Spara energi

Spara energi
Åk
”Börja cykla. Sluta åka bil. Det
är farligt med avgaser.”
”Åk mer kollektivt så slipper vi
alla dessa tokiga bilister, som
kör i trafiken. Sänk busspriser
för vi som bor utanför.”
Studiehäfte
3
4
5
6
- en utmaning i Göteborgs stadsdelar
Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007—2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve
och Tynnered samt Göteborgs Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).
Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet
Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth,
Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo.
Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås,
Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson,
Lena Liljeröd och Sofia Valegård.
Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar.
Foton och illustrationer
Sid: 1, 16: Lisa Moberg; sid. 5: www.miljoportalen.se, Anne Keyling; sid. 7: Per-Eric Sellman,
Eva Lena Pernander; sid. 13: SMHI; sid. 15: Klas Eriksson
Övriga foton och illustrationer: Fotomedia
Grafisk form och layout
Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen 2008
2
VÄXTHUSEFFEKTEN
Du har kanske har sett i tidningar och på TV att det talas om växthuseffekten. Vet du vad växthuseffekten är?
Tänk dig att du går in i ett växthus med väggar och
tak av glas. Se figuren här intill. I växthuset släpper
glaset in solljus till plantorna och blommorna som växer
där. Däremot släpper glaset inte ut så mycket värme.
Detta gör att det blir mycket varmare i växthuset än
utanför. En del av värmen stannar helt enkelt kvar inne
i växthuset.
Uppvärmningen på jorden fungerar på samma sätt
som i växthuset. Runt om jorden finns atmosfären.
Atmosfären är ett lager av gas som finns runt hela jordklotet. Gaserna i atmosfären fungerar nästan som glaset i ett växthus – ljus från solen släpps igenom och värmer upp jorden, men sen släpps inte all värm ut igen.
Det är därför gaserna i atmosfären kallas för växthusgaser och uppvärmningen av jorden för växthuseffekten.
Utan växthuseffekten hade det varit jättekallt och allt
vatten på jorden hade frusit till is. Forskarna tror att
jordens medeltemperatur hade varit nästan -19 grader,
ungefär lika kallt som det är i en frys. Det är alltså bra
att vi har växthuseffekt på jorden.
Problemet är att vi människor släpper ut för mycket
växthusgas framför allt en som heter koldioxid. När det
blir för mycket koldioxid i atmosfären ökar växthuseffekten och medeltemperaturen på jorden stiger. Man
brukar tala om global uppvärmning.
Vad händer i framtiden
Uppvärmningen av jorden kommer att påverka både
miljön och oss människor, men det är svårt att säga
exakt vad som kommer att hända. Forskare tror att
havet kommer att stiga mellan 2 dm och 6 dm de
närmsta 100 åren. Höjningen förstärks av att glaciärer och polarisar på land smälter. Detta kommer att
märkas mest i länder som har låga kuster, som till
exempel Nederländerna i Europa och Bangladesh i
Sydasien.
Platser på jorden som idag är torra kommer troligen
att bli ännu torrare, regniga områden kommer att bli
ännu regnigare. Detta kan leda till att det blir svårare
för bönder att odla mat på många ställen i världen,
3
eftersom skördarna riskerar att torka eller regna
bort. Om det blir brist på mat kan många människor
behöva flytta från sina hem.
Sverige har en lång kustremsa. Om havsytan stiger
kommer flera städer och områden att påverkas även
om effekten inte blir lika stor som i låglänta länder.
till exempel vara el, värme, bränsle eller mat. Hästen får i sig energi när den äter hö. Bilen tankas med
något slags bränsle för att den ska kunna köra. Elvispen fungerar med hjälp av el som den får genom kontakten i väggen. Människor får energi genom att äta
mat.
Vi kan påverka
Alla vi människor som bor på jorden kan påverka hur
klimatet blir i framtiden. Därför är det viktigt att
hjälpas åt för att minska utsläppen av växthusgaser.
I detta häfte kan du läsa mer om vad du kan göra för
att minska dina utsläpp av växthusgaser.
ENERGI
Elvispen behöver el liksom
bilen behöver bränsle
Vad är energi?
Vad är det för likhet mellan en häst, en bil och en
elvisp? Alla behöver energi
för att fungera!
Det är svårt att förklara
vad energi är. Energi kan
Förnybar och icke förnybar energi
Energi kan delas upp i förnybar och icke förnybar.
Till de förnybara energikällorna räknas sol, vind, vatten så kallade földesresurser och bioenergi så kallade
fondresurser, som alla ursprungligen kommer ifrån
solen. Flödesresurs nybildas ständigt oavsett uttag.
Hästen behöver hö
4
VÄRME
Fondresurs nybildas under förutsättning att uttaget
inte är för stort. Vatten avdunstar och blir till regn
tack vare solen. Regnet faller ner och det bildas vattendrag som utnyttjas i vattenkraften. Vindar uppkommer på grund av solens ojämna uppvärmning av
luften. Bioenergi, som kommer från åker och skog,
har vuxit till tack vare energi från solen.
Icke förnybar energi kommer från jordens lager och
är antingen fossilt eller kärnkraft. De fossila bränslena består av gamla växt- och djurdelar som omvandlats under miljontals år. Till de fossila bränslena hör
olja, kol och naturgas. Kärnkraften räknas inte heller
som förnybar. Följande bild ger en bra sammanfattning (Källa: Miljöportalen).
I Sverige är det ganska kallt jämfört med andra platser på jorden. För att vi ska kunna leva och må bra
måste vi värma upp våra hus. Det krävs energi för att
värma upp hus och byggnader.
Temperatur och värme
Temperatur mäter man med en termometer. Temperaturen stiger när värme tillförs och sjunker då värme
tas bort. Värme transporteras från platser med högre
temperatur till platser med lägre temperatur till
exempel från det varma elementet till den kallare
luften i rummet.
Din kropp producerar värme. Din
kropp behöver alltid
vara cirka 37°C för
att du ska må bra.
För att inte kroppens temperatur
ska stiga av värmen
som kroppen producerar måste värme
transporteras från
dig till din omgivning. Därför är en
5
skön temperatur inomhus kallare än din kropp,
cirka 20°C. Om du tar på dig en extra tjock tröja
måste rumstemperaturen sänkas ytterligare för att
du inte ska bli för varm. Tröjan hindrar en del av värmen från att transporteras från kroppen till luften.
på andra sätt. Det finns många olika sätt att åstadkomma detta, till exempel genom förbräning av något
bränsle eller att ta vara på den värme som finns
omkring oss, i solen eller i marken.
Produktion av värme
Ventilation
En stor del av den värme vi använder framställs genom förbränning av något bränsle. Detta kan ske i
stora produktionsanläggningar eller i en panna i det
enskilda huset.
Ventilation innebär att man byter ut gammal luft mot
ny luft utifrån. Även ventilationen har stor betydelse för hur mycket energi som går åt för värme. När
ventilationen är i gång går stora mängder värme hela
tiden ut med ventilationsluften. En del värme kan
återvinnas, men mycket ventileras ut. Minskar man
på ventilationen påverkas också värmebehovet.
Värmepannor
Många hus har en egen värmepanna. Värmepannan
värmer upp vatten som sedan leds vidare till ett element. De bränslen som förekommer är bland annat
olja, pellets (ihoppressat träavfall) och ved.
Värmekällor
Fjärrvärme
På sommaren behöver vi inte värma upp våra hus
eftersom det är varmt ute då. Den viktigaste värmekällan är då den varma utomhusluften. Det finns
många andra värmekällor som vi kanske inte tänker på. Till exempel kommer det värme från lampor,
varmvatten och elektriska apparater. Även människor producerar värme. I rum där det finns många
människor samtidigt, till exempel i skolor, hjälper de
till att värma rummet bara genom att vara där.
På vintern när det är kallt ute måste vi värma husen
Fjärrvärme innebär att värmen produceras i en central anläggning. Det fungerar i princip som en värmepanna i stor skala. En panna i fjärrvärmeverket värmer vatten som transporteras ut till användarna. De
flesta fjärrvärmeverken i Sverige använder i huvudsak biobränsle (exempelvis ved, pellets, energiskog
och biogas).
En stor del av den värme som används i Göteborg är
fjärrvärme som produceras och distribueras av Göte-
6
borg Energi. De flesta flerbostadshusen och skolorna
är anslutna till fjärrvärmenätet. Man använder stora
mängder spillvärme från förbränning av sopor och
från raffinaderier. Dessutom finns det tre stora produktionsanläggningar för fjärrvärme i Göteborg: Rya,
Sävenäs och Rosenlund.
Elvärme
En del av den värme som produceras i Sverige framställs med hjälp av el. Elvärme kan vara både direktverkande och vattenburen. Direktverkande elvärme
innebär att elledningar går ut i elementet och
värmer upp luften i rummet direkt. Vattenburen
elvärme innebär att man med hjälp av el först värmer
upp vatten i en elpanna, därefter används vattnet för
att värma upp elementet.
Bergvärme, markvärme och luftvärme
Bergvärme- och markvärme tar vara på den energin
som finns lagrad i berggrunden och i markytan. En
slang fylld med
vatten och frostskyddande glykol sänks ner
i borrhålet eller grävs
ner under markytan.
Luftvärme tar vara på
den energi som finns i
utomhusluften. Genom
att använda en värmepump kan man värma
upp hela huset. Värmepumpen fungerar som
ett kylskåp fast tvärtom.
Sävenäs värmekraftverk
Bergvärmepump
7
Solvärme
Solfångare tar vara på den energi som solen direkt
avger. En solfångare är utformad som en skärm med
glasrör riktad mot solen. Vatten som cirkulerar i glasrören värms av solens strålar och leds sedan in i husets värmeelement.
Miljöpåverkan
Eldning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas
ger utsläpp av koldioxid som leder till en ökad växthuseffekt. Värme som kommer t.ex. från bioenergi
och berggrunder utnyttjar däremot värme som redan
finns och ger därför inga betydande koldioxidutsläpp.
Beroende på vilken uppvärmningsform som används
för att värma upp din skola, släpps det ut olika mycket koldioxid i luften. Se illustration till höger.
Pellets
Fjärrvärme
Gas
Så här kan du påverka
Ha en extra tröja på dig
Använd en tröja extra om det är lite kyligt. Det kan vara kallt
med bara t-shirt på morgonen när klassrummet inte är uppvärmt och då är det skönt att ha något extra på sig. Det brukar bli varmare under dagen och då behövs inte den tjocka
tröjan längre.
Koldioxidutsläpp i luften
Stäng fönster och dörrar
Stäng efter dig när du lämnar rummet. Ett tomt klassrum blir
snabbt kallt när fönstret är öppet och det är kallt ute.
8
Bergvärme
El Olja
EL
Produktion av el
Den el som används i Sverige kommer ifrån
Kärnkraft
45 procent
Vattenkraft
45 procent
Konventionella kraftverk
9 procent
Vindkraft
1 procent
Om el
El är en typ av energi som vi använder varje dag. Du
behöver el för att kunna tända lampor, titta på tv,
surfa på Internet, laga mat och ladda mobilen. Som
du förstår behövs el till många olika saker.
El kan bara lagras i batterier och därför produceras
nästan all el i samma ögonblick som den används.
Kärnkraft
I kärnkraftverk används ett ämne som heter uran.
Uran bryts ur gruvor på olika ställen i världen. I
kärnkraftverket delas uranet i små, små bitar. När
man gör detta frigörs mycket energi som sedan omvandlas till el. Det använda uranet är radioaktivt och
farligt för människor att komma nära. Därför måste
det lagras isolerat från människor och miljö i 100 000
år.
Enheten watt
Alla apparater som drivs med
el, är märkta med ett watttal (W) som anger apparatens
effekt (arbetsförmåga). Den
el som går åt när man använder en apparat mäts i enheten wattimmar (Wh), effekten
gånger tiden (h). En apparat
med effekten 1000 W t.ex.
kaffebryggaren intill som
används i en timme förbrukar
1000 Wh vilket är samma sak
som 1 kilowattimme (1 kWh).
Vattenkraft
Vattenkraft fås
genom att utnyttja
energin i strömmande eller fallande
vatten. Energin omvandlas sedan till el.
Vattenkraft släpper Från vattenkraft får man energi som omvandlas till el.
inte ut någon koldioxid, men innebär stora ingrepp i naturen.
9
Vindkraftverk
I ett vindkraftverk är det energin i vinden som utnyttjas för att göra el. Vindkraftverk släpper inte ut
någon koldioxid. Det negativa med vindkraft är att
det bara ger energi när det blåser.
Övriga kraftverk
Dessa kraftverk använder biobränsle, avfall, olja, kol
eller naturgas för att omvandla energi till el. Påverkan på miljön beror på vilket bränsle som användes.
Icke förnybara bränslen har stor påverkan på miljön
och bidrar till ökad växthuseffekt. Biobränsle ingår i
ett kretslopp och därför kan man säga att de inte bidrar till någon ökad växthuseffekt. När ett nytt träd
planteras för att ersätta det som har huggits ner binder det under sin livstid upp lika mycket koldioxid
som det uppeldade trädet har släppt ut.
Vindkraften utgör ingen direkt miljöpåverkan
10
Så här kan du påverka
Utnyttja dagsljuset
Dra undan gardiner och dra upp persienner så att det dagsljus som finns utnyttjas
under en längre tid.
Byt till lågenergilampor
En lågenergilampas energibehov är bara
en femtedel av en glödlampas med motsvarande ljusstyrka, dessutom håller den
10 gånger längre.
I en vanlig glödlampa är det endast 5
procent av energin som blir ljus, resten
blir till värme.
Lågenergilampor innehåller kvicksilver
så tänk på att det är viktigt att återvinna
dem på rätt sätt.
Släck efter dig
Tänd och släck hur mycket du vill. De moderna glödlamporna, lysrören och lågen-
ergilamporna kan tändas och släckas ofta
utan att det drar extra energi eller förkortar deras livslängd.
Stäng av stand by-läget
Hemelektronik som tv, dator, dvd, cd-spelare och andra apparater fortsätter ofta
att dra ström även om du stänger av dem
med fjärrkontrollen. Så mycket som 30-40
procent av all energi som dina apparater
använder under sin livslängd går åt när de
står i stand by-läge.
Se över din dator
Datorer har olika energisparlägen som kan
ställas in i operativsystemet. Att skärmsläckaren går på betyder inte automatiskt
att datorn använder mindre el. Se över
inställningarna på datorerna. Det kan heta
vänteläge eller viloläge där viloläget är
11
att föredra eftersom det drar minst el.
Det finns också inställningar där datorn
stänger av både hårddisk och skärm helt.
Det bästa är att helt stänga av datorn
när den inte används.
Det lönar sig att stänga av datorn även
när man tar en liten paus ifrån den men
snart ska fortsätta igen. Med en grenkontakt med strömbrytare i vilken all utrustning till datorn sitter kopplad blir det lätt
att stänga av alla apparater. Ingen onödig
el används, dessutom är det bra ur brandsäkerhetssynpunkt.
Köp energisnåla apparater
Vid inköp av nya apparater kan man vara
med och påverka så att energisnåla modeller väljs. Nya apparater har en energimärkning som anger hur mycket el de
drar.
Så här mycket el drar dina apparater
Data i tabellen är typexempel men det kan naturligtvis variera mycket mellan märken och modell. Bäst
Om du använder
med effekten
är att titta efter själv på de apparater som man har i
sin omgivning. Hur mycket el drar de? Tabellen kan
användas som underlag för vissa uppgifter i övningsmaterialet.
räcker 1 kWh till
Adventsljusstake
Akvarium, 200 liter
21 W
55 W
48 timmar
18 timmar
Bastu
Brödrost
Dammsugare
Dator, bärbar
- stand by-läge
Dator, stationär med
platt skärm
- stand by-läge
Dator, stationär med
vanlig skärm
- stand by-läge
Digital-Tv-box
- stand by-läge
Element
Elvisp
Frys, ny, 300 liter
Frys, gammal, 300 liter
Glödlampa
Glödlampa
Glödlampa
Hårtork
Julgransbelysning, inne
Julgransbelysning, ute
Kaffebryggare
Kopiator, beredskapsläge
- energisparläge
Kylskåp, nytt, 140 liter
5000 W
1000 W
1000 W
40 W
5W
110 W
12 minuter
1 timme
1 timme
25 timmar
200 timmar
9 timmar
15 W
150 W
67 timmar
7 timmar
30 W
10 W
4W
1500 W
200 W
120 W
200 W
25 W
40 W
60 W
1500 W
48 W
112 W
1000 W
150 W
8W
100 W
33 timmar
100 timmar
250 timmar
40 minuter
5 timmar
8 timmar
5 timmar
40 timmar
25 timmar
17 timmar
40 minuter
21 timmar
9 timmar
1 timme
7 timmar
125 timmar
10 timmar
Om du använder
Kylskåp, gammalt, 140
liter
Lågenergilampa
Mikrovågsugn
Mobilladdare
- stand by-läge
Modem (ADSL)
Plattång
Rakapparat
Solarium
Spisplatta (snabb)
Spisplatta (stek)
Tandborste
Telefon, bärbar (laddningsenhet)
- stand by-läge (utan
laddning)
Torktumlare
Torkskåp
TV
- stand by-läge
TV, LCD
- stand by-läge
TV, plasma, 42”
- stand by-läge
TV-spel
- stand by-läge
Tvättmaskin
Ugn
Vattenkokare
12
med effekten
räcker 1 kWh till
150 W
7 timmar
11 W
1400 W
7W
2W
35 W
170 W
4W
1150 W
1500 W
2000 W
2W
7W
90 timmar
40 minuter
143 timmar
500 timmar
29 timmar
6 timmar
250 timmar
50 minuter
40 minuter
30 minuter
500 timmar
143 timmar
2W
500 timmar
2000 W
2000 W
100 W
5W
280 W
2,5 W
260 W
0,3 W
32 W
4W
2000 W
3000 W
2000 W
30 minuter
30 minuter
10 timmar
200 timmar
3,5 timmar
400 timmar
4 timmar
3 300 timmar
31 timmar
250 timmar
30 minuter
20 minuter
30 minuter
VATTEN
Om vatten
Vatten täcker nästan två
tredjedelar av jordens
yta. Om allt jordens vatten kunde rymmas i en
10-liters-hink, skulle sötvattnet rymmas
i ett glas. Det vatten som vi människor
har tillgång till och kan använda, skulle få plats i ett
kryddmått.
Vårt vatten
Vattnets kretslopp
Beroende på var i världen vi befinner oss har vi tillgång till olika mycket vatten. I Sverige använder vi
cirka 180 liter per person och dag. Medan människor
i andra länder, där det råder brist på vatten, endast
har tillgång till 20 liter per person och dag.
Varje person i Sverige använder varje dag:
• 65 liter till personlig hygien
• 35 liter toalettspolning
• 35 liter till disk
• 25 liter till tvätt
• 10 liter till dryck och mat
• 10 liter till övrigt
Vattnets kretslopp pågår hela tiden överallt på jorden. Se figuren intill. Vatten finns i flytande form,
som is och som ånga. Solen värmer upp vatten och
gör att vattenånga bildas. Vattenångan stiger upp i
luften och bildar vattendroppar som blir till moln.
I molnen växer vattendropparna ihop för att sedan
falla ner i form av regn eller snö. Största delen av allt
regn faller ned över havet.
Det vatten som faller på land stannar ofta inte kvar
på samma plats, utan rinner iväg i bäckar och åar.
Till slut hamnar vattnet i havet igen.
13
Vatten och energi
Dricksvatten
I Göteborg kommer vårt
vatten i kranarna från
Göta älv. Om vattnet är
dåligt hämtas vattnet från
Delsjöarna eller Rådasjön.
I Sverige finns krav på att
dricksvattnet ska ha bra
kvalitet. Det betyder att
vattnet inte ska innehålla
några farliga ämnen eller
Vattenförbrukningen i Sverige per person och år
farliga bakterier.
Vattnet som vi dricker kontrolleras regelbundet för att vi ska vara säkra på
att det är bra. Vattnet från Göta älv renas innan det
kommer till våra kranar, duschar och toaletter. Alelyckan och Lackarebäck är de två vattenverk som
renar Göteborgs dricksvatten.
För att värma vatten behövs det
energi. Ju varmare vatten desto
mer energi går det åt. Även reningen av avloppsvattnet kräver
energi. Det innebär att ju mer
vatten vi använder, desto mer
energi går det åt.
Så
• här kan du påverka
Duscha miljövänligt
Sänk temperaturen när du duschar, det sparar energi. Tänk på att inte duscha för länge.
Spara på kranvattnet
Avloppsvatten
Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Det blir
mycket vatten som går till spillo och detta kräver
energi. Säg till om en kranarna läcker. En kran som
droppar läcker 5 liter på en dag. Det blir 2000 liter
vatten på ett år.
När vi spolar toaletterna här i Göteborg förs vattnet
ner i rör och vidare till Gryaab, Göteborgs reningsverk. Vattnet går igenom ett flertal steg för att renas.
Bland annat får vattnet rinna genom olika galler och
reningsbassänger innan det släpps ut i havet eller i
andra vattendrag.
Spola rätt
Det är bara urin, avföring och toalettpapper som
ska spolas ner i toaletten.
14
TRANSPORT
Om transporter
Transporter är viktiga för att vi ska kunna åka eller
förflytta gods från en plats till en annan.
Olika typer av transporter
Transporter sker med tåg, flyg, sjöfart och på väg.
Man kan dela in transporterna i tre grupper: kortväga persontransporter (max 10 mil), långväga persontransporter (över 10 mil) och godstransporter.
Det finns alternativ till bilresor
Kortväga persontransporter
För att resa en kort sträcka brukar man åka med
buss, spårvagn, bil eller cykel till exempel till arbetet,
skolan eller för att handla.
Godstransporter
Gods transporteras med lastbil, tåg, fartyg eller flyg.
Långväga persontransporter
För att resa en lång sträcka brukar man också åka
med bil och buss, men även med tåg och flyg. De flesta
av de långväga resorna, ungefär 70 procent, utgörs av
fritidsresor och sker oftast med bil.
15
Bränslen
Bränsle är det som gör att bilar, bussar, båtar och
flygplan kan starta och köra iväg. De flesta av våra
transporter använder fossila bränslen såsom bensin
och diesel.
Hur påverkar olika transportmedel
vår miljö?
När vi åker någonstans eller ska förflytta olika saker
är det viktigt att tänka på vilken transport som är
bäst att använda. Olika transportmedel påverkar miljön olika mycket. Om du och din klass ska
åka på utflykt eller på en klassresa är det
bra om hela klassen kan åka tillsammans
i en buss, en spårvagn eller i ett tåg. Ni
skulle förstås kunna åka bil, men då får
ju inte hela klassen plats. Ni skulle då
behöva åka i många bilar. Detta betyder
att alla bilar tillsammans skulle släppa
ut mer avgaser än till exempel en ensam
buss. Det är alltså bättre att åka tillsammans i en stor buss än att åka i flera små
bilar där inte så många får plats.
Exempel:
Vi antar att en bil kan ta fyra passagerare och en
buss 50 passagerare.
Om Ni är 25 elever i klassen måste ni åka i sju bilar
istället för en buss. Bilarna kommer att släppa ut en
och en halv gånger så mycket koldioxid än bussen.
När fossila bränslen används bildas koldioxid som
bidrar till ökad växthuseffekt. Eftersom det finns så
många transporter som släpper ut koldioxid blir påverkan på miljön oerhört stor.
Nästan fyrtio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från just transporter.
Så
• här kan du påverka
Tänk på hur du tar dig till och från skolan
Cykla och gå mer.
16