ställningstaganden i moralfrågor. Andra menade
att eftersom religiösa ledare hittills undlåtit att agera mot våld mot kvinnor
finns risken för att deras engagemang snarast försvårar insatser mot våldet.
Den svenska imamen Abd al Haqq Kielan uppmanade dock religiösa ledare
att tydlig ta ställning mot våld mot kvinnor.
Många deltagare av alla kategorier betonade det civila samhällets roll,
särskilt kvinnoorganisationernas, i åtgärder mot våld mot kvinnor. Bl a
berördes deras potential att övervaka i vad mån ambitiösa planer mot våldet
i praktiken genomförs eller ej av stater och organisationer. Vikten av
samverkan mellan parter och det civila samhället underströks också t.ex.
avseende skydd och bistånd till offer och för att angripa våldets
grundläggande orsaker.
Många talare betonade att frågan om våld mot kvinnor måste diskuteras
offentligt och inte får behandlas som en privatsak och familjeangelägenhet.
5
En rad förslag presenterades i fråga om fortsatta åtgärder och flera talare
föreslog att Sverige såsom initiativtagare till konferensen också skulle spela
en aktiv roll i dess uppföljning. Några av huvudförslagen var:
- att Sverige bör ta initiativ till att upprätta en internationell kommission
eller tankesmedja för att åtgärda patriarkat våld med fokus på s.k.
hedersrelaterat våld,
- att inrätta en ny tjänst som specialrapportör under CEDAW, FN:s
konvention om utrotande av alla former av diskriminering mot kvinnor
- att verka för att EU skall utropa år 2006 som ett år för åtgärder mot våld
mot kvinnor och mer aktivt agera mot detta våld.,
- att avsätta mer resurser för att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor,
särskilt s.k. hedersrelaterat våld,
- att regeringar skall vidta alla former av åtgärder för att markera att
patriarkalt våld, inklusive s.k. hedersrelaterat våld, är en högt prioriterad
fråga, nationellt såväl som internationellt.
Belysande citat från konferensen
Nedan följer ett antal belysande citat från konferensen vars andemening
också återspeglas i den ordförandetext som konferensen utmynnade i:
”Mäns våld mot kvinnor bottnar i föreställningen om manlig överordning
och kvinnlig underordning och är inte kopplat till någon särskild religion,
etnicitet eller kultur utan till graden av patriarkat…Mäns våld är extremt
kostsamt både i liv, lidande och pengar. Enligt världsbankens chefsekonom
uppskattas att kostnaden för sådant våld kan uppgå till upp mot 8 % av BNP
i vissa länder.” (jämställdhetsminister Jens Orback)
”Det krävs en feministisk analys för att angripa det patriarkala våldet.”
(riksdagsledamoten Ulla Hoffman)
”Internationell enighet behövs för att fördöma våld mot kvinnor liksom våld
i hemmen.” (riksdagsledamoten Lotta Hedström)
”Min man våldförde sig ofta på mig och våldtog mig. Han ville också sälja
mig till sina vänner. Jag vet inte om det var för att få pengar, affärsmässiga
fördelar eller helt enkelt för att förödmjuka mig.” (vittnesmål från ett offer
för s.k. hedersrelaterat våld)
”Politiker måste ta sitt ansvar för att lösa problemet med våld mot kvinnor
och hedersmord.” (den turkiska ministern Guldal Aksit )
6
”Hedersmord är inte en fråga om kultur även om kultur ofta anförs som en
förmildrande omständighet. Det måste betonas att alla former av mord, i
vilket namn de än begås, är oacceptabla.” (FN:s specialrapportör om
utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar Philip Alston)
”Patriarkatet måste förstå att heder aldrig kan relateras till våld” (den
pakistanska rådgivaren i jämställdhetsfrågor till PM, Nilofar Bakthiar.)
”Oavsett vår ekonomiska styrka och sociala infrastruktur har vi alla samma
mål: en vision om ett samhälle där kvinnors rättigheter skyddas fullt ut och
lever i frihet från patriarkalt våld…Det är också av avgörande betydelse att
kvinnor får information om sina lagliga rättigheter och … att vi får kunskap
om kvinnors strategiska behov. (den afghanska biträdande kvinnoministern
Sorayha Rahim Sobrany)
”Begreppet heder och artighet har under generationer inneburit ett djupt
beroende för kvinnor av män; ett beroende som är svårt att bekämpa
eftersom det utövas med silkeshandske.” …”Eftersom det patriarkala
samhället är en negation av demokratin bör nedmonteringen av patriarkatet
löpa parallellt med demokratiseringsprocesser för att betona alla människors
jämbördighet.” (den polska ministern Magdalena Sroda).
”Religiösa ledare bör göra mer för att stoppa våldet mot kvinnor och
försvara kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.”
(sagt i en plenardiskussion)
”Kvinnors rättigheter och kvinnors säkerhet är inte en kvinnofråga eller en
kvinnoangelägenhet utan en fråga om demokrati…” (FN:s specialrapportör
om tanke- och religionsfrihet Asma Jahangir)
”FN:s konvention om avskaffande av allslags diskriminering av kvinnor
(CEDAW) erkänner att diskriminering är rotad i universella patriarkala
strukturer och betraktar kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
som beroende av en upplösning av patriarkatet i alla dess former…Ett stort
problem är det faktum att i de flesta delar av världen har uppfattningen om
hur kvinnor lämpligen bör uppträda internaliserats av kvinnorna själva
vilket ofta får dem att avstå från att delta i det offentliga livet eller söka
arbeten inom mansdominerande yrken etc”. ( CEDAW-kommittens
ordförande Feride Acar)
”Det behövs ett konstant tryck på regeringar för att visa myndigheter och
berörda kvinnor att en kvinnas liv är värt lika mycket som en mans.” (den
jordanska journalisten Rana Husseini).
”Patriarkatet bygger på och underförstår manliga privilegier vilket också
inkluderar rätten att avrätta kvinnor. Våldet är ett verktyg för att kontrollera
kvinnor och hot om våld är till för att kvinnor ska förbli underordnade.”
(amerikanskan LaShawn Jefferson från Human Rights Watch)
”Studier tyder på att antalet hedersmord ökar och att problemen överskrider
gränser och nationer och är mer vanligt bland traditionella och ekonomiskt,
7
politiskt och socialt utsatta grupper.” (den kanadensiska forskaren Sharzad
Mojab)
”Social inkludering, rättvisa och tolerans är grundläggande i kampen mot
våld i hederns namn.” (från plenardiskussion)
”Ett problem med hederskulturer är att en del pojkar drar fördel av sina
möjligheten att kontrollera och förtrycka flickor och kvinnor” (Eduardo
Grutzky, Fryshuset)
”Dialog mina vänner, kommer att förändra dagens situation och det
patriarkala tänkandet ! …Snälla ni, ge oss ert stöd och inte bara applåder
och leenden!...Ingenting är omöjligt om vi arbetar tillsammans” (Sharaf
Hjältar)
”För att förändra patriarkalt våld är regeringar ansvariga för att utfärda och
följa upp könsneutrala lagar i enlighet med FN:s instrument för de mänskliga rättigheterna.” (Anders Milton, som talesperson för arbetsgrupp 1.)
“Tyvärr är begreppet heder felaktigt kopplat till kvinnors sexualitet, kroppar
och uppträdande…Regeringar har det yttersta ansvaret för att skydda sina
medborgares liv och integritet, oavsett kön, religion eller etnicitet.” (Asma
Jahangir som talesperson för arbetsgrupp 2)
“Argumentet om kulturrelativism måste helt förkastas…. Det är
oroväckande att så få religiösa ledare stått upp och försvarat kvinnors
rättigheter och motverkat patriarkalt våld mot kvinnor, särskilt våld i
hederns namn”. (Jaqueline Hunt som talesperson för arbetsgrupp 3)
“Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor och könsbaserat våld måste
också ta upp kopplingar till rasism och fattigdom och får inte behandlas som
isolerade företeelser” (Carl Söderbergh som talesperson för grupp 4)
“För att utrota och förhindra s.k. hedersrelaterat våld måste vi angripa
orsakerna till det patriarkala våldet och ha som målsättning att förändra
attityder i samhällen som uppmuntrar, accepterar eller tolererar
våldshandlingar i hederns namn.” (Ingrid Bellander- Todino som
talesperson för arbetsgrupp 5).
“Vi behöver alla reflektera över ursprunget till det partiarkala våldet mot
kvinnor och hur patriarkatet i sig självt är våldsamt.” (prof. Boutheina
Cheriet, Algeriet)
“Det är av avgörande betydelse att erkänna mord och annat våld i hederns
namn som de brott de är. Att blunda för brotten är att acceptera dem.”
(Manuel Lezertua, Europarådet)
“Våld i hederns namn måste bli en fråga på den politiska agendan.... Det är
viktigt att förstå varför män är våldsamma och att undersöka kopplingarna
mellan manlig kultur och våld.” ( Irene Simantoni, EU-kommissionen)
8
“Det krävs effektiv lagstiftning och förstärkta åtgärder för att garantera
rättvisa för kvinnor. Det krävs också ett kontinuerligt och oförtröttligt arbete
för att ändra normer, attityder och föreställningar som diskriminerar kvinnor
och flickor. Vi behöver också stärka kvinnornas makt over sina egna liv…
Förövarna av våld i hederns namn är ofta fäder, bröder och andra manliga
släktingar. Därför måste också män ta initiativ till att förändra sina
attityder.” ( Laila Freivalds, Sveriges utrikesminister)
Konferensens slutdokument
Slutdokumentet från konferensen hade formen av en ordförandetext som
bl.a. innehåller ett upprop för fortsatta åtgärder, Detta fördjupar på ett par
punkter den årligt återkommande resolutionen i FN:s generalförsamling om
arbete för utrotande av brott mot kvinnor och flickor i hederns namn.
Ordförandetexten betonar t ex att en grundorsak till våldet är föreställningar
om kvinnors underordning och mäns överordning. Texten definierar också
grundorsakerna i termen av kontroll över och förtryck av kvinnor och
flickor. Därmed pekar också texten på behovet av ett brett spektrum av
insatser för att främja jämställdhet och förbättra kvinnors villkor
ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt.
Under konferensen upprepades konsekvent vikten av att stärka kvinnors
åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det framhölls också att dessa
rättigheter inkluderar sexuella och reproduktiva rättigheter. Slutdokumentet
betonar att regeringar har ansvar att förhindra brottet och bestraffa förövarna
i enlighet med deras ansvar att skydda och främja mänskliga rättigheter. När
en regering misslyckas i detta avseende skall det internationella samfundet
agera, framhöll FN:s specialrapportör Philip Alston,.
Det noterades att regeringar har betydande medel till sitt förfogande i form
av lagstiftning, utbildning och informationskampanjer som kan användas för
att åtgärda våldet, för att understryka att det är oacceptabelt och visa att
förövare kommer att straffas.
Ordförandetexten betonar vikten av att ifrågasätta dagens definitioner av
vad manlighet innebär liksom att begreppet heder kopplas till kvinnors
kyskhet.
Slutdokumentet/ordförandetexten lyder som följer:
”Patriarkalt våld utgör ett hot mot individens frihet och liv, mot rättvisa
villkor mellan könen och mot utveckling. Det måste åtgärdas oavsett uttryck
och på alla nivåer. Det förekommer världen över och inom alla klasser och
samhällsgrupper. Det tar sig skilda uttryck men är i grunden rotade i
föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning. Det är
ofta den sista utvägen för att upprätthålla existerande maktkulturer när
9
kvinnor och flickor utmanar det faktum att de förnekas de rättigheter som
pojkar och män åtnjuter pga. de föds med manligt kön.
S k hedersrelaterat våld är en form av patriarkalt våld som ofta förknippas
med brist på kroppslig integritet, rörelsefrihet, rätt till lönearbete och
ekonomiskt oberoende. En speciell aspekt av våldet är att det öppet
uppmuntras och sanktioneras, inom familjer och samhällen.
Resolutionen från FN:s generalförsamling A/C.3/59/L.25 slår fast staters
skyldighet att med alla medel förhindra, undersöka och bestraffa förövare av
brott som utförs mot kvinnor och flickor i hederns namn och att skydda
offren och att underlåtande att ge sådant skydd kränker, begränsar eller
omöjliggör åtnjutandet av offrens mänskliga rättigheterna. Resolutionen
framhåller mäns ansvar för att främja jämställdhet och för att förändra
attityder i syfte att utrota könsstereotypa föreställningar. Den betonar också
vikten av stöd till offer, bl. a. skydd, rådgivning och hälsovård, inklusive
sexuell, reproduktiv och mental hälsa.
Därför utfärdar ordföranden vid den internationella konferensen om
patriarkalt våld, anordnad i Stockholm 7-8 december 2004 följande upprop:
1. Orsakerna till allt patriarkalt våld måste åtgärdas, genom angripandet av
föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning liksom
tolkningar av maskulinitet som förstärker patriarkala strukturer och mäns
våld.
2. Våld i hederns namn måste angripas som ett hinder mot kvinnors
åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Tolkningar av heder som starkt
kopplat till kvinnors kyskhet måste ifrågasättas. Det kan aldrig accepteras
att sedvänjor, traditioner eller religiösa hänsyn åberopas i syfte att undgå
skyldigheter att motverka våld mot kvinnor och flickor inklusive s.k.
hedersrelaterat våld.
3. Våld mot kvinnor måste åtgärdas utifrån ett rättighetsperspektiv inom
ramen för ett brett spektrum av åtgärder för att främja jämställdhet mellan
könen, genom att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv och genom
att öka medvetenheten bland män för att bekämpa mäns tystnad kring
patriarkalt våld. Återgärder måste vidtas inom områden som lagstiftning,
sysselsättning, utbildning liksom sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter.
4. Respekten för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter är till sin
natur kopplat till demokrati. Internationella konventioner måste
implementeras genom att införlivas i nationell lagstiftning. Stater har
skyldighet att främja och skydda mänskliga rättigheter, inkl rätten till liv,
10
frihet och personlig säkerhet och att ge prioritet åt detta genom att avsätta
erforderliga resurser.
5. Internationellt samarbete för att mer effektivt angripa patriarkalt våld med
fokus på s.k. hedersrelaterat våld skall uppmuntras och utvidgas, genom
internationella organisationer såsom FN, Interpol och Europol, och regionalt
genom organisationer som EU, Europarådet, organisationen för de islamiska
konferenserna, ASEAN, SADC och SAARC. Det civila samhället inklusive
enskilda organisationer är viktiga samarbetspartner för regeringarna i dessa
strävanden.
11
Bilagor
PROGRAM
Internationell konferens om att patriarkalt våld mot kvinnor med fokus
på våld i hederns namn
Stockholm, 7 - 8 december 2004
Tisdag 7 december
Välkomstanförande av Jens Orback, integrations- och
jämställdhetsminister
Anföranden av Ulla Hoffman, andra vice ordförande i
Vänsterpartiet och av Lotta Nilsson Hedström,
riksdagsledamot, Miljöpartiet de Gröna
Vittnesbörd om våld i hederns namn
Inledningstalare, Güldal Aksit, minister med ansvar för
kvinno- och familjefrågor, Turkiet
Paneldiskussion på hög nivå:
Nilofar Bakhtiar, Rådgivare till premiärministern om kvinnors
utveckling, Pakistan;
Magdalena Sroda, jämställdhetsminister, Polen;
Zorayha Rahim Sobrany, biträdande minister för kvinnofrågor,
Afghanistan;
Philip Alston, FN:s specialrapportör om utomrättsliga,
summariska och godtyckliga avrättningar
Lunch
Anförande av Asma Jahangir, FN:s specialrapportör om
tanke- och religionsfrihet
Paneldiskussion:
12
Ayse Feride Acar, ordförande, FN:s kommitté för
avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor;
Shahrzad Mojab, docent, Institutet för kvinno- och
genusstudier, Torontos universitet, Kanada;
LaShawn R. Jefferson, chef, enheten för kvinnors rättigheter,
Human Rights Watch;
Rana Husseini, journalist, Jordanien
Presentation; “Sharaf Hjältar”
Diskussioner i arbetsgrupper
Mottagning/Buffé
Onsdag 8 december
Diskussioner i arbetsgrupper (fortsättn.)
Arbetsgrupperna rapporterar tillbaka till plenum
Avslutande paneldiskussion:
Boutheina Cheriet, professor i utbildningsfrågor, Algers
universitet, Algeriet;
Manuel Lezertua, chef, kommissionären för mänskliga
rättigheters kontor, Europarådet;
Hedia Belhadj, biträdande chef, avdelningen för arabstater
och Europa, UNFPA;
Irene Simantoni, advokat, generalsekretariatet vid europeiska
rådet
Avslutningsanförande av Laila Freivalds, utrikesminister,
samt avslutande kommentarer och förslag till åtgärder från
ordföranden för mötet
13
Slutgiltig deltagarförteckning Vår Gård 7-8 december
Namn
Organisation
Abu Ghazaleh,
UNIFEM
Haifa
Abu-Dayyeh, Suad Kvinnors centrum för juridiskt bistånd och
rådgivning
Acar, Feride
CEDAW- kommitten
Adly, Nancy
Centrum för Egyptiska kvinnors juridiska bistånd
Ag , Lena
EU-kommissionen
Aghaee, Mana
Iranska riksförbundet
Akkoc, Nebahat KAMER Kvinnocentrum
Aksit, Güldal
Premiärministerns kansli
Akyuz, Cemal
Svenska ambassaden i Ankara
Al Habash,
Syriska parlamentet
Muhammad
Al-Baldawi,
Orienthälsan
Fatima
Aldebe, Mahmoud Svenska Muslimska Förbundet
Al-Hadidi,
Mu´men
Ali, Salma
Bangladesh’s förbund för kvinnliga jurister
Almström, Maria Vänsterpartiet
Alston, Philip
Specialrapportör, FN
Andersson,
Utrikesdepartementet
Tommy
Avci, Gulan
Kurdiska riksförbundet
Bakhtiar, Nilofar Ministeriet för kvinnors utveckling
Bakker, Hilde
TransAct
Balta, Berin
Socialdemokratiska Kvinnoförbundet
Barqasho, Gabriel Syriska Ortodoxa kyrkan
Begikhani, Nazand Kurdish Women Action against Honour Killings
Bekic Larsen,
Länsstyrelsen i Skåne
Jasmina
Belhadj, Hedia
UNFPA
Bellander Todino, EU-kommissionen
Ingrid
Bengtsson,
Utrikesdepartementet
Andreas
Land
FN
Jerusalem
FN
Egypten
EU
Sverige
Turkiet
Turkiet
Turkiet
Syrien
Sverige
Sverige
Jordanien
Bangladesh
Sverige
FN
Sverige
Sverige
Pakistan
Nederländerna
Sverige
Sverige
Storbritannien
Sverige
FN
EU
Sverige
14
Bergh, Lise
Justitiedepartementet
Bergman, Cecilia Justitiedepartementet
Bielecka, Ewa
Premiärministerns kansli
Björling, Bam
Stiftelsen Kvinnoforum
Bredal, Anja
Instituttet for samfundsforskning
Bremer, Sevil
Rädda Barnen
Centerwall, Erik RFSL
Cheriet, Boutheina Universitetet i Alger
Ciraku, Erarba
Kommitten för lika möjligheter
Dahlgren, Lillemor Länsstyrelsen i Skåne
Dahlstrand, Lotta Barnombudsmannen
Danho, Maria
Syriska Ortodoxa kyrkan
Darvishpour,
Universitetet i Stockholm
Mehrdad
Dismorr, Anne
Svenska ambassaden i Ankara
Ekstedt, Anna
Justitiedepartementet
Eldén, Åsa
Universitet i Uppsala
Elias, Misrak
UNICEF
Elkatmis, Mehmet Turkiska parlamentet
Ener, Zeynep
Engström, Stefan Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Eriksson, Anne
Finlands ambassad i Stockholm
Eriksson,
Vänsterpartiet
Marianne
Eskandari, Ahmad Kurdiska kvinnors aktion mot hedersmord
Faraj Rehim,
Kvinnors centrum för media och utbildning
Runak
Favreau-Brettel, Ministeriet för jämställdhet inom förvärvslivet
Michéle
Ferrari de Carli, Kommunal- och regionaldepartementet
Eli
Forsberg, Meri
RIFFI
Helena
Frantzi, Marianna Polismyndigheten
Freivalds, Laila
Utrikesdepartementet
Gill, Aisha
Universitetet i Surrey Roehampton
Goldbeck-Löwe, Justitiedepartementet
Camilla
Gorlick, Brian
UNHCR
Grette, Anne-Lise Barn- och familjedepartementet
Grutzky, Eduardo Fryshuset/ELEKTRA
Haider, Yasmin
Insaaf Welfare Trust
Hamednaca, Arhe Justitiedepartementet
Hayran, Gülnur
AK-partiet
Sverige
Sverige
Polen
Sverige
Norge
Sverige
Sverige
Algeriet
Albanien
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
FN
Turkiet
Sverige
Finland
Sverige
Sverige
Irak
Frankrike
Norge
Sverige
Cypern
Sverige
Storbritannien
Sverige
FN
Norge
Sverige
Pakistan
Sverige
Turkiet
15
Hedström, Lotta Miljöpartiet de Gröna
Hertting, Peter
Riksåklagaren
Hoffman, Ulla
Vänsterpartiet
Hunt, Jaqueline
Equality Now
Husseini, Rana
Jordan Times
Jahangir, Asma
Specialrapportör, FN
Jamieson, Deborah Home Office
Javaheri, Alireza Utrikesdepartementet
Jefferson,
Human Rights Watch
LaShawn
Johansson, Sofia Vänsterpartiet
Johansson, Lasse Länsstyrelsen i Västra Götaland
Johansson, Eva
Justitiedepartementet
Lotta
Johansson, Lars G Justitiedepartementet
Johansson, Ann Socialstyrelsen
Johnsson-Latham, Utrikesdepartementet
Gerd
Jönsson, Anita
Socialdemokraterna
Jönsson, Mona
Miljöpartiet de Gröna
Kakabaveh,
Stödkommitten för turkiska kvinnor
Amineh
Kamal, Sultana
Ain- O- Salish Kendra
Karlberg, Susanne Domstolsverket
Kavaf, Selma
AK-partiets kvinnoförbund
Kaya, Abdulkadir Premiärministerns kansli
Kelemen, Niklas Rädda Barnen
Khaki, Muhammad Insaaf Welfare Trust
Aslam
Khan, Sona
Khan´s Law
Kielan, Abd al
Svenska Islamistiska samfundet
Haqq
Kleinsorge, Tanja Europarådet
Klum, Anita
Fonden för Mänskliga rättigheter
Kolthoff, Kirsti
Svenska kvinnolobbyn
Kulbay, Serpil
Turkiska ungdomsförbundet
Lang, Andreja
Justitieministeriet
Larsen, Sanne
Departementet för flyktingar, migration och
integration
Latif, Khanim
Organisationen Asuda för bekämpande av våld mot
kvinnor
Lemberg, Ulla
filmare
Lezertua, Manuel Europarådet
Lindblom, Anna- Justitiedepartementet
Sverige
Sverige
Sverige
Storbritannien
Jordanien
FN
Storbritannien
Sverige
USA
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Bangladesh
Sverige
Turkiet
Turkiet
Sverige
Pakistan
Indien
Sverige
Europarådet
Sverige
Sverige
Sverige
Slovenien
Danmark
Irak
Sverige
Europarådet
Sverige
16
Karin
Linde, Vysse
Lindroth, HelenDominique
Lindsten, Simone
Ludvigsson, Anne
Lundgren, Eva
Malaj, Nora
Mc Phail, Mary
Medjedovic,
Natasa
Mehra, Mahdu
Milatovic´, Irena
Stockholms universitet, CEIFO
Kommissionen för rättvisa och fred
Sverige
Sverige
Länsstyrelsen i västra Götaland
Socialdemokraterna
Universitet i Uppsala
Kommitten för lika möjligheter
Europeiska kvinnolobbyn
SoS Hotline för kvinnor och flickor som våldsoffer
Sverige
Sverige
Sverige
Albanien
Belgien
Serbien och
Montenegro
Indien
Serbien och
Montenegro
Sverige
Sverige
Libanon
Afghanistan
Partner för lag i utveckling
Regeringskansliet
Milton, Anders
Röda Korset
Mjörnell, Rigmor Nätverket mot hedersrelaterat våld
Moawad, Nayla Stiftelsen René Moawad
Mohaqiq,
Ministeriet för kvinnofrågor
Mohammad
Mojab, Shahrzad Institute for Woman´s Studies and Gender Studies
Morina, Destan
Albanska riksförbundet
Mousa, Daad
Mårtensson,
Utrikesdepartementet
Carina
Nevstad, Camilla Justitiedepartementet
Nordlander, Jan Utrikesdepartementet
Nujen, Debbie
Nätverket Terrafem
Ohlsson, Carina Socialdemokraterna
Olasdotter, Anna Riksåklagaren
Olsen, Inger Lise Svenska Kyrkan
Orback, Jens
Justitiedepartementet
Pedersen, Gry
Danske kvindesamfund
Pekgul, Nalin
Socialdemokratiska kvinnoförbundet
Pope, Nicole
Puisyte, Lyra
Litauens ambassad i Stockholm
Rahim Sobrany, Ministeriet för kvinnofrågor
Surayha
Ramizi-Bala,
Kvinnors hälso- och välfärdscenter
Ardita
Regnér, Åsa
Justitiedepartementet
Reyes, Maria-Pilar Länsstyrelsen i Stockholm
Rhoden, Yvonne New Scotland Yard
Ringqvist, Ellen Migrationsverket
Riza, Shaha
Världsbanken
Kanada
Sverige
Syrien
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Danmark
Sverige
Turkiet
Litauen
Afghanistan
Serbien och
Montenegro
Sverige
Sverige
Storbritannien
Sverige
Världsbanken
17
Rizvi, Majida
Rouhana, Zoya
Runegrund, Rosita
Rönquist, Anders
Sahlin, Mona
Sallander, Erika
Sbaity-Kassem,
Fatima
Schlytter, Astrid
Sen, Purna
Sevim, Fatma
Shaditalab, Jaleh
Sihem, Habchi
Simantoni, Irene
Skagerö, Mariette
Soliman, Azza
Spahiaj, Adim
Spurek, Sylwia
Nationalkommitten för kvinnors ställning
Pakistan
Libanesiska rådet för att motverka våld mot kvinnor Libanon
Kristdemokraterna
Sverige
Utrikesdepartementet
Sverige
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Sverige
Integrationsverket
Sverige
FN:s ekonomiska och sociala kommission
FN
Stockholms universitet
London School of Economics
BATMAN
Universitetet i Teheran
Ni Putes Ni Soumises
EU-kommissionen
Utlänningsnämnden
Egyptiska kvinnors centrum för juridisk rådgivning
Albanska riksförbundet
Regeringens organ för kvinnors och mäns
likställning
Sroda, Magdalena Regeringens organ för kvinnors och mäns
likställning
Staaf, Catharina Justitiedepartementet
Stenvinkel, Enisa Svenska Islamska Samfundets Kvinnoförbund
Svahnström,
Svenska Generalkonsulatet i Istanbul
Annika
Svensén, Ann
RFSU
Svensson, Anneli RFSL
Söderbergh, Carl Svenska Amnesty
Söderheim, Maria Sveriges Kvinnojourers riksförbund
Tawalbeh, Isra
Hälsoministeriet
Tejler, Peter
Utrikesdepartementet
Thapar-Bjorkert, Universitetet i Bristol
Suruchi
Thibault,
Stiftelsen SURGIR
Jacqueline
Tretow, Rhoda
Terre des Femmes
Wahlström, Conny Miljöpartiet de Gröna
Weiland, Meltem Orientexpress, Rådgivningscentrum för kvinnor
Vifell, Lena-Karin Rikspolisstyrelsen
Wikan, Unni
Universitetet i Oslo
Wirth, Judit
Nane, Kvinnors rättighetsförbund
von Wachenfeldt, Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige
Ireen
Woodford Berger, Utrikesdepartementet
Sverige
Storbritannien
Turkiet
Iran
Frankrike
EU
Sverige
Egypten
Sverige
Polen
Polen
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Jordanien
Sverige
Storbritannien
Schweiz
Tyskland
Sverige
Österrike
Sverige
Norge
Ungern
Sverige
Sverige
18
Prudence
Wrange, Anna
Utrikesdepartementet
Ytteborg, Sissel Barne- och familjedepartemangett
Bye
Zaoui, Zahra
Förbundet Oujda Ain Ghazal
Åhré Älgamo,
Rikskriminalpolisen
Kickis
Ålund, Aleksandra Universitetet i Linköping
Ölvebro, Hans
Rikskriminalpolisen
Özkanat, Osman Turkiska Riksförbundet
Sverige
Norge
Marocko
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
