2015-11-23
Det urbana stationssamhälletVägen mot ett resurssnålt resande
Miljömålsberedningens seminarium
samhällsplanering för ren luft och
klimatpåverkan nära noll 20151118
Ulf Ranhagen Adj Professor KTH/LTU
Parter som deltar i projektutvecklingen och samfinansierar:
Kommuner:
Övriga parter och finansiärer: Göteborgs
universitet, Chalmers, SP, IVL, Victoria
Swedish ICT, White, VINNOVA, Tillväxtverket,
Region Halland
Ale (Nödinge)
Alingsås
Borås
Göteborg (Brunnsbo)
Härryda (Landvetter södra),
Kungälv (Ytterby)
Lerum
Partille
Stenungsund,
Trollhättan (Upphärad)
Varberg
1
2015-11-23
Styrgrupp
Henrik Zetterquist
Trafikverket
Ulrika Bokeberg
Andreas Lidholm
Mikael Cullberg
Västra Götalandsregionen Mistra Urban Futures Länsstyrelsen i Västra
Götalands län
Maria Sigroth
Göteborgsregionens
kommunalförbund
Jörgen Ryding
Trafikverket
Processledning
Alice Dahlstrand
Trafikverket
Ulf Ranhagen
Professor KTH/LTU
Deltagande kommuner stationssamhällen
Amie Ramstedt
Göteborgsregionens
kommunalförbund
GRs strukturbild
2
2015-11-23
Några bakgrundsfaktorer till projektet –
kunskapsarenan det urbana stationssamhället
Järnvägen och stationer har haft en stor betydelse för
kommunikationer och välstånd
Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och
regionernas utveckling
En utveckling av dessa samhällen med en förtätning i stationsnära
läge kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering
FoU - resultat
Forskningen har entydigt visat täthetens betydelse för att minska utsläpp av klimatgaser.
Vad betyder täthet i det stationsnära området?
Samband mellan befolkningstäthet och utsläpp
i 73 städer inom OECD
Edmonton Kanada
3
2015-11-23
Stationsnära områden
Ett internationellt koncept som inspirationskälla
En TOD är en funktionsblandad stadsdel med både bostäder, arbetsplatser
och service som är utformad för att maximera tillgänglighet till
kollektivtrafik och inbegriper egenskaper som uppmuntrar kollektivtrafikresande
(Bertolini m.fl. 2012)
Tillämpning av TOD regionalt: Stedenbaan Rotterdam-Haag regionen
7
Freiburg i Tyskland – ett ledande Europeiskt exempel på genomförd hållbar stads- och
transportplanering med stationen integrerad i staden som en viktig komponent
Station integrerad i staden
Cykelcentrum direkt intill stationen
4
2015-11-23
Freiburg i Tyskland har lyckats vända trenden och
bli mer biloberoende -13,4% transport CO2 /capita 1992 2005
Andel resor
40%
1982
30%
1989
2007
20%
10%
Bil
Koll
Cykel
Gång
Källa: City of Freiburg 2007c, University of Dortmund 2001 återgivet i Buehler, R & Pucher, J (2011)
Närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik påverkar resmönstret
Källa: Danska Miljöministeriet 2007 baserat på forskning av Hartoft-Nielsen
5
2015-11-23
Exempel på planindikatorer för stationsnära områden
Resandeunderlag och urban densitet –
boende <1000m, arbpl <600m
Koppling till stadskärnan/centrum
Funktionsstruktur i närområdet
600m
1000m
Stationens integrerade läge i staden
Tillgänglighet till målpunkter <600m
Tillgänglighet i GC-vägnätet
Källa: Efter Schylberg, K (2007) Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden
11
Analys av stationsnära lägen i Skåne – ca 80% av
marken inom 1km radie från stationer är obebyggd
Källa: Länsstyrelsen, Skånetrafiken och Trafikverket
12
6
2015-11-23
Projektets /Arenans syfte i korthet
Att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering och skapa goda
förutsättningar för utveckling av både befintliga och nya stationssamhällen
Att vitalisera och stötta ordinarie planeringsprocesser i kommuner för att
kunna bygga en transporteffektiv region med attraktiva/täta stationssamhällen
Att initiera och stötta FoU och FoI – projekt med inriktning på samskapande
(co-creation) mellan akademi och praktik
Hittillsvarande arbete och resultat
• Gemensamt definierade utmaningar
mellan praktiker och forskare
• Fyra FoU-projekt och två associerade FoU
projekt i samverkan mellan akademi,
regionala organ och kommuner
• Workshopar i samverkan för att hantera
kritiska frågor som pendelparkering, risker
och buller, stationslokalisering etc
• Kontinuerliga dialoger med nätverk av
aktörer som koordineras av styrgrupp och
processledare
• Planering för 2016-2019 med förstärkt
inriktning på co-creation (samskapande)
7
2015-11-23
STRUKTUR
SAMVERKAN &
OCH DESIGN
DIALOG
STATIONENS
ROLL FÖR
OMLAND
FLEXIBLA
HÅLLBARA LIVSSTILSVÄRDEN,
IDENTITET
TRANSPORTER
Gemensamt definierade utmaningar
mellan praktiker och forskare
Designlabb för hållbara stationssamhällen –
en förstudie (del av delprojekt 1)
Syfte
Addera värden till redan pågående utvecklingsprocesser
Öka kommuners innovativa förmåga genom lärande i praktiken
Utveckla och pröva nya arbetssätt för planering och
kunskapsspridning genom design
Inspiration från tidigare FoU
Snabba på ”kunskapskrypen” (Weiss)
Tolka utmaningar och kunskaper för användbarhet i en kommunal praktik (Czariawska)
Skapa och underhålla arenor där vi får tid att reflektera (Schön)
Kompetensutveckling genom ny förståelse (Sandberg & Targama)
Ett samarbete mellan högskolan i Halmstad – Malmö
Högskola – Radar Arkitektur AB
8
2015-11-23
Delprojekt 2 Hållbara och attraktiva stationssamhällen
Hur skapa ett hållbarare livspussel
- socialt, ekonomiskt och ekologiskt ?
Delfinansiering från VINNOVA utmaningsdriven innovation
Mobiltetstjänster & incitament
Trygg cykelparkering vid
stationen
Har du laddat
ner LERUM–
appen?
Ad-hoc ridesharing för
grannar
Såklart – jag har
200 poäng, de ska
jag använda till
cykelservice
Digitalt klippkort för
”sista-kilometern”-taxi
för hela familjen
Grannen tar med ditt
paketet från
paketutlämningen
Bilpool och samutnyttjande
(El)låne-cykelkärror vid
mataffären/
paketutlämningen
MÖJLIGHET:
Alla tjänster uppkopplade,
bokningsbara, och
”poängsatta” i en App
Exempel: Morötter i form av bonus om koll och cykel väljs
9
2015-11-23
Delprojekt 3
Säkerhet och god ljudmiljö
i det urbana stationssamhället
Presentation av förstudie 2015-05-12
Delprojekt 4
Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland
Kunskapssammanställning och forskningsbehov (Göteborgs universitet)
Kartläggning av ett tiotal stationsorter i Västra Götaland och Halland (Ramböll)
Medverkande: Västra Götalandsregionen, Region Halland, Kommunerna
Trollhättan, Lilla Edet, Stengungsund, Varberg, Hylte och Kungsbacka. Forskare
på avdelningen för kulturgeografi på Göteborgs universitet samt Ramböll.
Delfinansiering av Tillväxtverket
10
2015-11-23
Stationsområdets utveckling: Citat från Floby
”(…) Ska man flytta ut (…) från stan vill man väl
ändå ha något mervärde. Inte bara sätta sig invid
en tågstation i en liten låda (Kvinna boendes i
Flobys omland)
________________________________________
"Jag menar bo i lägenhet i Floby? Det finns ju alla
nackdelar med att bo i glesbygden och inga fördelar
helt plötsligt om du frågar mig. (Nyinflyttad man
boendes i utkanten av Floby)
Terje Selnes, Institutionen för ekonomi och
samhälle, avdelningen för Kulturgeografi
Kartläggning av utveckling och resmönster i mindre stationsorter
Befolkningsutveckling
2005-2010
Resandeökning
Avstånd Göteborg, restid
koll och restidskvot
Åsa
Kode
8 % (etabl 2013)
100 % 2000-2013
49 km, 30 min, 0,77
-3 %
400% sedan 2000 30 km, 27 min, kvot 1,13
Lödöse
3%
31 % 2010-2014
40 km, 25 tåg,
restidskvot 0,8
Sjövik
0%
14 % 2010-2014
45 km, 54 min (buss),
1,35
Stora skillnader i resandeökning och befolkningsutveckling – ett problem är att
omfattande lokalt bilresande till stora pendelparkeringar i mindre orter kan försvåra
bebyggelseutveckling i stationens närområde och därmed minska möjligheterna att
ta tillvara stationsnärhetseffekten
Källa: Del av omfattande statistik sammanställt av Ramböll (2015)
11
2015-11-23
Make a Low Carbon and Attractive InterCHANGE
Klimatsmarta och attraktiva transportnoder
Interchange Stations and Urban Districts for Low Carbon and Liveable Cities
- Swedish case studies in an international perspective -
Prof. Ulf Ranhagen, Royal Institute of Technology/LTU
Dr. Elisabetta Troglio, Royal Institute of Technology
Dr. Björn Ekelund, Luleå University of Technology
Associerat FoU-projekt
till Mistra Urban Futures det urbana stationssamhället
23
Integrerad bebyggelse- och trafikplanering
Verktyg för kvantitativ och kvalitativ analys av stadens form generellt
och i förhållande till stationsnära områden
12
2015-11-23
Exempel på verktyg som används i projektet klimatsmarta och attraktiva
transportnoder för att analysera egenskaper i den urbana strukturen som
bidrar till fler resor till fots, med cykel och kollektivtrafik
INDIKATORBATTERIET
Offentliga rum
Analys av urban form – stråk- och transekttanalys
Urban form
Isokron och Space Syntax analysis
Analys av stadsfunktioner och offentliga rum
Konnektivitet
Urbana funktioner
Exempel på arbete med att utveckla framtidsbilder för städer med fokus på bättre
integration mellan stationsområden och staden/samhället –
fallstudier Borås, Lund och Uppsala
Vidareutveckling av valda scenarier med hjälp av designdialogens symbolbibliotek för
urbana funktioner, offentliga rum, färdsätt och associationer till upplevelser för de
tre avståndszonerna <600m, 600m-1500m och 1500m – 3000m (4000m)
26
13
2015-11-23
Några hinder och möjligheter för att skapa fossilfritt 2050 –
samhällsplanering för urbana stationssamhällen
Några Hinder
Några Möjligheter
Bristande styrningsmöjligheter av
arbetsplatser, boende och service till
stationsnära lägen i regional och lokal
planering
Utveckla den strategiska planeringsnivån
med tematisk ÖP/OP dvs en översiktlig
planering med fokus på koppling till
stationer. Underlätta markbyten för
omlokalisering av personglesa verksamheter
Bristande samordning mellan transportoch bebyggelseplanering på regional,
kommunal och delkommunal nivå
Koordinera regionala strukturbilder och
kommunala planer
Svag inre tillgänglighet för koll och GC
särskilt i mindre och medelstora orter
försvårar fullt nyttjande av god yttre
tillgänglighet för kolltrafik –
pendelparkering en kritisk faktor
Utveckla rumsliga strukturer med stråk för
koll och GC kopplat till mobilitetstjänster
och incitament
Nya urbana typologier som attraherar
boende kring mindre stationer
Oflexibel trafikering missgynnar små orter
Flexibla och koordinerade trafikeringar
Bild som beskriver varför vi är här – för att
Några slutreflexioner
koppla in forskare
• Paraplybild -
Det finns stor ännu outnyttjad potential att utveckla den regionala
planeringen i samspel med kommunal planering för att bidra till nollutsläpp
Uppmuntra möjligheter att utnyttja orealiserade potentialer genom statlig
delfinansiering av pilotprojekt i olika landsdelar (DHS-modellen)
Orternas inre tillgänglighet måste förstärkas i samspel med den yttre
tillgängligheten i takt med regionförstoringen
Samskapande mellan akademi och praktik är ett angreppssätt som kan bidra
till lokalt förankrade, men också evidensbaserade lösningar och verktyg
Tack för ordet!
14
