Uthålliga regioner och kommuner några glimtar från aktuella FoU-projekt
Föreläsning vid Kick-off för projektet
”Uthålliga kommuner i Skåne 2020”
Länsstyrelsen i Skåne 20170427
Ulf Ranhagen Senior Professor och Arkitekt
KTH/Mistra Urban Futures/Sweco
KTH – Sveriges största tekniska universitet
12 skolor inom bioteknologi, kemivetenskap, datavetenskap och
kommunikation, informations och kommunikationsteknik, industriell teknik och
management, teknikvetenskap, teknik och hälsa, teknikvetenskaplig
kommunikation och lärande samt arkitektur och samhällsbyggnad
Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad
Har sju institutioner och åtta forskningscentra, 2000 studenter, 300
forskarstuderande, 70 professorer och 30 docenter
KTH Royal Institute of Technology • www.kth.se
2
Den hållbara staden och det hållbara samhället
som studieobjekt med en helhetssyn
Public
space
Services
Green
Space
Retail
Housing
Business
Trans
port
Environ
ment
Leisure
Centre for the Future of Places (CFP)
International Research Hub on Public Space & Beyond
FoU – projekt vid KTH, i samverkan med LTU och CTH
Uthållig kommun – fysisk planering
SymboCity Approach
www.special-eu.org/knowledge pool
Kretsloppsmodell 2.0.
Klimatsmarta och attraktiva
transportnoder
Det urbana stationssamhället
2015 FN:s globala mål för hållbar utveckling
Målen har relevans för alla typer av stadsutveckling i alla typer av orter
The Symbio City Concept promotes an holistic and integrated approach
协同整合的方法
Source: Ranhagen & Groth (2012)
Source: Ranhagen (2010)
A System för the Future
in Architecture for Everyday Life Swedish
Association of Architects
Symbio City Approach in Indonesia
Collaboration Borås – Palu, Probolinggo – Helsingborg
•
Treårigt (2013-2016) europeiskt kompetensutvecklingsprojekt med
planeringsorganisationer i 8 EU-länder
•
Öka samhällsplanerares (+ andra planeringsaktörers) kunskap och kompetens inom
hållbar fysisk samhällsplanering med fokus på hållbar energi.
•
Minska klyftan mellan energiplanering och rumslig/fysisk planering på lokal och
regional nivå.
•
Snabba på utvecklingen & frambringa goda exempel på integrerade rumsliga
planeringsstrategier och -processer för klimatsmarta städer och regioner.
Ulf Ranhagen KTH 0kt
Energieberg IBA Wilhelmsburg, Hamburg
Fortlöpande rapportering om EU Special i tidskriften PLAN
Vilken betydelse har urban form faktorer
för energianvändning och klimatpåverkan?
• Samhällsplanering av de fysiska strukturerna kan minska
transportefterfrågan och öka transporteffektiviteten med 10-20
procent (SOU 2013:84)
• Ökad täthet i kombination med andra urban form-faktorer i
samlade planeringsstrategier kan påverka energianvändningen
med upp till 20 % (Litman & Steele, 2011)
Projektet UTHÅLLIG KOMMUN – fysisk planering
Fysisk planering
Ett instrument för att driva på utvecklingen av av miljöanpassade
transportsystem och att tillvarata potentialer för
och att tillvarata potentialer för energieffektivisering och
förnybar energi
Ett hjälpmedel för att belysa konflikter och synergier
Förebygger problem, effektiviserar projektering/genomförande
En arena för aktiv dialog
Hållbarhets- och energifrågorna ska genomsyra alla skeden i
samhällsbyggandet HÅLLBARHETSPROGRAMMET har en central roll
HÅLLBARHETSPROGRAM
DP / MKB
AVTAL
EXPLOATERING
STRATEGISK FASTIGHETSPLANERING
PROGRAM
PROJEKTERING
CityLab SGBC
UPPHANDLING
GENOMFÖRANDE
FÖRVALTNING, DRIFT OCH UNDERHÅLL
FASTIGHETSÄGARE/FÖRETAG
ÖP / FÖP, STRATEGISK MKB
SAMHÄLLE /
KOMMUN
REGIONAL PLANERING, STRATEGISK MKB
Arbeta integrerat med fysisk planering och energi i ett
framtidsperspektiv
Fysisk planering
Energiplanering
•
•
•
•
•
•
•
•
Minska energianv
Öka andel förnybart
Öka kolltrafik
……
1) Göra si
2) Göra så
3) Också så
Energieff bebyggelse
Öka andel förnybart
Öka kolltrafik…
…..
• ÖP/FÖP med energiperspektiv?
• Energi-TÖP?
• Energiplan/strategi med rumsligt
perspektiv?
En god process främjar förståelse, lärande och tillit
”Tell me and I will forget”
”Involve me and I will learn”
”Show me and I will understand”
Källa: Konfucius - Benjamin Franklin
19
Steg 1 Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik
Planeringsuppgiften
MINDMAP
Begreppet Hållbarhet –
lokal tolkning
Omvärld
Analys
Nyckelfrågor
Mål
F r a m t i d s b i l d e r
Konsekvensbedömning
Plats
REGION- OCH
STADSANALYS
STRUKTURERAD
BRAINSTORMING
BACKCASTING
Strategiska vägval
VÄRDEROS
Effektprofil
INDIKATORER
MCA
Strategi
Ulf Ranhagen april 2017
Ulf Ranhagen & Mats Johan Lundström, FFS/KTH Dec 2015
BACKCASTING
Back-casting
C. Scenario-framtidsbild
Alternativa STRATEGIER
A. Målnivåer
Snabb – långsam
3
2
D.STRATEGIER
Alternativa STRATEGIER
1
B Nuläge - forecasting
Långsam – snabb
Short term
Medium term
Long term
Exempel på litteratur om metoder och verktyg för att arbeta med framtidsfrågor
Varför gör vi inte som vi säger? Fallstudie Uppsala
Tony
Svenssons
avhandling om
Realitet
Retorik och
Dialektik
Befolkningstäthet,
koncentrationer
Den uthålliga regionen
Energifrågans hantering i samhällsplanering
utanför större tillväxtregioner
FoU-projekt inom Energimyndighetens och
IQ Samhällsbyggnads ramprogram E2B2.
Planeringsprocess
Planering med olika fokus integreras
Samrådshandling
klar under hösten
Utställningshandling
tas fram
ion
Fördjupning
Energi och
klimat
Projektgemensamma
aktiviteter
Samråd
Workshop
Workshop
Workshop
Antagandehandling
klar under senhösten
Utställning under
sommaren 2017
Workshop
Workshop
Utbildningsdag
30 augusti
December
Oktober
Seminarium 1 Seminarium 2
Maj 2016
Maj 2017
Jan/feb
April 2017
2017
Seminarium Seminarium
5
Seminarium 4
3
December 2016
September 2017
Slutseminarium/
konferens
September2017
Systematiskt arbete med utvärdering av scenarier
FÖP Falun-Borlänge
Praktiskt arbete med utvärdering av framtidsbilder med effektprofil
Att stärka stationsnärhetseffekten genom ta tillvara potentialen i den
urbana strukturen - några erfarenheter från ett aktuellt FoU-projekt
Fallstudier – tre medelstora städer i de tre storstadsregionerna i Sverige
Borås – gammalt stationshus men resecentrum för
busstrafik från 2004. Planering för Götalandsbanan
Lund – Sveriges tredje största centralstation
Pågående stationsutveckling
Uppsala – nytt resecentrum och omfattande förändring av
stationsområdet (2005-2011)
Prioritering av indikatorer på olika avståndsintervall varierar
Indikatorer som viktats högst
och är sammanfallande i de tre
kommunerna
<600
6001500
Trygghet och trivsel
Service: mix och lokalisering
Stadsmiljöns variation
Upplevda barriärer och avstånd
Kontinuitet station - staden
Tillgänglighet till målpunkter
Täthet: dag- och nattbefolkning
Borås
Lund
15003000
Designdialog i Borås – kombination av designdialoger
genomförda för avståndszon <600m respektive 600m-3000m.
Hur kan utformningen av gränsområdet mellan avståndszonerna
formas?
Forskningens bidrag till den rumsliga översiktliga planeringen med
fokus på integrerad transport- och bebyggelseutveckling
ARBETSMATERIAL 20161114
Forskningen har bidragit till
att tydliggöra attraktiva
urbana stråk där man väljer
att gå, cykla och åka
kollektivt istället för att välja
bilen
Forskningen har bidragit till att
utveckla urbana stråk inom
tätorten som binder samman
områden i ytterstaden med
stadskärnan
Forskningen har bidragit till ett
nytt tänk kring noder och platser
av olika dignitet för att skapa
service och attraktivitet också
utanför stadskärnan
Källa: My-Linda
Lorentsson,
Sebastian
Andersson och
Bengt
Himmelman
Borås stad
Smart vardagslogistik Kungälv
Ljudplanering Ale
Exempel på samskapande aktiviteter inom olika teman 2015-2016
33
Nytt FoU-projekt 2017-2020 Samskapande Samhällsplanering
för energieffektiva och hållbara stationssamhällen
Empiri
Lokala perspektiv
Fem fokusområden
Kärnprocess:
Samskapande
workshops
1. Utveckling av små och medelstora stationssamhällen längs
regionala järnvägsstråk
Sub-process:
Regional tillgänglighet
2. Utveckling av existerande stationssamhällen på lokal nivå
Sub-process:
Lokal tillgänglighet
3. Utveckling av planerade nya stationssamhällen på lokal
nivå
4. Planeringens processer i dåtid, nutid och framtid
5. Syntes av de övriga fokusområdena
Internationella utblickar
Fallstudiegemensamma
fokusområden
Aktionsforskning i
fallstudier
Existerande
kunskap
Teori och metod
Cirkulär ekonomi syftar till att återuppbygga kapitalet oavsett om det är
ekonomiskt, tillverkat, mänskligt, socialt eller fysiskt.
Cirkulär ekonomi är inspirerat av industriell ekologi, performance economy, cradle-to-cradle
rörelsen mm
Källa: www.circularmaterialseconomy.se /Avfall Sverige
36
ICT
KM 2.0 för NDS - Nivå 2 Visualisering av delkretslopp
WATER
ENERGY
ICT
0
37
MATERIALS
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
KONSUMENT
USERS
ANVÄNDARE
URBANA
URBAN FUNKTIONER
FUNCTIONS
BEBYGGELSE
BUILDINGS
38
Stockholms stad arbete med en pedagogisk kretsloppsmodell
39
Exempel på framtagande av kretsloppsmodell vid SWECOs
processledarutbildning
40
Sustainable Urbanisation Global Initiative
Food-Water-Energy Nexus
Samarbete inom
nätverket Circular
Cities med kontakter
i England, Tyskland,
Holland och Belgien
41
42
Ta tillvara potentialen för
innovationer och
nytänkande i
arbetet för en hållbar
stadsutveckling
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för
att lösa de problem vi skapat med det
gamla sättet att tänka (A.Einstein)
Skånekommunerna har chansen att lansera världsledande exempel
på attraktiva och hållbara helhetslösningar för stadsutveckling
Om vi kan bygga samhällen som är bra för både barn och gamla
så får vi samhällen som är bra för alla
Tack för uppmärksamheten!
